Hemse (tätort)
| Hemse | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap |  Gotland
|
| Län |  Gotlands län
|
| Distrikt | Hemse distrikt Alva distrikt |
| Kommun |  Gotlands kommun
|
| Församling | Alva församling Hemse församling Rone församling |
| Järnvägsstation | Hemse |
| Järnvägslinjer | Gotlands Järnväg Bandel 662 Ronehamn-Hemse Järnväg Bandel 665 |
| Koordinater | 57°14′9″N 18°22′31″Ö / 57.23583°N 18.37528°Ö |
| Area | 229 hektar (2023) |
| Folkmängd | 1 805 (2024)[1] |
| Befolkningstäthet | 7,88 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postnummer | 623 50 |
| Riktnummer | 0498 |
| Tätortskod | 0980TB105 |
  Hemses läge i Gotlands län.
| |
Hemse var och är kyrkby i Hemse socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Hemse landskommun. I denna inrättades för orten 25 juni 1886 Hemse municipalsamhälle vilket upplöstes 31 december 1958.[2]
Hemse är numera en tätort i Gotlands kommun i Gotlands län, belägen på södra Gotland. Orten är öns näst största tätort efter Visby och fungerar som ett centralt service- och handelscentrum för hela södra Gotland, ett område som ofta kallas för Sudret.[3]
Historia
Hemse har en lång historia som sträcker sig tillbaka till förhistorisk tid, vilket visas av de gravfält och bildstensfynd som gjorts i trakten.
1863 inrättades ett postkontor i Högby i Hemse socken, stationen bytte 1876 namn till Hemse poststation. 1867 anlades Duses handelsbod och kort därefter Wittbergs. 1878 invigdes Hemse järnvägsstation. 1876 startades Hemse folkögskola som 1891 flyttade in i en ny skolbyggnade på Gannarve ägor i orten Hemse.[4]
Etymologi
Namnet Hemse (skrivet *Hemsy* i urkunder från 1300-talet) anses vara en sammansättning av det forngutniska ordet *haim* (hem, boplats eller gård) och en ändelse som kan syfta på en "ö" eller en avgränsad förhöjning. Före de stora utdikningsprojekten på 1800-talet, då bland annat Mästermyr torrlades, låg Hemse på en markant höjdrygg omgiven av våtmarker. Namnet kan därför tolkas som "boplatsen på ön".[5]
Hemse stavkyrka
En av de mest betydande arkeologiska upptäckterna i Sverige gjordes i Hemse kyrka år 1896. Under golvet i den nuvarande stenkyrkan återfann man delar av en tidigare **stavkyrka** i ek från 1100-talet. Delarna var så välbevarade att man kunnat rekonstruera stora delar av byggnaden, som var dekorerad med avancerad ornamentik. Fyndet förvaras numera på Historiska museet i Stockholm.[6] Kyrkan har bland annat ett mycket vackert och välbekant triumfkrucifix från 1100-talet.
Järnvägsepoken
Hemse fick ett uppsving när Gotlands första järnvägslinje 1878 öppnades. Orten växte fram som ett stationssamhälle efter invigningen av Gotlands Järnväg (GJ). Linjen mellan Visby och Hemse innebar att orten blev en central punkt för export av jordbruksprodukter. Järnvägen lades ner 1960, men dess inflytande syns fortfarande i den raka Storgatan och de stationsnära byggnaderna.[7]
Befolkningsutveckling
Hemse har till skillnad från många andra mindre tätorter haft en relativt stabil befolkningsmängd under de senaste 60 åren.
| Befolkningsutvecklingen i Hemse 1900–2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 449 | † | ||
| 1960 | 887 | |||
| 1965 | 953 | |||
| 1970 | 1 169 | |||
| 1975 | 1 298 | |||
| 1980 | 1 482 | |||
| 1990 | 1 950 | 230 | ||
| 1995 | 1 841 | 210 | ||
| 2000 | 1 766 | 210 | ||
| 2005 | 1 836 | 210 | ||
| 2010 | 1 715 | 211 | ||
| 2015 | 1 668 | 213 | ||
| 2020 | 1 766 | 230 | ||
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. | ||||
Näringsliv och industri
Historiskt var Hemse en plats för förädling av jordbruksråvaror, med verksamheter som mejeri, kvarn och stärkelsefabrik.
Idag domineras det lokala näringslivet av:
- Handel och service: Hemse är ett regionalt handelscentrum med ett utbud som inkluderar bank, apotek, systembolag och flera stora livsmedelsbutiker.
- Offentlig sektor: Region Gotland är en stor arbetsgivare genom vårdcentralen, folkhögskolan och grundskolan.
- Bygg och verkstad: Det finns ett flertal mindre industrier och hantverksföretag koncentrerade till ortens industriområden.[3]
Sevärdheter
- Hemse kyrka: En medeltida stenkyrka från 1200-talet. Inuti finns en kopia av den berömda stavkyrkan.
- Gotlands folkhögskola: En av Sveriges äldsta folkhögskolor, grundad 1876. Området kring skolan präglas av vacker parkmiljö och historiska skolbyggnader.
- Hemsedagen: En stor årlig marknad och folkfest som äger rum i september och lockar besökare från hela ön.
Samhället idag
Hemse fungerar som södra Gotlands inofficiella huvudstad. Samhället erbjuder en hög nivå av service för att vara en mindre tätort, med bland annat simhall, ishall, bibliotek och ett gymnasium. Bebyggelsen är en blandning av trähus från järnvägstiden, kalkstenshus och modernare villaområden. Orten är också en viktig knutpunkt för busstrafiken på ön.[8]
Referenser
- ↑ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2024”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/. Läst 16 februari 2024.
- ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby. Libris länk
- ↑ 3,0 3,1 Länsstyrelsen i Gotlands län: Kulturmiljöprogram för Hemse.
- ↑ Sällsamheter på Gotland, Maj Wennerdahl, s. 25-29.
- ↑ Svenskt ortnamnslexikon (2003). Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala.
- ↑ Lagerlöf, E. & Svahnström, G. (1991). Gotlands kyrkor.
- ↑ Gotlands Järnvägshistoriska Sällskap: Stationer längs GJ.
- ↑ Region Gotland: Service och infrastruktur i Hemse.
