Börringe-Anderslöv Järnväg

Från Järnvägsdata
Börringe–Anderslövs Järnväg
BAJ ångvagn 1.jpg
Ångvagn vid BAJ av typen Rowan-Nydqvista
Allmänt
PlatsSkåne
SträckaBörringe–Anderslöv
Anslutande järnvägslinjerMalmö-Ystads Järnväg
Anderslöv-Östratorps Järnväg
Organisation
Invigd1884
Avstängd1959
ÄgareBörringe-Östratorps Järnväg 1887-1941
Svenska staten 1941-
BanoperatörBörringe-Östratorps Järnväg 1887-1941
Statens Järnvägar 1941-
Tekniska fakta
Längd8 kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största lutning16,7 
Minsta kurvradie300
Hastighet25 km/h
Linjekarta
Bandel 645
km  v  r 
Unknown BSicon "exLSTR"
Till Malmö Västra Bandel 638
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
0,0 Börringe
Unknown BSicon "exABZlf" Unknown BSicon "exLSTRq"
Till Ystad Bandel 638
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
2,7 Havgård
Unknown BSicon "exHST"
4,2 Grönalund HP
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
5,5 Stävesjö
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
7,7 Anderslöv
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exlBST"
8,9 Sörbytorp BV
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
11,3 Hönsinge
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exlBHF"
13,8 Jordberga
Unknown BSicon "exABZrg" Unknown BSicon "exENDEeq"
14,2 Jordberga Sockerbruk LP
Unknown BSicon "exABZrg" Unknown BSicon "exLSTRq"
Till Rydsgård Bandel 644
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
15,8 Klagstorp
Unknown BSicon "exLSTRq" Unknown BSicon "exABZrf"
Till Trelleborg Central Bandel 644
Unknown BSicon "lBHF" Unknown BSicon "exSTR"
18,7 Äspö
Unknown BSicon "exABZrg" Unknown BSicon "exENDEeq"
21,2 Hemmesdynge LP
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "lBHF"
22,1 Smygehamn
Unused track end end
Teckenförklaring

Börringe-Anderslövs Järnväg (BAJ) var en av Skånes fem ångspårvägar, d.v.s. en järnväg som av ekonomiska skäl byggdes med bl.a. klenare räls än normalt.

Historia

Planer för en bibana till Malmö-Ystads Järnväg med 1067 mm spårvid från Börringe till Anderslöv fanns med i en koncession beviljad 1873. Det fanns inte tillräckligt med intressenter för att finansiera järnvägen. I början av 1880-talet gjordes ett nytt försök och nu tecknades aktier för 150 000 kronor. Malmö-Ystads Järnväg sökte en ny omarbetad koncession med 1435 mm spårvid som godkändes den 24 mars 1882. Börringe-Anderslövs Järnvägsaktiebolag bildades 1883 och tog över koncessionen. Banan påbörjades samma år och öppnades för allmän trafik den 21 februari 1884. Banan, utan fordon, beräknades kosta 262 000 kronor.

Året därpå, 1885, erhöll bolaget koncession för en förlängning av banan med Anderslöv-Östratorps Järnväg. Östratorp ändrade 1950 namn till Smygehamn. Denna sträcka invigdes 1887, samma år som järnvägarna och bolaget bytte namn till Börringe-Östratorps Järnväg (BÖJ).

Svenska staten köpte järnvägen av Börringe-Östratorps Järnvägsaktiebolag den 1 juli 1941 och Statens Järnvägar tog över driften.

Fordon

Banan trafikerades av en ångvagn enligt Rowans systema. Ursprunget kommer från Danmark, där William Rowans utexperimenterade "dampsporvej" som först blev byggd i form av Randers - Hadsundsbanen[1] och Gribskovbanen var inspirationskälla för de skånska ångspårvägarna. Den första ångspårvägen i Skåne var Gärds Härads järnväg[2][3].

Inför byggandet och trafikstarten 1884 köpte bolaget ett ånglok från Nydqvist & Holm AB och en ångvagn med drivenheten från Nydqvist & Holm AB och vagnen från Atlas AB.[4][5] Bolaget köpte också två personvagnar och 10 godsvagnar. I samband med förlängningen 1887 till Östratorp köptes ett tyskt lok tillverkat av Hanomag[6] och 12 godsvagnar.[7]

Nedläggning

Persontrafiken upphörde den 1 november 1957 och godstrafiken den 14 april 1959. Från Anderslöv fortsatte godstågen att gå till den 1 augusti 1960 på Börringe-Anderslövs Järnväg mot Klagstorp och vidare på Trelleborg-Rydsgårds Järnväg till Trelleborg. Hela järnvägen är uppriven.

Nutid

Banvallen kan skymtas på kortare sträckor[8] och stationshusen finns kvar.[9]

Note

a Rowan-Nydqvist ångvagn från Atlas verkstäder i Södertälje. Nydqvist & Holm utvecklade maskinboggien till Rowans ångvagnskoncept. Namnet på ångvagnar av denna förbättrade konstruktion var Rowan-Nydqvist.

Källor

  1. http://www.baner-omkring-aalborg.dk/?Randers%26nbsp%3BHadsund_jernbane
  2. Gärdskan, Ångspårvägen genom Gärds härad, artikel och särtryck. Gärds härads hembygdsförenings årsbok 1972.
  3. Werdenfels Åke, red (1990). Skånsk järnväg. Årsbok - Skånes hembygdsförbund (1966), 0347-2418 ; 1989/90. Kristianstad: Skånes hembygdsförb. Libris länk 
  4. ”NOHAB ånglok tillv.nr 150-199”. Stig Lundin järnvägs historia. http://www.stiglundin.se/jarnvag/18118670/verkst/nohab/nh0150.htm. Läst 5 november 2012. 
  5. ”Ånglok tillverkade av Atlas”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_atlas.html. Läst 5 november 2012. 
  6. ”Ånglok tillverkade av Hanomag”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet_2/han.html. Läst 5 november 2012. 
  7. ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1887” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201887.pdf. Läst 5 november 2012. 
  8. ”Utvecklingsorternas värden”. Natur- och kulturmiljö plan. Trelleborg kommun. 2010. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2010. http://web.archive.org/web/20100829195027/http://www.trelleborg.se/TrelleborgUpload/KS/NIP/Trelle_4_web_100512.pdf. Läst 5 november 2012. 
  9. Olsson, Anders. ”Börringe–Östratorps järnväg”. Skånska Järnvägar. http://www.skanskajarnvagar.se/tidning_files/historik.pdf. Läst 5 november 2012.