Vimmerby kommun
| Vimmerby kommun | |
| Vimmerbys rådhus | |
| Kommunvapen | |
|---|---|
| Kommunfakta | |
| Land | |
| Landskap | |
| Län | |
| Centralort | Vimmerby |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 1 219,81 km² |
| -därav land | 1 140,15 km² |
| -därav vatten | 79,66 km² |
| Folkmängd | 15 647 |
| Befolknings täthet | 13,71 inv./km² |
| Domkretstillhörighet | |
| Läge | |
| Övrigt | |
| Övriga Orter | Frödinge, Gullringen, Storebro, Södra Vi, Tuna |
| Sjöar | Juttern, Krön, Mossjön, Nossen, Örnen |
| Berg | Korpeberget |
| Kommunkod | 0884 |
Vimmerby kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Vimmerby.
Kommunen är belägen i nordöstra delen av landskapet Småland och gränsar i öster till Västerviks kommun, i sydöst till Oskarshamns kommun, i söder till Hultsfreds kommun, alla i Kalmar län, i väster till Eksjö kommun i Jönköpings län, i nordväst Ydre kommun samt i norr till Kinda kommun, de båda sista i Östergötlands län. Stångån rinner i en u-sväng genom kommunen från norr till norr.
Vimmerby kommun ligger till största del i Sevede, ett av Smålands traditionella små länder. Medan Locknevi tillhör Tjust.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Djursdala, Frödinge, Locknevi, Pelarne, Rumskulla, Södra Vi, Tuna och Vimmerby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Vimmerby stad som 1863 bildade en stadskommun.
Södra Vi municipalsamhälle inrättades 20 april 1945 och upplöstes vid utgången av 1957.
Vid kommunreformen 1952 bildades fyra storkommuner i området runt staden: Locknevi (av de tidigare kommunerna Blackstad och Locknevi), Sevede (av Vimmerby landskommun samt Frödinge, Pelarne och Rumskulla), Södra Vi (av Djursdala och Södra Vi) samt Tuna (oförändrad). Vimmerby stad förblev samtidigt oförändrad.
Vimmerby kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vimmerby stad, landskommunerna Sevede, Södra Vi och Tuna samt en del av Locknevi landskommun (Locknevi församling).[1]
1972 överfördes ett område med 236 invånare och en areal av 74,8 kvadratkilometer, varav 68,0 land, från Tuna församling i kommunen till Oskarshamns kommun.[2]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Västerviks domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[3]
Kommunvapnet
Blasonering: I fält av silver en grön ek med en i dess topp sittande röd ekorre camt Carl IX:s monogram, desslikes rött, fördelat på båda sidor om ekens stam.
Den medeltida staden förlorade sina stadsprivilegier i början av 1500-talet, men tilldelades nya av kung Karl IX. Då skapades ett sigill, ur vilket vapnet utvecklats. Kungl. Maj:t fastställde vapnet år 1945 för Vimmerby stad. Efter kommunbildningen 1971 valdes stadens vapen framför Sevede landskommuns och det registrerades hos PRV 1974.
Sevede landskommun
(1953–1970)
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Vimmerby kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 17 126 | |||
| 1975 | 16 394 | |||
| 1980 | 16 180 | |||
| 1985 | 15 702 | |||
| 1990 | 15 867 | |||
| 1995 | 16 096 | |||
| 2000 | 15 776 | |||
| 2005 | 15 613 | |||
| 2010 | 15 473 | |||
| 2015 | 15 419 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Indelningar
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
- Frödinge församling
- Locknevi församling
- Pelarne församling
- Rumskulla församling
- Södra Vi-Djursdala församling
- Tuna församling
- Vimmerby församling
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[4]:
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Vimmerby kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Vimmerby | 8 037 |
| 2 | Södra Vi | 1 134 |
| 3 | Storebro | 1 011 |
| 4 | Gullringen | 503 |
| 5 | Frödinge | 343 |
| 6 | Tuna | 212 |
Centralorten är i fet stil.
Kommunikationer
I nord-sydlig riktning sträcker sig riksväg 23/riksväg 34 och i väst-östlig riktning riksväg 40. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen även av Stångådalsbanan mellan Linköping och Kalmar som trafikeras av regiontåget Kustpilen med stopp i Astrid Lindgrens värld och centrala Vimmerby.
Vimmerby kommuns kulturpris
Sedan 1979 delar Vimmerby kommun ut Vimmerby kommuns kulturpris, som 2008 utökades till ett Kultur- och fritidspris. Priset delas ut till invånare i kommunen för förtjänstfull verksamhet inom kultur- och fritidsområdet.[5]
Bland tidigare pristagare märks
- 1979 Thorvald Eriksson
- 1982 Carl-Erik Svensson Kåreda
- 1983 Astrid Lindgren
- 1996 Maja Nestor
- 2003 Torsten Ungsäter
- 2009 Gunvor Runström, Barbro Alvtegen och Eivor Benson
- 2012 Bengt Andersson
- 2014 Janne Strömsten
- 2018 Rein Soovik samt Kicki Willysson och Tord Johansson
Sevärdheter
- Ösjöfors handpappersbruk (nedbrunnet 2005)
- Astrid Lindgrens värld
- Astrid Lindgrens Näs
- Stadsmuseet Näktergalen
- Bullerbyn
Se även
- Lista över insjöar i Vimmerby kommun
- Naturreservat i Vimmerby kommun
- Lista över fornlämningar i Vimmerby kommun
- Personer med anknytning till Vimmerby kommun
Källor
- ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby. Libris länk
- ↑ SCB Folk- och bostadsräkningen 1975 del 3:1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sidan 138 08 Kalmar län
- ↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Västerviks tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ↑ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110807040129/http://www.vimmerby.se/kultur-fritid/kultur/kultur-och-fritidspris/#. Läst 20 augusti 2013.
Externa länkar
| Wikimedia Commons has media related to Luafel i Modul:Commons_link på rad 47: attempt to index field 'wikibase' (a nil value).. |
| |||||||||||
