Ohsabanan
| Bor-Ohs bruk Järnväg | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Plats |  Småland | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kommun/er |  Värnamo | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Län |  Jönköpings län | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Sträcka | Bor-Ohs | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Organisation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Invigd | 1910 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Avstängd | 1967 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ägare | Ohs bruk,Ohs Bruks Järnvägs Museiförening | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Banoperatör | Ohs bruk,Ohs Bruks Järnvägs Museiförening | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Tekniska fakta | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Längd | 14,5 kilometer | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Antal spår | Enkelspår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Spårvidd | 600 millimeter (Smalspår) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Största lutning | 41 ‰ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hastighet | 20 km/h | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bor-Ohs bruk Järnväg, är en smalspårig järnväg mellan Ohs (Os) och Bor. Banan är 14,5 kilometer lång och har spårvidden 600 mm, i Sverige populärt kallad "tvåfotabana". [1] Ohs bruk har en egenhistoria som sträcker så långt som tillbaka till 1600-talet. Den kan du läsa mer om här i wikipedian under Ohs bruk AB.
Historia
Ohs bruk, Ingenjör
Ohs bruk saknade bra vägar för att få ut sina produkter och i slutet av 1800-talet planera på att bygga en järnväg mellan Ohs bruk och Bor. Sanfrid Berglund som vi denna tidpunkt ägde fabriken var mannen som ville förverkliga dessa planera. Tills nu hade man transporterat produkterna till Lammhult som var närmaste järnvägsstation. 1902 öppnades järnvägslinjen Borås-Alvesta Järnväg och nu hade man fått en närmare väg till att få ut godset då Bor fick en station på denna linje. I Tagel byggdes omkring 1906 det en ångsåg, sågen behövde en fraktväg för att få ut sitt material och man uppförde man då en liten smalspårig järnväg (ca 1 km) till Bor där man lastade sitt material till den normalspåriga järnvägen. Banan hade inga lok, utan handtrallor till antalet av 6.
Berglund vs Ekwall
Berglund hade dock ett stort problem som måste lösas innan denna järnväg komma att byggas. Några år innan hade han gjorde sig ovän med Richard Ekwall och just denna person skulle nu ställa till problem. Ekwall var nämligen ägare av den mark som Berglund behövde 712 meter av, för att anlägga sin järnväg. Marken låg mellan Tagel och Stensjön, och nu tvingades Berglund att begära tillstånd för detta. Ekwall var inte intresserad av att nå någon överenskommelse och hans egendom var vidsträckt vilket gjorde de ännu svårare för Berglund att hitta en annan sträck. Berglund gav sig inte utan var säker på sin sak att hon så småningom skulle få bansträckningen över Ekwalls ägor.
Köpte material från HRRJ
I samband med Berglund planer på järnvägen, fick han nu reda på att Helsingborg-Råå-Ramlösa Järnväg (HRRJ) skulle bygga om till normalspår och nu var deras 600 mm banans material till salu. Han var dock inte intresserad av att ge de hela belopp de begärde, så de drog ut på tiden. Tillslut tröttande HHRJ och skrev ett telegram till Berglund som då befann sig Lugano i Italien att han var tvungen att bestämma sej och tillslut blev affären av. Under sensommaren och hösten kom loket och vagnarna i omgångar till Bor, men eftersom Berglund och Ekwall ännu inte nått en överenskommelse så bad Berglund att HRRJ vänta med att sända resten av materialet tills överenskommelsen var nåd. Men efter några månader tröttnade HRRJ och Berglund fick hämta hem rälsen från HRRJ. Totalt hade han nu köpt 1 lok och 10 vagnar.
Bygget startar
I slutet av hösten 1907 startade så bygget av järnvägen. Bygget började från både Bor och Ohs, men biten från Bor hade ju redan en banvall till Tagel där man nu fick byta ut rälsen då den var alldeles för klen. Det var inte många av dess byggare som var "riktiga" rallare utan de var mesta dels bönder och bruksarbetare som byggde banan och detta var en anledning till att arbetet gick långsamt. Hur gick de då men markbiten som Ekwall ägde? Jo 1908 gjorde Berglund en attack hos Konungens Befallningshavande i Jönköpings län (länsstyrelsen) genom att hävda sin rätt mot den 1907 antagna lagen om enskilda vägar. Vid förrättningen togs det en bit av 712 meter och en 10 meter bred markbit i anspråk för den tänkta "vägen" genom Ekwalls ägor. Förrättningen hann knappat avslutat innan banvallen var på plats. Ekwall kände sig totalt grundlurad och överklagade beslutet och fick rätt. Nu var dock banvallen redan klar och spåren var på plats och i drift. Berglund fick nu snabbt försöka komma på en lösning då hotet fanns om att riva upp banan. Han lyckades nu hitta en gammal gruvstadga om rätten att få en utfartsväg till exempelvis en järnvägsstation och han fick rätt, men fick betala skadestånd till Ekwall på 75 kr samt 85,28 kr för den markbit som han tagit till anspråk för järnvägen. Men de tog inte slut där utan Ekwall fortsatt och protestera och stämma Berglund. Slutligen efter 7 år den 5 oktober 1916 gav Högsta domstolen sitt utfall och avslog Ekwalls stämning. Den 4 september 1916 alltså en månad innan dör Berglund och får aldrig veta detta utslag.
Linjen tas i drift
1909 var banan i provisorisk drift då vissa saker återstod att göra, året efter i slutet av 1910 stod banan klar. Efter Sanfrid Berglund död blir det hans sons Erik Sandfrid som tar över driften. Järnvägen användes för att frakta råvaror och produkter till respektive från bruket. Någon persontrafik förkom aldrig men man fick följa med om utrymme fanns. [1] Järnvägen hölls öppen ända fram tills 1967, då bruket lade ned den. Banan fick ligga kvar om man återigen skulle behöva den senare i tiden, men så blev inte fallet.
Banan blir en musiejärnväg
Den 30 maj 1970 bildades museiförening.
Banan
Banan hade två bangårdar att tala om den ena var i Ohs bruk och den andra vid Bor. I Bor låg det ett godsmagasin intill Borås-Alvesta Järnväg där man lastad över godset från de båda järnvägarna. Någon stationsbyggnad fanns allt inte här att tala om, utan de stationshuset som fanns här tillhörde Borås-Alvesta Järnväg (BAJ).
Åker vi från Bor så kommer vi efter c:a 1 km till växeln mot Tagel och ångsågen som fanns där. Hit var marken ganska plan och inga större hinder fanns, men efter denna växel kom marken att bli mer kuperad och man fick spränga sig fram genom bergen vid Tagel för att nå fram mot nästa stopp som var Stensjön. Här byggdes ett sidospår. Från Stensjön vidare mot Hösjömo och Gimarp planade marken ut och området bestod mestadels av skog, mossmarker och några tjärnar.
Framme i Gimarp fanns en ytterligare ett sidospår med lastplats, här var marken mer odlad och vilket ledde till ett mer öppet landskap vilket fortsatt förbi Älgaryd. Nästa område att passera var Ekebohult och spåret fortsatte vidare mot Kroklida. Banan började här luta kraftigt mot Ohs bruk och de slutar när de närmade sig Impregneringsverket och nu var de bara 600-700 meter innan man nådde banans slut i Ohs bruk.
Material till bangårdarna
Av HRRJ köpte Berlund 1907 2 stycken vändskivor som Ljunggren Mekaniska Verkstad i Kristianstad hade tillverkat 1891. En vändskiva hamnade i Bor och den andra är osäkert vart den hamnade finns uppgifter som att den kan varit i ett lokstall i Ohs. Även 4 vxälar och ca 1800 meter spår. Något år senare nämligen 1909 införskaffades en spårkorsning som installerades på Ohs bruks område. Totalt kom där med tiden att installeras 6 sådan korsningar. 1939 införskaffades ytterligare 2 växlar.
Godstrafiken
Banan var byggd för godstrafik och det var det den användes för under hela sin tid i Ohs Bruks tjänst från till 1967.
Persontrafiken
Nu någon regelrättig persontrafik fanns ej utan man åkte med godstågen. Nu när banan är Museijärnväg är det persontrafik som gäller mestadels.
Banan fick åter persontrafiksförbindelse med Sveriges järnvägsnät sedan Krösatåget började stanna i Bor 2008.
Personal
Här under finns en lista på personer som jobbat vid denna järnväg. Listan är inte komplett och har ni information om något hör gärna av er.
| Årtal | Namn | Född | Födelseort | Titel | Hitkommen | Ort | Avflyttad | Ort | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1907-1915 | Frans Magni Leonard Sandvall | 5 oktober 1866 | Österåker, Södermanlands län | Lokförare | - | Voxtorp, Jönköpings län | 11 oktober 1915 | Växjö | Död 31 januari 1954 Växjö, Kronobergs län [2] |
| 1911-1914 | Karl Gustaf Gideon Sandvall | 20 juni 1888 | Vetlanda, Jönköpings län | Eldare | 31 december 1911 | Vetlanda, Jönköpings län | 10 november 1914 | - | Död 8 oktober 1920, Vedborm, Kalmar län [2] |
| 1910-1913 | Frans Oskar Sigfrid Sandvall | 26 februari 1893 | Vetlanda, Jönköpings län | Eldare | - | - | 1913 | Borgholm, Kalmar län | Död 11 september 1967, Borgholm, Kalmar län [2] |
Rullande materialet
| Loktyp | Lok Nr | Loketsnamn | Tillverkare | Typ | Tillverkningsnr- / år | Föregående Ägare / Nr | Förvärvnings år | Axelföljd | Vikt | Sålt till | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ånglok | 1 | Mormor | L.Zobel | - | Nr 118 / År 1910 | Böda Skogsjärnväg | 1970 | D | 8000 kg | Böda Skogsjärnväg - År 1990 | - |
| Ånglok | 2 | Emsfors | Saechiche MF | Brigad | Nr 4183 / År 1919 | Emsfors Bruk 2 | 1970 | D | 13 000 kg | - | - |
| Ånglok | 3 | Tyska loket | Orenstein & Koppel | Brigad | Nr 8338 / År 1917 | Deutsche Reichsbahn 99 33 10 | 1983 | D | 13 000 kg | - | - |
| Ånglok | 3 | Smedjebacken | Orenstein & Koppel | - | Nr 6770 / År 1914 | Smedjebackensvalsverk | 1974 | D | - | Lokstallet i Smedjebacken - År 1983 | - |
| Ånglok | 4 | Polska loket | MBA (O&K) | 120hk | Nr 13584 / År 1944 | PKP Ty-3 195 | 1975 | C + Tender | - | - | - |
| Ånglok | 5 | Smedjebacken | Orenstein & Koppel | 40hk | Nr 11970 / År 1929 | Smedjebackens Valsverk 6 | 1977 | B | 7 500 kg | - | - |
| Motorlok | 6 | Ohs | Kalmar Verkstad AB | - | 36/1937 | Ohs Bruk AB 1 | 1948 | 1'B | 7600kg | - | - |
| Motorlok | 11 | Sputnik | Ohs Bruk AB | - | ?/1952 | Ohs Bruk AB 2 | 1952 | B | - | - | - |
| Motorlok | 13 | Lagan | Vislanda Mekaniska Verkstad | - | ?/? | Lagans Textil | 1970 | B | - | - | - |
| Motorlok | 14 | Töttja | E W Lundströms Mekaniska Verkstad | - | ?/1942 | Töttja Torvmosse | 1970 | B | - | - | - |
| Motorlok | 15 | Knallhatten | Diema | DS 16 | 1067/1941 | Nitro Nobel Gyttorp 9 | 1971 | B | 3700kg | - | - |
| Motorlok | 17 | Perstorp (Bananen) | Skånska Ättikfabriken | - | ?/1942 | Perstorp AB | 1973 | Bo´Bo | 11000kg | - | - |
| Motorlok | 21 | Helsinborg | Diema | DS 14 | 2518/1962 | Helsingborgs Tegelbruk | 1979 | B | 2800kg | - | - |
| Motorlok | 22 | Bartz (Ackumulator) | Bartz | EL8a | 1103/1954 | Halmstads Järnverk 17 | 1983 | B | - | - | - |
| Motorlok | 23 | Schöma (Grön) | Schöma | CFL-40D | 2278/1959 | Nitro Nobel Gyttorp 14 | 1984 | B | 6000kg | - | - |
| Motorlok | 24 | Gmeinder | Gmeinder | - | 4700/1954 | Nitro Nobel Gyttorp 6 | 1984 | B | 7000kg | - | - |
| Motorlok | 25 | Simplex (elstart) | Motor Rail Ltd | 7ton | 10410/1954 | Nitro Nobel Gyttorp 5 | 1984 | B | 7000kg | - | - |
| Motorlok | 26 | Blixterboda | Schöma | LO 36 | 1623/1954 | Nitro Nobel Gyttorp 11 | 1986 | B | 6000kg | - | - |
| Motorlok | 27 | Gyttorp (Grön) | Motor Rail Ltd | 7ton | 10090/1950 | Nitro Nobel Gyttorp 7 | 1986 | B | 7000kg | - | - |
| Motorlok | 28 | Nitro Nobel (Blå) | Motor Rail Ltd | 7ton | 10229/1951 | Nitro Nobel Gyttorp 10 | 1986 | B | 7000kg | - | - |
| Motorlok | 29 | Deutz | KHD | A8L 614F | 56881/1958 | Halmstad Järnverk 13 | 1991 | B | 14000kg | - | - |
| Motorlok | 30 | Halmstad | KHD | A8L 614F | 57095/1961 | Halmstad Järnverk 18 | 1991 | B | 10000kg | - | - |
| Motorlok | 32 | Czarna | VEB Lokomotivbau Karl Marx | V10C | 250572/1974 | Skogsbanan i Czarna | 1995 | C | 16000kg | - | - |
| Motorlok | 33 | Persberg | Jenbacher Werke | JW20 | 2459/1965 | Persbergs gruvor | 1992 | B | 3800kg | - | - |
| Motorlok | 34 | Stockaryd | Diema | DS 28 | 2555/1962 | Stockaryds Torvströfabrik | 1997 | B | 4300kg | - | - |
Galleri
Stationer
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 "Ohsabanan". Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Varnamo.se Läst 15 augusti 2014.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 Sveriges Dödsbok Släktforskning
