Långemåla: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Järnvägsstation | {{Järnvägsstation | ||
|namn = | |namn = Långemåla järnvägsstation | ||
|bild = xxx.jpg | |bild = xxx.jpg | ||
|bildtext = | |bildtext = Långemåla järnvägsstation | ||
|ort = [[ | |ort = [[Långemåla]] | ||
|kommun = [[File:Högsby_vapen.svg|20px]] [[Högsby kommun|Högsby]] | |kommun = [[File:Högsby_vapen.svg|20px]] [[Högsby kommun|Högsby]] | ||
|socken = [[Långemåla socken]] | |socken = [[Långemåla socken]] | ||
| Rad 54: | Rad 54: | ||
<!-- | <!-- | ||
<small> | <small> | ||
<mapframe text=" | <mapframe text="Långemåla stationsområde | ||
1.Grönlid stationshus 2.Godsmagsinet 3.Lastkaj 4.Bostadshus | 1.Grönlid stationshus 2.Godsmagsinet 3.Lastkaj 4.Bostadshus | ||
A,B,C,D,E.Växlar" width="300" height="300" zoom="16" latitude="57.110189" longitude="16.116407"> | A,B,C,D,E.Växlar" width="300" height="300" zoom="16" latitude="57.110189" longitude="16.116407"> | ||
| Rad 197: | Rad 197: | ||
</small> | </small> | ||
--> | --> | ||
''' | '''Långemåla''' var en järnvägsstaion på linjen [[Sandbäckshult-Ruda-Berga Järnväg|Sandbäckshult-Ruda-Berga]] och var en del av banan [[Kalmar-Berga Järnväg|KBJ]] i [[Högsby kommun]]. | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
| Rad 208: | Rad 208: | ||
==Personal== | ==Personal== | ||
Här under finns en lista på personer som jobbat i | Här under finns en lista på personer som jobbat i Långemåla. Listan är inte komplett och har ni information om något hör gärna av er. | ||
<small> | <small> | ||
{| class="wikitable" | {| class="wikitable" | ||
| Rad 246: | Rad 246: | ||
==Orten== | ==Orten== | ||
''' | '''Långemåla''' är en ort i [[Långemåla socken]]s sydöstra del, [[Högsby kommun]], vid [[Alsterån]]. | ||
===Masugnstiden=== | ===Masugnstiden=== | ||
Långemåla [[masugn]] anlades som komplement, och senare ersättare, till [[Fågelfors|Fogelfors]] bruks masugn i Kronobo. Bruksägaren P F von Hegardt fick 1760 tillstånd att anlägga en masugn vid Lamnehult och den var driftklar 1768 – samma år som namnet Långemåla användes offentligt första gången. Alsterån har här ett betydande fall som tillsammans med säkert vattenflöde kompenserade för den långa vägen till stångjärnshammaren i Fogelfors, 40 km. Namnet kommer troligen från von Hegardts hustru, Anna Regina Horn af Åminne. | |||
Masugnens produktion baserades till stor del på regionens [[myrmalm|sjömalm]]. En del år köptes även en mindre mängd bergsmalm från till exempel [[Utö]]. Man producerade under de första 50 åren cirka 1 500 kilo [[tackjärn]] per blåsdygn eller omkring 100 ton per år de år då man blåste. Under de senare åren var produktionen omkring 3 000 kilo per blåsdygn eller 300-400 ton per år.<ref name=":0">8:de bergmästardistriktets arkiv</ref> | Masugnens produktion baserades till stor del på regionens [[myrmalm|sjömalm]]. En del år köptes även en mindre mängd bergsmalm från till exempel [[Utö]]. Man producerade under de första 50 åren cirka 1 500 kilo [[tackjärn]] per blåsdygn eller omkring 100 ton per år de år då man blåste. Under de senare åren var produktionen omkring 3 000 kilo per blåsdygn eller 300-400 ton per år.<ref name=":0">8:de bergmästardistriktets arkiv</ref> | ||
Långemåla masugn levererade tackjärn till Fogelfors och senare bland annat till de nyare bruken [[Fredriksfors]] utanför [[Oskarshamn]] och Qvarnholmens Järnbruk i [[Sandbäckshult]]}. Från omkring 1840 började man också leverera gjutgods i större omfattning, såväl maskingods som hushållsgods, till exempel grytor. | |||
1867, efter 100 års drift, avvecklades masugnen på grund av brist på sjömalm och att den blivit omodern<ref name=":0" />. Gjutningarna fortsatte med hjälp av en stjälpugn i allt mindre skala tills anläggningen revs 1893. I dag är alla rester gömda i den kraftverksdamm som anlades omkring 1916. | 1867, efter 100 års drift, avvecklades masugnen på grund av brist på sjömalm och att den blivit omodern<ref name=":0" />. Gjutningarna fortsatte med hjälp av en stjälpugn i allt mindre skala tills anläggningen revs 1893. I dag är alla rester gömda i den kraftverksdamm som anlades omkring 1916. | ||
===Spökerier=== | ===Spökerier=== | ||
Långemålaområdet såldes vid sekelskiftet 1900 till staten och den gamla förvaltarvillan vid masugnen blev jägmästarbostad. Den blev uppmärksammad som spökhus sedan jägmästarens hustru, Karin Nauckhoff, börjat höra knackningar i väggarna och föremål som rörde sig av sig själva i huset. Vid en andeseans fick Karin Nauckhoff som var spiritistiskt intresserad kontakt med en ande som kallade sig ''Piskator''. Psykologen [[Poul Bjerre]] blev anlitad av familjen och tog på sig att utreda fallet. Han fann sig kunna framkalla knackningarna i huset på beställning under hypnos av Karin och blev övertygad om att dessa orsakades av ''Nervstrålning''. Han redogjorde för sina observationer i ''Fallet Karin. En experimentell studie av de s.k. spiritistiska knackningarna''.[[Sydney Alrutz]] gjorde även han besök i Långemåla för att bota Karin Nauckhoff. Bjerre, som i försök att förekomma Alrutz fortsatte sina behandlingar fick under hypnos kontakt med ''Piskator'' som meddelade att om han grävde på en plats i källaren skulle ha få veta orsaken till knackningarna. Han gjorde så och påträffade då ben på platsen. Det stämde inte med hans tidigare teorier och Bjerre underlät sig att vidare kommentera fallet, förrän långt senare. Han hade låtit undersöka de upphittade benen som visat sig inte alls vara några människoben. Hans förklaring var nu att Karin Nauckhoff hittat benen då hon flyttat in i huset, skrämts av att de kunnat vara resterna efter ett lik och i sitt undermedvetna framkallat knackningarna. | |||
Berättelser om spökerier har fortsatt även i senare tid, sedan 1968 ägs förvaltarbostaden av [[IOGT-NTO]]. | Berättelser om spökerier har fortsatt även i senare tid, sedan 1968 ägs förvaltarbostaden av [[IOGT-NTO]]. | ||
Versionen från 8 oktober 2019 kl. 18.17
| Långemåla järnvägsstation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 Långemåla järnvägsstation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stationsinformation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ort | Långemåla | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kommun | Fil:Högsby vapen.svg Högsby | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Socken | Långemåla socken | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Län |  Kalmar län | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Landskap |  Småland | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Öppnad | 4 december 1897 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Nedlagd | 1 januari 1968 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Förstatligad | xx xxx 19xx | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Trafikerats av | KBJ, ÖSmJ, SJ | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ägare | Privat | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Trafiktyp | Persontrafik, godstrafik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Om stationshuset | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ordning | Första stationshuset | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Byggt | 1896 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Byggstomme | Trä | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Våningar | 1 ½ våningar | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrifierat | Ja | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Placering | Vänstra sida sett från Kalmar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kapacitet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Antal spår | 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stationens anslutningar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Anslutande linjer | Kalmar-Berga Järnväg | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bandel | 546 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Föregående anhalt | Verlebo | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Efterföljande anhalt | Sandbäckshult | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Läge | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Avstånd | 48,089 km | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Avstånd från | Kalmar | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Höjd | 51 möh m ö.h. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Lantmäteriets historiska flygkartor | Hjälp om kartan | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stationssignatur | KBJ - SJ Hrö | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Långemåla var en järnvägsstaion på linjen Sandbäckshult-Ruda-Berga och var en del av banan KBJ i Högsby kommun.
Historik
Nuvarande användning
Historiska datum
1xxx - Byggs
1xxx - Banvakten på plats
Personal
Här under finns en lista på personer som jobbat i Långemåla. Listan är inte komplett och har ni information om något hör gärna av er.
| Årtal | Namn | Född | Födelseort | Titel | Hitkommen | Ort | Avflyttad | Ort | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
Galleri
Noter
Orten
Långemåla är en ort i Långemåla sockens sydöstra del, Högsby kommun, vid Alsterån.
Masugnstiden
Långemåla masugn anlades som komplement, och senare ersättare, till Fogelfors bruks masugn i Kronobo. Bruksägaren P F von Hegardt fick 1760 tillstånd att anlägga en masugn vid Lamnehult och den var driftklar 1768 – samma år som namnet Långemåla användes offentligt första gången. Alsterån har här ett betydande fall som tillsammans med säkert vattenflöde kompenserade för den långa vägen till stångjärnshammaren i Fogelfors, 40 km. Namnet kommer troligen från von Hegardts hustru, Anna Regina Horn af Åminne.
Masugnens produktion baserades till stor del på regionens sjömalm. En del år köptes även en mindre mängd bergsmalm från till exempel Utö. Man producerade under de första 50 åren cirka 1 500 kilo tackjärn per blåsdygn eller omkring 100 ton per år de år då man blåste. Under de senare åren var produktionen omkring 3 000 kilo per blåsdygn eller 300-400 ton per år.[1]
Långemåla masugn levererade tackjärn till Fogelfors och senare bland annat till de nyare bruken Fredriksfors utanför Oskarshamn och Qvarnholmens Järnbruk i Sandbäckshult}. Från omkring 1840 började man också leverera gjutgods i större omfattning, såväl maskingods som hushållsgods, till exempel grytor.
1867, efter 100 års drift, avvecklades masugnen på grund av brist på sjömalm och att den blivit omodern[1]. Gjutningarna fortsatte med hjälp av en stjälpugn i allt mindre skala tills anläggningen revs 1893. I dag är alla rester gömda i den kraftverksdamm som anlades omkring 1916.
Spökerier
Långemålaområdet såldes vid sekelskiftet 1900 till staten och den gamla förvaltarvillan vid masugnen blev jägmästarbostad. Den blev uppmärksammad som spökhus sedan jägmästarens hustru, Karin Nauckhoff, börjat höra knackningar i väggarna och föremål som rörde sig av sig själva i huset. Vid en andeseans fick Karin Nauckhoff som var spiritistiskt intresserad kontakt med en ande som kallade sig Piskator. Psykologen Poul Bjerre blev anlitad av familjen och tog på sig att utreda fallet. Han fann sig kunna framkalla knackningarna i huset på beställning under hypnos av Karin och blev övertygad om att dessa orsakades av Nervstrålning. Han redogjorde för sina observationer i Fallet Karin. En experimentell studie av de s.k. spiritistiska knackningarna.Sydney Alrutz gjorde även han besök i Långemåla för att bota Karin Nauckhoff. Bjerre, som i försök att förekomma Alrutz fortsatte sina behandlingar fick under hypnos kontakt med Piskator som meddelade att om han grävde på en plats i källaren skulle ha få veta orsaken till knackningarna. Han gjorde så och påträffade då ben på platsen. Det stämde inte med hans tidigare teorier och Bjerre underlät sig att vidare kommentera fallet, förrän långt senare. Han hade låtit undersöka de upphittade benen som visat sig inte alls vara några människoben. Hans förklaring var nu att Karin Nauckhoff hittat benen då hon flyttat in i huset, skrämts av att de kunnat vara resterna efter ett lik och i sitt undermedvetna framkallat knackningarna.
Berättelser om spökerier har fortsatt även i senare tid, sedan 1968 ägs förvaltarbostaden av IOGT-NTO.
Referenser
Noter
Övriga källor
- Sällsamheter i Småland del 4, s.188-191.
Externa länkar
| Långemåla | |
| Småort | |
Långemåla_kyrka.Exteriör.jpg
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kalmar län |
| Kommun | Högsby kommun |
| Församling | Långemåla församling |
| Koordinater | 57°4′51″N 16°10′48″Ö / 57.08083°N 16.18000°Ö |
| Area | 38 hektar (2010)[1] |
| Folkmängd | 110 (2010)[2] |
| Befolkningstäthet | 2,89 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | S2161 |
  | |
Långemåla är en småort i Högsby kommun i Kalmar län, kyrkby i Långemåla socken.
Historia
Byn omtalas första gången i skriftliga handlingar 1378 då Erengisle Sunesson (båt) och hans hustru Ingrid Magnusdotter (Ulvåsaätten) testementerade jord i Långemåla ('aff Langamalom') till Vadstena kloster. 1447 hade Vadstena kloster två landbor i Långemåla. Under 1500-talet fanns två mantal tillhöriga Vadstena kloster, ett mantal frälsejord (från 1520 tillhörigt Ture Pedersson Bielke, senare Halsten Bagge och hans son Peder), ett arv och eget mantal jämte tre utjordar med tillhörande ålfiske,(åtminstone från 1538 tillhöriga Gustav Vasa), samt en skatteutjord. Från 1732 var Långemåla kyrkby i Långemåla socken.[3]
Samhället
I samhället ligger Långemåla kyrka, sporthall, idrottsplats/festplats och det bedrivs även förskoleverksamhet.
Idrott
Långemåla IF är en idrottsförening som grundades den 27 februari 1921. Från början hette föreningen Långemålas Allmänna Idrottsklubb. 1995 bestämdes att föreningen skulle heta Långemåla Idrottsförening.
Långemåla har ett framgångsrikt bordtennislag för damer som spelar i Elitserien.
Herrlaget i fotboll gick 2010 upp till division fyra.
Externa länkar
Noter
- ↑ ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013.
- ↑ ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013.
- ↑ Det medeltida Sverige 4:2 Handbörd, Stranda
