Södra Ölands Järnväg

Södra Ölands Järnväg
Södra Ölands Järnvägs linjekarta
Allmänt
Banans signatur	SÖJ
Kommun/er	Borgholm Mörbylånga
Län	Kalmar län
Landskap	Öland
Sträcka	Borgholm-Ottenby
Anslutande järnvägslinjer	Borgholm-Böda Järnväg
Organisation
Invigd	24 november 1909 Borgholm-Färjestaden 1 februari 1910 Färjestaden-Ottenby
Avstängd	1 oktober 1961
Ägare	SÖJ 1910-1928 ÖJ 1928-1947 Svenska staten 1947-1961
Banoperatör	SÖJ 1910-1928 ÖJ 1928-1947 SJ 1947-1961
Tekniska fakta
Längd	Borgholm-Färjestaden 44 km Färjestaden-Ottenby 52 km Hela sträckan 96 kilometer
Antal spår	Enkelspårig
Spårvidd	891 millimeter (smalspår)
Största lutning	16 ‰
Minsta kurvradie	300
Hastighet	1910-30 km/ 1926-35 km km/h
Källor
Linjekarta Bandel 668 km    Till Böda▲ Bandel 667 44,7 Borgholm Borgholms hamn 43,6 Kolstad LP\HLP 41,9 Rosenfors BV 39,6 Räpplinge 36,5 Ölands Lindby 32,3 Gärdslösa 31,2 Högtomta BV 28,3 Långlöt 26,1 Björkerum BV\HLP 22,7 Runsten 20,7 Ölands Bäck LP\HLP 20,7 Ölands Bäck BV 17,3 Norra Möckleby 15,6 Dörby HLP 15,573 Dörby BV 13,5 Gårdby GRPgrusgrop 12,5 Gårdby 11,1 Torps by HPR 7,416 Lenstad BV\HLP 4,0 Ölands Skogsby ◄Kalmar Central(Kalmar-Berga Järnväg) Färjestaden hamn 0,0 Färjestaden Till Ottenby▼ Bandel 669 Teckenförklaring BV=Banvakt LP=Lastplats HP=Hållplats HLP=Håll- & Lastplats HPR=Rälsbusshållplats Linjekarta Bandel 669 km    Borgholm-Färjestaden▲ Bandel 668 Kalmar Central/Kalmar-Berga Järnväg◄ Bandel 544 Färjestaden hamn 0,0 Färjestaden 1,5 Växel mot Färjestaden-Borgholm 1,6 Lundtorp BV 1,5 Växel mot Lundtorp RGB-Ottenby 1,6 Lundtorp RBG 4,3 Kråketorp HPR 5,5 Eriksöre HLP 7,0 Karlevi HLP 9,0 Vickleby 12,9 Resmo GRP 13,1 Resmo HLP ◄Bergkvaraa Mörbylånga hamn 16,8 Mörbylånga Mörbylånga sockerbruk LPa 17,3 Mörbylånga BV 17,6 Mörbylånga centralskola HPR 18,5 Mörbylånga by HPR 20,0 Mörbylångadalen HP 20,0 Mörbylångadalen BV 22,3 Rösslösa HPR 23,7 Bring HLP 25,6 Lilla Dalby BV 26,2 Kastlösa 30,2 Penåsa BV 33,3 Skärlöv BV 35,1 Skärlöv 37,5 Ölands Melby HPR 39,7 Ölands Segerstad 43,9 Torngård 46,4 Ölands Gräsgård 49,6 Ölands Eketorp HLP 53,5 Ottenby aHade treskens spår 891 mm och 1435 mm mellan hamnen och sockerbruket Teckenförklaring BV=Banvakt LP=Lastplats HP=Hållplats HLP=Håll- & Lastplats HPR=Rälsbusshållplats Hela linjen Södra Ölands Järnväg km    Borgholm-Böda Järnväg 44,7 Borgholm 1906-1961 Borgholms hamn 43,6 Kolstad LP\HLP 1909-1961 41,9 Rosenfors BV 1909-19xx 39,6 Räpplinge 1909-1961 36,5 Ölands Lindby 1909-1961 32,3 Gärdslösa 1909-1961 31,2 Högtomta BV 1909-19xx 28,3 Långlöt 1909-1961 26,1 Björkerum BV\HLP 1911-1961 22,7 Runsten 1909-1961 20,7 Ölands Bäck LP\HLP 1909-1961 20,7 Ölands Bäck BV 1909-1954 17,3 Norra Möckleby 1909-1961 15,6 Dörby HLP 1912-1961 15,573 Dörby BV 1909-19xx 13,5 Gårdby GRPgrusgrop 12,5 Gårdby 1909-1961 11,1 Torps by HPR 7,416 Lenstad BV\HLP 1909-1961 4,0 Ölands Skogsby 1909-1961 ▲ Borgholm-Färjestadens Bandel ◄Kalmar(Kalmar-Berga Järnväg) Färjestaden hamn 0,0 Färjestaden 1909-1961 1,5 Växel mot Färjestaden-Borgholm 1910-1961 1,6 Lundtorp BV 1910-1961 1,5 Växel mot Lundtorp RGB-Ottenby 1910-1961 1,6 Lundtorp RBG 1927-1961 4,3 Kråketorp HPR 19xx-1961 5,5 Eriksöre HLP 1910-1961 7,0 Karlevi HLP 19xx-1961 9,0 Vickleby 1910-1961 12,9 Resmo GRP 1908-19xx 13,1 Resmo HLP 1910-1961 ◄Bergkvaraa Mörbylånga hamn 16,8 Mörbylånga 1910-1961 Mörbylånga sockerbruk LPa 17,2 Mörbylånga centralskola HPR 17,3 Mörbylånga BV 1910-1961 18,5 Mörbylånga by HPR 19xx-1961 20,0 Mörbylångadalen HP 19xx-1961 20,0 Mörbylångadalen BV 1910-1961 22,3 Rösslösa HPR 19xx-1961 23,7 Bring HLP 1910-1961 25,6 Lilla Dalby BV 1910-1961 26,2 Kastlösa 1910-1961 30,2 Penåsa BV 1910-1913 33,3 Skärlöv BV 1910-19xx 35,1 Skärlöv 1910-1961 37,5 Ölands Melby HPR 19xx-1961 39,7 Ölands Segerstad 1910-1961 43,9 Torngård 1910-1961 46,4 Ölands Gräsgård 1910-1961 49,6 Ölands Eketorp HLP 1910-1961 53,5 Ottenby 1910-1961 aHade treskens spår 891 mm och 1435 mm mellan hamnen och sockerbruket BV=Banvakt LP=Lastplats HP=Hållplats HLP=Håll- & Lastplats HPR=Rälsbusshållplats

Södra Ölands Järnväg (SÖJ) var en 96 km lång 891 mm smalspårig järnväg mellan Borgholm och Ottenby på Öland. Sträckan mellan Borgholm och Färjestaden öppnades den 24 november 1909 och den återstående sträckan till Ottenby öppnades den 1 februari 1910. Banan uppgick den 1 januari 1928 tillsammans med Borgholm-Böda Järnväg (BBJ) i Ölands Järnvägar (ÖJ).

Historia

Tillkomsten

Conrad Cedercrantz, Landshövding.

Den 21 augusti 1905 körde det första tåget på Öland den några hundra meter långa sträckan mellan hamnen och stationen i Borgholm. Dånet måtte ha hörts ända till det fem mil därifrån belägna Resmo, där södra mötets (tingslagets) valmän var samlade till möte för riksdagsmannavalet samma dag. Vid sammanträdet tog nämligen kantorn Nils Andersson i Kastlösa södra Ölands järnvägsfråga på tal, och en livlig diskussion uppstod, under vilken alla var ense om att en järnväg skulle bli till utomordentligt nytta för orten som skulle utvecklas på alla områden, emigrationen skulle hämmas och järnvägen bli den pulsåder, som skulle tillföra samhällskroppen nytt liv och näring.

Man diskuterade även järnvägens sträckning, varvid meningarna var delade, om man skulle bygga banan på västra alvarskanten eller genom det bördiga och rika västra kustlandet. Flertalet anslöt sig till sistnämnda sträckning. Vid sammanträdet framhölls att järnvägen skulle medföra anläggningen av en sockerfabrik i närheten av Mörbylånga köping, vilken plats skulle få samma betydelse för södra Öland som Borgholm hade för norra, och man antog, att längs hela linjen skulle en stor industri småningom uppblomstra. Man ansåg, att det inte borde bli alltför svårt att ska erforderliga medel genom teckningar från kommuner och enskilda, i främsta rummet Cementbolaget i Degerhamn och Karlshamns sockerfabrik, som inköpt egendomar inom Mörbylånga socken, och att statsbidrag skulle erhållas, då man antog, att Ottenby kungsgård åter skulle bli stuteri. Slutligen hoppades man att Kalmar skulle räcka en hjälpsam hand.

Några månader senare hade Ölands södra mots avdelning av hushållningssällskapet sammanträde, vid vilket tillfälle en sjumannakommitté tillsattes. Ledamöter blev kronofogden N.Berggren, ordf., direktören C. Sjögren, riksdagsmannen AD.Johansson, landstingsmannen K.Wirsell, landstingsmannen F.W. Fredriksson, Brunneby, och kustsergeanten P.A.Rundqvist. Hushållningssällskapets avdelning beslöt samtidigt att anslå 500 kr till undersökning av linjen. Övriga kostnader skulle åstadkommas på frivillighetens väg.

Kommittén

Olof Sandell, Trafikchef mellan 1909-1910.

Kommitténs första sammanträde ägde rum i Kalmar den 10 januari 1906. Man hade redan hunnit sondera terrängen i socknarna och funnit intresset stort i samtliga kommuner förutom, Södra Möckleby och Smedby. Vid sammanträdet bestämdes järnvägens riktning.

Under sommaren hölls sammanträden med socknarnas invånare om järnvägens byggande, och redan på våren 1907 verkställdes stakning av ingenjören Olof Sandell i Borgholm.

Anläggningskostnaden för den 96 km långa banan beräknades då till 1 775 000 kr, av vilka hälften eller 887 000 kr skulle uppbringas genom aktieteckning och resten upplånas.

Sedan landshövdingen Conrad Cedercrantz vunnits för saken, blev det fart i arbetet. Under oktober och november var kommunalstämmor utlysta överallt i södra Ölands socknar. Stämmorna, som bevistades av landshövdingen, beslöt i allmänhet att teckna begärt belopp. Endast en socken, Gärdslösa, vägrade helt och hållet att teckna, och Runsten prutade av det föreslagna beloppet med en tredjedel. Anledningen till detta var att man i dessa socknar önskade en bibana till Stora Rör, som var denna trakts hamn och utfartsort. En månad senare beslöt dock Gärdslösa att frånträda sitt beslut och band sig för en teckning på 60 000 kr, medan Runsten stannade vid 40 000 kr.

Ny stakning och kostnadsberäkning verkställdes av distriktschefen, kaptenen J.Ekelund, som beräknade kostnaden till 1 904 000 kr, rullande materiell för 600 000 kr inräknad.

Aktieteckningen och styrelsen

Godsvagn SSA vid Gotlands Hässelby sommaren 1997

Aktieteckningen gick raskt undan, och den 2 mars 1907 kunde redan konstituerande bolagsstämma med Södra Ölands järnvägsaktiebolag hållas i Kalmar. Sammanlagt hade tecknats 715 500 kr, minimikapitalet, som bestämts till 400 000 kr, var därmed betydligt övertecknat. Aktieteckningen fortsattes även efter första stämman och uppbringades till sammanlagt 952 600 kr, av vilka kommunerna tecknat 714 000kr. Bland tecknarna märktes Kalmar stad med 125 000 kr, Mörbylånga socken och köping med 80 000 kr, Kastlösa med 65 000 kr. Borgholms stad hade engagerat sig så mycket i den norra järnvägsanläggningen, att aktieteckningen stannade vid 14 000 kr. Enskilda aktietecknare var Mellersta Sveriges sockerfabriks aktiebolag med 104 500 kr, men det fanns även flera.

Vid den konstituerande stämman valdes till styrelse, landshövdingen C.Cedercrantz, kronofogden N.Berggren, sjökaptenen P.A.Ruundqvist, lantbrukaren Ax.Danielsson och rådmannen O.Melin, den sistnämnde utsedd av Kalmar stad. Styrelsens ordförande blev landshövdingen Cedercrantz.

Koncessionen

Koncession beviljades den 28 maj 1907 samma år, och i juli antog styrelsen som entreprenör för järnvägsbygget firman BRØCHNER LARSEN & KROGH i Köpenhamn, som åtog sig såväl banbyggnaden i dess helhet som uppförande av stationshus m.m. Till kontrollant för banbygget utsågs ingenjören O.Sandell. Arbetet med järnvägens byggande tog omedelbart sin början i Borgholm, Färjestaden och Mörbylånga samtidigt. Man beräknade att järnvägen skulle vara färdig för allmän trafik den 1 juli 1909, men det drog ut ytterligare fem månader, innan trafiken kunde börja. En av orsakerna härtill var storstrejken som bröt ut i Sverige.

Aktieteckningen uppgick, som nämnts, till 952 600 kr och i statslån erhöll bolaget 950 500 kr. Detta förslog emellertid inte utan styrelsen fick här liksom vid Borgholm-Böda Järnväg träda emellan med omkring 235 000 kr. Några år efter järnvägens tillkomst tecknade dock några kommuner garanti för sammanlagt 174 000 kr. Bland dessa garantitecknare märktes Kalmar stad med 60 000 kr, Mörbylånga köping och landsförsamling med 50 000 kr, Torslunda med 25 000 kr.

Öppnandet

Den 24 november 1909 öppnades bandelen Borgholm-Färjestaden och den 1 februari 1910 bandelen Färjestaden-Ottenby för allmän trafik. Därmed hade Öland fått sin pulsåder av järn, löpande från den nordligaste socknen, Böda, ned till den sydligaste, Ås.

Ett av önskemål vare att sätta den efter öländska förhållanden stora industriorten Degerhamn i förbindelse med järnvägen och erhålla färjeförbindelse med fastlandet. Flera förslag lades fram, och i början av 1920-talet var man ganska nära förverkligandet av järnväg till Degerhamn, men planen strandade på Smedby kommun, som då lika litet som vid järnvägens första tillkomst ville teckna aktier i företaget.

Angående färjeförbindelse med fastlandet föreligger en av staten verkställd utredning, men kostnaderna ställa sig för höga. Under åren 1918—1925 har grövre räls inlagts å vissa bandelar och nya växlar ha inlagts i huvudspår å hela linjen. Persontrafiken har trots ökade tågmöjligheter minskats för varje år till följd av bilkonkurrensen. Den huvudsakligaste delen av järnvägens lokala godstrafik utgöres av betor, betmassa, spannmål, ved, foderämnen och styckegods. I samtrafiken är styckegodset den största transportartikeln. Någon utdelning å aktiekapitalet har under åren icke kunnat lämnas.

Slutet för SÖJ

I slutet av 1920-talet kämpade järnvägen med sin tillvaro på grund av dåliga ekonomi.
Den gemensamma skulden för Borgholm-Böda järnväg och Södra Ölands järnväg uppgick till nästan 1,4 miljoner kr 1927 och endast Södra Ölands järnväg betalade en del ränta. Riksdagen beslutade 1927 att lånen skulle avskrivas till 800 000 kr och vara räntefria i 3 år och halv ränta i ytterligare två år. Villkoret var att SÖJ och BBJ blev sammanslagna. Det fanns inget val utan den 1 januari 1928 tog ett nytt bolag Ölands Järnvägar över verksamheten.

Historiska datum

Datum	Händelser
21 augusti 1905	Första fröet sås till bildandet av SÖJ.
10 januari 1906	Kommitténs första sammanträde för bildande av järnvägen.
1 oktober 1908	Borgholm–Mörbylånga, provisorisk godstrafik.
24 november 1909	Borgholm-Färjestaden öppnar.
1 februari 1910	Färjestaden-Ottenby öppnar.
1 januari 1928	Järnvägarna SÖJ och BBJ upphör och ett nytt bolag bildas undernamnet Ölands Järnvägar.

Byggnader

Stationer

Stationerna på bilderna nedan ligger i den ordningen de fanns på linjen och var under Södra Ölands Järnväg klassad som station vid öppningen av linjen.

• 

  Borgholm station
• 

  Räpplinge station
• 

  Ölands Lindby station
• 

  Gärdslösa station
• 

  Långlöt station
• 

  Runsten station
• 

  Norra Möckleby station
• 

  Gårdby station
• 

  Ölands Skogsby station
• 

  Färjestadens station
• 

  Vickleby station
• 

  Resmo station
• 

  Mörbylånga station
• 

  Kastlösa station
• 

  Skärlöv station
• 

  Ölands Segerstad station
• 

  Torngård station
• 

  Ölands Gräsgård station
• 

  Ottenby Station

Lok & Vagnar

För trafiken inköptes 1909 fyra tanklok från Helsingborgs Mekanisk Werkstad, sju stycken tvåaxliga personvagnar, 99 tvåaxliga godsvagnarvagnar och två postvagnar. Ytterligare två tanklok inköptes 1920, ett från Henschel & Sohn i Tyskland och ett från Motala Werkstad. Samtidigt inköptes två stycken nya personboogievagnar och godsvagnsparken utökades med 30 vagnar. Det byggdes lokstall i Ottenby och Färjestaden.

Loksignatur	Typ	Litt.	Tillverkare & tillverknings Nr	Byggd	Såld till	Ny Loksign.	SJ Loksign.	Skrotad
Läs mer►SÖJ 1	Ånglok	1C	Helsingborgs Mekaniska Verkstad Nr.34	1909	Ölands Järnvägar 1928	ÖJ 1	-	-
Läs mer►SÖJ 2	Ånglok	1C	Helsingborgs Mekaniska Verkstad Nr.35	1909	Ölands Järnvägar 1928	ÖJ 2	-	-
Läs mer►SÖJ 3	Ånglok	1C	Helsingborgs Mekaniska Verkstad Nr.36	1909	Ölands Järnvägar 1928	ÖJ 3	-	-
Läs mer►SÖJ 4	Ånglok	1C	Helsingborgs Mekaniska Verkstad Nr.37	1909	Ölands Järnvägar 1928	ÖJ 4	-	-
Läs mer►SÖJ 5	Ånglok	1C	Henschel & Sohn Nr.17738	1920	Ölands Järnvägar 1928	ÖJ 5	-	-
Läs mer►SÖJ 6	Ånglok	1D	AB Motala Verkstad Nr.664	1920	Ölands Järnvägar 1928	ÖJ 6	-	-

Styrelse och chefer

Här under listas vilka som haft de högre tjänsterna inom Södra Ölands Järnväg.

Namn	Titel	Postion	Årtal
Otto Conrad Cedercrantz	landshövding	Ordförande	1907-1917
Karl Oscar Mossberg	landssekreterare	Ordförande	1917-1923
John Ludvig Falk	landshövding	Ordförande	1923-1928
Nils Berggren	kronofogde	Verkställande direktör	1907-1910
Herman Janzon	direktör	Verkställande direktör	1910-1928
Olof Peter Sandell	ingenjör	Trafikchef	1909-1910
C Svensson	ingenjör	Trafikchef	1910-1928

Externa länkar

Historik om SÖJ