Gammelstad-Karlsvikshyttan Järnväg

Från Järnvägsdata
(Omdirigerad från Bandel 19)
Gammelstad–Karlsvikshyttan Järnväg
Gammelstad_001.jpg
Gammelstad station
Allmänt
PlatsNorrbotten
Lappland
SträckaGammelstad-Karlsvikshyttan
Anslutande järnvägslinjerMalmbanan
Organisation
Invigd1905-1906
ÄgareLuleå järnvärksaktiebolag -1906
Gammelstad-Karlsvikshyttans Järnväg 1906-1962
Luleå kommun 1962-
BanoperatörStatens Järnvägar 1906-
Luleå kommun 1962-
Norrbottens Järnvägsmuseum
TrafikoperatörStatens Järnvägar 1906-
Tekniska fakta
Längd5,5 kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast16 ton
Största lutning10 
Minsta kurvradie300
Hastighet40 km/h
Elektrifierad1923-10-01 - 1939-09-01
Matning15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Källor
Linjekarta
km  v  r 
Unknown BSicon "LSTR"
Till Boden Central Bandel 1
Unknown BSicon "eBHF"
0,0 Gammelstad
Junction to left Unknown BSicon "LSTRq"
Till Svartön Bandel 1
Junction to left Unknown BSicon "ENDEeq"
2,4 Storheden LP 2,4
Unknown BSicon "eBST"
2,85 Banvaktsstuga BV
Junction to left Unknown BSicon "ENDEeq"
3,6 Storheden LP 3,6
Junction to left Unknown BSicon "ENDEeq"
4,2 Karlshäll LP
Junction to left Unknown BSicon "ENDEeq"
4,3 Karlshälls grusgrop LP
Unknown BSicon "eKBHFe"
5,5 Karlsvikshyttan
Två motorvagnar inväntar ett mötande tåg i Hjältevad.
Persontåg av typen Itino trafikerar Nässjö–Oskarshamn från december 2011.

Gammelstad–Karlsvikshyttan Järnväg (xxxJ) var en normalspårig 1435 mm järnväg mellan Gammelstad vid Statsbanan Luleå-Riksgränsen och Karlsvikshyttan. Banan upphörde som järnväg 1956 men har under 1970- och 1980-talet återuppbyggts som industrispår och museijärnväg

Historia

Luleå järnverksaktiebolag erhöll koncession den 10 mars 1905, i samband med anläggandet av järnverket i Karlsvik, och banan började byggas samma år.[1] Järnvägen öppnade för allmän godstrafik den 16 juli 1906 och den 26 oktober 1906 blev den ett eget bolag Gammelstad-Karlsvikshyttans Järnvägaktiebolag. Byggkostnaden för banan var 300 000 kronor i slutet av 1906. Järnvägen hade inget eget material utan trafikerades av Statens Järnvägar.[2]

Malmbanan elektrifierades med början 1915 och var helt elektrifierad 1923. Gammelstad-Karlsvikshyttans Järnväg fick elektrisk drift den 31 oktober 1923 men eldriften togs bort den 1 september 1939.[3]

Efter järnverkets konkurs 1925[4] och försäljning till skrot 1929[5] upphörde trafiken den 1 januari 1931[6] och banan var inte i bruk fram till 1941.[7] Ett 500 meter stickspår byggdes på tyskt initiativ till lagerlokalen för träsliperiet vid Karlshäll 1940. Tyska armen använde byggnaden som lagerlokal för varor som kommer med båt och vidarebefordras med järnväg mellan 1941 och sommaren 1943.[8]

Trafik enligt koncessionen upphör 1954 och 1957 rivs spåret till Karlsvik. Under 1960-talet planerades Storhedens industriområde och mellan 1976 och 1978 byggdes sidospåren i Storheden längs det delvis omlagda industrispåret[9]. Under början av 1980-talet upprättas en plan för ett järnvägsmuseum och spåret till Karlsvik återuppbyggs med nyinvigning 1986.[8]

En ny godsterminal byggdes 2003 utanför Gammelstad längs industrispåret mot Karlsvik. I samband med detta byggdes ett nytt spår som följde Malmbanan längre öster ut och gick runt den nybyggda godsterminalen innan den igen anslöt till industrispåret vid Storheden norra. Godsverksamheten flyttades från godsterminalen vid järnvägsstationen i centrala Luleå till kombiterminalen i oktober 2003.[10]

Trafiken

Banan trafikeras av Norrbottens Järnvägsmuseum och det finns godstrafik till Storheden.

Persontrafiken

Godstrafiken

Loken

Galleri

Stationer

Referenser

Vidare läsning

  • Nordén, Åsa (1985). ”Karlsvik - Karlshäll: Gammelstad-Karlsvikshyttans järnväg”. Sällsamheter i Norrbotten. Kustlandet (1985): sid. 68-76 : ill..  Libris 10505668
  • Persson, E. Bertil (1982). Gammelstad-Karlsvikshyttans järnväg. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 32. Stockholm: Sv. järnvägsklubben. Libris länk. ISBN 91-85098-32-9 
  1. ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1905” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201905.pdf. Läst 25 november 2012. 
  2. ”Gammelstad-Karlsvikshyttans Järnväg”. Nordisk Familjebook 1908. http://runeberg.org/nfbi/0371.html. Läst 25 november 2012. 
  3. ”Elektrifiering och elektrisk drift”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 25 november 2012. 
  4. ”Händelser i Luleå 1900-1959”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/uppleva--gora/stadsarkivet/historiska-fakta-om-lulea/handelser-i-lulea-1850-2012/handelser-i-lulea-1900-1959.html. Läst 12 april 2013. 
  5. ”Viktiga årtal i Karlsviks historia”. Karlsviks Intresseförening. http://www.karlsvik.se/viktiga_artal.html. Läst 12 april 2013. 
  6. ”Järnvägar i historien, Händelser år 1931”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1930.htm#%C3%A5r1931. Läst 25 november 2012. 
  7. ”Järnvägar i historien, Händelser år 1941”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1930.htm#%C3%A5r1941. Läst 25 november 2012. 
  8. 8,0 8,1 ”En kort beskrivning av GKJ”. Föreningen Malmbanans Vänner. 5 juli 1997. http://web.archive.org/web/20040421222948/http://www2.lulea.se/mbv/swedish/gkj/gkjhist.html. Läst 14 april 2013. 
  9. ”Gammelstad-Karlsvikshyttan”. järnvag.net. http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-norrland/gammelstad-karlsvikshyttan?tmpl=component&print=1&page=. Läst 12 april 2013. 
  10. Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).