Jönköpings län
| Jönköpings län | ||
| Län | ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Landskap | Småland, Västergötland | |
| Läge | Luafel i Modul:Coordinates på rad 58: attempt to index field 'wikibase' (a nil value). | |
| Residensstad | Jönköping | |
| Area | Rankad 12:e | |
| - Totalt | 10 475 km² | |
| - Andel vatten | 14 % % | |
| Folkmängd | Rankad 6:e | |
| - Totalt | 363 289 (2019-09-30) [1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 34,7 invånare/km² | |
| Inrättat | 1687 | |
| Landshövding | Håkan Sörman[2] | |
| Länskod | 06 | |
| Karta | SCB geodata | |
 Jönköpings läns läge i Sverige.
| ||
Luafel i Modul:Huvudkategori på rad 5: attempt to index field 'wikibase' (a nil value).
Jönköpings län är ett av Sveriges län och omfattar den nordvästra delen av landskapet Småland. Residensstad är Jönköping. Jönköpings läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Historia
Före 1634 förkommer Jönköpings län som namnet på ett slottslän, även kallat Rumlaborgs län. Det nämns på 1300 talet som fogderi och senare som ett slottslän omfattande Tveta, Vista och åtminstone halva Vedbo samt Mo härad i Västergötland.[3] I 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges län och här ingår det nutida länet som en del av Smålands län vilket beskrivs som bestående av Tiohärads lagsaga och "Jöneköpings län", med residens i Kronoberg[4] och där Jönköpings län då avser slottslänet. Ur Smålands län utbröts 1639 Jönköpings län som en separat del med egen landshövding. 1654 kom området åter att tillsammans med Kronobergs län bilda ett gemensamt län, kallat Jönköpings och Kronobergs län, som sedan flera gånger delades och återskapades, där Jönköpings län när det fanns separat, vid några tidpunkter även omfattade områden i nuvarande Kronobergs län. 1679-1680 kom även området för nutida Kalmar län ingå i ett storlän kallat Smålands län. Från 1687 kom Jönköpings län slutgiltigt att bli ett fristående län. Länets södra delar tillhörde från 1634 Tiohärads lagsaga och dess norra del i Kalmar läns och Ölands lagsaga intill dessa upplöstes 1849.
I samband med kommunreformen 1971/74 överfördes de delar i Hylte kommun som legat i Jököpings län till Hallands län. I samband med bildandet av Västra Götalands län 1998 överfördes komunerna Mullsjö och Habo till detta län.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Jönköpings län 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 309 279 | |||
| 1975 | 313 758 | |||
| 1980 | 317 759 | |||
| 1985 | 316 525 | |||
| 1990 | 325 163 | |||
| 1995 | 329 595 | |||
| 2000 | 327 829 | |||
| 2005 | 330 179 | |||
| 2010 | 336 866 | |||
| 2015 | 347 837 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Indelningar
Landskap och stift
Länet omfattar nordvästra delen av landskapet Småland och delar av sydöstra Västergötland.
Länets delar tillhörde Tiohärads lagsaga och Kalmar läns och Ölands lagsaga intill dess upplöstes 1849. 1718-1719 var denna lagsaga i detta län ersatt av Jönköpings löns lagsaga och Eksjö läns lagsaga.
Huvuddelen av länet ingår i Växjö stift. Mindre områden i väster (tidigare Mo härad) ingår i Skara stift, liksom delarna Habo och Mullsjö kommuner. I nordost ingår områden i Linköpings stift.
Folkland, härader och städer (före 1970)
Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var: Eksjö stad, Jönköpings stad, Gränna stad. Köpingarna Huskvarna blev stad 1911, Nässjö 1914, Tranås 1919, Vetlanda och Värnamo 1920, Sävsjö 1947 men dessa fick då ingen egen jurisdiktion.
Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Se respektive härad.
Kommuner 1952-1971
Städer (9 st):
Köpingar (6 st):
Landskommuner (39 st):
Förändringar 1952–1970
- 1 januari 1953: Anderstorps landskommun ombildades till Anderstorps köping.
- 1 januari 1967: Hakarps landskommun uppgick i Huskvarna stad. Linderås landskommun uppgick i Tranås stad. Aneby landskommun bildades av Bredestads landskommun och Hullaryds landskommun.
Kommuner från 1971
Geografi
Angränsande län
Tätorter
De största tätorterna i länet enligt SCB 2015:
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Jönköping | 93 797 |
| 2 | Värnamo | 19 061 |
| 3 | Nässjö | 17 719 |
| 4 | Tranås | 14 550 |
| 5 | Vetlanda | 13 430 |
Residensstaden är i fet stil
Sjöar
Natur
Landskapet i Jönköpings län är varierat, men till största delarna täcks det av skog och landskapet präglas inte minst av att det är situerat på Småländska höglandet. Det finns mer än 2 300 sjöar och flera stora vattendrag, däribland Lagan och Emån. Länets största och djupaste sjö är Vättern vars södra del når Jönköping. I södra delen av länet ligger Store Mosse nationalpark som är Sveriges största myrområde söder om Lappland. Den högsta punkten är Tomtabacken som reser sig 377 meter över havet.
Kommunikationer och näringsliv
Den stora trafikleden är E4:an, går i nord-sydlig riktning, och ansluter till riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg. Riksväg 27, som passerar Värnamo och Gislaved på sin väg mellan Karlskrona och Göteborg, är en annan viktig väg.
Södra stambanan går rakt genom länet och passerar Nässjö - en av landets största järnvägsknutar
Jönköpings län anses ofta som småföretags- och entreprenörslänet, vilket återfinns i den så kallade Gnosjöandan, som kännetecknas av att hitta otraditionella lösningar, om att samarbeta och framför allt om att våga.
Politik
Politiska majoriteter i Jönköpings län
Jönköpings län har sedan lång tid tillbaka varit ett starkt borgerligt fäste, även om Socialdemokraterna varit relativt starka i många av industri- och järnvägsstäderna. Den borgerliga orienteringen tros ha flera förklaringar såsom ett starkt privat näringsliv och stor andel egenföretagare, frikyrkornas starka ställning och den småländska mentaliteten, med lågt bidragstagande som följd.[5] Idag är borgerliga partier med i styret av elva av tretton kommuner i Jönköpings län, och innehar posten som kommunstyrelsens ordförande i åtta. Jönköpings län är även Kristdemokraternas starkaste område i Sverige och Jönköpings läns valkrets är den valkrets vari Kristdemokraterna har sitt starkaste stöd. I Riksdagsvalet 2014 erhöll partiet 10% av rösterna i Jönköpings läns valkrets, vilket var en tillbakagång med drygt två procentenheter. I kommunalvalet erhöll partiet mellan 7% och 24% i samtliga kommuner i länet förutom Gislaved.
|
|
|
Region Jönköpings län
- Se artikeln Region Jönköpings län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Se även
Referenser
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019”. Statistiska centralbyrån. 11 november 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2019/. Läst 29 november 2019.
- ↑ ”Håkan Sörman blir ny landshövding i Jönköpings län”. Länsstyrelsen i Jönköpings län. 7 juli 2016. http://www.lansstyrelsen.se/Jonkoping/Sv/nyheter/2016/Pages/H%C3%A5kan-S%C3%B6rman-blir-ny-landsh%C3%B6vding-i-J%C3%B6nk%C3%B6pings-l%C3%A4n.aspx. Läst 29 november 2016.
- ↑ Larsson, Olle; Lars-Olof Larsson&Lennart Johansson (2015). Smålands historia. Historiska media. ISBN 978-91-85377-51-0. https://books.google.se/books?id=CFFuBgAAQBAJ&pg=PP43&lpg=PP43&dq=j%C3%B6nk%C3%B6pings+slottsl%C3%A4n&source=bl&ots=zS3Va1frK8&sig=S3T1u2Y0NK3xUC-E3Lz4XH2aW2Y&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwicyOWIr-XWAhXBBZoKHY5ZB3sQ6AEISjAG#v=onepage&q=j%C3%B6nk%C3%B6pings%20slottsl%C3%A4n&f=false
- ↑ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
- ↑ Svt - Svenska dialektmysterier, 2012-04-11
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jönköpings län.Luafel i Modul:Åtgärdskategorier_Wikidata på rad 24: attempt to index field 'wikibase' (a nil value).- Länsstyrelsen i Jönköpings län
- Region Jönköpings län
| |||||||||||
