Slite

Från Järnvägsdata

Slite
Slite 001.jpg
Slite station
Stationsinformation
OrtSlite
KommunGotlands vapen.svg Gotlands kommun
SockenOthems socken
LänGotlands läns vapen.svg Gotlands län
LandskapGotland vapen.svg Gotland
Öppnad25 maj 1902
Nedlagd10 juni 1953
Förstatligad1 juli 1947
Trafikerats avSlRJ, SJ
ÄgarePrivat
BeställareGJ
ArkitektVet ej
TrafiktypNedlagd
Spårvidd891 mm
Sveriges KommunikationerSlRJ - 292 / SJ - 292
Om stationshuset
FastighetsbeteckningOthem Slite 4:19
OrdningFörsta
Byggt1901
ByggstommeTrä
Våningar2
Antal rumVet ej
ElektrifieratJa
PlaceringVänster sida
RitningNej
RenoveratJa
Original färgVet ej
Rivet1964
Kapacitet
Antal spår4
Förbindelser
Anslutande linjerSlite-Romakloster Järnväg
Bandel663
Föregående anhaltBingevägen HP
Efterföljande anhaltHavdhems tegelbruk HP
Läge
Avstånd33 km
Avstånd frånRomakloster
Höjd2 m ö.h.
Lantmäteriets
historiska flygkartor
Karta
Hjälp om kartan
KoordinaterN57°42.251' E18°48.106'
StationssignaturSlRJ - Sl, SJ - Sl
Linjekarta
km tid   v  r 
Unused track end start
Unknown BSicon "exlBHF" Unknown BSicon "exSTR"
33,0 Slite
Bridge over water
3x,x Sju strömmar BRO
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBST"
30,7 Boge BV
Unknown BSicon "exlHST" Unknown BSicon "exSTR"
29,4 Boge HLP
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exlHST"
28,1 Slees HPR
Unknown BSicon "lHST" Unknown BSicon "exSTR"
22,9 Gane HLP
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
20,0 Bäl
Unknown BSicon "exENDEaq" Unknown BSicon "exABZlg"
1x,x Skällhorns grusgrop LP
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
17,6 Larsarve
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
15,6 Källunge
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
13,1 Simunde
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lHST"
11,6 Myrberga HPR
Unknown BSicon "exABZrg" Unknown BSicon "exENDEeq"
x,x Linamyr LP
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
9,1 Dune
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
6,8 Gotlands Hässelby
Unknown BSicon "exENDEaq" Unknown BSicon "exABZlg"
4,1 Tule grusgrop LP
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
3,9 Tule
Unknown BSicon "exLSTRq" Unknown BSicon "exABZlg"
Till Visby Bandel 661
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
0,0 Romakloster
Unknown BSicon "exLSTRq" Unknown BSicon "exABZrf"
Till Hablingbo Bandel 664
Unknown BSicon "exLSTR"
Till Hemse Bandel 661


Spårplan

Mall:Spårplan Slite

Slite
Tätorten Slites avgränsning 1990.

Slite var en järnvägsstation i Gotlands kommun. Trafikplatsen ingick i sträckningen Slite-Romakloster, Bandel 661.

Historik om orten

Slite är en tätort i Gotlands kommun i Gotlands län, belägen på Gotlands östkust drygt tre mil öster om centralorten Visby. Det bor runt 1000 personer i tätorten Slite och drygt 500 personer i Slite norra, som utgörs av bebyggelsen norr om cementfabriken.

Första gången Slite omnämns var på 1300-talet. Vid platsen för nuvarande torget i Slite låg tidigare ett stort gravfält, ett 40-tal av gravarna där har undersökts och pekar på kontakter över Östersjön. Huvuddelen av fynden härrör från 1000-talet och pekar på att boplatsen här ersatt en äldre i Bogeviken. I slutet av Vikingatiden låg havsnivån 2 meter över nuvarande och dåvarande hamnbassängen bör ha legat i parken nedanför torget.

Orten var en bra hamn för vikingarna, eftersom öarna utanför gav skydd. I Slite har funnits två medeltida försvarsanläggningar. Den ena har legat på Slottsbacken strax norr om Sjuströmmar. Här finns rester av det så kallade "Slottet". Det andra försvarsverket låg på Slite backe eller Lotsbacken som höjden numera kallas.

Den avsatte svenske kungen Albrekt av Mecklenburgs anhängare – de så kallade Vitaliebröderna – hade 1397 lagt under sig hela Gotland och höll sig kvar där till 1398, då ön intogs av Tyska orden. 1404 fördes strider kring borgen i Slite. Mot penningersättning förmåddes Albrekt och Tyska orden att avstå ön, och ön överlämnades 1408 till nordiske unionskungen Erik av Pommern. Albrekt dog 1412 och begravdes i klostret Doberan i Mecklenburg.

Planer på stad

Under 1600- och 1700-talet fanns planer på att göra Slite till stad, något som dock aldrig fullföljdes. I motsats till det dåtida Visby hade Slite en lättförsvarad och skyddande hamn, tillsammans med den lilla skärgård som finns utanför Slite. Generalkvartermästaren Johan Wärnschiöldhstormaktstidens främste fästningsbyggare – besökte Slite 1650 och han upprättade ett förslag till befästningsanläggning. Här skulle man bygga en femuddig skans med bastioner i spetsarna och mellanliggande murar och vallar. Denna fick namnet Karl Gustafs skans. Arbetena på Enholmen kom igång 1657. De upphörde dock av ekonomiska skäl redan efter några få år.[1]

Under kung Karl XI:s tid på 1660-talet växte planerna och man planerade att bygga ut Slite till stad och förlägga öns förvaltning dit. Men av ekonomiska skäl blev det endast byggt en skans på Lotsbacken 1662–1664. Idén att göra Slite till stad aktualiserades av landshövding Sparrfeld och hans efterträdare Nils Posse. Karl XII, som just då satt instängd i Bender, var positiv till idén. I ett brev, daterat den 18 augusti 1712, skrev han till svar:

…att wid Slite äro alla lägenheter så wäl av landet som av Seglationen att anlägga en stad… Så och Wi i anseende till den nyttan som landet deraf lärer tillväxa i nåder hafwa beviljat, att en stad dersammastädes må blifva anlagd…

1723 upprättade fästningskonstruktören von Lindebladh ett förslag till stadsplan för Slite med Karlsvärds fästning som försvarsanläggning. Möjligen var planen att Slite som stad skulle erhålla namnet Karlsvärd i likhet med Karlskrona och Karlshamn.

Hela planen på en stad kom dock att stanna på papperet. Arbetena på Karlsvärds fästning forskreds sporadiskt och blev klara först 1750. Vissa förstärkningsarbeten utfördes därefter men på 1770-talet upphörde de och 1788 beslöt man att riva fästningen. Vid denna tid återupptogs planerna på en stad i Slite. Stadsplanen gjordes kvadratisk med ett regelbundet, rätvinklat gatunät och ett torg i mitten av sammanlagt 27 kvarter. Även denna gång stannade planerna på pappret.[2]

I stället var det en mindre varvsverksamhet som fortsatte i mindre omfattning under 1700- och 1800-talet samt kalkbränning med Länna som bas. I början av 1900-talet innebar nedgången för kalktillverkningen en nedgångsperiod för Slite.[2] Bybyggelsen var under denna tid främst koncentrerad till Lotsbacken. Först under slutet av 1800-talet började vad som ses som en tätort växa fram. Slite fick diligensstation, telegraf och telefon samt från 1902 även järnvägsstation. I början på 1900-talet uppfördes även ett kall- och varmbadhus i Slite vilket medförde att vissa sommargäster sökte sig hit. Vid sekelskiftet 1900 bodde omkring 700 personer i Slite. 1917–1919 uppfördes Slite cementfabrik vilken snabbt expanderade, redan 1920 hade cementfabriken omkring 240 anställda, vilket innebar en expansion för orten. Efter motgångar i slutet av 1920-talet och början av 1930-talet övertogs fabriken 1931 av Skånska cement, som genomförde kraftiga nedskärningar i personalstyrkan. I slutet av 1930-talet vände dock konjunkturen och arbetsstyrkan ökade åter. Samtidigt breddades näringslivet i Slite och fler industrier tillkom. Industrin fortsatte att växa fram till 1950-talet, då rationaliseringar gjorde att behovet av arbetskraft minskade.[3]

På 1920-talet vände dock trenden genom den 1917–1919 uppförda cementfabriken och Slite blev en expanderande industriort.[2]

Varvsverksamhet

Slites första ekonomiska blomstringstid efter det att ön åter blivit svensk provins 1645 inträdde på 1660-talet, då den inflyttade holländaren Jacob Momma, sedermera adlad Reenstierna, drev en omfattande handelsverksamhet med Slite som bas. Denne uppförde även ett varv vid Länna med inkallade holländska skeppsbyggmästare. Efter ett tiotal år tillstötte ekonomiska problem och den storstilade verksamheten upphörde. Varvsverksamheten pågick under 1700-talet och ännu på 1800-talet fanns ett stort marint varv vid hamnen.

Kustartilleritiden

Slite station 1952

Kustartilleriet har varit närvarande kring Slite under ledning av Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) i Fårösund. Under kalla krigets dagar byggdes försvaret ut rejält med två kustartilleribatterier. Dels batteri SE2 som var ett batteri av typen 7,5 cm tornpjäs m/57 och låg vid S:t Olofsholm. Batteri M/57 var helt fortikatoriskt skyddat. Batteri SE2 lades ned 2000 då Kustartilleriet lades ned som försvarsgren och batteriet revs helt året efter. Men det tyngsta försvaret utgjordes av batteri SE1 som var ett batteri av typen 12 cm tornautomatpjäs m/70, den modernaste och sist tillverkade batteritypen. Batteriet låg i huvudsak på ön Asunden utanför Slites hamn. Batteriet var ett av sex i landet och blev färdigställt 1979. Liksom M/57 var 12/70 helt fortifikatoriskt skyddat i bergrum och helt självförsörjande för att få maximal uthållighet och skydd. Batteriet lades ned 2000 och revs 2005.

Modern tid

En Dornier Wal i Slites badvik sommaren 1925, på väg mellan Danzig och Lindarängens flyghamn i Stockholm. Pilot möjligen Hermann Göring.

1960 fick Slite sin egen kyrka, byggd av den danske arkitekten Holger Jensen. I slutet av 1960-talet och hela 1970-talet anlöpte Finnlines på somrarna Slite som mellanhamn på den så kallade Hansarutten från Helsingfors till Lübeck, och paketresenärer från Finland och Tyskland översvämmade Gotland den vägen.

Administrativa tillhörigheter

Slite var och är belägen i Othems socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Othems landskommun. Landskommunen ombildades 1936 till Slite köping som utökades 1952 och uppgick 1971 i Gotlands kommun.[4]

I kyrkligt hänseende har Slite till 2006 hört till Othems församling, därefter till Othem-Boge församling.[5]

Orten ingick till 1942 i Forsa ting därefter till 1948 i Gotlands norra tingslag och sedan till 1971 i Gotlands domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Slite i Gotlands domsaga.[6]

Sveriges Järnvägsstationer band 1

I Sveriges Järnvägsstationer band 1 från 1948 står följande att läsa om Slite:
Från stationen utgår särklilda industri spår till Cementfabriken och hamnen.

Från Slite utgå busslinjer till Visby över Gothem, Bäl och Henum, till Lärbro, Rute och Anga. Till Visby finnes även särskild lastlinjetrafik. Slite köping har bilstation.[7]

Historiska datum

Datum Händelser
25 maj 1902 Stationen öppnades.
1 juli 1947 Förstatligas och blir en del av SJ.
10 juni 1953 Sträckan Slite-Romakloster läggs ner.


Nuvarande användning

Finns inget kvar då stationshuset revs 1964.


Byggnader



Stationshus


Godsmagasin


Bangård



Växlar



Personal

Här under finns en lista på personer som jobbat vid Slites järnvägsstation. Listan är inte komplett och har ni information om något hör gärna av er.

Årtal Namn Född Födelseort Titel Hitkommen Ort Avflyttad Ort Övrigt
1902-19xx
Jakob Oskar Sigfrid Lundin
31 juli 1883 oktober 1905 Etelhem, Gotlands län, Gotland Konduktör - - - - Död 31 januari 1962, Othem, Gotlands län, Gotland[8]
1947-19xx
Sven Erland Bergdal
22 september 1981 Lojsta, Gotlands län, Gotland Stationskarl - - - - Död 21 november 1981, Västerås, Västmanlands län, Västmanland[8]
1938-19xx
Rickard Johan Olof Eriksson
17 april 1923 Hejnum, Gotlands län, Gotland Stationskarl - - - - Död 9 juni 1981, Boge, Slite, Gotlands län, Gotland[8]
1947-19xx
Ingemar Gustav Gustafsson
18 november 1933 Othem, Gotlands län, Gotland Stationskarl - - - - Död 25 februari 2014, Tingstäde, Gotlands län, Gotland[8]
1938-19xx
Gösta Oskar Bernhard Jakobsson
19 april 1894 Boge, Gotlands län, Gotland Chaufför - - - - Död 25 juli 1961, Boge, Slite, Gotlands län, Gotland[8]
1945-19xx
Sten Åke Gustaf Karlsson
19 januari 1917 Martebo, Gotlands län, Gotland Bussförare - - - - Död 19 januari 1994, Huddinge, Stockholms län, Södermanland[8]
1936-19xx
Folke Enar Konrad Norrby
12 november 1909 Vallstena, Gotlands län, Gotland Bussförare - - - - Död 22 mars 1993, Othem, Slite, Gotlands län, Gotland[8]
1947-19xx
Karl Gustaf Henning Norrby.jpg
Karl Gustaf Henning Norrby
22 september 1906 Vallstena, Gotlands län, Gotland Bussförare - - - - Död 3 juni 1952, Othem, Slite, Gotlands län, Gotland[8]
1942-19xx
Werner Nyström.jpg
Karl Erik Werner Nyström
16 augusti 1916 Väskinde, Gotlands län, Gotland Bussförare - - - - Död 12 augusti 2001, Visby, Gotlands län, Gotland[8]
1947-19xx
Erik Olofsson.jpg
Karl Erik Enar Olofsson
26 december 1914 Bäl, Gotlands län, Gotland Bussförare - - - - Död 31 december 1983, Lärbro, Gotlands län, Gotland[8]
1920-19xx
Erik Olsson.jpg
Erik Oskar Olsson
21 maj 1896 Färgelanda, Älvsborgs län, Västra götalands län , Västergötland Banvakt 1910 Anställd vid KlRJ 1946 - - Död 2 februari 1979, Boge, Slite, Gotlands län, Gotland[8]
1946-19xx
Fredrik Passvik
27 februari 1921 Runö, Estland Chaufför - - - - Död 4 april 1975, Slite, Gotlands län, Gotland[8]
1946-19xx
Karl Tore Pettersson
21 juni 1920 Alva, Gotlands län, Gotland Chaufför - - - - Död 3 juli 1980, Othem, Slite, Gotlands län, Gotland[8]
1943-19xx
Ingvar Johan Bertil Sigrén
14 augusti 1918 Vänge, Gotlands län, Gotland Chaufför - - - - Död 8 juli 1998, Ljugarn, Gotlands län, Gotland[8]
1917-19xx
Karl Gustaf Söderberg
8 april 1903 Othem, Gotlands län, Gotland Stationskarl - - - - Död 19 juni 1956, Visby, Gotlands län, Gotland[8]
1944-19xx
Gustaf Östman.jpg
Gustaf Östman
13 juli 1925 Halla, Gotlands län, Gotland Stationskarl - - - - -

Galleri


Källor

  1. Vägen till kulturen på Gotland, Gotländskt arkiv 1987 s.75.
  2. 2,0 2,1 2,2 Vägen till kulturen på Gotland, Gotländskt arkiv 1987 s. 77.
  3. Slite - I skuggan av en cementfabrik, artikel av Roger Öhrman i Gotländskt arkiv 1999
  4. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby. Libris länk 
  5. ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. 
  6. Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gotlands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. Sveriges Järnvägsstationer band 1
  8. 8,00 8,01 8,02 8,03 8,04 8,05 8,06 8,07 8,08 8,09 8,10 8,11 8,12 8,13 8,14 Sveriges Dödsbok Släktforskning



Externa länkar