Malmö-Ystads Järnväg
Malmö-Ystads Järnväg eller kan mer känd under namnet Ystadbanan är en ca 63 km lång normalspårig järnväg som går mellan Malmö och Ystad. Egentligen är Ystadbanan sträckan från Lockarp där den ansluter till Kontinentalbanan till Ystad, vilket är 55 kilometer.
Historia
Historiskt sett är Ystadbanan den adligaste banan i Sverige. En järnväg började diskuteras under 1860-talet av godsherrarna i trakten. Banan blev helt privatfinansierad eftersom svenska staten då ansåg att regionen var så pass rik att den inte skulle behöva något bidrag. År 1874 kunde banan invigas och eftersom traktens godsherrar, med Corfitz Beck-Friis i spetsen, var inblandade i banan, fick den snabbt smeknamnet "Grevebanan". Banans utformning avspeglade även finansiärernas intressen, eftersom varje gods fick en station på sina ägor, varför banan på sina ställen inte alltid blev den rakaste.
Den utgick ursprungligen från Malmö Västra station och passerade Södervärns station vidare mot Svedala, Skurup och Ystad. 1941 förstatligades den, och anslöts, 1955, till Kontinentalbanan, varvid sträckan Malmö Västra-Södervärn helt lades ned och tågen i stället utgick från Malmö C. Sträckan Hindby-Södervärn användes för godstrafik fram till 1972. Persontrafiken flyttades till Pågatågen 1990 men banan var då inte elektrifierad utan trafikerades med Y1 motorvagnar. Mellan 1993 och 1996 elektrifierades banan och den 8 juni 1996 körde det första eldrivna tåget med en X11 motorvagn.
I samband med bygget av Citytunneln byggs 2009-2011 en förbindelse mellan Öresundsbanan och Ystadbanan planskilt under Kontinentalbanan vid Lockarp. När förbindelsen öppnades den 15 augusti 2011 gick Pågatågen från Ystad via Citytunneln istället för Kontinentalbanan till Malmö C. DSB:s Bornholmståg kunde nu också gå till Ystad utan att byta körriktning i Fosieby.
Trafik
Banan trafikeras av Skånetrafikens lokaltåg, Pågatågen, samt av DSB:s Bornholmståg mellan Köpenhamn och Ystad, vilka ansluter till Bornholmsfärjan. Tågen, bron och den snabbare färjan minskade restiden Köpenhamn-Bornholm med färja från över sex timmar[5] till omkring tre timmar[6]. Detta var en viktig anledning för Danmarks regering att acceptera bygget av Öresundsbron. Slutligen förekommer Green Cargos godståg på linjen.
Planer
Samtidigt som Citytunneln började användas 2011 infördes halvtimmestrafik. Trafiken är känslig för störningar och en utredning om vad som behövs för att minska förseningarna presenterades 2012. Förslaget är två nya stationer enbart för tågmöten. De föreslagna platserna är utanför Skabersjö mellan Oxie och Svedala och öster om den nuvarande hållplatsen Svarte vid Ruuthsbo.[7]
Källor
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 ”Bilaga 3.4 Banstandarddata”. Järnvägsnätsbeskrivning, JNB. Trafikverket. 2013. http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/Jarnvagsnatsbeskrivning/. Läst 4 maj 2013.
- ↑ Banportalen: STH per stråk utgiven 2008-12-01, se sidan 3
- ↑ ”Elektrifiering och elektrisk drift”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 1 november 2012.
- ↑ Unity Line, Färjor för personbilar, lastbilar och tåg
- ↑ ”BornholmerFærgen: Køge - Rønne, Bornholm”. Highways.dk. http://www.highways.dk/faerger/koge-ronne.php. Läst 2 maj 2013.
- ↑ ”BornholmerFærgen: Ystad - Rønne, Bornholm”. Highways.dk. http://www.highways.dk/faerger/ystad-ronne.php. Läst 4 maj 2013.
- ↑ ”Ystadbanan, förstudie nya mötesstationer”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Ystadbanan/. Läst 4 maj 2013.
Vidare läsning
- Thomasson, Göran; Stenvall Frank (1974). Malmö-Ystads järnväg 1874-1974: jubileumsskrift. Malmö: Stenvall. Libris länk. ISBN 91-7266-015-5
Externa länkar
| ||||||||||||||||||||||||||
