Kronobergs län
Kronobergs län | ||
Län | ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Landskap | Småland | |
Läge | Luafel i Modul:Coordinates på rad 58: attempt to index field 'wikibase' (a nil value). | |
Residensstad | Växjö | |
Area | Rankad 14:e | |
- Totalt | 8 458 km² | |
Folkmängd | Rankad 18:e | |
- Totalt | 201 308 (2019-09-30) [1] | |
Befolkningstäthet | ||
- Totalt | 23,8 invånare/km² | |
Inrättat | 1674 | |
Landshövding | Ingrid Burman | |
Länskod | 07 | |
Karta | SCB geodata | |
Kronobergs läns läge i Sverige.
|
Luafel i Modul:Huvudkategori på rad 5: attempt to index field 'wikibase' (a nil value).
Kronobergs län är ett av Sveriges län, och utgör den sydvästra delen av landskapet Småland. Residensstad är Växjö. Kronobergs läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Länet gränsar i söder till Blekinge och Skåne län, i väster till Hallands län, i öster till Kalmar län och i norr till Jönköpings län.
Länsvapnet
Blasonering: I fält av guld ett på ett grönt treberg stående, upprest, rött lejon med blå beväring, vilket med båda framtassarna håller ett stolpvis ställt rött armborst med svart båge och pil av silver.
Vapnet fastställdes 1944 och bygger på Smålands landskapsvapen. Vapnet hade redan sedan länge brukats av länsstyrelsen.
Historia

Ett län med namnet Kronobergs län inrättades av Gustav Vasa, men länet upplöstes senare. [2]
I 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges län och här ingick det nutida Kronobergs län som en del av Smålands län vilket beskrivs som bestående av Tiohärads lagsaga och Jönköpings län (då avseende slottslänet), med residens i Kronoberg[3]. Ur Smålands län utbröts 1639 Jönköpings län och det kvarvarande länet började kallas Kronobergs län. 1654 kom området åter att tillsammans med Jönköpings län bilda ett gemensamt län, kallat Jönköpings och Kronobergs län, som sedan flera gånger delades och återskapades där det även när Kronobergs län fanns separat inte alltid omfattade hela nutida länet. 1679-1680 kom även området för nutida Kalmar län ingå i ett storlän kallat Smålands län. Från 1687 kom Kronoberg län slutgiltigt att bli ett fristående län.
I samband med kommunreformen 1971/74 överfördes mindre delar i öster till Kalmar län och mindre delar i norr tillfördes från Jönköpings län.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 1970–2015 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1970 | 166 734 | |||
1975 | 169 438 | |||
1980 | 173 691 | |||
1985 | 173 972 | |||
1990 | 177 882 | |||
1995 | 180 377 | |||
2000 | 176 639 | |||
2005 | 178 443 | |||
2010 | 183 940 | |||
2015 | 191 369 | |||
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Indelningar
Landskap och stift
Länet omfattar sydvästra delen av landskapet Småland.
Länets delar tillhörde Tiohärads lagsaga intill denna upplöstes 1849. 1718-1719 var denna lagsaga i detta län ersatt av Kronobergs läns lagsaga.
Länet ingår i sin helhet i Växjö stift.
Folkland, härader och städer (före 1970)
Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var enbart: Växjö stad. Ljungby blev stad 1931 men utan egen jurisdiktion.
Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Se respektive härad.
Kommuner 1952-1971

Städer (2 st):
Köpingar (8 st):
Landskommuner (34 st):

Förändringar 1952–1970
- 1 januari 1957: Lenhovda landskommun ombildades till Lenhovda köping.
- 1 januari 1958: Almundsryds landskommun ombildades till Almundsryds köping.
- 1 januari 1960: Markaryds landskommun uppgick i Markaryds köping.
- 1 januari 1963: Hjortsberga landskommun uppgick i Alvesta köping.
- 1 januari 1965: Åseda landskommun uppgick i Åseda köping.
- 1 januari 1967: Almundsryds köping namnändrades till Ryds köping.
- 1 januari 1969: Algutsboda landskommun uppgick i Emmaboda köping, Kalmar län. Hälleberga landskommun uppgick i Nybro stad, Kalmar län.

Kommuner från 1971
Geografi
Länet är bland de mest skogbeklädda i hela Sverige; 72% av ytan upptas av skog, ungefär 25% består av sjöar och resten är bebyggelse.
Kronobergs län genomkorsas av E4, riksväg 15, riksväg 23 och riksväg 25. Vidare genomkorsas länet av Södra stambanan och Kust till Kustbanan med bytespunkt i Alvesta.
Tätorter
De största tätorterna i länet enligt SCB 2015:
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Växjö | 65 383 |
2 | Ljungby | 15 785 |
3 | Älmhult | 9 495 |
4 | Alvesta | 8 627 |
5 | Markaryd | 4 664 |
Residensstaden är i fet stil
Politik
Politiska majoriteter i Kronobergs län
|
|
Se även
Referenser
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019”. Statistiska centralbyrån. 11 november 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2019/. Läst 29 november 2019.
- ↑ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 130
- ↑ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
Externa länkar
|
|