Borgholms kommun
| Borgholms kommun | |
 | |
| Borgholms stadshus | |
| Kommunvapen | |
|---|---|
 | |
| Kommunfakta | |
| Land |  Sverige |
| Landskap |  Småland |
| Län |  Kalmar län |
| Centralort | Borgholm |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 3 658,7 km² |
| -därav land | 676,97 km² |
| -därav vatten | 2 981,73 km² |
| Folkmängd | 10 839 (2019-12-31) |
| Befolknings täthet | 16,01 inv./km² |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Kalmar domkrets (1982-01-01–) Möre och Ölands domsaga (–1982-01-01) |
| Läge | |
 | |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| GeoNames | Länk |
| Övrigt | |
| Kommunkod | 0885 |
Borgholms kommun är en kommun i Kalmar län.
Kommunen omfattar norra Öland och är, jämte Mörbylånga kommun, medlem i Ölands kommunalförbund.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Alböke, Bredsättra, Böda, Egby, Föra, Gärdslösa, Högby, Högsrum, Källa, Köping, Långlöt, Löt, Persnäs, Runsten och Räpplinge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1816 Borgholms stad som 1863 bildade en stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Gärdslösa (av de tidigare kommunerna Gärdslösa, Högsrum, Långlöt, Runsten och Räpplinge), Köpingsvik (av Alböke, Bredsätra, Egby, Föra, Köping och Löt) samt Ölands-Åkerbo (av Böda, Högby, Källa och Persnäs) medan Borgholms stad förblev oförändrad.
1969 införlivades i staden Köpingsviks och Gärdslösa landskommuner.
Borgholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Borgholms stad. 1974 införlivades Ölands-Åkerbo kommun.[1]
Ett förslag till sammanläggning av de två kommunerna på Öland till en Ölands kommun har diskuterats och fördes till en lokal folkomröstning år 2009. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade med 56% mot ja-sidans 41,1% räknat på hela Öland. I Borgholms kommun däremot segrade ja-sidan.
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och ingår sen dess i Kalmar domsaga.[2]
Kommunvapnet
Blasonering: I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en borg, allt av silver; portar och fönster blå.
Borgholm blev stad 1816 och fick sitt vapen 1877. Efter kommunbildningen registrerades vapnet, något moderniserat, i PRV år 1982.
Demografi
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Borgholms kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 10 432 | |||
| 1975 | 10 786 | |||
| 1980 | 11 030 | |||
| 1985 | 11 079 | |||
| 1990 | 11 484 | |||
| 1995 | 11 859 | |||
| 2000 | 11 288 | |||
| 2005 | 11 067 | |||
| 2010 | 10 676 | |||
| 2015 | 10 681 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Indelningar
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
- Borgholms församling
- Föra-Alböke-Löts församling
- Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling
- Nordölands församling
- Köpingsviks församling
- Räpplinge-Högsrums församling
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[3]:
Tätorter
Det finns 4 tätorter i Borgholms kommun.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Borgholm | 4 344 |
| 2 | Löttorp | 562 |
| 3 | Rälla | 418 |
| 4 | Stora Rör | 209 |
Vänorter
Se även
- Lista över insjöar i Borgholms kommun
- Naturreservat i Borgholms kommun
- Lista över fornlämningar i Borgholms kommun
- Personer med anknytning till Borgholms kommun
Källor
- ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby. Libris länk
- ↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ↑ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
Externa länkar
 |
Wikimedia Commons has media related to Luafel i Modul:Commons_link på rad 47: attempt to index field 'wikibase' (a nil value).. |
| |||||||||||
