Boge socken

Från Järnvägsdata
Boge socken
Boge kyrka 001.jpg
Boge kyrka
Fakta om socken
LandFlag of Sweden.svg Sverige
LandskapGotland vapen.svg Gotland
LänGotlands läns vapen.svg Gotlands län
KommunGotland kommunvapen.svg Gotland
HäradGotlands norra härad
BildadMedeltiden
Upphov tillBoge landskommun
Boge församling
TingslagGotlands norra tingslag
(-1947-12-31)
Gotlands domsagas tingslag
(1948-01-01-)
Areal37 km²
Sockenkarta
Boge socken på kartan över Gotland
Red pog.svg
Boge socken
Boge socken på kartan över Gotland.
Kod
Sockenkod0901
Länkar
KulturnavLänk
GeoNamesidLänk (tryck Map marker.svg för karta)
HembygdsportalLänk

Boge socken ingick i Gotlands norra härad, uppgick 1952 i Slite köping och området ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Boge distrikt.

Socknens areal är 36,55 kvadratkilometer, varav 34,98 land.[1] År 2000 fanns här 258 invånare[2]. Kyrkbyn Boge med sockenkyrkan Boge kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Boge socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Forsa ting som i sin tur ingick i Rute setting i Nordertredingen.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Boge församling och för de borgerliga frågorna bildades Boge landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Slite köping och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Othem-Boge församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Boge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands norra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands första båtsmanskompani.[4][5]

Geografi

Boge socken ligger vid Gotlands östkust, söder om Slite och sydväst om sjön Bogeviken. Socken är av skogrik slättbygd.[6][7][1]

Gårdsnamn

Aner, Annexen, Friggars, Hägvide, Klinte, Lauritse, Laxarve, Mojner, Pilgårds, Sles, Tjälder, Vike, Västers.

Ortnamn

Slite, Tjälderholm, Tjäldervik.

Fornlämningar

Sliprännestenar[8] finns i socnen. Kända från socknen är gravrösen och skeppssättningar, varav en är känd som Tjelvars grav, från bronsåldern samt gravar och stensträngar och fyra fornborgar från järnåldern. En runristning, två silverskatter och två medeltida ringkors är också kända.[6][7][9][10]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Boge socken 1750–2000 [11][12]
År Folkmängd
1750
  
208
1760
  
214
1769
  
253
1780
  
280
1790
  
252
1800
  
282
1810
  
271
1820
  
343
1830
  
387
1840
  
409
1850
  
421
1860
  
452
1870
  
516
1880
  
504
1890
  
471
1900
  
459
1910
  
475
1920
  
522
1930
  
495
1940
  
475
1950
  
422
1960
  
326
1970
  
261
1980
  
253
1990
  
250
2000
  
258

Namnet

Namnet (1300-talet Boghi) innehåller ett äldre namn på Bogeviken, där baugr,'ring' syftar på vikens form.[13]

Bilder

Se även


Referenser

Fotnoter

  1. 1,0 1,1 Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Boge socken
  2. 2,0 2,1 Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm. Libris länk 
  3. ”Församlingar”. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. Okänd parameter 1
  4. Adm historik för Boge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. Om Gotlands båtsmanskompani
  6. 6,0 6,1 Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm. Libris länk 
  7. 7,0 7,1 Nationalencyklopedin
  8. Förteckning över slipskåror
  9. Fornlämningar, Statens historiska museum: Boge socken
  10. Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Boge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  11. Folkmängdsdatabasen
  12. Tabellverket 1749-1859
  13. Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala. Libris länk 

Externa länkar