Hultsfred (tätort)
Historik om orten
Hultsfred bestod av tre hemman (nr 1, Gästgivaregården, 1½ till 7/8 mantal förmedlat kronoskatte; nr 2, Mellangården, 1 till ½ mantal förmedlat kronoskatte; samt nr 3, Östergården, 1 till ½ mantal förmedlat kronoskatte).
Ortnamnet skrevs tidigare Hulingsryd och är dokumenterat sedan 1320 (bona ista...Huluszrydh[1]), då Birgitta Birgersdotter (Finsta-ätten) (Heliga Birgitta) ärvde jord i Hulingsryd efter sin mor, Ingeborg Benktsdotter (Folkungaättens lagmansgren). Gården kom härigenom så småningom i Vadstena klosters ägo. Sjön Hulingen ligger vid Hultsfred.
Redan 1630 mönstrades delar av Kalmar regemente i Hulingsryd och det första stora regementsmötet hölls på platsen 1685, men därefter hölls mötena t.o.m. 1782 vid Staby gästgivaregård i Högsby socken och därefter under några år vid Mariannelund i Hässleby socken. Sedan regementschefen, friherre Carl Mörner af Tuna, träffat överenskommelser med byns jordägare bestämdes 14 mars i ett kungligt blev Hultsfreds slätt ordinarie mötesplats, vilket den var t.o.m. 1918, då regementet lades i garnison i Eksjö.[2]
I Sveriges Järnvägsstationer band 3 från 1948 står följande att läsa om Hultsfred:
Hultsfreds station ligger i Hultsfreds köping, Kalmar län. Stationen har under årens lopp tillbyggts, bl.a. för postkontor, och 1923 anlades ställverk till den mekaniska växelförreglingen. Industrispår utgår till lastplatsen Hulingsryd. Personal: 1 stins, 4 kontorister, 2 stationsförmän, 8 trafikbiträden, 27 stationskarlar, 1 kontorsvakt och 5 omlastare.
I köpingen, som har 3000 invånare, finnas hotell och bilstation. Bussförbindelser finnas med Mariannelund, Karlstorp, Vimmerby, Vena och Kristadala.[3]
Utvecklingen
Hultsfred var och är en ort i Vena socken och efter kommunreformen 1862 låg den i Vena landskommun. 1927 bildades Hultsfreds köping för Hultsfred och dess närområde. Köpingen utökades 1969 med fler områden innan den 1971 ombildades till Hultsfreds kommun med Hultsfred som centralort.[4]
I kyrkligt hänseende hörde köpingen före 1955 till Vena församling och hör därefter till Hultsfreds församling.[5]
Orten ingick före 1936 i Sevede tingslag, därefter till 1969 i Sevede och Tunaläns domsagas tingslag för att sedan till 1971 ingå i Oskarshamns domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Hultsfred i Oskarshamns domsaga och orten ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[6]
Kultur och fritid
Hultsfred är känt för kultur, speciellt Hultsfredsfestivalen som arrangerades i Hultsfred 1986–2009 och 2011–2012. Samt festivalen This is Hultsfred som arrangerats årligen från och med 2013.
Sista lördagen i augusti har Hultsfred en stor traditionell marknad och flera hundra knallar finnes då på plats. Marknaden brukar dra cirka 30–60 000 besökande till hembygdsparken.
Befolkning
| Befolkningsutvecklingen i Hultsfred 1900–2020[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 668 | † | ||
| 1960 | 4 378 | |||
| 1965 | 4 768 | |||
| 1970 | 5 417 | |||
| 1975 | 5 763 | |||
| 1980 | 5 776 | |||
| 1990 | 5 783 | 595 | ||
| 1995 | 5 848 | 595 | ||
| 2000 | 5 386 | 595 | ||
| 2005 | 5 305 | 595 | ||
| 2010 | 5 143 | 609 | ||
| 2015 | 5 510 | 552 | ||
| 2020 | 5 675 | 552 | ||
† Som köpingsliknande samhälle 1900. | ||||
Källor
- ↑ DS 2260, se Det medeltida Sverige 4:4, s. 99f.
- ↑ Knutz, Hembygdsbok, s. 46-49; Rudelius, Kalmar regementes personhistoria, s. 427
- ↑ Sveriges Järnvägsstationer band 3
- ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby. Libris länk
- ↑ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html.
- ↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarshamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ↑ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ↑ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ↑ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
