Hornsö

Från Järnvägsdata
Hornsö järnvägsstation
Xxx.jpg
Hornsö järnvägsstation
Stationsinformation
OrtHornsö
KommunFil:Högsby vapen.svg Högsby
SockenLångemåla socken
LänKalmars läns vapen.svg Kalmar län
LandskapSmålands vapen.svg Småland
Öppnad4 december 1897
Nedlagd1 januari 1968
Förstatligadxx xxx 19xx
Trafikerats avKBJ, ÖSmJ, SJ
ÄgarePrivat
TrafiktypPersontrafik, godstrafik
Om stationshuset
OrdningFörsta stationshuset
Byggt1896
ByggstommeTrä
Våningar1 ½ våningar
ElektrifieratJa
PlaceringVänstra sida sett från Kalmar.
Kapacitet
Antal spår3
Stationens anslutningar
Anslutande linjerKalmar-Berga Järnväg
Bandel546
Föregående anhaltVerlebo
Efterföljande anhaltSandbäckshult
Läge
Avstånd48,089 km
Avstånd frånKalmar
Höjd51 möh m ö.h.
Lantmäteriets
historiska flygkartor

Hjälp om kartan
StationssignaturKBJ - SJ Hrö
Linjekarta
Bandel 550
 v  r 
km
Unknown BSicon "LSTR"
Till Berga Bandel 546
Unknown BSicon "eABZrg" Unknown BSicon "exLSTRq"
Till Oskarshamn Bandel 548
Straight track Unknown BSicon "lBHF"
32,9a Ruda
Unknown BSicon "xABZlf" Unknown BSicon "LSTRq"
Till Kalmar Bandel 546
Unknown BSicon "exlHST" Unknown BSicon "exSTR"
35,7 Alebo HP
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
36,9 Trändeån bron
Unknown BSicon "exlHST" Unknown BSicon "exSTR"
37,1 Basthult HPElmhultsbro 1922-1963
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBST"
38,4 Bovik BV
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
41,1 SinnerskogSinnerbo 1922-1963
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
43,3 AllgunnenSkurebo 1922-1963
Unknown BSicon "exABZlf" Unknown BSicon "exENDEeq" Water
44,0 Sjönäs LPAllgunnen
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Badebodaån
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lHST"
49,6 Grönlid 1922-1963
Unknown BSicon "exlHST" Unknown BSicon "exSTR"
53,8 Torsmåla HP
Unknown BSicon "exLSTRq" Unknown BSicon "exABZlg"
Till Fagerhult Bandel 553
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
56,5 Skoghult 1912-1963
Unknown BSicon "exABZlf" Unknown BSicon "exLSTRq"
Till Mönsterås Bandel 553
Unknown BSicon "exSTR+GRZq"
Kalmar länKronobergs län
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Alsterån
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
63,5 Fröseke 1923-1963
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
70,5 Rydefors 1923-1963
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exlBST"
71,7 Hohults snickerifabrik LP 1923-1963
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exlBHF"
72,8 Hohultslätt 1923-1963
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Alsterån
Unknown BSicon "lHST" Unknown BSicon "exSTR"
74,9 Åkerslund 1923-1963
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exlBHF"
79,4 Älghult(Älghultsby) 1922-1963
Unknown BSicon "exLSTR"
Till Sevedstorp Bandel 551
a Längdmätning startar i Oskarshamn
Teckenförklaring
Spårplan

Mall:Spårplan Ruda

Hornsö var en järnvägsstaion på linjen Sandbäckshult-Ruda-Berga och var en del av banan KBJ i Högsby kommun.

Historik

Nuvarande användning

Historiska datum

1xxx - Byggs
1xxx - Banvakten på plats

Personal

Här under finns en lista på personer som jobbat i Hanshult. Listan är inte komplett och har ni information om något hör gärna av er.

Årtal Namn Född Födelseort Titel Hitkommen Ort Avflyttad Ort Övrigt
- - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -



Galleri

Noter

Orten

Hornsö är en ort i Långemåla sockens sydöstra del, Högsby kommun, vid Alsterån.

Masugnstiden

Hornsö masugn anlades som komplement, och senare ersättare, till Fogelfors bruks masugn i Kronobo. Bruksägaren P F von Hegardt fick 1760 tillstånd att anlägga en masugn vid Lamnehult och den var driftklar 1768 – samma år som namnet Hornsö användes offentligt första gången. Alsterån har här ett betydande fall som tillsammans med säkert vattenflöde kompenserade för den långa vägen till stångjärnshammaren i Fogelfors, 40 km. Namnet kommer troligen från von Hegardts hustru, Anna Regina Horn af Åminne.

Masugnens produktion baserades till stor del på regionens sjömalm. En del år köptes även en mindre mängd bergsmalm från till exempel Utö. Man producerade under de första 50 åren cirka 1 500 kilo tackjärn per blåsdygn eller omkring 100 ton per år de år då man blåste. Under de senare åren var produktionen omkring 3 000 kilo per blåsdygn eller 300-400 ton per år.[1]

Hornsö masugn levererade tackjärn till Fogelfors och senare bland annat till de nyare bruken Fredriksfors utanför Oskarshamn och Qvarnholmens Järnbruk i Sandbäckshult}. Från omkring 1840 började man också leverera gjutgods i större omfattning, såväl maskingods som hushållsgods, till exempel grytor.

1867, efter 100 års drift, avvecklades masugnen på grund av brist på sjömalm och att den blivit omodern[1]. Gjutningarna fortsatte med hjälp av en stjälpugn i allt mindre skala tills anläggningen revs 1893. I dag är alla rester gömda i den kraftverksdamm som anlades omkring 1916.

Spökerier

Hornsöområdet såldes vid sekelskiftet 1900 till staten och den gamla förvaltarvillan vid masugnen blev jägmästarbostad. Den blev uppmärksammad som spökhus sedan jägmästarens hustru, Karin Nauckhoff, börjat höra knackningar i väggarna och föremål som rörde sig av sig själva i huset. Vid en andeseans fick Karin Nauckhoff som var spiritistiskt intresserad kontakt med en ande som kallade sig Piskator. Psykologen Poul Bjerre blev anlitad av familjen och tog på sig att utreda fallet. Han fann sig kunna framkalla knackningarna i huset på beställning under hypnos av Karin och blev övertygad om att dessa orsakades av Nervstrålning. Han redogjorde för sina observationer i Fallet Karin. En experimentell studie av de s.k. spiritistiska knackningarna.Sydney Alrutz gjorde även han besök i Hornsö för att bota Karin Nauckhoff. Bjerre, som i försök att förekomma Alrutz fortsatte sina behandlingar fick under hypnos kontakt med Piskator som meddelade att om han grävde på en plats i källaren skulle ha få veta orsaken till knackningarna. Han gjorde så och påträffade då ben på platsen. Det stämde inte med hans tidigare teorier och Bjerre underlät sig att vidare kommentera fallet, förrän långt senare. Han hade låtit undersöka de upphittade benen som visat sig inte alls vara några människoben. Hans förklaring var nu att Karin Nauckhoff hittat benen då hon flyttat in i huset, skrämts av att de kunnat vara resterna efter ett lik och i sitt undermedvetna framkallat knackningarna.

Berättelser om spökerier har fortsatt även i senare tid, sedan 1968 ägs förvaltarbostaden av IOGT-NTO.

Referenser

Noter

  1. 1,0 1,1 8:de bergmästardistriktets arkiv

Övriga källor

  • Sällsamheter i Småland del 4, s.188-191.


Externa länkar