Stockholms pendeltåg: Skillnad mellan sidversioner

Från Järnvägsdata
(Skapade sidan med '{{Infobox järnväg |namn = 25px|Pendeltågssymbol Stockholms pendeltåg |färg = #d05d99 |textfärg =...')
 
mIngen redigeringssammanfattning
 
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 9: Rad 9:
|hållplatser    = 54
|hållplatser    = 54
|turtäthet      = Högtrafik: 16 tåg/timme<br />Mellantrafik: 12 tåg/timme<br />Lågtrafik: 8 tåg/timme
|turtäthet      = Högtrafik: 16 tåg/timme<br />Mellantrafik: 12 tåg/timme<br />Lågtrafik: 8 tåg/timme
|passagerare    = 390&nbsp;000/vardag<ref>{{webbref|url=https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/trafiknamnden/2020/18-feb.-2020/6-tf-verksamhetsberattelse-samt-bil.-6-13.pdf |titel=Verksamhetsberättelse 2019 |utgivare=[[Region Stockholm]] |sida=48 |år=2020 |hämtdatum=2020-02-12}}</ref>, 120 miljoner/år<ref>[http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/moderaterna-stockholms-lans-landsting/pressrelease/view/nytt-sl-rekord-oever-861-miljoner-resor-paa-ett-aar-2970839 Nytt SL-rekord – över 861 miljoner resor på ett år]</ref> (2019)
|passagerare    = 390&nbsp;000/vardag<ref>{{webbref |url=https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/trafiknamnden/2020/18-feb.-2020/6-tf-verksamhetsberattelse-samt-bil.-6-13.pdf |titel=Verksamhetsberättelse 2019 |utgivare=[[Region Stockholm]] |sida=48 |år=2020 |hämtdatum=2020-02-12 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200212202140/https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/trafiknamnden/2020/18-feb.-2020/6-tf-verksamhetsberattelse-samt-bil.-6-13.pdf |arkivdatum=2020-02-12 }}</ref>, 120 miljoner/år<ref>[http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/moderaterna-stockholms-lans-landsting/pressrelease/view/nytt-sl-rekord-oever-861-miljoner-resor-paa-ett-aar-2970839 Nytt SL-rekord – över 861 miljoner resor på ett år]</ref> (2019)
|invigd          = 1968
|invigd          = 1968
|banoperatör    = [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]]
|banoperatör    = [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]]
Rad 15: Rad 15:
|banlängd        = 241<ref name="SL fakta"/>
|banlängd        = 241<ref name="SL fakta"/>
|linjelängd      =  
|linjelängd      =  
|spårantal      = [[Enkelspår]] sträckan [[Nynäshamn]]-[[Hemfosa]]. [[Fyrspår]] sträckan [[Flemingsberg]]-[[Stockholms södra]], [[Solna]]-[[Upplands Väsby]] och [[Spånga]]-[[Kallhäll]]. [[Dubbelspår]] övriga sträckor
|spårantal      = [[Enkelspår]] sträckan [[Nynäshamn (pendeltågsstation)|Nynäshamn]]-[[Hemfosa (pendeltågsstation)|Hemfosa]]. [[Fyrspår]] sträckan [[Flemingsbergs station|Flemingsberg]]-[[Stockholms södra]], [[Solna (pendeltågsstation)|Solna]]-[[Upplands Väsby (pendeltågsstation)|Upplands Väsby]] och [[Spånga (pendeltågsstation)|Spånga]]-[[Kallhäll (pendeltågsstation)|Kallhäll]]. [[Dubbelspår]] övriga sträckor
|spårvidd        = 1435
|spårvidd        = 1435
|elektrifierad  = Ja
|elektrifierad  = Ja
Rad 21: Rad 21:
|fotnoter        =  
|fotnoter        =  
|Trafikinformation = [https://sl.se/]
|Trafikinformation = [https://sl.se/]
|karta          = {{Visa efter datum|2017|12|10|{{Linjekarta Stockholms pendeltåg/gammal}}|{{Linjekarta Stockholms pendeltåg/2}}}}
|karta          = {{Linjekarta Stockholms pendeltåg/2}}
}}
}}
'''Stockholms pendeltåg''' är tåg som går i [[pendeltåg|pendeltrafik]] mellan bland annat [[Stockholm]] och orter utanför staden på [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]]s spår i [[Stockholms län]]. [[Storstockholms Lokaltrafik]] (SL) är [[trafikhuvudman]] för trafiken. [[MTR Nordic| MTR Pendeltågen]] är trafikoperatör på uppdrag åt SL sedan den 11 december 2016.
'''Stockholms pendeltåg''' är tåg som går i [[pendeltåg|pendeltrafik]] mellan bland annat [[Stockholm]] och orter utanför staden på [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]]s spår i [[Stockholms län]]. [[Storstockholms Lokaltrafik]] (SL) är [[trafikhuvudman]] för trafiken. [[MTR Nordic| MTR Pendeltågen]] är trafikoperatör på uppdrag åt SL sedan den 11 december 2016.
   
   
Pendeltågssystemet består av fyra huvudlinjer och 54 stationer, och har cirka 281&nbsp;000 påstigande per dag,<ref name="SL fakta">{{webbref|url=http://www.sll.se/Global/Verksamhet/Kollektivtrafik/Fakta%20om%20SL%20och%20l%C3%A4net/Fakta-SL-Waxholmsbolaget-Fardtjanstent-2015-webb.pdf|titel=Fakta om SL och länet år 2015|hämtdatum=25 november 2016|datum=2016-10-25|format=pdf|verk=|utgivare=[[Storstockholms Lokaltrafik]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20161126002454/http://www.sll.se/Global/Verksamhet/Kollektivtrafik/Fakta%20om%20SL%20och%20l%C3%A4net/Fakta-SL-Waxholmsbolaget-Fardtjanstent-2015-webb.pdf|arkivdatum=26 november 2016}}</ref> cirka 85 miljoner resor per år, närmare hälften av Sveriges 193 miljoner tågresor (2012)<ref>{{webbref|url=http://trafa.se/PageDocuments/Bantrafik_2012.pdf|titel=Bantrafik 2012|hämtdatum=26 juni 2014|format=PDF|verk=[[Sveriges officiella statistik]]|utgivare=[[Trafikanalys (myndighet)|Trafikanalys]]|sid=54|arkivurl=https://web.archive.org/web/20131126161915/http://www.trafa.se/PageDocuments/Bantrafik_2012.pdf|arkivdatum=26 november 2013}}</ref> (tunnelbanans 322 miljoner ej medräknat). De flesta stationer ligger inom [[Stockholms län]], men [[Knivsta]], och ändstationerna [[Bålsta]] och [[Uppsala C]] ligger i [[Uppsala län]], och [[Gnesta station|Gnesta]] i [[Södermanlands län]]. På sträckorna [[Kungsängen (pendeltågsstation)|Kungsängen]]–[[Västerhaninge (pendeltågsstation)|Västerhaninge]], [[Märsta]]-[[Älvsjö]] och [[Uppsala]]–[[Södertälje centrum (pendeltågsstation)|Södertälje centrum]] går tågen varje kvart under dagtid och en gång i halvtimmen på kvällar. På de yttre delarna är trafiken glesare. I rusningstrafik går det [[insatståg]] på de centrala delarna, huvudsakligen till och från [[Bro (pendeltågsstation)|Bro]], [[Kallhäll]], [[Tumba station|Tumba]] och [[Södertälje centrum (pendeltågsstation)|Södertälje centrum]].
Pendeltågssystemet består av fyra huvudlinjer och 54 stationer, och har cirka 368&nbsp;000 påstigande per vardag ,<ref name="SL fakta">{{webbref|url=https://sl.se/globalassets/rapporter-etc/sl_och_lanet_2018.pdf|titel=Fakta om SL och länet år 2018|hämtdatum=2020-09-01|datum=2019|format=pdf|verk=|utgivare=[[Storstockholms Lokaltrafik]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20200102204547/https://sl.se/globalassets/rapporter-etc/sl_och_lanet_2018.pdf|arkivdatum=2020-01-02}}</ref> cirka 125 miljoner resor per år, närmare hälften av Sveriges 246 miljoner tågresor (2018)<ref>{{webbref|url=https://www.trafa.se/globalassets/statistik/bantrafik/bantrafik/2019/bantrafik-2019.pdf?|titel=Bantrafik 2019|hämtdatum=2020-09-01|format=PDF|verk=[[Sveriges officiella statistik]]|utgivare=[[Trafikanalys (myndighet)|Trafikanalys]]|sid=|arkivurl=|arkivdatum=}}</ref> (tunnelbanans 440 miljoner ej medräknat). Och 6,5 miljoner personkilometer per vardag, cirka 2,2 miljarder per år, att jämföra med järnvägen totalt på 13,5 miljarder och tunnelbanan på cirka 2,4 miljarder personkilometer per år (7,2 miljoner per vardag). De flesta stationer ligger inom [[Stockholms län]], men [[Knivsta station|Knivsta]], och ändstationerna [[Bålsta station|Bålsta]] och [[Uppsala C]] ligger i [[Uppsala län]], och [[Gnesta station|Gnesta]] i [[Södermanlands län]]. På sträckorna [[Kungsängen (pendeltågsstation)|Kungsängen]]–[[Västerhaninge (pendeltågsstation)|Västerhaninge]], [[Märsta station|Märsta]]-[[Älvsjö station|Älvsjö]] och [[Uppsala C]]–[[Södertälje centrum (pendeltågsstation)|Södertälje centrum]] går tågen varje kvart under dagtid och en gång i halvtimmen på kvällar. På de yttre delarna är trafiken glesare. I rusningstrafik går det [[insatståg]] på de centrala delarna, huvudsakligen till och från [[Bro (pendeltågsstation)|Bro]], [[Kallhäll (pendeltågsstation)|Kallhäll]], [[Tumba station|Tumba]] och [[Södertälje centrum (pendeltågsstation)|Södertälje centrum]].


==Historik==
==Historik==
Rad 33: Rad 33:
[[2005]] gjorde så [[X60]] entré och är sedan Citybanans öppnande den enda tågtyp som används i trafiken. Konceptet benämndes först "SL förortståg", därefter "SL lokaltåg". Inte förrän en bit in på 1980-talet blev benämningen "Pendeltåg" officiell.<ref>{{webbref|url=http://www.trf.sll.se/MOSS-dokument/Publikation/Publikationer_pm_24-2003_pendelt%C3%A5gen.pdf|titel=Pendeltågen i Stockholms län: Historisk bakgrund och utveckling 1957–2003|datum=9 december 2003|utgivare=Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160307145806/http://www.trf.sll.se/MOSS-dokument/Publikation/Publikationer_pm_24-2003_pendelt%C3%A5gen.pdf |arkivdatum=7 mars 2016}}</ref>
[[2005]] gjorde så [[X60]] entré och är sedan Citybanans öppnande den enda tågtyp som används i trafiken. Konceptet benämndes först "SL förortståg", därefter "SL lokaltåg". Inte förrän en bit in på 1980-talet blev benämningen "Pendeltåg" officiell.<ref>{{webbref|url=http://www.trf.sll.se/MOSS-dokument/Publikation/Publikationer_pm_24-2003_pendelt%C3%A5gen.pdf|titel=Pendeltågen i Stockholms län: Historisk bakgrund och utveckling 1957–2003|datum=9 december 2003|utgivare=Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160307145806/http://www.trf.sll.se/MOSS-dokument/Publikation/Publikationer_pm_24-2003_pendelt%C3%A5gen.pdf |arkivdatum=7 mars 2016}}</ref>


Under det första året fanns bara en pendeltågslinje som gick [[Södertälje Södra]] - [[Stockholm C]] - [[Kungsängen (pendeltågsstation)|Kungsängen]].  Den 1 juni 1969 ändrades Södertäljelinjen så den gick till Märsta istället, och en ny pendeltågslinje, Stockholm - Kungsängen, inrättades. Kungsängenlinjen gick i början från "norra [[säckstation|säcken]]" på Stockholm C, bland andra norrgående tåg, vilket medförde att man var tvungen att gå genom biljetthallen i Stockholm C om man ville byta mellan de båda pendeltågslinjerna (eller också fick man byta vid [[Karlbergs station]]). Först 1975 öppnades genomgående pendeltågstrafik Kungsängen - Stockholm - [[Västerhaninge (pendeltågsstation)|Västerhaninge]], med anslutande pendel i Västerhaninge till [[Nynäshamn]] på [[Nynäsbanan]]. Tågbyte krävdes eftersom endast kortare tåg trafikerade bandelen mellan Västerhaninge och Nynäshamn, och perrongerna var inte anpassade för långa tågsätt.
Under det första året fanns bara en pendeltågslinje som gick [[Södertälje Södra]] - [[Stockholm C]] - [[Kungsängen (pendeltågsstation)|Kungsängen]].  Den 1 juni 1969 ändrades Södertäljelinjen så den gick till Märsta istället, och en ny pendeltågslinje, Stockholm - Kungsängen, inrättades. Kungsängenlinjen gick i början från "norra [[säckstation|säcken]]" på Stockholm C, bland andra norrgående tåg, vilket medförde att man var tvungen att gå genom biljetthallen i Stockholm C om man ville byta mellan de båda pendeltågslinjerna (eller också fick man byta vid [[Karlbergs station]]). Först 1975 öppnades genomgående pendeltågstrafik Kungsängen - Stockholm - [[Västerhaninge (pendeltågsstation)|Västerhaninge]], med anslutande pendel i Västerhaninge till [[Nynäshamn (pendeltågsstation)|Nynäshamn]] på [[Nynäsbanan]]. Tågbyte krävdes eftersom endast kortare tåg trafikerade bandelen mellan Västerhaninge och Nynäshamn, och perrongerna var inte anpassade för långa tågsätt.


Från starten gick SL:s pendeltågstrafik helt och hållet på samma spår som SJ:s [[godståg|gods-]] och [[fjärrtåg]]strafik. Det stod dock klart att kapaciteten måste ökas och att pendeltågen på sikt skulle få allt fler "egna" spår. Utbyggnad från dubbelspår till fyrspår skulle ske på de mest trafikerade sträckorna och pendeltågen skulle köras på de inre spåren och övrig passagerartrafik på de yttre. Det första fyrspåret togs i bruk mellan [[Årstabron]] och [[Älvsjö station|Älvsjö]] 1972. Mellan åren 1986 och 1996 skedde sedan en omfattande utbyggnad till fyrspår. Fjärrtrafiken på [[Västra stambanan]]s nordligaste del överfördes under perioden till den nybyggda parallella bansträckan [[Grödingebanan]]. Den tidigare enkelspåriga grenen mellan Älvsjö och Hemfosa har byggts ut till dubbelspår, och flera av hållplatserna mellan Hemfosa och Nynäshamn har byggts ut till stationer med mötesspår. Sålunda har pendeltågen sen 2017 i stort sett egna dubbelspår som de delar med godstrafiken från [[Järna, Södertälje kommun|Järna]] och Nynäshamn till [[Mälarbanan]] och [[Arlandabanan]] tar av, och från Västerhaninge till Älvsjö.
Från starten gick SL:s pendeltågstrafik helt och hållet på samma spår som SJ:s [[godståg|gods-]] och [[fjärrtåg]]strafik. Det stod dock klart att kapaciteten måste ökas och att pendeltågen på sikt skulle få allt fler "egna" spår. Utbyggnad från dubbelspår till fyrspår skulle ske på de mest trafikerade sträckorna och pendeltågen skulle köras på de inre spåren och övrig passagerartrafik på de yttre. Det första fyrspåret togs i bruk mellan [[Årstabron]] och [[Älvsjö station|Älvsjö]] 1972. Mellan åren 1986 och 1996 skedde sedan en omfattande utbyggnad till fyrspår. Fjärrtrafiken på [[Västra stambanan]]s nordligaste del överfördes under perioden till den nybyggda parallella bansträckan [[Grödingebanan]]. Den tidigare enkelspåriga grenen mellan Älvsjö och Hemfosa har byggts ut till dubbelspår, och flera av hållplatserna mellan Hemfosa och Nynäshamn har byggts ut till stationer med mötesspår. Sålunda har pendeltågen sen 2017 i stort sett egna dubbelspår som de delar med godstrafiken från [[Järna station|Järna]] och Nynäshamn till [[Mälarbanan]] och [[Arlandabanan]] tar av, och från Västerhaninge till Älvsjö.


Pendeltågstrafiken har byggts ut i flera etapper. [[Flemingsbergs station]] öppnades februari 1988 och [[Södertälje syd]] ''undre'' (tåg mellan Södertälje och Gnesta) öppnades september 1995. 2001 invigdes sträckan [[Kungsängen (pendeltågsstation)|Kungsängen]]–[[Bålsta]], varvid Bålsta utöver SJ-trafik även fick pendeltågsförbindelse. Stationerna [[Årstaberg]] och [[Gröndalsviken]] togs i bruk [[2006]] respektive [[2008]] (Gröndalsviken ersatte stationen ''Nynäs Havsbad'' som då lades ned). 9 december 2012 öppnade en ny linje mellan Älvsjö och Uppsala, via Stockholm C och [[Arlanda flygplats]].<ref>{{webbref |url=http://www.tim.se/aktuellt/nyheter/2012-11-26-res-med-tim-uppsala-stockholm.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-02-02 |arkivurl=https://archive.is/20140202135924/http://www.tim.se/aktuellt/nyheter/2012-11-26-res-med-tim-uppsala-stockholm.html |arkivdatum=2014-02-02 }}</ref> Trafikoperatör åt SL var 1967–2000 [[Statens Järnvägar]] (SJ), därefter [[Citypendeln]] fram till 17 juni 2006, [[Stockholmståg]] fram till 10 december 2016, sedan dess [[MTR Nordic|MTR Pendeltågen]]. Själva tågen ägs dock av SL, liksom alla fordon i SL:s spårtrafik.
Pendeltågstrafiken har byggts ut i flera etapper. [[Flemingsbergs station]] öppnades februari 1988 och [[Södertälje syd]] ''undre'' (tåg mellan Södertälje och Gnesta) öppnades september 1995. 2001 invigdes sträckan [[Kungsängen (pendeltågsstation)|Kungsängen]]–[[Bålsta station|Bålsta]], varvid Bålsta utöver SJ-trafik även fick pendeltågsförbindelse. Stationerna [[Årstaberg (pendeltågsstation)|Årstaberg]] och [[Gröndalsviken (pendeltågsstation)|Gröndalsviken]] togs i bruk 2006 respektive 2008 (Gröndalsviken ersatte stationen ''Nynäs Havsbad'' som då lades ned). 9 december 2012 öppnade en ny linje mellan Älvsjö och Uppsala, via Stockholm C och [[Arlanda flygplats]].<ref>{{webbref |url=http://www.tim.se/aktuellt/nyheter/2012-11-26-res-med-tim-uppsala-stockholm.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-02-02 |arkivurl=https://archive.is/20140202135924/http://www.tim.se/aktuellt/nyheter/2012-11-26-res-med-tim-uppsala-stockholm.html |arkivdatum=2014-02-02 }}</ref> Trafikoperatör åt SL var 1967–2000 [[Statens Järnvägar]] (SJ), därefter [[Citypendeln]] fram till 17 juni 2006, [[Stockholmståg]] fram till 10 december 2016, sedan dess [[MTR Nordic|MTR Pendeltågen]]. Själva tågen ägs dock av SL, liksom alla fordon i SL:s spårtrafik.


Den 10 juli 2017 skedde trafikstart av [[Citybanan]], en järnvägstunnel under centrala Stockholm som sträcker sig från [[Stockholms södra]] till [[Tomteboda]].<ref>{{webbref |url=http://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/projekt-i-stockholms-lan/Citybanan/Nyhetsarkiv-start/2016-11/citybanan-i-stockholm-oppnar-den-10-juli-2017/ |titel=Citybanan i Stockholm öppnar den 10 juli 2017 |hämtdatum=26 mars 2019 |datum=3 november 2016 |verk=trafikverket.se |utgivare=[[Trafikverket]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170822192947/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/projekt-i-stockholms-lan/Citybanan/Nyhetsarkiv-start/2016-11/citybanan-i-stockholm-oppnar-den-10-juli-2017/ |arkivdatum=22 augusti 2017 }}</ref> I och med färdigställandet av tunneln fördubblades teoretiskt sett spårkapaciteten genom Stockholm och gav pendeltågstrafiken två nya stationer samt egna spår på sträckan. Nya stationer är [[Stockholm City (pendeltågsstation)|Stockholm City]], i nära anslutning till centralstationen och [[T-centralen]], samt station [[Odenplan (pendeltågsstation)|Stockholm Odenplan]] (som ersätter [[Karlbergs station]]) med bytesmöjlighet till [[Stockholms tunnelbana|tunnelbanans]] [[Gröna linjen (Stockholms tunnelbana)|gröna linje]]. Projektet kostade cirka 16 miljarder [[Svenska kronor|kronor]] i 2009 års prisnivå. Öppnandet av Citybanan gjorde att de äldre tågen X1 och [[X10 (motorvagn)|X10]] togs ur trafik eftersom de inte uppfyllde nya säkerhetsregler för den nya sträckan. I praktiken ökades inte spårkapaciteten så mycket eftersom det gick 24 tåg per timme och riktning på den gamla banan, varav 16 pendeltåg och åtta fjärrtåg, och det på grund av plattformsdörrarnas långsamhet inte gick att köra mycket fler än 16 pendeltåg per timme och riktning ändå trots egna spår. Dessutom var i början brist på fordon då alla inköpta tåg inte levererats.
Den 10 juli 2017 skedde trafikstart av [[Citybanan]], en järnvägstunnel under centrala Stockholm som sträcker sig från [[Stockholms södra]] till [[Tomteboda]].<ref>{{webbref |url=http://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/projekt-i-stockholms-lan/Citybanan/Nyhetsarkiv-start/2016-11/citybanan-i-stockholm-oppnar-den-10-juli-2017/ |titel=Citybanan i Stockholm öppnar den 10 juli 2017 |hämtdatum=26 mars 2019 |datum=3 november 2016 |verk=trafikverket.se |utgivare=[[Trafikverket]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170822192947/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/projekt-i-stockholms-lan/Citybanan/Nyhetsarkiv-start/2016-11/citybanan-i-stockholm-oppnar-den-10-juli-2017/ |arkivdatum=22 augusti 2017 }}</ref> I och med färdigställandet av tunneln fördubblades teoretiskt sett spårkapaciteten genom Stockholm och gav pendeltågstrafiken två nya stationer samt egna spår på sträckan. Nya stationer är [[Stockholm City (pendeltågsstation)|Stockholm City]], i nära anslutning till centralstationen och [[T-centralen]], samt station [[Odenplan (pendeltågsstation)|Stockholm Odenplan]] (som ersätter [[Karlbergs station]]) med bytesmöjlighet till [[Stockholms tunnelbana|tunnelbanans]] [[Gröna linjen (Stockholms tunnelbana)|gröna linje]]. Projektet kostade cirka 16 miljarder [[Svenska kronor|kronor]] i 2009 års prisnivå. Öppnandet av Citybanan gjorde att de äldre tågen X1 och [[X10 (motorvagn)|X10]] togs ur trafik eftersom de inte uppfyllde nya säkerhetsregler för den nya sträckan. I praktiken ökades inte spårkapaciteten så mycket eftersom det gick 24 tåg per timme och riktning på den gamla banan, varav 16 pendeltåg och åtta fjärrtåg, och det på grund av plattformsdörrarnas långsamhet inte gick att köra mycket fler än 16 pendeltåg per timme och riktning ändå trots egna spår. Dessutom var i början brist på fordon då alla inköpta tåg inte levererats.


==Linjer==
==Linjer==
[[Fil:Linjekarta för Stockholms pendeltåg.jpg|miniatyr|Geografisk linjekarta för pendeltågen, 2014|stående=1.5]]
[[Fil:Linjekarta för Stockholms pendeltåg.jpg|miniatyr|Geografisk linjekarta för pendeltågen, 2019|stående=1.5]]
{{Linjer Stockholms pendeltåg}}
{{Linjer Stockholms pendeltåg}}


Rad 49: Rad 49:


==Tider==
==Tider==
{{inaktuell|månad=2017-12}}
Trafiken på de två huvudlinjerna på sträckorna Märsta–Södertälje centrum och Bålsta–Nynäshamn har ett grundutbud med regelbunden 30-minuterstrafik från klockan fem på morgonen till klockan ett på natten, med regelbunden 15-minuterstrafik under dagtid. Halvtimmestrafik bedrivs på sträckorna Bålsta-Kungsängen, Västerhaninge-Nynäshamn och Upplands Väsby-Uppsala. I [[rusningstrafik]] går vissa insatståg på de centrala delarna och ger som bäst genomsnittlig 7½-minuterstrafik på respektive linje. På den gemensamma sträckan mellan [[Stockholm Odenplan station|Odenplan]] och [[Älvsjö station|Älvsjö]] går det i genomsnitt ett tåg var fjärde minut i vardera riktning i rusningstrafik. Övriga sträckor har något glesare trafik, ungefär vartannat tåg från Kungsängen fortsätter till Bålsta. Sommartid går pendeltågen med en reducerad tidtabell.
Trafiken på de två huvudlinjerna på sträckorna Märsta–Södertälje centrum och Bålsta–Nynäshamn har ett grundutbud med regelbunden 30-minuterstrafik från klockan fem på morgonen till klockan ett på natten, med regelbunden 15-minuterstrafik under dagtid. I [[rusningstrafik]] går vissa insatståg på de centrala delarna och ger som bäst genomsnittlig 7½-minuterstrafik på respektive linje. På den gemensamma sträckan mellan [[Stockholm Odenplan station|Odenplan]] och [[Älvsjö station|Älvsjö]] går det i genomsnitt ett tåg var fjärde minut i vardera riktning i rusningstrafik. Övriga sträckor har något glesare trafik, ungefär vartannat tåg från Kungsängen fortsätter till Bålsta. Sommartid går pendeltågen med en reducerad tidtabell.


Pendeltågen körs med [[motorvagn]]ar av typen [[X60]]. Som längst är ett pendeltåg 214 meter och kan ta cirka 1&nbsp;800 passagerare, varav 750 sittande.<ref>{{webbref|url=http://sl.se/templates/Page.aspx?id=1640 |titel=Tekniska fakta – pendeltåg |hämtdatum=10 juli 2007 |utgivare=Storstockholms Lokaltrafik |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080612163007/http://sl.se/templates/Page.aspx?id=1640 |arkivdatum=12 juni 2008 }}</ref> Topphastigheten är 160&nbsp;km/h. Genomsnittshastigheten inklusive stationsuppehåll är ca 60&nbsp;km/h.
Pendeltågen körs med [[motorvagn]]ar av typen [[X60]]. Som längst är ett pendeltåg 214 meter och kan ta cirka 1&nbsp;800 passagerare, varav 750 sittande.<ref>{{webbref|url=http://sl.se/templates/Page.aspx?id=1640 |titel=Tekniska fakta – pendeltåg |hämtdatum=10 juli 2007 |utgivare=Storstockholms Lokaltrafik |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080612163007/http://sl.se/templates/Page.aspx?id=1640 |arkivdatum=12 juni 2008 }}</ref> Topphastigheten är 160&nbsp;km/h. Genomsnittshastigheten inklusive stationsuppehåll är ca 60&nbsp;km/h.


==Stationer==
==Stationer==
[[Fil:Sundbybergs station.jpg|miniatyr|[[Sundbybergs station|Sundbyberg]], en typisk pendeltågsstation med mittplattform, men också en av få stationer i nätet där regionaltåg och pendeltåg avgår från samma spår]]
[[Fil:Sundbybergs station.jpg|miniatyr|[[Sundbybergs station|Sundbyberg]], en typisk pendeltågsstation med mittplattform, men också en av få stationer i nätet där regionaltåg och pendeltåg avgår från samma spår.]]


Det finns 54 stationer i pendeltågsnätet, och de allra flesta stationerna är utformade på ett likartat sätt med en [[perrong|mittplattform]] och en eller två ingångar med [[Spärrlinje|biljettspärrar]]. Vissa bytesstationer har dock flera plattformar. På sträckorna Södertälje syd-Gnesta samt Västerhaninge-Nynäshamn saknas biljettspärrar och biljetter säljs och [[tågvärd|viseras]] istället ombord på tåget. På sträckan Arlanda-Uppsala C saknas biljettspärrar och det finns inga tågvärdar ombord även om regelbundna biljettkontroller görs. Biljetten måste därför köpas och aktiveras innan ombordstigning.
Det finns 54 stationer i pendeltågsnätet, och de allra flesta stationerna är utformade på ett likartat sätt med en [[perrong|mittplattform]] och en eller två ingångar med [[Spärrlinje|biljettspärrar]]. Vissa bytesstationer har dock flera plattformar. På sträckorna Södertälje syd-Gnesta samt Västerhaninge-Nynäshamn saknas biljettspärrar och biljetter säljs och [[tågvärd|viseras]] istället ombord på tåget. På sträckan Arlanda-Uppsala C saknas biljettspärrar och det finns inga tågvärdar ombord även om regelbundna biljettkontroller görs. Biljetten måste därför köpas och aktiveras innan ombordstigning.
   
   
Pendeltågen går på [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverkets]] spår och samsas med övriga tåg om utrymmet. Men bortsett från omledningar vid större trafikstörningar samt enstaka godståg har pendeltågen egna spår på en stor del av nätet, dock ej på sträckorna Bålsta–Tomteboda, Märsta–Upplands Väsby, Upplands Väsby-Arlanda-Uppsala samt Järna–Gnesta. På åtta stationer<!--inklusive Uppsala--> finns omstigningsmöjlighet mellan pendeltåg och [[regionaltåg]], och fem har anslutning till [[Stockholms tunnelbana|tunnelbane]]- eller [[Spårvagnstrafik i Stockholm|spårvägstrafik]]. [[Perrong]]erna är i de flesta fall högre än enligt svensk standard, vilket underlättar ombordstigning. Det gäller inte vissa stationer som även har regionaltåg eller fjärrtåg vid samma plattform, bland annat Arlanda och Knivsta.
Pendeltågen går på [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverkets]] spår och samsas med övriga tåg om utrymmet. Men bortsett från omledningar vid större trafikstörningar samt enstaka godståg har pendeltågen egna spår på en stor del av nätet, dock ej på sträckorna Tomteboda–Spånga, Kallhäll-Bålsta, Upplands Väsby–Märsta, Upplands Väsby-Arlanda-Uppsala samt Järna–Gnesta. På åtta stationer<!--inklusive Uppsala--> finns omstigningsmöjlighet mellan pendeltåg och [[regionaltåg]], och sex har anslutning till [[Stockholms tunnelbana|tunnelbane]]- eller [[Spårvagnstrafik i Stockholm|spårvägstrafik]]. [[Perrong]]erna är i de flesta fall högre än enligt svensk standard, vilket underlättar ombordstigning. Det gäller inte vissa stationer som även har regionaltåg eller fjärrtåg vid samma plattform, bland annat Arlanda och Knivsta.


==Resande==
==Resande==
Varje dag görs cirka 368&nbsp;000 resor med pendeltågen. Största stationen är Stockholm&nbsp;City. Fram till 2017 var det Stockholms&nbsp;central som var störst och hade drygt 64&nbsp;000 påstigande pendeltågsresenärer per dag. Den minsta är [[Hemfosa (pendeltågsstation)|Hemfosa]] som har cirka 150 påstigande per dag. Belastningen är som störst på grenen mot Södertälje med nästan 70&nbsp;000 påstigande per dag. Totalt görs över 6 miljoner personkilometer med pendeltågen en vanlig vardag.
Varje dag görs cirka 368&nbsp;000 resor med pendeltågen. Största stationen är Stockholm&nbsp;City. Fram till 2017 var det Stockholms&nbsp;central som var störst och hade drygt 64&nbsp;000 påstigande pendeltågsresenärer per dag. Den minsta är [[Hemfosa (pendeltågsstation)|Hemfosa]] som har cirka 150 påstigande per dag. Belastningen är som störst på grenen mot Södertälje med nästan 70&nbsp;000 påstigande per dag. Totalt görs över 6 miljoner personkilometer med pendeltågen en vanlig vardag.


De 10 största stationerna<ref>{{Webbref |url=https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/fakta-om-sl-och-lanet/sl_och_lanet_2018.pdf |titel=Fakta om SL och länet 2018 |hämtdatum=7 nov 2019 }}</ref> (antal påstigande på pendeltåg en vintervardag 2018):
De 10 största stationerna<ref>{{Webbref |url=https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/fakta-om-sl-och-lanet/sl_och_lanet_2018.pdf |titel=Fakta om SL och länet 2018 |hämtdatum=7 nov 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20191107154727/https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/fakta-om-sl-och-lanet/sl_och_lanet_2018.pdf |arkivdatum=7 november 2019 }}</ref> (antal påstigande på pendeltåg en vintervardag 2018):
# Stockholm City (59&nbsp;900 personer)
# Stockholm City (59&nbsp;900 personer)
# Stockholm Odenplan (37&nbsp;400)
# Stockholm Odenplan (37&nbsp;400)
Rad 94: Rad 93:
|}
|}


År 2007 startade [[Banverket]], [[SJ AB]] och SL ett gemensamt projekt för att minska tågförseningarna i [[Mälardalen]]. Resultatet blev en åtgärdslista med 44 punkter med målsättningen att halvera förseningarna till 2010.<ref>{{webbref|url=http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/1870/Kraftsamling/Kraftsamling-Stockholm-Malardalen/44_atgarder.aspx|titel=Kraftsamling Stockholm Mälardalen|hämtdatum=19 september 2009|datum=18 maj 2009|utgivare=[[Banverket]]}}{{Inloggning krävs}}</ref>
År 2007 startade [[Banverket]], [[SJ AB]] och SL ett gemensamt projekt för att minska tågförseningarna i [[Mälardalen]]. Resultatet blev en åtgärdslista med 44 punkter med målsättningen att halvera förseningarna till 2010.<ref>{{webbref|url=https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11247/RelatedFiles/100390_kraftsamling_stockholm_malardalen.pdf|titel=Kraftsamling Stockholm Mälardalen|hämtdatum=19 september 2009|datum=18 maj 2009|utgivare=[[Trafikverket]] |format={{pdf}}}}</ref>


==Vagntyper==
==Vagntyper==
Rad 111: Rad 110:


== Depåer==
== Depåer==
Uppställning och underhåll av pendeltågen sker sedan 1968 i [[Älvsjödepån]]. År 2006 togs ytterligare en anläggning i bruk utanför [[Bro, Upplands-Bro kommun|Bro]], den så kallade [[Brodepån]]. Ytterligare en depå, [[Södertäljedepån]], har uppförts vid Södertälje hamn. Därutöver finns uppställning av fordon vid ett antal stationer som [[Kungsängen (pendeltågsstation)|Kungsängen]], [[Märsta]], [[Upplands Väsby]], [[Västerhaninge (pendeltågsstation)|Västerhaninge]], [[Sundbybergs station|Sundbyberg]] , [[Tumba station|Tumba]] och [[Ulriksdal]]
Uppställning och underhåll av pendeltågen sker sedan 1968 i [[Älvsjödepån]]. År 2006 togs ytterligare en anläggning i bruk utanför [[Bro, Upplands-Bro kommun|Bro]], den så kallade [[Brodepån]]. Ytterligare en depå, [[Södertäljedepån]], har uppförts vid Södertälje hamn. Därutöver finns uppställning av fordon vid ett antal stationer som [[Kungsängen (pendeltågsstation)|Kungsängen]], [[Märsta station|Märsta]], [[Upplands Väsby (pendeltågsstation)|Upplands Väsby]], [[Västerhaninge (pendeltågsstation)|Västerhaninge]], [[Sundbybergs station|Sundbyberg]] , [[Tumba station|Tumba]] och [[Ulriksdal (pendeltågsstation)|Ulriksdal]]


==Framtid==
==Framtid==
===Banutbyggnad===
===Banutbyggnad===
{{Pågående bygge Stockholm}}
{{Pågående bygge Stockholm}}
* '''Tomteboda–Kallhäll'''. Sträckan mellan [[Tomteboda]] och [[Kallhäll]] på [[Mälarbanan]] är idag hårt trafikerad. Beslut har fattas att [[fyrspår]] kommer byggas längs nuvarande sträckning. Byggstart för sträckan [[Kallhäll]]–[[Barkarby]] skedde i november 2012 och sträckan färdigställdes 2016. För sträckorna Barkarby-[[Duvbo]] samt Tomteboda-[[Huvudsta]] inleddes arbetet med en [[järnvägsplan]] 2012.<ref>{{webbref|url=http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Malarbanan-Tomteboda-Kallhall/|titel=Tomteboda–Kallhäll|datum=31 januari 2012|utgivare=Trafikverket}}</ref>
* '''Tomteboda–Kallhäll'''. Sträckan mellan [[Tomteboda]] och [[Kallhäll (pendeltågsstation)|Kallhäll]] på [[Mälarbanan]] är idag hårt trafikerad. Beslut har fattas att [[fyrspår]] kommer byggas längs nuvarande sträckning. Byggstart för sträckan [[Kallhäll (pendeltågsstation)|Kallhäll]]–[[Barkarby (pendeltågsstation)|Barkarby]] skedde i november 2012 och sträckan färdigställdes 2016. För sträckorna Barkarby-[[Duvbo]] samt Tomteboda-[[Huvudsta]] inleddes arbetet med en [[järnvägsplan]] 2012.<ref>{{webbref|url=http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Malarbanan-Tomteboda-Kallhall/|titel=Tomteboda–Kallhäll|datum=31 januari 2012|utgivare=Trafikverket}}</ref>


:Trafikverket och Solna stad har träffat avtal om delsträckan genom Solna stad. Det innebär att järnvägen läggs i tunnel genom kommunen och att en ny pendeltågsstation byggs i Huvudsta.
:Trafikverket och Solna stad har träffat avtal om delsträckan genom Solna stad. Det innebär att järnvägen läggs i tunnel genom kommunen och att en ny pendeltågsstation byggs i Huvudsta.
:Tidigast planerad byggstart för delsträckan är 2021. Färdigställandet av delsträckan beräknas till cirka 8 år efter byggstart, med undantag för Huvudsta station som kommer att färdigställas senast två år efter att järnvägen är klar.<ref>{{Webbref |url=https://www.solna.se/sv/politik-och-beslut/arenden-beslut/sok-i-diariet/?type=document&lexid=FCFE-B1C0-00BC-886B-614E-A10B&action=get-file&docid=FCFE-B1C0-00BC-886B-614E-A10B |titel=Medfinansieringsavtal - projekt Mälarbanan genom del av Solna stad |hämtdatum=2018-08-28 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Trafikverket och Solna stad |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}{{Död länk|datum=2020-02 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>
:Tidigast planerad byggstart för delsträckan är 2021. Färdigställandet av delsträckan beräknas till cirka 8 år efter byggstart, med undantag för Huvudsta station som kommer att färdigställas senast två år efter att järnvägen är klar.


* '''Uppsala–Arlanda'''. Fyra spår Uppsala-Arlanda skulle möjliggöra uppehåll på fler ställen på sträckan. De orter som oftast nämns är [[Bergsbrunna]] och [[Alsike]]. Det är dock osäkert när en sådan utbyggnad kan ske. 11 december 2017 presenterades ''Uppsalapaketet'', en överenskommelse mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun på bostads- och infrastruktursatsningar i Uppsala. Enligt paketet ska en järnvägsstation i Bergsbrunna vara klar senast 2029. <ref>{{Webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sa-ska-sodra-uppsala-vaxa-33-000-nya-bostader |titel=Så ska södra Uppsala växa – 33.000 nya bostäder |hämtdatum=2017-12-11 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=|år=|månad=|format= |verk= |utgivare=SVT Nyheter |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>
* '''Uppsala–Arlanda'''. Fyra spår Uppsala-Arlanda skulle möjliggöra uppehåll på fler ställen på sträckan. De orter som oftast nämns är [[Bergsbrunna]] och [[Alsike]]. Det är dock osäkert när en sådan utbyggnad kan ske. 11 december 2017 presenterades ''Uppsalapaketet'', en överenskommelse mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun på bostads- och infrastruktursatsningar i Uppsala. Enligt paketet ska en järnvägsstation i Bergsbrunna vara klar senast 2029. <ref>{{Webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sa-ska-sodra-uppsala-vaxa-33-000-nya-bostader |titel=Så ska södra Uppsala växa – 33.000 nya bostäder |hämtdatum=2017-12-11 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=|år=|månad=|format= |verk= |utgivare=SVT Nyheter |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>


===Linjeändringar===
===Linjeändringar===
* Den [[10 december]] [[2017]] togs en ny linjenumrering i bruk. Nya linjenummer är 40-44, samt 48 (Södertälje-Gnesta; gamla linje 37). Vissa linjer har turer med suffix X, till exempel 40X; så kallade "snabbpendeltåg" vilka går med reducerat antal stopp och därmed även reducerad restid. <ref>[https://trafiken.nu/stockholm/trafikinformation/6994398/snabbtag--nya-linjer-och-fler-avgangar-fran-10-december Trafiken.nu: Snabbtåg, nya linjer och fler avgångar från 10 december]{{död länk|datum=2018-05 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>
* Den [[10 december]] [[2017]] togs en ny linjenumrering i bruk. Nya linjenummer är 40-44, samt 48 (Södertälje-Gnesta; gamla linje 37). Vissa linjer har turer med suffix X, till exempel 40X; så kallade "snabbpendeltåg" vilka går med reducerat antal stopp och därmed även reducerad restid.


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 157: Rad 156:
== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
* [https://web.archive.org/web/20130427051512/http://www.ikarta.se/stockholm/pendel_avstand_centralen.html Pendelavstånd till Stockholms central]
* [https://web.archive.org/web/20130427051512/http://www.ikarta.se/stockholm/pendel_avstand_centralen.html Pendelavstånd till Stockholms central]
{{commons|Category:Stockholm commuter train network}}


{{Kollektivtrafik i Stockholms län}}
{{Kollektivtrafik i Stockholms län}}

Nuvarande version från 19 januari 2022 kl. 06.37

Pendeltågssymbol Stockholms pendeltåg
Ösmo station 20190503 05.jpg
Pendeltåg av typ X60 vid Ösmo pendeltågsstation.
Allmänt
PlatsSverige Stockholm
Antal linjer8
Antal hållplatser54
TurtäthetHögtrafik: 16 tåg/timme
Mellantrafik: 12 tåg/timme
Lågtrafik: 8 tåg/timme
Antal passagerare390 000/vardag[1], 120 miljoner/år[2] (2019)
Organisation
Invigd1968
BanoperatörTrafikverket
TrafikoperatörMTR Pendeltågen
Tekniska fakta
Banlängd241[3] kilometer
Antal spårEnkelspår sträckan Nynäshamn-Hemfosa. Fyrspår sträckan Flemingsberg-Stockholms södra, Solna-Upplands Väsby och Spånga-Kallhäll. Dubbelspår övriga sträckor
Spårvidd1435 millimeter
ElektrifieradJa
Matning15 kV 16⅔ Hz
Kontaktledning
Linjekarta

Mall:Linjekarta Stockholms pendeltåg/2

Stockholms pendeltåg är tåg som går i pendeltrafik mellan bland annat Stockholm och orter utanför staden på Trafikverkets spår i Stockholms län. Storstockholms Lokaltrafik (SL) är trafikhuvudman för trafiken. MTR Pendeltågen är trafikoperatör på uppdrag åt SL sedan den 11 december 2016.

Pendeltågssystemet består av fyra huvudlinjer och 54 stationer, och har cirka 368 000 påstigande per vardag ,[3] cirka 125 miljoner resor per år, närmare hälften av Sveriges 246 miljoner tågresor (2018)[4] (tunnelbanans 440 miljoner ej medräknat). Och 6,5 miljoner personkilometer per vardag, cirka 2,2 miljarder per år, att jämföra med järnvägen totalt på 13,5 miljarder och tunnelbanan på cirka 2,4 miljarder personkilometer per år (7,2 miljoner per vardag). De flesta stationer ligger inom Stockholms län, men Knivsta, och ändstationerna Bålsta och Uppsala C ligger i Uppsala län, och Gnesta i Södermanlands län. På sträckorna Kungsängen–Västerhaninge, Märsta-Älvsjö och Uppsala C–Södertälje centrum går tågen varje kvart under dagtid och en gång i halvtimmen på kvällar. På de yttre delarna är trafiken glesare. I rusningstrafik går det insatståg på de centrala delarna, huvudsakligen till och från Bro, Kallhäll, Tumba och Södertälje centrum.

Historik

Vintertid har pendeltågens tillförlitlighet varit dålig; här ses ett nedisat pendeltåg av typen X1

Lokaltrafik på järnvägslinjerna runt Stockholm har bedrivits sedan slutet av 1800-talet. Den sköttes av Statens Järnvägar (SJ) och andra järnvägsbolag som en integrerad del av deras övriga verksamhet. På 1960-talet ville SJ av lönsamhetsskäl avhända sig lokaltrafiken. Efter Hörjelöverenskommelsen övertog AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) ansvaret för den lokala persontrafiken på järnväg inom Stockholms län. SL bestämde nu taxor och trafikutbud, och SJ blev trafikentreprenör åt SL. Trafiken skulle byggas ut och bedrivas "tunnelbanemässigt". Stationerna rustades upp och nya motorvagnståg anskaffades. De första tågen av typen X1 sattes i trafik den 12 maj 1968. 15 år senare kom efterföljaren X10 som var mycket lik sin föregångare och dessutom kunde sammankopplas med den. 2005 gjorde så X60 entré och är sedan Citybanans öppnande den enda tågtyp som används i trafiken. Konceptet benämndes först "SL förortståg", därefter "SL lokaltåg". Inte förrän en bit in på 1980-talet blev benämningen "Pendeltåg" officiell.[5]

Under det första året fanns bara en pendeltågslinje som gick Södertälje Södra - Stockholm C - Kungsängen. Den 1 juni 1969 ändrades Södertäljelinjen så den gick till Märsta istället, och en ny pendeltågslinje, Stockholm - Kungsängen, inrättades. Kungsängenlinjen gick i början från "norra säcken" på Stockholm C, bland andra norrgående tåg, vilket medförde att man var tvungen att gå genom biljetthallen i Stockholm C om man ville byta mellan de båda pendeltågslinjerna (eller också fick man byta vid Karlbergs station). Först 1975 öppnades genomgående pendeltågstrafik Kungsängen - Stockholm - Västerhaninge, med anslutande pendel i Västerhaninge till Nynäshamn på Nynäsbanan. Tågbyte krävdes eftersom endast kortare tåg trafikerade bandelen mellan Västerhaninge och Nynäshamn, och perrongerna var inte anpassade för långa tågsätt.

Från starten gick SL:s pendeltågstrafik helt och hållet på samma spår som SJ:s gods- och fjärrtågstrafik. Det stod dock klart att kapaciteten måste ökas och att pendeltågen på sikt skulle få allt fler "egna" spår. Utbyggnad från dubbelspår till fyrspår skulle ske på de mest trafikerade sträckorna och pendeltågen skulle köras på de inre spåren och övrig passagerartrafik på de yttre. Det första fyrspåret togs i bruk mellan Årstabron och Älvsjö 1972. Mellan åren 1986 och 1996 skedde sedan en omfattande utbyggnad till fyrspår. Fjärrtrafiken på Västra stambanans nordligaste del överfördes under perioden till den nybyggda parallella bansträckan Grödingebanan. Den tidigare enkelspåriga grenen mellan Älvsjö och Hemfosa har byggts ut till dubbelspår, och flera av hållplatserna mellan Hemfosa och Nynäshamn har byggts ut till stationer med mötesspår. Sålunda har pendeltågen sen 2017 i stort sett egna dubbelspår som de delar med godstrafiken från Järna och Nynäshamn till Mälarbanan och Arlandabanan tar av, och från Västerhaninge till Älvsjö.

Pendeltågstrafiken har byggts ut i flera etapper. Flemingsbergs station öppnades februari 1988 och Södertälje syd undre (tåg mellan Södertälje och Gnesta) öppnades september 1995. 2001 invigdes sträckan Kungsängen–Bålsta, varvid Bålsta utöver SJ-trafik även fick pendeltågsförbindelse. Stationerna Årstaberg och Gröndalsviken togs i bruk 2006 respektive 2008 (Gröndalsviken ersatte stationen Nynäs Havsbad som då lades ned). 9 december 2012 öppnade en ny linje mellan Älvsjö och Uppsala, via Stockholm C och Arlanda flygplats.[6] Trafikoperatör åt SL var 1967–2000 Statens Järnvägar (SJ), därefter Citypendeln fram till 17 juni 2006, Stockholmståg fram till 10 december 2016, sedan dess MTR Pendeltågen. Själva tågen ägs dock av SL, liksom alla fordon i SL:s spårtrafik.

Den 10 juli 2017 skedde trafikstart av Citybanan, en järnvägstunnel under centrala Stockholm som sträcker sig från Stockholms södra till Tomteboda.[7] I och med färdigställandet av tunneln fördubblades teoretiskt sett spårkapaciteten genom Stockholm och gav pendeltågstrafiken två nya stationer samt egna spår på sträckan. Nya stationer är Stockholm City, i nära anslutning till centralstationen och T-centralen, samt station Stockholm Odenplan (som ersätter Karlbergs station) med bytesmöjlighet till tunnelbanans gröna linje. Projektet kostade cirka 16 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Öppnandet av Citybanan gjorde att de äldre tågen X1 och X10 togs ur trafik eftersom de inte uppfyllde nya säkerhetsregler för den nya sträckan. I praktiken ökades inte spårkapaciteten så mycket eftersom det gick 24 tåg per timme och riktning på den gamla banan, varav 16 pendeltåg och åtta fjärrtåg, och det på grund av plattformsdörrarnas långsamhet inte gick att köra mycket fler än 16 pendeltåg per timme och riktning ändå trots egna spår. Dessutom var i början brist på fordon då alla inköpta tåg inte levererats.

Linjer

Geografisk linjekarta för pendeltågen, 2019
Linje Sträcka Restid Längd Stationer Stannar ej vid
40 Uppsala C – Stockholm City – Södertälje centrum 1:41  km 25
41 Märsta – Stockholm City – Södertälje centrum 1:24 74 km 24
42X Märsta – Stockholm City – Nynäshamn 1:27  km 21 Trångsund, Skogås, Vega, Jordbro
43 Bålsta – Stockholm City – Nynäshamn 1:45  km 29
43X Kallhäll – Stockholm City – Nynäshamn 1:22 107 km 21 Trångsund, Skogås, Vega, Jordbro
44 (Bro –) Kallhäll – Stockholm City – Tumba 0:52 (1:01)  km 15 (17)
48 Södertälje centrum – Gnesta 0:24 30 km 6
Hela pendeltågssystemet 211 km 54

Anslutningar

  • Linjen mellan Gnesta och Södertälje centrum har alltid anslutning i Södertälje hamn mot Stockholm City.

Tider

Trafiken på de två huvudlinjerna på sträckorna Märsta–Södertälje centrum och Bålsta–Nynäshamn har ett grundutbud med regelbunden 30-minuterstrafik från klockan fem på morgonen till klockan ett på natten, med regelbunden 15-minuterstrafik under dagtid. Halvtimmestrafik bedrivs på sträckorna Bålsta-Kungsängen, Västerhaninge-Nynäshamn och Upplands Väsby-Uppsala. I rusningstrafik går vissa insatståg på de centrala delarna och ger som bäst genomsnittlig 7½-minuterstrafik på respektive linje. På den gemensamma sträckan mellan Odenplan och Älvsjö går det i genomsnitt ett tåg var fjärde minut i vardera riktning i rusningstrafik. Övriga sträckor har något glesare trafik, ungefär vartannat tåg från Kungsängen fortsätter till Bålsta. Sommartid går pendeltågen med en reducerad tidtabell.

Pendeltågen körs med motorvagnar av typen X60. Som längst är ett pendeltåg 214 meter och kan ta cirka 1 800 passagerare, varav 750 sittande.[8] Topphastigheten är 160 km/h. Genomsnittshastigheten inklusive stationsuppehåll är ca 60 km/h.

Stationer

Sundbyberg, en typisk pendeltågsstation med mittplattform, men också en av få stationer i nätet där regionaltåg och pendeltåg avgår från samma spår.

Det finns 54 stationer i pendeltågsnätet, och de allra flesta stationerna är utformade på ett likartat sätt med en mittplattform och en eller två ingångar med biljettspärrar. Vissa bytesstationer har dock flera plattformar. På sträckorna Södertälje syd-Gnesta samt Västerhaninge-Nynäshamn saknas biljettspärrar och biljetter säljs och viseras istället ombord på tåget. På sträckan Arlanda-Uppsala C saknas biljettspärrar och det finns inga tågvärdar ombord även om regelbundna biljettkontroller görs. Biljetten måste därför köpas och aktiveras innan ombordstigning.

Pendeltågen går på Trafikverkets spår och samsas med övriga tåg om utrymmet. Men bortsett från omledningar vid större trafikstörningar samt enstaka godståg har pendeltågen egna spår på en stor del av nätet, dock ej på sträckorna Tomteboda–Spånga, Kallhäll-Bålsta, Upplands Väsby–Märsta, Upplands Väsby-Arlanda-Uppsala samt Järna–Gnesta. På åtta stationer finns omstigningsmöjlighet mellan pendeltåg och regionaltåg, och sex har anslutning till tunnelbane- eller spårvägstrafik. Perrongerna är i de flesta fall högre än enligt svensk standard, vilket underlättar ombordstigning. Det gäller inte vissa stationer som även har regionaltåg eller fjärrtåg vid samma plattform, bland annat Arlanda och Knivsta.

Resande

Varje dag görs cirka 368 000 resor med pendeltågen. Största stationen är Stockholm City. Fram till 2017 var det Stockholms central som var störst och hade drygt 64 000 påstigande pendeltågsresenärer per dag. Den minsta är Hemfosa som har cirka 150 påstigande per dag. Belastningen är som störst på grenen mot Södertälje med nästan 70 000 påstigande per dag. Totalt görs över 6 miljoner personkilometer med pendeltågen en vanlig vardag.

De 10 största stationerna[9] (antal påstigande på pendeltåg en vintervardag 2018):

  1. Stockholm City (59 900 personer)
  2. Stockholm Odenplan (37 400)
  3. Stockholms södra (18 800)
  4. Solna (18 600)
  5. Älvsjö (17 300)
  6. Flemingsberg (12 800)
  7. Sundbyberg (12 700)
  8. Sollentuna (12 500)
  9. Årstaberg (11 800)
  10. Jakobsberg (11 300)

Kvalitet

Pendeltågen har under åren haft stora problem med punktlighet och inställda tåg. Punktligheten, som mäts i andelen avgångar högst 3 minuter efter och högst 1 minut före tidtabell, var 2009 på 90,4 % vilket är sämst bland SL:s olika trafikslag, men samtidigt betydligt bättre än föregående tio år. Andelen inställda tåg är också hög. 2009 var 1,5 % av alla beställda avgångar inställda.

SL gör regelbundet mätningar bland resenärerna om upplevd kvalitet, och hösten 2010 uppgav 59 % att de var nöjda med pendeltågstrafiken. Störst missnöje återfanns bland resenärerna mot Nynäshamn där endast 47 % var nöjda med trafiken.

Punktlighet, inställda avgångar och andel nöjda resenärer 2001–2010:[10][11]

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Punktlighet 83,2 % 85,7 % 87,3 % 86,4 % 83,3 % 81,1 % 84,5 % 87,7 % 90,4 % -
Inställda avgångar 1,6 % 1,7 % 1,1 % 1,4 % 1,7 % 2,7 % 2,3 % 1,7 % 1,5 % -
Nöjda resenärer - 47 % 50 % 51 % 42 % 36 % 54 % 61 % 69 % 59 %

År 2007 startade Banverket, SJ AB och SL ett gemensamt projekt för att minska tågförseningarna i Mälardalen. Resultatet blev en åtgärdslista med 44 punkter med målsättningen att halvera förseningarna till 2010.[12]

Vagntyper

Pendeltåg av typen X10 mot Märsta ankommer Årstaberg, 2007.

I trafik:

  • X60 (sedan 2005)
  • X60B (sedan 2016)

Ej längre i trafik:

  • X20 & X23 (2001–2002)
  • Bn (2001–2003), "dansktåg"
  • X420 (2002–2005), "tysktåg"
  • X1 (1968–2011)
  • X10 (1983–2017)

Depåer

Uppställning och underhåll av pendeltågen sker sedan 1968 i Älvsjödepån. År 2006 togs ytterligare en anläggning i bruk utanför Bro, den så kallade Brodepån. Ytterligare en depå, Södertäljedepån, har uppförts vid Södertälje hamn. Därutöver finns uppställning av fordon vid ett antal stationer som Kungsängen, Märsta, Upplands Väsby, Västerhaninge, Sundbyberg , Tumba och Ulriksdal

Framtid

Banutbyggnad

Pågående bygge
 Denna artikel eller sektion behandlar ett pågående byggprojekt i Stockholm. (utan datum)
Artikeln kan innehålla information som kan ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig.
Byggkran
Trafikverket och Solna stad har träffat avtal om delsträckan genom Solna stad. Det innebär att järnvägen läggs i tunnel genom kommunen och att en ny pendeltågsstation byggs i Huvudsta.
Tidigast planerad byggstart för delsträckan är 2021. Färdigställandet av delsträckan beräknas till cirka 8 år efter byggstart, med undantag för Huvudsta station som kommer att färdigställas senast två år efter att järnvägen är klar.
  • Uppsala–Arlanda. Fyra spår Uppsala-Arlanda skulle möjliggöra uppehåll på fler ställen på sträckan. De orter som oftast nämns är Bergsbrunna och Alsike. Det är dock osäkert när en sådan utbyggnad kan ske. 11 december 2017 presenterades Uppsalapaketet, en överenskommelse mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun på bostads- och infrastruktursatsningar i Uppsala. Enligt paketet ska en järnvägsstation i Bergsbrunna vara klar senast 2029. [14]

Linjeändringar

  • Den 10 december 2017 togs en ny linjenumrering i bruk. Nya linjenummer är 40-44, samt 48 (Södertälje-Gnesta; gamla linje 37). Vissa linjer har turer med suffix X, till exempel 40X; så kallade "snabbpendeltåg" vilka går med reducerat antal stopp och därmed även reducerad restid.

Referenser

J-symbolen har likheter med T-symbolen.
  1. ↑ ”Verksamhetsberättelse 2019”. Region Stockholm. 2020. sid. 48. Arkiverad från originalet den 12 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200212202140/https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/trafiknamnden/2020/18-feb.-2020/6-tf-verksamhetsberattelse-samt-bil.-6-13.pdf. Läst 12 februari 2020. 
  2. ↑ Nytt SL-rekord – över 861 miljoner resor på ett år
  3. ↑ 3,0 3,1 ”Fakta om SL och länet år 2018” (pdf). Storstockholms Lokaltrafik. 1 juli 2019. Arkiverad från originalet den 2 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200102204547/https://sl.se/globalassets/rapporter-etc/sl_och_lanet_2018.pdf. Läst 1 september 2020. 
  4. ↑ ”Bantrafik 2019” (PDF). Sveriges officiella statistik. Trafikanalys. https://www.trafa.se/globalassets/statistik/bantrafik/bantrafik/2019/bantrafik-2019.pdf?. Läst 1 september 2020. 
  5. ↑ ”Pendeltågen i Stockholms län: Historisk bakgrund och utveckling 1957–2003”. Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting. 9 december 2003. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307145806/http://www.trf.sll.se/MOSS-dokument/Publikation/Publikationer_pm_24-2003_pendelt%C3%A5gen.pdf. 
  6. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://archive.is/20140202135924/http://www.tim.se/aktuellt/nyheter/2012-11-26-res-med-tim-uppsala-stockholm.html. Läst 2 februari 2014. 
  7. ↑ ”Citybanan i Stockholm öppnar den 10 juli 2017”. trafikverket.se. Trafikverket. 3 november 2016. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170822192947/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/projekt-i-stockholms-lan/Citybanan/Nyhetsarkiv-start/2016-11/citybanan-i-stockholm-oppnar-den-10-juli-2017/. Läst 26 mars 2019. 
  8. ↑ ”Tekniska fakta – pendeltåg”. Storstockholms Lokaltrafik. Arkiverad från originalet den 12 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080612163007/http://sl.se/templates/Page.aspx?id=1640. Läst 10 juli 2007. 
  9. ↑ ”Fakta om SL och länet 2018”. Arkiverad från originalet den 7 november 2019. https://web.archive.org/web/20191107154727/https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/fakta-om-sl-och-lanet/sl_och_lanet_2018.pdf. Läst 7 november 2019. 
  10. ↑ ”SLs årsberättelse för 2009”. Storstockholms Lokaltrafik. 8 maj 2010. Arkiverad från originalet den 8 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120608024248/http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/arsredovisning_2009.pdf. 
  11. ↑ ”Upplevd kvalitet i SL-trafiken hösten 2010”. Storstockholms Lokaltrafik. 15 februari 2011. Arkiverad från originalet den 8 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120608015500/http://sl.se/PageFiles/9778/Upplevd_kvalitet_host_2010.pdf. 
  12. ↑ ”Kraftsamling Stockholm Mälardalen” (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Trafikverket. 18 maj 2009. https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11247/RelatedFiles/100390_kraftsamling_stockholm_malardalen.pdf. Läst 19 september 2009. 
  13. ↑ ”Tomteboda–Kallhäll”. Trafikverket. 31 januari 2012. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Malarbanan-Tomteboda-Kallhall/. 
  14. ↑ ”Så ska södra Uppsala växa – 33.000 nya bostäder”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sa-ska-sodra-uppsala-vaxa-33-000-nya-bostader. Läst 11 december 2017. 

Vidare läsning

Externa länkar

v • r
Kollektivtrafik i Stockholms län
Tunnelbana
Tåg
Spårvagn
Buss
Båt
Kommunikationer i Stockholm   Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm
v • r
Pendeltågsystem i Sverige
Egentliga pendeltåg
Pendeltågsliknande
v • r
Pendeltåg, tunnelbanor och spårvägar i Sverige
Pendeltåg
Tunnelbanor
Spårvägar
Planerade system
Spårväg i : Helsingborg · Linköping · Malmö · Uppsala
Andra länder: Belgien · Bulgarien · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Grekland · Irland · Italien · Kroatien · Lettland · Litauen · Moldavien · Montenegro · Nederländerna · Nordmakedonien · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Sverige · Storbritannien · Tjeckien · Turkiet · Tyskland · Ukraina · Ungern · Vitryssland · Österrike
v • r
Kommunikationer i Stockholm
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm
Hämtad från "https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/index.php?title=Stockholms_pendeltåg&oldid=94983"