Ronehamn-Hemse Järnväg

Från Järnvägsdata
Ronehamn-Hemse Järnväg
Hemse_001.jpg
Hemse station
Allmänt
PlatsGotland
SträckaRonehamn-Hemse
Anslutande järnvägslinjerGotlands Järnväg
Organisation
Invigd1901-1904
Avstängd1918
ÄgareRHJ
Tekniska fakta
Längd10 kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd891 millimeter (smalspår)
Största tillåtna axellast5,6 ton
Minsta kurvradie300
Hastighet25[1] km/h
Linjekarta
Bandel 665
km tid   v  r 
Unknown BSicon "exLSTR"
Till Burgsvik Bandel 662
Unknown BSicon "xBHF"
10,15 Hemse
Unknown BSicon "exABZlf " Unknown BSicon "exLSTRq"
Till Visby Bandel 661
Unknown BSicon "xBHF"
5,15 Autsarve HLP
Unknown BSicon "xBHF"
2,83 Mattsarve HLP
Unknown BSicon "exBHF"
0,00 Ronehamn
Unknown BSicon "exBHF"
0,3 Ronehamns hamn LP
Unused track end end
Teckenförklaring

Ronehamn–Hemse Järnväg (RHJ) var en 891 mm smalspårig järnväg mellan Hemse i Hemse landskommun och Ronehamn i Rone landskommunGotland.

Historia

Gotlands Järnväg beviljades 1876 koncession på en järnväg mellan Visby och Hemse med bibanor till Klintehamn och Ronehamn men beslutade att inte bygga bibanorna[2]. I början på 1890-talet undersöktes möjligheterna till ett sockerbruk på Gotland och 1894 öppnades Roma sockerbruk[3]. Bruket blev drivande för att det skulle byggas ytterligare järnvägar på Gotland. Ett antal privatperson sökte och fick koncession på en järnväg mellan Hemse och Ronehamn 1898[4]. Ronehamn–Hemse Järnvägsaktiebolag bildades 1899 och tog över koncessionen. Aktiekapitalet var 165 000 kronor och aktierna tecknades av Roma sockerbruk 75 000 kronor, Rone landskommun och Hemse landskommun tillsammans 85 000 kronor samt enskilda personer 5 000 kronor[5][6]. Arbetet påbörjades men låg 1901 nere på grund av dåliga finanser samtidigt som koncession på förlängning till Oxarfve utgick[7]. Trots detta gick det bettransporter 1901 även om det officiella öppnandet för godstrafik var den 15 februari 1903. Persontrafiken startade 1904. Byggkostnaden för banan var 171 000 kronor och investeringen i fordon var 14 000 kronor[6].

Trafiken

Persontrafiken

Godstrafiken

Fordon

För persontrafiken anskaffades 1903 en begagnad ångvagn tillverkad 1898 från Norrköping-Söderköping-Vikbolandets Järnväg som efter nedläggningen såldes till Visby-Visborgsslätt-Bjärs Järnväg 1921[8]. Enbart ångvagnen och en godsvagn tillhörde bolaget resterande godsvagnar och loket tillhörde Roma sockerbruk[9]. Loket var tillverkat 1901 av Kristinehamns Mekaniska Werkstad[10]. Bolaget hade 1910 tillgång till ångvagnen, ångloket och 16 godsvagnar. Efter konkursen fortsatte loket att användas av Roma sockerbruk fram till 1960[11]

Nedläggning

Järnvägen hade årliga förluster på omkring 3 000 kronor och bolaget ville att Gotlands Järnväg skulle ta över trafiken och när inte det gick ansökte bolaget hos Kunglig Majestät att få upphöra med koncessionen. Bolaget sattes i konkurs den 3 juni 1918 samtidigt som all personal blev uppsagda. Järnvägen såldes på auktion i januari 1919 och rivningen av banan startade 1920. Ett försök att stoppa rivningen genom en juridisk process misslyckades.

Stationer

Stationer på denna sträcka som kan räknas som stationer var Hemse, men stationshuset där tillhörde Gotlands Järnväg och stationen Ronehamn hade ingen egen stationsbyggnad utan var en enklare tillbyggnad av godsmagasinet.

Källhänvisningar

  1. Gotland på 1900-talet.
  2. Historiskt om Svenska Järnvägar GJ, Gotlands Järnväg
  3. SOCKERSILON I VISBY HAMN Rasmus Axelsson och Karl Ekberg Vårdprogram våren 2007
  4. ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1899” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 10. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201899.pdf. Läst 6 april 2013. 
  5. ”H) Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd. 9. ÅREN 1896-1900. GOTLANDS LÄN”. BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK.. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Gotlands%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201900-talet%201896%201897%201898%201899%201900.pdf. Läst 6 april 2013. 
  6. 6,0 6,1 ”H) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny 1901—1905. GOTTLANDS LÄN.”. BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK.. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Gotlands%20lan%20Historisk%20statistik%201900-talet%201901%201902%201903%201904%201905.pdf. Läst 4 juni 2013. 
  7. ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1901” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 11, 68. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201901.pdf. Läst 6 april 2013. 
  8. ”sägnen om ångvagnen från Hornsgatan”. ”Järnvägen till Ronehamn” av Martin Ragnar & Eje Hardings 2002. Gamla Järnvägshistoriskt Forum. http://www.jvmv2.se/gamlaforum/17558.htm. Läst 6 april 2013. 
  9. ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1903” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 94. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201902.pdf. Läst 6 april 2013. 
  10. ”Ånglok tillverkade av Kristinehamn”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_kristinehamn.html. Läst 6 april 2013. 
  11. ”KRISTINEHAMNS MEK. WERKSTAD, Kristinehamn (Krh)”. http://www.johnbergman.se/ibf/skyddat/loklistor/krh.pdf. Läst 6 april 2013. 

Vidare läsning