Torpa socken, Östergötland

Från Järnvägsdata
Torpa socken
Torpakyrka.jpg
Torpa kyrka
Fakta om socken
LandFlag of Sweden.svg Sverige
LandskapÖstergötlands vapen.svg Östergötland
LänÖstergötland vapen.svg Östergötlands län
KommunYdre vapen.svg Ydre kommun
HäradYdre härad
BildadMedeltiden
Upphov tillTorpa landskommun
Torpa församling
TingslagKinda och Ydre domsagas tingslag (1948-01-01–)
Ydre tingslag (–1947-12-31)
Areal110 km²
Sockenkarta
Torpa_socken.JPG
Kod
Sockenkod0511
Länkar
KulturnavLänk
GeoNamesidLänk (tryck Map marker.svg för karta)

Torpa socken i Östergötland ingick i Ydre härad, ingår sedan 1971 i Ydre kommun och motsvarar från 2016 Torpa distrikt.

Socknens areal är 110,09 kvadratkilometer varav 86,65 land.[1] År 2000 fanns här 1 024 invånare[2]. Tätorten Hestra samt kyrkbyn Torpa med sockenkyrkan Torpa kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

En präst i Torpa omtalas i dokument första gången 1226 ("plebanus de Thorpum") och socknen 1336 ("in parochia Thorppæ"). Kyrkans äldsta inventarium är en järnbeslagen dörr som kan dateras till omkring 1200.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Torpa församling. och för de borgerliga frågorna till Torpa landskommun. Delar av socknen utbröts 1 maj 1880 för att tillsammans med utbrytningar ur Ekeby socken bilda Blåviks socken. Landskommunen uppgick 1952 i Ydre landskommun som 1971 blev Ydre kommun.[2] Församlingen uppgick 2009 i Norra Ydre församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Torpa, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Ydre härad. De indelta soldaterna tillhörde Första livgrenadjärregementet, Ydre kompani och Andra livgrenadjärregementet, Vifolka kompani.[5]

Geografi

Torpa socken ligger närmast sydväst om Sommen mittemot den till socknen hörande Torpön. Socknen är en höglänt kuperad skogsbygd med höjder som i väster når över 308 meter över havet.[6][7][1]

Fornlämningar

Kända från socknen är spridda gravrösen från bronsåldern och ett gravfält med domarring från järnåldern.[6][7][8][9]

Kända personer från bygden

Biskop Bo Giertz var först (1938) vice pastor och sedan (19391949) komminister i församlingen och kom där att få omsätta många av sina tankar i praktiskt kyrkoliv. I sin roman Stengrunden (1941) hämtade Giertz inspiration från trakten.

Namnet

Namnet (1281 Thorpum) kommer från en bebyggelseenhet där prästgården ingick. Namnet är en pluralform av torp, 'nybygge'.[10]

Se även

Referenser

Fotnoter

  1. 1,0 1,1 Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Torpa socken
  2. 2,0 2,1 Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm. Libris länk 
  3. [1]
  4. ”Församlingar”. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. Okänd parameter 1
  5. Adm historik för Torpa socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. 6,0 6,1 Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm. Libris länk 
  7. 7,0 7,1 Nationalencyklopedin
  8. Fornlämningar, Statens historiska museum: Torpa socken, Östergötland
  9. Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Torpa socken, Östergötland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  10. Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala. Libris länk 

Vidare läsning

  • Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Östergötlands län, del 6 Hermes 1946 libris
  • Från Torpa socken i Ydre härad : Torpa hembygdsförenings jubileumsskrift 1997. libris
  • Torpa socken i Östergötland.Thure Filén 1952. libris

Externa länkar