Ruda-Oskarshamns Järnväg

Från Järnvägsdata
(Omdirigerad från Ruda-Oskarshamn Järnväg)
Ruda-Oskarshamns Järnväg
ROJ-RÄJ-karta.jpg
Ruda-Oskarshamns och Ruda-Älghults linjekarta
Allmänt
Banans signaturROJ
Kommun/erOskarshamn vapen.svg Oskarshamn
Mönsterås vapen.svg Mönsterås
Hogsby vapen.svg Högsby
LänKalmar lan vapen.png Kalmar län
LandskapSmalands vapen.png Småland
SträckaOskarshamn-Ruda
Anslutande järnvägslinjerKalmar-Berga Järnväg
Ruda-Älghults Järnväg
Normalspårig
Nässjö-Oskarshamns Järnväg
Organisation
Invigd11 januari 1907
Avstängd1970
ÄgareRuda-Finsjö-Oskarshamns Järnvägsaktiebolag
1904-1932
Östra Smålands Järnväg
1932-1937
Kalmar-Berga Järnväg
1937-1940
Svenska staten
1940-1970
BanoperatörStatens Järnvägar
1940-1970
Tekniska fakta
Längd33,3 kilometer
Antal spårEnkelspår
Spårvidd891 millimeter (Smalspår)
Största tillåtna axellast7,2 ton
Största lutning16 
Minsta kurvradie300
Hastighet40 km/h
Linjekarta
 v  r 
Transverse water
Östersjön
Track end start
Hamn
Head station Unknown BSicon "exKBHFa" Straight track
0,0 Oskarshamn 1874-
Unknown BSicon "LSTR" Unknown BSicon "exKRWg+l" Unknown BSicon "eKRWgr"
Treskensspår
Junction from left Unknown BSicon "xKRZ" Track turning right
Unknown BSicon "LSTR" Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exlDST"
Smalspårig godsbangård
Unknown BSicon "LSTR" Unknown BSicon "exABZlf" Unknown BSicon "exENDEeq"
Lokstall ROJ
Unknown BSicon "LSTRrf" Unknown BSicon "exSTR"
Till Hultsfred Bandel 482
Unknown BSicon "exLSTRq" Unknown BSicon "exKRZu" Unknown BSicon "exLSTRq"
RiksfyranLänsväg H 650
Unknown BSicon "lHST" Unknown BSicon "exSTR"
3,8 Sörbo 1907-1966
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Applerumsån BRO
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
8,441 Skorpetorp 1907-1966
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lHST"
8,724 Skorpetorp BV
Unknown BSicon "exBUE-sv"
8,780 Skorpetorp
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Lillån BRO
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Grönskogsån BRO
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
13,488 Grönskog 1907-1966
Unknown BSicon "lHST" Unknown BSicon "exSTR"
15,4 Kopparhäll
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lHST"
18,9 Kumlemar BV
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exlHST"
19,0 Kumlemar HP 1908-1966
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
20,0 Fliseryd 1907-1966
Unknown BSicon "exBUE-sv"
20,1 Fliseryd 1907-1966
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Emån bron
Unknown BSicon "exHST"
20,8 Kvillegärde HLP 1908-1966
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lHST"
23,255 Finsjö BV
Unused track end start Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
23,417 Finsjö 1908-1966
Unused track end end Unknown BSicon "exSTR"
Industrispår
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Kvillen BRO
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
27,8 Ekhult 1908-1966
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Ekhult BRO
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lHST"
28,4 Ekhult BV
Unknown BSicon "exlHST" Unknown BSicon "exSTR"
30,9 Målen HPR
Unknown BSicon "exABZlf" Unknown BSicon "exENDEeq"
31,1 Målens grusgrop
Unknown BSicon "exLSTRq" Unknown BSicon "xABZlg"
Till Berga Bandel 546
Unknown BSicon "lBHF" Straight track
32,9 Ruda 1897-
Unknown BSicon "xABZlf" Unknown BSicon "exLSTRq"
Till Sandbäckshult Bandel 546
Unknown BSicon "exLSTRq" Unknown BSicon "exLSTRrf"
Till Älghult Bandel 550
Teckenförklaring


Ruda–Oskarshamns Järnväg var en 891 mm smalspårig järnväg mellan Oskarshamn och Ruda i Kalmar län. Den öppnades för trafik den 11 januari 1907 och godstrafiken på den sista delsträckan upphörde 1970.

Historia

Banans uppkomst

Under åren omkring sekelskiftet gjorde sig ett livligt intresse för järnvägsfrågor gällande i trakten omkring Oskarshamn. De skogrika bygderna och de mera betydande orterna i mellersta Kalmar län och östra delen av Kronobergs län, såsom Kråksmåla, Virserum, Vetlanda m. fl., sökte komma i järnvägsförbindelse med östersjöhamn, i främsta rummet med Oskarshamn, då staden efter Nässjö-Oskarshamns järnvägs tillkomst år 1874 utvecklat sig till en handelssjöfartsstad av rang. Staden ägde en naturlig och djup hamn och erbjöd goda sjöfartsförbindelser med in- och utlandet. Vetlanda och Virserum fick sina järnvägsfrågor ordnade, under det att en begärd koncession år 1898 för en smalspårig järnväg (0,891 m.) Kråksmåla-Ruda-Oskarshamn avslogs på grund av länsstyrelsens avstyrkande utlåtande. Ungefär samtidigt beviljades koncession för en järnväg Mönsterås-Åseda.

Emellertid gjorde sig behovet av en järnväg i den föreslagna riktningen alltmera gällande. Från Fliseryds kommun, som hade ett tjugutal vattenfall och växande industrier, framkom många planer för ordnandet av järnvägsfrågan. Sålunda hade AB Bankeberg-Finsjö för avsikt att bygga järnväg till Möckhults eller Bohults stationNässjö-Oskarshamns Järnväg, men planen omintetgjordes därigenom, att flertalet sockenbor syntes vilja komma i direkt förbindelse med Östersjöhamn. Valet stod mellan Oskarshamn och Mönsterås, för vilken sistnämnda ort intresset var synnerligen stort. De krafter, som arbetade för detta förslag, förde frågan så långt framåt, att koncession begärdes för en järnväg Finsjö-Mönsterås, men denna avslogs i samband med koncessions beviljandes för Ruda-Oskarshamns Järnväg.

Sägas kan att 1905 var skogjärnvägen Gökhult-Möckhult klar som gick mellan Gökhult som ligger ligger lite utanför Fliseryd och Möckhult. 

Kommitté tillsätts

Vid extra kommunalstämma den 8 mars 1903 beslöts tillsättandet av en kommitté av fem personer, vilka skulle undersöka såväl de nämnda förslagen som ett under stämman framkommet förslag om järnväg från Fliseryds kyrkoby till Ruda. Kommittén stannade för förslaget Oskarshamn-Ruda. På kommitténs anmodan uppgjorde ingenjören Charles Rikard Schwanbom, (f.1870-d.1910), därefter kostnadsberäkning för järnvägen. Beräkningen upptog en summa av 1 030 000 kr, inkl. rullande materiell. Av det erforderliga beloppet beräknade man erhålla 500 000 kr genom lån. Återstoden eller 530 000 kr skulle åstadkommas genom aktieteckning. Av kommunerna och enskilda beräknade man få 232 000 kr och av Oskarshamns stad omkring 300 000 kr.

Aktiebrev ROJ - Oskarshamns stad

I Oskarshamn mottogs järnvägsförslaget med intresse. Kommittén gjorde nu till staden hemställan om aktieteckning. Denna hemställan upptogs som motion av direktören Mauritz Linder, (f.1882-d.1946), och den 7 april 1903 beslutade stadsfullmäktige med 20 röster mot 4 att teckna 316 000 kr i den blivande järnvägen. Löjtnanten i Väg- och vattenbyggnadskåren Johan Arvid Blomberg, (f.1866-d.1955), erhöll därefter i uppdrag att upprätta plan- och profilritningar jämte kostnadsförslag för en 33 km lång järnväg med 0,891 m spårvidd. Förslaget slutade å en summa av 920 000 kr, inkl. rullande materiell. På grundval härav begärde häradshövdingen Philip Robert Wester, f. d. överstelöjtnanten P. L. LAURELL, direktören Mauritz Linder, vice konsuln Gustaf Lorentz Wijkström, (f.1865-d.1951), och godsägaren Gustaf Fredrik Johansson, (f.1871-d.1939), koncession, vilken beviljades den 2 sept. 1904. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansåg, att kostnaden borde höjas till 970 000 kr.

Aktieteckning

Samma personer utfärdade den 20 oktober 1903 en inbjudan till aktieteckning, och den 27 och 28 december samma år hölls på Hotell Kung Oscar i Oskarshamn sammanträde med aktietecknarna. Teckningslistorna visade, att ett sammanlagt belopp av 484 100 kr tecknats, av vilka 80 000 kr tecknats av Fliseryds kommun. Därefter konstituerades Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktie-bolag. Samtliga koncessionssökande valdes till styrelse med häradshövdingen Philip Robert Wester som ordförande. Aktiekapitalet skulle utgöra lägst 400 000 kr och högst 1 200 000 kr. Aktieteckningen fortgick och uppgick 1905 vid tiden för ansökan av statslån till 485 000 kr. Ett statslån å 483 300 kr erhölls.

Då således det för järnvägsföretaget behövliga kapitalet i det närmaste var säkrat, träffades avtal med byggmästaren Per Johan Pettersson, (f.1844-d.1929), Skövde, och ingenjören Johan Svensson, Mönsterås, om utförande av järnvägsanläggningen.

Följande år fann man, att ytterligare 70 000 kr skulle erfordras för järnvägens fullbordande. Bolagsstämman uppdrog åt styrelsen att anskaffa beloppet företrädesvis genom aktieteckning eller lån, och då förnyad aktieteckning av enskilda lämnade obetydligt resultat, vände sig styrelsen till bolagets största aktieägare, i främsta rummet Oskarshamns stad och Fliseryds kommun, med hemställan om ytterligare aktier till ett belopp av 62 500 kr, fördelat med 3/4 på Oskarshamn och 1/4 på Fliseryd. Såväl Oskarshamns stad som Fliseryds socken tillmötesginge denna bolagets hemställan.

ROJ 1 vid_bygget av banan

Bygget startar

Byggnadsarbetet påbörjades den 28 april 1905 och fortgick utan några som helst störande moment. Landskapet var tacksamt att bygga i, även om banarbetarna slet med att frakta bort sten och hugga ner träd längs banvallen. Längs banan anlades 8 broar, av varierande storlekar. I Linjekartan kan du klicka på de större. Den största finns i Fliseryd och under bron passerar Emån. Själva banbyggnaden anmäldes av entreprenörerna färdig till besiktning den 10 december 1906, varefter banan den 11 jan. 1907 öppnades för allmän trafik. De huvudsakligast transporterade godsslagen äro trävaror, ved, sten, spannmål, gödningsmedel och stenkol.[1]

Avtal mellan ROJ, KBJ och NOJ

I Ruda fanns ett avtal med Kalmar-Berga Järnväg om anslutning till deras station. Detta stations hus blev för litet för båda och ett nytt stationshus läts uppföras som bekostades av ROJ. Det gamla stationshuset blev senare stationsmästarens bostaden. I avtalet med Nässjö-Oskarshamns Järnväg för Oskarshamns station gick persontågen fram till stationen. Det byggdes även ett gemensamt omlastningsskjul för godset men bolaget byggde en egen smalspårig godsbangård omkring 800 meter från stationshuset.


Ekonomin

Ekonomin



Bolaget gick i konkurs 1931 och slogs den 1 juli 1932 samman med Ruda-Älghults Järnväg i Östra Smålands Järnväg ett dotterbolag till Kalmar-Berga Järnväg. Dotterbolaget Östra Smålands Järnväg gick i likvidation 1936 och Ruda–Oskarshamns Järnväg köptes av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag och ingick i Kalmar-Berga Järnväg från den 1 januari 1937[2] . Kalmar-Berga Järnväg med Ruda–Oskarshamns Järnväg köptes av svenska staten den 1 juli 1940 och blev en del av Statens Järnvägar. Trafiken ökade under andra världskriget och loktågen för persontrafiken ersattes av rälsbussar. Godstrafiken fortsatte med ånglok fram till nedläggningen.

Nedläggning

Godstrafiken mellan Oskarshamn och Kvillegärde upphörde den 29 september 1963 och 1970 upphörde godstrafiken mellan Kvillegärde och Ruda när Ackumulator AB Jungner slutade med järnvägstransporter. Persontrafiken slutade den 1 juli 1966. Banan revs 1968 mellan Oskarshamn och Skorpetorp och den sista delen mellan Skorpetorp och Ruda revs 1970–1971.

Framkomligheten i nutid

Delar av banvallen är kvar och det går ganska enkelt att ta sig på cykel till Skorpetorp även om det sista 300 meterna går utanför stationsområdet då det är privattomt. Mellan Skorpetorp och Grönskog är det ett parti som är ganska igenväxt och en del går över golfbanan. Mellan Grönskog och Finsjö är det ganska öppet även om det här finns något parti som man får "jobba" sig fram. Vidare Finsjö mot Ruda är de några mindre partier som växt igen.


Byggnader

Banvakter

Banvakterna på bilderna nedan ligger i den ordningen de fanns på linjen.

Lokstall

De fanns ett lokstall i Oskarshamn som stod färdigt 1906. ► Läs mer

Stationer

Stationerna på bilderna nedan ligger i den ordningen de fanns på linjen och var under Ruda-Oskarshamns Järnväg klassad som station vid öppningen av linjen.

Lok & Vagnar

Inför byggandet av banan köptes två tanklok från Nydqvist & Holm AB. När trafiken startade 1907 fanns det 4 personvagnar och 34 godsvagnar. Ytterligare ett tanklok köptes 1910 från Nydqvist & Holm. Inför öppnandet av Ruda–Älghults Järnväg som skulle trafikeras av Ruda–Oskarshamns Järnväg köptes 1920 två tanklok från Henschel & Sohn. Ett lok såldes 1926 till Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg.

För passagerartrafiken köpte bolaget en motorvagn från Kalmar Verkstad 1924 som såldes till Hjo-Stenstorps Järnväg 1931 efter konkursen.

Loksignatur Typ Litt. Tillverkare &
tillverknings Nr
Byggd Såld till Ny Loksign. SJ Loksign. Skrotad
Xxx.jpg
Läs mer►ROJ 1
Ånglok 1C Nydqvist & Holm AB
Nr.806
1905 Östra Smålands Järnväg 1932 SJ L9p 3025 - 1953 Vislanda
Xxx.jpg
Läs mer►ROJ 2
Ånglok 1C Nydqvist & Holm AB
Nr.807
1905 Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg 1926 DONJ 13 - juni 1965
Xxx.jpg
Läs mer►ROJ 3
Ånglok 1C Nydqvist & Holm AB
Nr.951
1910 Östra Smålands Järnväg 1932 ÖSmJ 3 SJ L10p 3026 Slopat 1965.
Sålt 1968 till AGJ.
Xxx.jpg
Läs mer►ROJ 4
Ånglok 1C1 Henschel & Sohn
Nr.17868
1920 Östra Smålands Järnväg 1932 ÖSmJ 4 SJ S2p 3038 1962 Vislanda
Xxx.jpg
Läs mer►ROJ 5
Ånglok 1C1 Henschel & Sohn
Nr.17869
1920 Östra Smålands Järnväg 1932 ÖSmJ 5 SSJ S2p 3039 Slopat 1965.
Sålt 1970 till
AGJ.

Personal

Referenser