Värtabanan: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
m (→Externa länkar) |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
|bildtext = | |bildtext = | ||
|plats = | |plats = | ||
|sträcka = | |sträcka = Karlberg/Tomteboda–Värtan | ||
|anslutande = [[Ostkustbanan]]<br>[[Mälarbanan]] | |anslutande = [[Ostkustbanan]]<br>[[Mälarbanan]] | ||
|invigd = 1882 | |invigd = 1882 | ||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
|ägare = [[Svenska Staten]] | |ägare = [[Svenska Staten]] | ||
|banoperatör = [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]] | |banoperatör = [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]] | ||
|trafikoperatör = [[Green Cargo]] | |trafikoperatör = [[Green Cargo]], [[Hector Rail]] | ||
|biljettoperatör = | |biljettoperatör = | ||
|längd = 5 | |längd = 5 | ||
| Rad 24: | Rad 24: | ||
|ATC = Ja | |ATC = Ja | ||
|ERTMS = <!--Denna sats används endast om banan har ERTMS, annars bör satsen ej sättas ut.--> | |ERTMS = <!--Denna sats används endast om banan har ERTMS, annars bör satsen ej sättas ut.--> | ||
| | |fjärrblockering = Ja [[System H]] | ||
|signalsystem = | |signalsystem = | ||
|hastighet = 40 | |hastighet = 40 | ||
|elektrifierad = 1905-06-09 - 1908 Provdrift<br>1939-06-01 -<ref>[http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt om Svenska Järnvägar Elektrifiering och elektrisk drift]</ref> | |elektrifierad = 1905-06-09 - 1908 Provdrift<br>1939-06-01 -<ref>[http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt om Svenska Järnvägar Elektrifiering och elektrisk drift]</ref> | ||
|matning = 16 kV 16 | |matning = 16 kV 16 2/3 Hz | ||
|lastprofil = | |lastprofil = | ||
|fotnoter = | |fotnoter = | ||
|karta = {{ | |karta = {{Linjekarta Värtabanan}} | ||
}} | }} | ||
[[Fil:Vartabanan 2007.jpg|miniatyr|Värtabanan i [[Bellevueparken]]]] | [[Fil:Vartabanan 2007.jpg|miniatyr|Värtabanan i [[Bellevueparken]]]] | ||
[[Fil:Vartabanan 2007a.jpg|miniatyr|Värtabanan vid [[Uggleviken]]]] | [[Fil:Vartabanan 2007a.jpg|miniatyr|Värtabanan vid [[Uggleviken]]]] | ||
[[Fil:VartabananStorangsbotten.jpg|miniatyr|Värtabanan vid [[Storängsbotten]] | [[Fil:VartabananStorangsbotten.jpg|miniatyr|Värtabanan vid [[Storängsbotten]]]] | ||
'''Värtabanan''' är en [[järnväg]] strax norr om centrala [[Stockholm]] som går från [[Tomteboda station|Tomteboda]] via [[Norra Djurgården]] till [[Lilla Värtan|Värtans]] bangård. Därifrån finns det industrispår mot [[Frihamnen, Stockholm|Frihamnen]] med Containerterminalen och till [[Loudden|oljehamnen vid Loudden]]. I [[Värtahamnen]] finns det en tågfärjeramp. Utöver anslutningen i Tomteboda finns även en anslutning till Värtabanan vid [[Karlbergs station|Karlberg]] som fungerar som [[triangelspår]]. | '''Värtabanan''' är en [[järnväg]] strax norr om centrala [[Stockholm]] som går från [[Tomteboda station|Tomteboda]] via [[Norra Djurgården]] till [[Lilla Värtan|Värtans]] bangård. Därifrån finns det industrispår mot [[Frihamnen, Stockholm|Frihamnen]] med Containerterminalen och till [[Loudden|oljehamnen vid Loudden]]. I [[Värtahamnen]] finns det en tågfärjeramp. Utöver anslutningen i Tomteboda finns även en anslutning till Värtabanan vid [[Karlbergs station|Karlberg]] som fungerar som [[triangelspår]]. | ||
| Rad 75: | Rad 43: | ||
Värtabanan byggdes av staten med anslutningar både från [[Karlbergs station]]<ref>{{webbref |url=http://www.stiglundin.se/jarnvag/18116900/nsb/linje/karlberg.htm |titel=Karlberg station |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> och från [[Tomteboda station]] varifrån Värtabanan drogs planskilt<ref>{{webbref |url=http://www.stiglundin.se/jarnvag/18116900/nsb/linje/tomteboda2sp.htm |titel= Tomteboda station spårskiss (Men saknar årtal!) |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> under Norra Stambanan till Värtan mellan åren 1879-1882<ref>{{webbref |url=http://runeberg.org/nfcm/0193.html |titel=Nordisk familjebok 1922 - Värtan |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> i dåvarande norra utkanten av Stockholm. Karlbergs station och Tomteboda station kom båda att uppföras och togs i drift för första gången vid Värtabanans tillkomst. Banan invigdes den 15 maj 1882.<ref name=jih>[http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1700.htm Järnvägar i historien]</ref> Banan går genom [[Nationalstadsparken Stockholm-Solna|Nationalstadsparken]] och skulle sannolikt inte idag få byggas annat än i tunnel, som bilvägen [[Norra länken]] byggs. | Värtabanan byggdes av staten med anslutningar både från [[Karlbergs station]]<ref>{{webbref |url=http://www.stiglundin.se/jarnvag/18116900/nsb/linje/karlberg.htm |titel=Karlberg station |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> och från [[Tomteboda station]] varifrån Värtabanan drogs planskilt<ref>{{webbref |url=http://www.stiglundin.se/jarnvag/18116900/nsb/linje/tomteboda2sp.htm |titel= Tomteboda station spårskiss (Men saknar årtal!) |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> under Norra Stambanan till Värtan mellan åren 1879-1882<ref>{{webbref |url=http://runeberg.org/nfcm/0193.html |titel=Nordisk familjebok 1922 - Värtan |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> i dåvarande norra utkanten av Stockholm. Karlbergs station och Tomteboda station kom båda att uppföras och togs i drift för första gången vid Värtabanans tillkomst. Banan invigdes den 15 maj 1882.<ref name=jih>[http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1700.htm Järnvägar i historien]</ref> Banan går genom [[Nationalstadsparken Stockholm-Solna|Nationalstadsparken]] och skulle sannolikt inte idag få byggas annat än i tunnel, som bilvägen [[Norra länken]] byggs. | ||
Banan blev snart en av Sveriges mest trafikerade järnvägar, varje år åkte nästan 26000 personer på banan och 84500 ton gods fraktades på godsvagnar till och från hamnen. [[Spårvagnstrafik i Stockholm|Spårvägen]] till Värtan (Tegeluddsvägen) öppnade dock 1905 och 1907<ref>{{webbref |url=http://www2.sl.se/Templates/FMS/FMS_line_advanced.aspx?id=3683 |titel=Spårvägslinjer i Stockholm |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> förlängdes den till Ropsten via Lidingövägen som därmed fick direktförbindelse med Centralstation.<ref>{{webbref |url=http://www.jvmv2.se/gamlaforum/35028.htm |titel= Gamla Järnvägshistoriskt Forum - Re: Trafikplatser mm. på Värtabanan? |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> Denna konkurrens gjorde att persontrafiken på Värtabanan upphörde den 15 april 1913.<ref name=jih /> Efter det har endast godstransporter förekommit med undantag för militära persontransporter fram till 1918. | Banan blev snart en av Sveriges mest trafikerade järnvägar, varje år åkte nästan 26000 personer på banan och 84500 ton gods fraktades på godsvagnar till och från hamnen. [[Spårvagnstrafik i Stockholm|Spårvägen]] till Värtan (Tegeluddsvägen) öppnade dock 1905 och 1907<ref>{{webbref|url=http://www2.sl.se/Templates/FMS/FMS_line_advanced.aspx?id=3683|titel=Spårvägslinjer i Stockholm|hämtdatum=|format=|verk=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20100823001843/http://www2.sl.se/Templates/FMS/FMS_line_advanced.aspx?id=3683|arkivdatum=2010-08-23}}</ref> förlängdes den till Ropsten via Lidingövägen som därmed fick direktförbindelse med Centralstation.<ref>{{webbref |url=http://www.jvmv2.se/gamlaforum/35028.htm |titel= Gamla Järnvägshistoriskt Forum - Re: Trafikplatser mm. på Värtabanan? |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> Denna konkurrens gjorde att persontrafiken på Värtabanan upphörde den 15 april 1913.<ref name=jih /> Efter det har endast godstransporter förekommit med undantag för militära persontransporter fram till 1918. | ||
Banan byggdes till Värtahamnen dels för att [[Statens Järnvägar]] behövde en saltsjöhamn som kunde ta emot stenkol till ångloken, dels för att ta emot allmänt tungt gods. På Värtans, Frihamnens och Louddens hamnområde finns det drygt fem mil järnvägsspår. Transporterna från [[Loudden]] har upphört. | Banan byggdes till Värtahamnen dels för att [[Statens Järnvägar]] behövde en saltsjöhamn som kunde ta emot stenkol till ångloken, dels för att ta emot allmänt tungt gods. På Värtans, Frihamnens och Louddens hamnområde finns det drygt fem mil järnvägsspår. Transporterna från [[Loudden]] har upphört. | ||
Vid [[Albano]] korsar banan [[Roslagsbanan]], som går ovanför på en [[viadukt]]. Fram till 1990-talet fanns även ett anslutningsspår till [[Stockholms östra]], vilket utgjorde [[smalspår]]iga Roslagsbanans enda förbindelse med det [[normalspår]]iga järnvägsnätet. Någon egentlig trafik kunde inte gå däremellan på grund av spårviddsskillnad, med det var möjligt att köra fram enstaka vagnar på [[överföringsvagn]]ar. [[Roslagsbanan]]s nya tåg levererades över spåret, liksom även ångloket [[SRJ 28|Stortysken]] för museitågkörningar på Roslagsbanan. | Vid [[Albano, Stockholm|Albano]] korsar banan [[Roslagsbanan]], som går ovanför på en [[viadukt]]. Fram till 1990-talet fanns även ett anslutningsspår till [[Stockholms östra]], vilket utgjorde [[smalspår]]iga Roslagsbanans enda förbindelse med det [[normalspår]]iga järnvägsnätet. Någon egentlig trafik kunde inte gå däremellan på grund av spårviddsskillnad, med det var möjligt att köra fram enstaka vagnar på [[överföringsvagn]]ar. [[Roslagsbanan]]s nya tåg levererades över spåret, liksom även ångloket [[SRJ 28|Stortysken]] för museitågkörningar på Roslagsbanan. | ||
När [[Lidingöbron]] blev färdig 1925 förlängdes Lidingöbanorna ([[Norra Lidingöbanan]] och [[Södra Lidingöbanan]]) till Ropsten. De anslöts till Stockholms spårvägsnät och till Värtabanan för godstrafik till Gåshaga på Lidingö mellan 1926 och 1983.<ref name=jih /> Anslutningen är numera överasfalterad vid Ropsten. | När [[Lidingöbron]] blev färdig 1925 förlängdes Lidingöbanorna ([[Norra Lidingöbanan]] och [[Södra Lidingöbanan]]) till Ropsten. De anslöts till Stockholms spårvägsnät och till Värtabanan för godstrafik till Gåshaga på Lidingö mellan 1926 och 1983.<ref name=jih /> Anslutningen är numera överasfalterad vid Ropsten. | ||
| Rad 87: | Rad 55: | ||
Banan användes för [[Elektrifierad järnväg|elektrisk provdrift]] mellan 1905 och 1908.<ref name=jih /> | Banan användes för [[Elektrifierad järnväg|elektrisk provdrift]] mellan 1905 och 1908.<ref name=jih /> | ||
Mellan 1967 och 1975 fanns det en tågfärja till [[Nådendal]] i [[Finland]] och 1989 startades [[SeaWind Line|tågfärjan]] till [[Åbo]].<ref>{{webbref |url=http://www.stockholmshamnar.se/Historia/Platser/Stockholm/Vartahamnen/ |titel=Stockholms Hamnar - Värtahamnen |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> | Mellan 1967 och 1975 fanns det en tågfärja till [[Nådendal]] i [[Finland]] och 1989 startades [[SeaWind Line|tågfärjan]] till [[Åbo]].<ref>{{webbref |url=http://www.stockholmshamnar.se/Historia/Platser/Stockholm/Vartahamnen/ |titel=Stockholms Hamnar - Värtahamnen |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> SealRails tågfärjetrafik med gods till Åbo omfattade 10000 vagnar per år, men minskade och upphörde vid årsskiftet 2011/12.<ref>{{Tidskriftsref | författare =Sören Viktorsson | redaktör = | rubrik =SEARAIL - raka spåret till sjöss | url = | år = 2006 | tidskrift =Forum Finland | volym = | utgivningsort = Stockholm| utgivare =Finsk-svenska handelskammaren | nummer = 3| sid =14 | hämtdatum = | id = | doi = | issn = | citat = | språk = | förnamn =| förnamn2 = | förnamn3 = | förnamn4 = | förnamn5 = | förnamn6 = | förnamn7 = | förnamn8 = | förnamn9 = | efternamn =| efternamn2 =| efternamn3 =| efternamn4 =| efternamn5 =| efternamn6 =| efternamn7 =| efternamn8 =| efternamn9 =| författarlänk =| författarlänk2 = | författarlänk3 = | författarlänk4 = | författarlänk5 = | författarlänk6 = | författarlänk7 = | författarlänk8 = | författarlänk9 = | ref = }}</ref><ref>{{Webbref |url=http://www.greencargo.com/sv/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden-/Green-Cargo-och-VR-avvecklar-SeaRail/ |titel=Green Cargo och VR avvecklar SeaRail 2011-10-07 |hämtdatum=2012-01-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131216110851/http://www.greencargo.com/sv/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden-/Green-Cargo-och-VR-avvecklar-SeaRail/ |arkivdatum=2013-12-16 }}</ref> | ||
==Trafik== | ==Trafik== | ||
Banan har daglig godstrafik till hamnen. Det förekommer sällsynt persontrafik med chartertåg till Finlandsfärjorna eller [[Lidingöloppet]]<ref>{{webbref |url=http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=198979 |titel=Dagens extratåg på Värtabanan |hämtdatum= |format= |verk= }} [http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=198287 Stort tåg på ovanlig bana]</ref>. Det förekommer också att persontågsätt vänds vid Norra Station i och med Värtabanans funktion som ett triangelspår vilket möjliggör vändning av tex felvända [[X2000]]-tågsätt.<ref>[http://www.lokman.se/SJ_lokf/Stockholm.htm Bildexempel på vändningar av X2000 tågsätt]</ref><ref name=linjeb>{{webbref |url=http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/System-och-verktyg-for-jarnvag/ |titel= Trafikverket linjeboken VÄRTAN-STOCKHOLM N-TOMTEBODA-HUVUDSTA |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> Detta är klart fördelaktigt då närmaste triangelspår för Stockholmsregionens del, för till exempel vändningar av tågsätt annars finns i [[Katrineholm]] samt [[Kolbäck]]. | Banan har daglig godstrafik till hamnen. Det finns transport av [[biomassa (ekonomi)|träbränsle]] till [[Värtaverket]].<ref>[https://www.postvagnen.com/sjk-forum/showthread.php/17320-Flisvagnar-i-V%C3%A4rtan Flisvagnar i Värtan] (2020-12-23)</ref> | ||
Det förekommer sällsynt persontrafik med chartertåg till Finlandsfärjorna eller [[Lidingöloppet]]<ref>{{webbref |url=http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=198979 |titel=Dagens extratåg på Värtabanan |hämtdatum= |format= |verk= }} [http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=198287 Stort tåg på ovanlig bana]</ref>. Det förekommer också att persontågsätt vänds vid Norra Station i och med Värtabanans funktion som ett [[triangelspår]] vilket möjliggör vändning av tex felvända [[X2000]]-tågsätt.<ref>[http://www.lokman.se/SJ_lokf/Stockholm.htm Bildexempel på vändningar av X2000 tågsätt]</ref><ref name=linjeb>{{webbref|url=http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/System-och-verktyg-for-jarnvag/|titel=Trafikverket linjeboken VÄRTAN-STOCKHOLM N-TOMTEBODA-HUVUDSTA|hämtdatum=|format=|verk=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20120104175121/http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/System-och-verktyg-for-jarnvag/|arkivdatum=2012-01-04}}</ref> Detta är klart fördelaktigt då närmaste triangelspår för Stockholmsregionens del, för till exempel vändningar av tågsätt annars finns i [[Katrineholm]] samt [[Kolbäck]]. | |||
===Stationer som fanns för persontrafik=== | ===Stationer som fanns för persontrafik=== | ||
*[[Karlbergs station]], [[3 november]] [[1882]] - [[10 juli]] [[2017]]. Använd för annan persontrafik efter 1913. | |||
*[[ | *[[Tomteboda station]], [[1882]] - [[1910-talet]]. Stationen nedlagd för att stationshuset blev helt ombyggt av spår på alla sidor. | ||
*[[Norra station, Norrtull|Norrtulls station]] | |||
*[[Stallmästaregården|Stallmästargården]], [[21 juli]] [[1882]] - [[15 november]] [[1893]] | *[[Stallmästaregården|Stallmästargården]], [[21 juli]] [[1882]] - [[15 november]] [[1893]] | ||
*[[Albano (Stockholm)|Albano]], [[15 maj]] [[1882]] - [[30 september]] [[1913]], därefter godstrafik till 1969. | *[[Albano (Stockholm)|Albano]], [[15 maj]] [[1882]] - [[30 september]] [[1913]], därefter godstrafik till 1969. | ||
| Rad 103: | Rad 74: | ||
==Upprustning== | ==Upprustning== | ||
Under 2003 rustades Värtabanan upp. Bland annat fick banan [[Automatic Train Control|ATC]] samt helsvetsat spår på makadamballast. Kontaktledningen moderniserades. Även broarna vid [[Norrtull]] samt [[Roslagstull]] ersattes av nya | Under 2003 rustades Värtabanan upp. Bland annat fick banan [[Automatic Train Control|ATC]] samt helsvetsat spår på makadamballast. Kontaktledningen moderniserades. Även broarna vid [[Norrtull]] samt [[Roslagstull]] ersattes av nya för att möjliggöra tyngre trafik samt höja banans STH till 70 km/h<ref>{{webbref|url=http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-svealand/karlberg-vartan|arkivurl=https://archive.is/20120525115459/http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-svealand/karlberg-vartan|arkivdatum=25 maj 2012|titel=Järnväg.net om Värtabanan|hämtdatum=|format=|verk=}}</ref> | ||
==Framtid== | ==Framtid== | ||
Banan byggdes och har använts för transport till och från hamnområdet. Den kommer med säkerhet att finnas kvar tills containerverksamheten i Frihamnen har flyttas till [[Norvikudden]] norr om [[Nynäshamn]]. Efter det beror det på utvecklingen för andra transporter via hamnen. [[ | Banan byggdes och har använts för transport till och från hamnområdet. Den kommer med säkerhet att finnas kvar tills containerverksamheten i Frihamnen har flyttas till [[Norvikudden]] norr om [[Nynäshamn]]. Efter det beror det på utvecklingen för andra transporter via hamnen. Transport av [[biomassa (ekonomi)|biomassa]] till [[Värtaverket]] är också en möjlighet. | ||
==Källor== | ==Källor== | ||
<references/> | <references/> | ||
==Vidare läsning== | |||
*{{bokref |titel=Statens järnvägar : 1856-1906. Del 2, Bana och byggnader |kapitel=Värtabanan |år=1906 |libris=614583 |url=http://runeberg.org/sj50/2/0092.html |sid=64-68 }} | |||
[[Kategori:Järnvägslinjer i Sverige]] | [[Kategori:Järnvägslinjer i Sverige]] | ||
Nuvarande version från 23 januari 2022 kl. 17.21
| Värtabanan | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sträcka | Karlberg/Tomteboda–Värtan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Anslutande järnvägslinjer | Ostkustbanan Mälarbanan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Organisation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Invigd | 1882 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ägare | Svenska Staten | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Banoperatör | Trafikverket | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Trafikoperatör | Green Cargo, Hector Rail | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Tekniska fakta | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Längd | 5 kilometer | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Antal spår | Enkelspår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Spårvidd | 1435 millimeter (normalspår) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Största tillåtna axellast | 22,5 ton | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Största tillåtna vikt per meter | 6,4 ton/m | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Största lutning | 13 ‰ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ATC | Ja | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hastighet | 40 km/h | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrifierad | 1905-06-09 - 1908 Provdrift 1939-06-01 -[1] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Matning | 16 kV 16 2/3 Hz | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värtabanan är en järnväg strax norr om centrala Stockholm som går från Tomteboda via Norra Djurgården till Värtans bangård. Därifrån finns det industrispår mot Frihamnen med Containerterminalen och till oljehamnen vid Loudden. I Värtahamnen finns det en tågfärjeramp. Utöver anslutningen i Tomteboda finns även en anslutning till Värtabanan vid Karlberg som fungerar som triangelspår.
Historia
Värtabanan byggdes av staten med anslutningar både från Karlbergs station[4] och från Tomteboda station varifrån Värtabanan drogs planskilt[5] under Norra Stambanan till Värtan mellan åren 1879-1882[6] i dåvarande norra utkanten av Stockholm. Karlbergs station och Tomteboda station kom båda att uppföras och togs i drift för första gången vid Värtabanans tillkomst. Banan invigdes den 15 maj 1882.[7] Banan går genom Nationalstadsparken och skulle sannolikt inte idag få byggas annat än i tunnel, som bilvägen Norra länken byggs.
Banan blev snart en av Sveriges mest trafikerade järnvägar, varje år åkte nästan 26000 personer på banan och 84500 ton gods fraktades på godsvagnar till och från hamnen. Spårvägen till Värtan (Tegeluddsvägen) öppnade dock 1905 och 1907[8] förlängdes den till Ropsten via Lidingövägen som därmed fick direktförbindelse med Centralstation.[9] Denna konkurrens gjorde att persontrafiken på Värtabanan upphörde den 15 april 1913.[7] Efter det har endast godstransporter förekommit med undantag för militära persontransporter fram till 1918.
Banan byggdes till Värtahamnen dels för att Statens Järnvägar behövde en saltsjöhamn som kunde ta emot stenkol till ångloken, dels för att ta emot allmänt tungt gods. På Värtans, Frihamnens och Louddens hamnområde finns det drygt fem mil järnvägsspår. Transporterna från Loudden har upphört.
Vid Albano korsar banan Roslagsbanan, som går ovanför på en viadukt. Fram till 1990-talet fanns även ett anslutningsspår till Stockholms östra, vilket utgjorde smalspåriga Roslagsbanans enda förbindelse med det normalspåriga järnvägsnätet. Någon egentlig trafik kunde inte gå däremellan på grund av spårviddsskillnad, med det var möjligt att köra fram enstaka vagnar på överföringsvagnar. Roslagsbanans nya tåg levererades över spåret, liksom även ångloket Stortysken för museitågkörningar på Roslagsbanan.
När Lidingöbron blev färdig 1925 förlängdes Lidingöbanorna (Norra Lidingöbanan och Södra Lidingöbanan) till Ropsten. De anslöts till Stockholms spårvägsnät och till Värtabanan för godstrafik till Gåshaga på Lidingö mellan 1926 och 1983.[7] Anslutningen är numera överasfalterad vid Ropsten.
Industrispår väster om Hjorthagen till Husarviken och Värtagasverket fanns redan före år 1900.[10] Senare[11] byggdes ytterligare ett spår till Husarviken förbi Ropsten. Det fanns också industrispår till Värtaverket. Det mesta har rivits.
Banan användes för elektrisk provdrift mellan 1905 och 1908.[7]
Mellan 1967 och 1975 fanns det en tågfärja till Nådendal i Finland och 1989 startades tågfärjan till Åbo.[12] SealRails tågfärjetrafik med gods till Åbo omfattade 10000 vagnar per år, men minskade och upphörde vid årsskiftet 2011/12.[13][14]
Trafik
Banan har daglig godstrafik till hamnen. Det finns transport av träbränsle till Värtaverket.[15]
Det förekommer sällsynt persontrafik med chartertåg till Finlandsfärjorna eller Lidingöloppet[16]. Det förekommer också att persontågsätt vänds vid Norra Station i och med Värtabanans funktion som ett triangelspår vilket möjliggör vändning av tex felvända X2000-tågsätt.[17][18] Detta är klart fördelaktigt då närmaste triangelspår för Stockholmsregionens del, för till exempel vändningar av tågsätt annars finns i Katrineholm samt Kolbäck.
Stationer som fanns för persontrafik
- Karlbergs station, 3 november 1882 - 10 juli 2017. Använd för annan persontrafik efter 1913.
- Tomteboda station, 1882 - 1910-talet. Stationen nedlagd för att stationshuset blev helt ombyggt av spår på alla sidor.
- Norrtulls station
- Stallmästargården, 21 juli 1882 - 15 november 1893
- Albano, 15 maj 1882 - 30 september 1913, därefter godstrafik till 1969.
- Ugglevikskällan, 21 juli 1882 - våren 1903
- Skuggan, 15 april 1884 - 30 september 1913. Bar även namnet Kattrumpedalen
- Värtan, 15 maj 1882 - 30 september 1913. Används numera som kontor.
Upprustning
Under 2003 rustades Värtabanan upp. Bland annat fick banan ATC samt helsvetsat spår på makadamballast. Kontaktledningen moderniserades. Även broarna vid Norrtull samt Roslagstull ersattes av nya för att möjliggöra tyngre trafik samt höja banans STH till 70 km/h[19]
Framtid
Banan byggdes och har använts för transport till och från hamnområdet. Den kommer med säkerhet att finnas kvar tills containerverksamheten i Frihamnen har flyttas till Norvikudden norr om Nynäshamn. Efter det beror det på utvecklingen för andra transporter via hamnen. Transport av biomassa till Värtaverket är också en möjlighet.
Källor
- ↑ Historiskt om Svenska Järnvägar Elektrifiering och elektrisk drift
- ↑ ”Bandelsregister”. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd327.htm.
- ↑ ”Trafikverket”. http://www.trafikverket.se.
- ↑ ”Karlberg station”. http://www.stiglundin.se/jarnvag/18116900/nsb/linje/karlberg.htm.
- ↑ ”Tomteboda station spårskiss (Men saknar årtal!)”. http://www.stiglundin.se/jarnvag/18116900/nsb/linje/tomteboda2sp.htm.
- ↑ ”Nordisk familjebok 1922 - Värtan”. http://runeberg.org/nfcm/0193.html.
- ↑ 7,0 7,1 7,2 7,3 Järnvägar i historien
- ↑ ”Spårvägslinjer i Stockholm”. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100823001843/http://www2.sl.se/Templates/FMS/FMS_line_advanced.aspx?id=3683.
- ↑ ”Gamla Järnvägshistoriskt Forum - Re: Trafikplatser mm. på Värtabanan?”. http://www.jvmv2.se/gamlaforum/35028.htm.
- ↑ Häradsekonomiska kartan 1901-06 Lidingö J112-75-15
- ↑ Ekonomisk karta 1951 Stockholm J133-10I16f66
- ↑ ”Stockholms Hamnar - Värtahamnen”. http://www.stockholmshamnar.se/Historia/Platser/Stockholm/Vartahamnen/.
- ↑ ”SEARAIL - raka spåret till sjöss”. Forum Finland (Stockholm: Finsk-svenska handelskammaren) (3): sid. 14. 2006.
- ↑ ”Green Cargo och VR avvecklar SeaRail 2011-10-07”. Arkiverad från originalet den 16 december 2013. https://web.archive.org/web/20131216110851/http://www.greencargo.com/sv/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden-/Green-Cargo-och-VR-avvecklar-SeaRail/. Läst 5 januari 2012.
- ↑ Flisvagnar i Värtan (2020-12-23)
- ↑ ”Dagens extratåg på Värtabanan”. http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=198979. Stort tåg på ovanlig bana
- ↑ Bildexempel på vändningar av X2000 tågsätt
- ↑ ”Trafikverket linjeboken VÄRTAN-STOCKHOLM N-TOMTEBODA-HUVUDSTA”. Arkiverad från originalet den 4 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120104175121/http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/System-och-verktyg-for-jarnvag/.
- ↑ ”Järnväg.net om Värtabanan”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525115459/http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-svealand/karlberg-vartan.
Vidare läsning
- ”Värtabanan”. Statens järnvägar : 1856-1906. Del 2, Bana och byggnader. 1906. sid. 64-68. Libris länk. http://runeberg.org/sj50/2/0092.html
