Högsby kommun
| Högsby kommun | |
 | |
| Berga järnvägsstation | |
| Kommunvapen | |
|---|---|
 | |
| Kommunfakta | |
| Land |  Sverige |
| Landskap |  Småland |
| Län |  Kalmar län |
| Centralort | Högsby |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 799,06 km² |
| -därav land | 750,73 km² |
| -därav vatten | 48,33 km² |
| Folkmängd | 5 921 (2019-12-31) |
| Befolknings täthet | 7,89 inv./km² |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Kalmar domkrets (2005-01-17–) Oskarshamns domsaga (–2005-01-17) |
| Läge | |
 | |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| GeoNames | Länk |
| Övrigt | |
| Kommunkod | 0821 |
Högsby kommun är en kommun i Kalmar län i sydöstra Sverige som i söder gränsar till Nybro kommun, i öster till Mönsterås kommun och i norr till Hultsfreds kommun.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Fagerhult, Högsby och Långemåla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1889 bildades Fågelfors landskommun genom utbrytning ur Högsby landskommun.
Ruda municipalsamhälle inrättades 24 september 1948 och upplöstes i slutet av 1959.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Fågelfors och Långemåla landskommuner i Högsby landskommun.
1969 införlivades Fagerhults landskommun i Högsby landskommun. Genom en ombildning bildades Högsby kommun vid kommunreformen 1971.[1]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Oskarshamns domsaga och ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[2]
Kommunvapnet
Blasonering: I blått fält en ginstam av silver, nedtill med tre rundbågade valv.
Detta vapen fastställdes 1961 för Högsby landskommun. Bilden avser Tingbron i kommunens centralort. Fagerhults landskommun, som lades samman med Högsby 1969 hade ett vapen som fick stå tillbaka.
Fagerhults landskommun
(1968–1969)
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Högsby kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 8 322 | |||
| 1975 | 7 671 | |||
| 1980 | 7 800 | |||
| 1985 | 7 392 | |||
| 1990 | 7 177 | |||
| 1995 | 7 175 | |||
| 2000 | 6 380 | |||
| 2005 | 6 066 | |||
| 2010 | 5 777 | |||
| 2015 | 5 857 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Indelningar
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[3]:
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
Tätorter
Det finns 5 tätorter i Högsby kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Högsby | 1 923 |
| 2 | Berga | 713 |
| 3 | Ruda | 652 |
| 4 | Fågelfors | 437 |
| 5 | Fagerhult | 219 |
Näringsliv
Huvudorten i kommunen utgör ett centrum för en agrar bygd med omfattande odlingar längs Emådalen och för ett stort skogsbruk. Näringarna i kommunen är nästan helt styrd av dessa betingelser, kommunens största privata arbetsgivare är ett husbyggarföretag i Fågelfors med 75 anställda. Kommunen lider i mångt och mycket av vanliga glesbygdsproblem med en stor utflyttning, stor äldre befolkning (28% av kommunens invånare är över 65 år), hög arbetslöshet och svag näringslivsutveckling. Kommunen lockade 2001 till sig lågpriskedjan Ullared2.se som senare bytte namn till Karlssons. Lågpriskedjan etablerade sig i de lokaler som tidigare använts för tillverkningen av de så kallade Solstad-Saabarna. Högsby försöker lansera sig som en knutpunkt där Riksväg 37 och Riksväg 34 möts. Den senare vägen var i äldre tider en av kungsvägarna där Eriksgatorna gick på vägen mellan Linköping och Kalmar.
Utbildning
Högsby utbildningscenter är en skola för gymnasiet och kompletterande vuxenutbildning belägen i Högsby. Högsby utbildningscenter har under åren haft en rad framgångar i Skol-SM i fotboll, både inomhus och utomhus.
Vänorter
Se även
- Lista över insjöar i Högsby kommun
- Naturreservat i Högsby kommun
- Lista över fornlämningar i Högsby kommun
- Personer med anknytning till Högsby kommun
Källor
- ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby. Libris länk
- ↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarshamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ↑ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
Externa länkar
| |||||||||||
