Ohsabanan

Från Järnvägsdata
(Omdirigerad från Bandel 506)
Bor-Ohs bruk Järnväg
Ohs bruk.jpg
Allmänt
PlatsSmaland vapen.svg Småland
Kommun/erVarnamo kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png Värnamo
LänJonkoping lan vapen.svg Jönköpings län
SträckaBor-Ohs
Organisation
Invigd1910
Avstängd1967
ÄgareOhs bruk,Ohs Bruks Järnvägs Museiförening
BanoperatörOhs bruk,Ohs Bruks Järnvägs Museiförening
Tekniska fakta
Längd14,5 kilometer
Antal spårEnkelspår
Spårvidd600 millimeter (Smalspår)
Största lutning41 
Hastighet20 km/h
Linjekarta
Bandel 506
km tid   v  r 
Track end start
Unknown BSicon "lBHF" Straight track
0,0 Bor
Stop on track
1,8 Sjövägen HP
Stop on track
4,0 Stensjön HP
Stop on track
5,9 Hösjömo HP
Stop on track
8,6 Gimarpsby HP
Stop on track
9,8 Gimarp HP
Stop on track
10,5 Elgaryd HP
Stop on track
12,8 Ekebohult HP
Unknown BSicon "ENDEaq" Junction from right
13,9 Impregneringen LP
Unknown BSicon "lBHF" Straight track
14,6 Ohs bruk
Track end end
Teckenförklaring

Bor-Ohs bruk Järnväg, är en smalspårig järnväg mellan Ohs (Os) och Bor. Banan är 14,5 kilometer lång och har spårvidden 600 mm, i Sverige populärt kallad "tvåfotabana". [1] Ohs bruk har en egenhistoria som sträcker så långt som tillbaka till 1600-talet. Den kan du läsa mer om här i wikipedian under Ohs bruk AB.

Historia

Sanfrid Berglund
Ohs bruk, Ingenjör

Ohs bruk saknade bra vägar för att få ut sina produkter och i slutet av 1800-talet planera på att bygga en järnväg mellan Ohs bruk och Bor. Sanfrid Berglund som vi denna tidpunkt ägde fabriken var mannen som ville förverkliga dessa planera. Tills nu hade man transporterat produkterna till Lammhult som var närmaste järnvägsstation. 1902 öppnades järnvägslinjen Borås-Alvesta Järnväg och nu hade man fått en närmare väg till att få ut godset då Bor fick en station på denna linje. I Tagel byggdes omkring 1906 det en ångsåg, sågen behövde en fraktväg för att få ut sitt material och man uppförde man då en liten smalspårig järnväg (ca 1 km) till Bor där man lastade sitt material till den normalspåriga järnvägen. Banan hade inga lok, utan handtrallor till antalet av 6.

Berglund vs Ekwall

Berglund hade dock ett stort problem som måste lösas innan denna järnväg komma att byggas. Några år innan hade han gjorde sig ovän med Richard Ekwall och just denna person skulle nu ställa till problem. Ekwall var nämligen ägare av den mark som Berglund behövde 712 meter av, för att anlägga sin järnväg. Marken låg mellan Tagel och Stensjön, och nu tvingades Berglund att begära tillstånd för detta. Ekwall var inte intresserad av att nå någon överenskommelse och hans egendom var vidsträckt vilket gjorde de ännu svårare för Berglund att hitta en annan sträck. Berglund gav sig inte utan var säker på sin sak att hon så småningom skulle få bansträckningen över Ekwalls ägor.

Köpte material från HRRJ

I samband med Berglund planer på järnvägen, fick han nu reda på att Helsingborg-Råå-Ramlösa Järnväg (HRRJ) skulle bygga om till normalspår och nu var deras 600 mm banans material till salu. Han var dock inte intresserad av att ge de hela belopp de begärde, så de drog ut på tiden. Tillslut tröttande HHRJ och skrev ett telegram till Berglund som då befann sig Lugano i Italien att han var tvungen att bestämma sej och tillslut blev affären av. Under sensommaren och hösten kom loket och vagnarna i omgångar till Bor, men eftersom Berglund och Ekwall ännu inte nått en överenskommelse så bad Berglund att HRRJ vänta med att sända resten av materialet tills överenskommelsen var nåd. Men efter några månader tröttnade HRRJ och Berglund fick hämta hem rälsen från HRRJ. Totalt hade han nu köpt 1 lok och 10 vagnar.

Bygget startar

I slutet av hösten 1907 startade så bygget av järnvägen. Bygget började från både Bor och Ohs, men biten från Bor hade ju redan en banvall till Tagel där man nu fick byta ut rälsen då den var alldeles för klen. Det var inte många av dess byggare som var "riktiga" rallare utan de var mesta dels bönder och bruksarbetare som byggde banan och detta var en anledning till att arbetet gick långsamt. Hur gick de då men markbiten som Ekwall ägde? Jo 1908 gjorde Berglund en attack hos Konungens Befallningshavande i Jönköpings län (länsstyrelsen) genom att hävda sin rätt mot den 1907 antagna lagen om enskilda vägar. Vid förrättningen togs det en bit av 712 meter och en 10 meter bred markbit i anspråk för den tänkta "vägen" genom Ekwalls ägor. Förrättningen hann knappat avslutat innan banvallen var på plats. Ekwall kände sig totalt grundlurad och överklagade beslutet och fick rätt. Nu var dock banvallen redan klar och spåren var på plats och i drift. Berglund fick nu snabbt försöka komma på en lösning då hotet fanns om att riva upp banan. Han lyckades nu hitta en gammal gruvstadga om rätten att få en utfartsväg till exempelvis en järnvägsstation och han fick rätt, men fick betala skadestånd till Ekwall på 75 kr samt 85,28 kr för den markbit som han tagit till anspråk för järnvägen. Men de tog inte slut där utan Ekwall fortsatt och protestera och stämma Berglund. Slutligen efter 7 år den 5 oktober 1916 gav Högsta domstolen sitt utfall och avslog Ekwalls stämning. Den 4 september 1916 alltså en månad innan dör Berglund och får aldrig veta detta utslag.

Linjen tas i drift

1909 var banan i provisorisk drift då vissa saker återstod att göra, året efter i slutet av 1910 stod banan klar. Efter Sanfrid Berglund död blir det hans sons Erik Sandfrid som tar över driften. Järnvägen användes för att frakta råvaror och produkter till respektive från bruket. Någon persontrafik förkom aldrig men man fick följa med om utrymme fanns. [1] Järnvägen hölls öppen ända fram tills 1967, då bruket lade ned den. Banan fick ligga kvar om man återigen skulle behöva den senare i tiden, men så blev inte fallet.


Banan blir en musiejärnväg

Den 30 maj 1970 bildades museiförening.

Banan

Banan hade två bangårdar att tala om den ena var i Ohs bruk och den andra vid Bor. I Bor låg det ett godsmagasin intill Borås-Alvesta Järnväg där man lastad över godset från de båda järnvägarna. Någon stationsbyggnad fanns allt inte här att tala om, utan de stationshuset som fanns här tillhörde Borås-Alvesta Järnväg (BAJ).

Åker vi från Bor så kommer vi efter c:a 1 km till växeln mot Tagel och ångsågen som fanns där. Hit var marken ganska plan och inga större hinder fanns, men efter denna växel kom marken att bli mer kuperad och man fick spränga sig fram genom bergen vid Tagel för att nå fram mot nästa stopp som var Stensjön. Här byggdes ett sidospår. Från Stensjön vidare mot Hösjömo och Gimarp planade marken ut och området bestod mestadels av skog, mossmarker och några tjärnar.

Framme i Gimarp fanns en ytterligare ett sidospår med lastplats, här var marken mer odlad och vilket ledde till ett mer öppet landskap vilket fortsatt förbi Älgaryd. Nästa område att passera var Ekebohult och spåret fortsatte vidare mot Kroklida. Banan började här luta kraftigt mot Ohs bruk och de slutar när de närmade sig Impregneringsverket och nu var de bara 600-700 meter innan man nådde banans slut i Ohs bruk.

Material till bangårdarna

Av HRRJ köpte Berlund 1907 2 stycken vändskivor som Ljunggren Mekaniska Verkstad i Kristianstad hade tillverkat 1891. En vändskiva hamnade i Bor och den andra är osäkert vart den hamnade finns uppgifter som att den kan varit i ett lokstall i Ohs. Även 4 vxälar och ca 1800 meter spår. Något år senare nämligen 1909 införskaffades en spårkorsning som installerades på Ohs bruks område. Totalt kom där med tiden att installeras 6 sådan korsningar. 1939 införskaffades ytterligare 2 växlar.

Godstrafiken

Banan var byggd för godstrafik och det var det den användes för under hela sin tid i Ohs Bruks tjänst från till 1967.

Persontrafiken

Nu någon regelrättig persontrafik fanns ej utan man åkte med godstågen. Nu när banan är Museijärnväg är det persontrafik som gäller mestadels.

Banan fick åter persontrafiksförbindelse med Sveriges järnvägsnät sedan Krösatåget började stanna i Bor 2008.

Personal

Här under finns en lista på personer som jobbat vid denna järnväg. Listan är inte komplett och har ni information om något hör gärna av er.

Årtal Namn Född Födelseort Titel Hitkommen Ort Avflyttad Ort Övrigt
1907-1915 Frans Magni Leonard Sandvall 5 oktober 1866 Österåker, Södermanlands län Lokförare - Voxtorp, Jönköpings län 11 oktober 1915 Växjö Död 31 januari 1954 Växjö, Kronobergs län [2]
1911-1914 Karl Gustaf Gideon Sandvall 20 juni 1888 Vetlanda, Jönköpings län Eldare 31 december 1911 Vetlanda, Jönköpings län 10 november 1914 - Död 8 oktober 1920, Vedborm, Kalmar län [2]
1910-1913 Frans Oskar Sigfrid Sandvall 26 februari 1893 Vetlanda, Jönköpings län Eldare - - 1913 Borgholm, Kalmar län Död 11 september 1967, Borgholm, Kalmar län [2]

Rullande materialet

Loktyp Lok Nr Loketsnamn Tillverkare Typ Tillverkningsnr- / år Föregående Ägare / Nr Förvärvnings år Axelföljd Vikt Sålt till Övrigt
Ånglok 1 Mormor L.Zobel - Nr 118 / År 1910 Böda Skogsjärnväg 1970 D 8000 kg Böda Skogsjärnväg - År 1990 -
Ånglok 2 Emsfors Saechiche MF Brigad Nr 4183 / År 1919 Emsfors Bruk 2 1970 D 13 000 kg - -
Ånglok 3 Tyska loket Orenstein & Koppel Brigad Nr 8338 / År 1917 Deutsche Reichsbahn 99 33 10 1983 D 13 000 kg - -
Ånglok 3 Smedjebacken Orenstein & Koppel - Nr 6770 / År 1914 Smedjebackensvalsverk 1974 D - Lokstallet i Smedjebacken - År 1983 -
Ånglok 4 Polska loket MBA (O&K) 120hk Nr 13584 / År 1944 PKP Ty-3 195 1975 C + Tender - - -
Ånglok 5 Smedjebacken Orenstein & Koppel 40hk Nr 11970 / År 1929 Smedjebackens Valsverk 6 1977 B 7 500 kg - -
Motorlok 6 Ohs Kalmar Verkstad AB - 36/1937 Ohs Bruk AB 1 1948 1'B 7600kg - -
Motorlok 11 Sputnik Ohs Bruk AB - ?/1952 Ohs Bruk AB 2 1952 B - - -
Motorlok 13 Lagan Vislanda Mekaniska Verkstad - ?/? Lagans Textil 1970 B - - -
Motorlok 14 Töttja E W Lundströms Mekaniska Verkstad - ?/1942 Töttja Torvmosse 1970 B - - -
Motorlok 15 Knallhatten Diema DS 16 1067/1941 Nitro Nobel Gyttorp 9 1971 B 3700kg - -
Motorlok 17 Perstorp (Bananen) Skånska Ättikfabriken - ?/1942 Perstorp AB 1973 Bo´Bo 11000kg - -
Motorlok 21 Helsinborg Diema DS 14 2518/1962 Helsingborgs Tegelbruk 1979 B 2800kg - -
Motorlok 22 Bartz (Ackumulator) Bartz EL8a 1103/1954 Halmstads Järnverk 17 1983 B - - -
Motorlok 23 Schöma (Grön) Schöma CFL-40D 2278/1959 Nitro Nobel Gyttorp 14 1984 B 6000kg - -
Motorlok 24 Gmeinder Gmeinder - 4700/1954 Nitro Nobel Gyttorp 6 1984 B 7000kg - -
Motorlok 25 Simplex (elstart) Motor Rail Ltd 7ton 10410/1954 Nitro Nobel Gyttorp 5 1984 B 7000kg - -
Motorlok 26 Blixterboda Schöma LO 36 1623/1954 Nitro Nobel Gyttorp 11 1986 B 6000kg - -
Motorlok 27 Gyttorp (Grön) Motor Rail Ltd 7ton 10090/1950 Nitro Nobel Gyttorp 7 1986 B 7000kg - -
Motorlok 28 Nitro Nobel (Blå) Motor Rail Ltd 7ton 10229/1951 Nitro Nobel Gyttorp 10 1986 B 7000kg - -
Motorlok 29 Deutz KHD A8L 614F 56881/1958 Halmstad Järnverk 13 1991 B 14000kg - -
Motorlok 30 Halmstad KHD A8L 614F 57095/1961 Halmstad Järnverk 18 1991 B 10000kg - -
Motorlok 32 Czarna VEB Lokomotivbau Karl Marx V10C 250572/1974 Skogsbanan i Czarna 1995 C 16000kg - -
Motorlok 33 Persberg Jenbacher Werke JW20 2459/1965 Persbergs gruvor 1992 B 3800kg - -
Motorlok 34 Stockaryd Diema DS 28 2555/1962 Stockaryds Torvströfabrik 1997 B 4300kg - -


Galleri

Stationer

Referenser

  1. 1,0 1,1 "Ohsabanan". Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Varnamo.se Läst 15 augusti 2014.
  2. 2,0 2,1 2,2 Sveriges Dödsbok Släktforskning


Vidare läsning

Ohsabanans hemsida