Norrbottens län
| Norrbottens län | ||
| Län | ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Landskap | Norrbotten och Lappland | |
| Läge | Luafel i Modul:Coordinates på rad 58: attempt to index field 'wikibase' (a nil value). | |
| Residensstad | Luleå | |
| Area | Rankad 1:a | |
| - Totalt | 98 911 km² | |
| - Andel vatten | 7,3 % % | |
| Folkmängd | Rankad 15:e | |
| - Totalt | 250 357 (2019-09-30) [1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 2,53 invånare/km² | |
| Inrättat | 1810 | |
| Landshövding | Sven-Erik Österberg | |
| Länskod | 25 | |
| Karta | SCB geodata | |
 Norrbottens läns läge i Sverige.
| ||
Luafel i Modul:Huvudkategori på rad 5: attempt to index field 'wikibase' (a nil value).
Norrbottens län, beläget i Övre Norrland, är Sveriges nordligaste län. Residensstad är sedan 1856 Luleå; innan dess (1810–1855) var Piteå länets huvudstad.
Norrbottens län är landets största och ytmässigt nära en fjärdedel av Sveriges totala landareal. Norrbottens län består av landskapet Norrbotten (den tidigare norra delen av Västerbotten) samt den nordliga delen av landskapet Lappland.
Länet har 14 kommuner: Störst till ytan är Kiruna kommun, minst är Haparanda kommun. Största folkmängden har Luleå kommun och den minsta har Arjeplogs kommun.
Norrbottens läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Norrbottens län kan sägas vara kontrasternas län. Här finns landets högsta fjäll, Kebnekaise (2104 meter över havet), och djupaste insjö, Hornavan (232 meter djup). Samtidigt som det året runt är permafrost i fjällområdena strömmar turisterna till havsbaden vid Bottenvikskusten sommartid.
Historik
Norrbottens län skapades den 21 maj 1810 av den norra delen av Västerbottens län.[2] Pite lappmark (Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner) ingick till en början inte i det nya länet, utan överfördes från Västerbotten först den 10 februari 1837.[3] Malå kommun bildades 1862 genom en utbrytning från Arvidsjaur och fördes tillbaka till Västerbottens län 1869. Sedan dess har Norrbottens länsgränser varit oförändrade.
Länsvapnet
Blasonering: Kvadrerad sköld: i fält I och IV Västerbottens vapen, i fält II och III Lapplands vapen.
Länsstyrelsen i Norrbottens län använde till att börja med Västerbottens landskapsvapen i den utformning det då hade.[4] Länsvapen fastställdes inte officiellt förrän med början under 1930-talet och en viss konflikt utbröt med länsstyrelsen i Västerbottens län. Detta vapen kom inte att fastställas förrän 1949. Landskapet Norrbotten har senare (1995) fått ett eget landskapsvapen, men någon förändring av länsvapnet i enlighet med detta har inte skett. Ända sedan början av 1990-talet har en förändring av länsindelningen varit uppe för diskussion, nu senast av den så kallade Ansvarskommittén. Därför får troligen en sådan förändring anstå.
Geografi
Tätorter, kommuner, folkmängd och landareal
| Tätort | Kommun | Folkmängd | Landareal (ha) |
|---|---|---|---|
| Luleå | Luleå kommun | 43574 | 2706 |
| Piteå | Piteå kommun | 23067 | 2352 |
| Boden | Bodens kommun | 16830 | 1402 |
| Kiruna | Kiruna kommun | 17037 | 903 |
| Gällivare | Gällivare kommun | 10362 | 863 |
| Kalix | Kalix kommun | 7495 | 662 |
| Haparanda | Haparanda kommun | 6679 | 593 |
| Älvsbyn | Älvsbyns kommun | 4976 | 619 |
| Gammelstaden | Luleå kommun | 4866 | 551 |
| Arvidsjaur | Arvidsjaurs kommun | 4655 | 427 |
| Sävast | Bodens kommun | 3093 | 376 |
| Bergnäset | Luleå kommun | 3604 | 294 |
| Jokkmokk | Jokkmokks kommun | 2794 | 276 |
| Södra Sunderbyn | Luleå kommun | 3162 | 233 |
| Björkskatan | Luleå kommun | 4388 | 154 |
Demografi
| Befolkningsutvecklingen i Norrbottens län 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 255 360 | |||
| 1975 | 264 386 | |||
| 1980 | 267 054 | |||
| 1985 | 262 300 | |||
| 1990 | 263 735 | |||
| 1995 | 266 011 | |||
| 2000 | 256 238 | |||
| 2005 | 251 740 | |||
| 2010 | 248 609 | |||
| 2015 | 249 733 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. [död länk] | ||||
Trafik
För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken i Norrbotten. Däremot ansvarar kommunerna för stadsbussar med separata biljettsystem. Persontågtrafiken inom länet sköts av SJ AB, men från 2011 har länstrafikbolaget Norrtåg hand om dagtågtrafiken (Luleå–Narvik och Luleå–Umeå), medan SJ fortsätter med nattåg till södra Sverige.
Det finns fem flygplatser i länet: Luleå, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Norrbottens län är det enda länet i Sverige med flyglinjer inom länet (Luleå–Kiruna och Luleå–Pajala).
Turism
Norrbottens län tillsammans med Skellefteå och Sorsele kommuner i Västerbottens län marknadsförs internationellt under platsvarumärket Swedish Lapland.
Se även
- Nordnytt – Sveriges Televisions regionalnyheter
- Lista över landshövdingar i Norrbottens län
- Länsstyrelsen i Norrbottens län
Referenser
Fotnoter
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019”. Statistiska centralbyrån. 11 november 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2019/. Läst 29 november 2019.
- ↑ World Statesmen
- ↑ SCB Befolkningstatistik A 1851-1855 andra delen sida 126 anm. till Norrbottens län fotnot b
- ↑ Nevéus, de Wærn: Ny svensk vapenbok, 1992
Externa länkar
- Länsstyrelsen i Norrbottens län
- Norrbottens läns landsting
- norrbotten.se
- regionfakta.com om Norrbottens län
- Lokala turismorganisationen
| |||||||||||
| ||||||||||||||||||||
| |||||||||||
| ||||||||||||||||
