Ystad-Gärsnäs Järnväg: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 53: | Rad 53: | ||
===Nedläggning=== | ===Nedläggning=== | ||
All trafik mellan Köpingebro och Hammenhög upphörde 1970 samtidigt som persontrafiken också upphörde mellan Hammenhög och | All trafik mellan [[Köpingebro]] och [[Hammenhög]] upphörde 1970 samtidigt som persontrafiken också upphörde mellan [[Hammenhög]] och [[Gärsnä]]s. Rälsen mellan [[Köpingebro]] och [[Hammenhög]] revs [[1970]]-[[1971]]. Godstrafiken [[Hammenhög]]–[[Gärsnäs]] upphörde 1984 och rälsen revs 1985. | ||
==Nutid== | ==Nutid== | ||
Det mesta av järnvägen har återgått till åkermark men från Hammenhög till Borrby finns banvallen kvar.<ref>{{webbref|titel=Cykelvägsplan för Skåne |url=https://skane.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/106/2013/09/SkNF_Cykelv%C3%A4gsplan_Sk%C3%A5ne_sept_2012-webb.pdf |utgivare=Naturskyddsföreningen i Skåne |hämtdatum=2012-11-03 |sid=|datum=2012-09-26|format={{pdf}}}}</ref> | Det mesta av järnvägen har återgått till åkermark men från [[Hammenhög]] till [[Borrby]] finns banvallen kvar.<ref>{{webbref|titel=Cykelvägsplan för Skåne |url=https://skane.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/106/2013/09/SkNF_Cykelv%C3%A4gsplan_Sk%C3%A5ne_sept_2012-webb.pdf |utgivare=Naturskyddsföreningen i Skåne |hämtdatum=2012-11-03 |sid=|datum=2012-09-26|format={{pdf}}}}</ref> | ||
{{-}} | {{-}} | ||
Versionen från 3 maj 2023 kl. 13.47
| Ystad-Gärsnäs Järnväg | |||
 | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Län |  Skåne län | ||
| Län gamla indelningen |  Kristiandstads län Malmöhus län | ||
| Landskap |  Skåne | ||
| Sträcka | Köpingebro-Gärsnäs | ||
| Anslutande järnvägslinjer | Ystad-Eslövs Järnväg Simrishamn–Tomelilla Järnväg Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg | ||
| Organisation | |||
| Invigd | 1894 | ||
| Avstängd | 1984 | ||
| Ägare | Ystads stad 1929-1941 Svenska staten 1941- | ||
| Banoperatör | Ystad-Eslövs Järnväg 1894-1941 Statens Järnvägar 1941- | ||
| Tekniska fakta | |||
| Längd | 28 kilometer | ||
| Antal spår | enkelspår | ||
| Spårvidd | 1435 millimeter (normalspår) | ||
| Största lutning | 11,1 ‰ | ||
| Minsta kurvradie | 300 | ||
| Hastighet | 40 km/h | ||
| |||
Ystad–Gärsnäs Järnväg var en normalspårig 1435 mm järnväg från Köpingebro vid Ystad-Eslövs Järnväg över Österlen till Gärsnäs vid Simrishamn–Tomelilla Järnväg. Järnvägen är nedlagd och uppriven.
Historia
Efter öppnandet av Ystad-Eslövs Järnväg 1865 diskuterades en järnväg mellan Svenstorp över Hammenhög till Simrishamn men det fanns inte tillräckligt med investerare. I början av 1890-talet tillsattes en kommitté i Ystad som den 27 maj 1892 fick koncession för en järnväg från en nybyggd station vid Köpingebro på Ystad-Eslövs Järnväg till Gärsnäs på Simrishamn-Tomelilla Järnväg. Bolaget bildades den 12 april 1893 och aktier tecknades för 404 300 kronor varav sju landskommuner i Kristianstads län tecknade för 135 000 kronor.[1][2]
Järnvägsbygget startade 1893 och banan öppnade för allmän trafik den 5 oktober 1894. Byggkostnaden var 800 000 kronor. Det skedde inga större förändringar förutom att det byggdes nya rundspår och stickspår vid en del stationer.[3][4]
Utfarten från Köpingebro flyttades 1921 från linjen omkring en kilometer från stationen till en växel inom stationen.[5] Kraftigare räls ersatte originalrälsen 1922 och hastigheten höjdes till 60 kilometer i timmen som för rälsbussar senare höjdes till 90 kilometer i timmen.
Ystad–Gärsnäs Järnväg köpte Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg den 1 september 1905 för 300 000 kronor. Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg öppnad 1902 var en förlängning av Ystad–Gärsnäs Järnväg till S:t Olof vid Ystad-Brösarps Järnväg. De sammanslagna järnvägarna fick namnet Ystad-Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg men bolagsnamnet fortsatte att vara Ystad–Gärsnäs Järnvägsaktiebolag. Ystads stad som ägde en stor del av bolaget blev från den 1 februari 1929 ensam ägare samtidigt som bolagsnamnet ändrades till Ystad-S:t Olofs Järnvägsaktiebolag. Ystad stad sålde järnvägen till Svenska staten, i likhet med de övriga Ystadbanornaa, den 1 juli 1941 och Statens Järnvägar tog över driften.
a Förvaltningssamarbete mellan Ystad-Eslövs Järnväg, Malmö-Ystads Järnväg, Börringe-Östratorps Järnväg, Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg, Ystad-Brösarps Järnväg och Ystad-Skivarps Järnväg.[6]
Fordon
Bolaget köpte 35 godsvagnar men lok och personvagnar kom från Ystad-Eslövs Järnväg som hanterade trafiken. Ytterligare 10 godsvagnar anskaffades 1898.[7]
Nedläggning
All trafik mellan Köpingebro och Hammenhög upphörde 1970 samtidigt som persontrafiken också upphörde mellan Hammenhög och Gärsnäs. Rälsen mellan Köpingebro och Hammenhög revs 1970-1971. Godstrafiken Hammenhög–Gärsnäs upphörde 1984 och rälsen revs 1985.
Nutid
Det mesta av järnvägen har återgått till åkermark men från Hammenhög till Borrby finns banvallen kvar.[8]
Källhänvisningar
- ↑ ”Kristianstads län 1881-1885”. Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser.. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Kristianstads%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201891%201892%201893%201894%201895.pdf. Läst 2 november 2012.
- ↑ ”Cimbrishamn-Tomelilla obligation”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150120023341/http://img.tradera.com/mega/441/150053441_1.jpg. Läst 2 november 2012.
- ↑ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1896” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201896.pdf. Läst 2 november 2012.
- ↑ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1910” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103141759/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201910.pdf. Läst 2 november 2012.
- ↑ ”Skånska vägskydd: Köpinge (Glemmingebro - Köpingebro)”. Järnvägshistoriskt Forum. 18 mars 2011. http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=76687. Läst 2 november 2012.
- ↑ ”Ystads Järnvägar”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/normalsp/yj/yj_inneh.html. Läst 3 november 2012.
- ↑ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1898” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201898.pdf. Läst 2 november 2012.
- ↑ ”Cykelvägsplan för Skåne” (
PDF). Naturskyddsföreningen i Skåne. 26 september 2012. https://skane.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/106/2013/09/SkNF_Cykelv%C3%A4gsplan_Sk%C3%A5ne_sept_2012-webb.pdf. Läst 3 november 2012.
