Hästspårväg: Skillnad mellan sidversioner

Från Järnvägsdata
(Skapade sidan med 'thumb|Hästspårvagn från 1877. [[Fil:Hästspårvagnar.webm|miniatyr|thumbtime=10|Hästspårvagnar på [[Djurgårdsbron]...')
 
mIngen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Enspand hastsparvagn, museivagn fran 1877.JPG|thumb|Hästspårvagn från 1877.]]
[[Fil:Enspand hastsparvagn, museivagn fran 1877.JPG|thumb|Hästspårvagn från 1877.]]
[[Fil:Hästspårvagnar.webm|miniatyr|thumbtime=10|Hästspårvagnar på [[Djurgårdsbron]] i [[Stockholm]], 1897, film.]]
<!--[[Fil:Hästspårvagnar.webm|miniatyr|thumbtime=10|Hästspårvagnar på [[Djurgårdsbron]] i [[Stockholm]], 1897, film.]]-->
En '''hästspårväg''' är en typ av [[spårtrafik]] där [[vagn]]ar dras på [[räls]] av en eller flera [[hästar]]. Linjen [[Swansea]]-Oystermouth (Mumbles) i [[Wales]] var världens första linje med hästdragen passagerartrafik på spår 1807, och det fanns på 1840-talet en mängd hästdragna kortare järnvägslinjer runt om i världen. I Sverige drogs järnvägen Lyckan-Frykstad i [[Värmland]] till exempel av hästar från starten 1850.
En '''hästspårväg''' är en typ av [[spårtrafik]] där [[vagn]]ar dras på [[räls]] av en eller flera [[hästar]]. Linjen [[Swansea]]-Oystermouth (Mumbles) i [[Wales]] var världens första linje med hästdragen passagerartrafik på spår 1807, och det fanns på 1840-talet en mängd hästdragna kortare järnvägslinjer runt om i världen. I Sverige drogs järnvägen Lyckan-Frykstad i [[Värmland]] till exempel av hästar från starten 1850.



Nuvarande version från 13 januari 2021 kl. 17.41

Hästspårvagn från 1877.

En hästspårväg är en typ av spårtrafik där vagnar dras på räls av en eller flera hästar. Linjen Swansea-Oystermouth (Mumbles) i Wales var världens första linje med hästdragen passagerartrafik på spår 1807, och det fanns på 1840-talet en mängd hästdragna kortare järnvägslinjer runt om i världen. I Sverige drogs järnvägen Lyckan-Frykstad i Värmland till exempel av hästar från starten 1850.

Historik

Hästspårvägar för passagerare i städer förekom från 1832 i USA (New York, några år senare i New Orleans och Louisville) men den egentliga utvecklingen tog fart 1852 då flera linjer öppnades i New York och inom några år i de allra flesta av östkuststäderna i USA. Paris var först i Europa (1853) men det dröjde ända till 1860-talet innan fler europeiska städer fick spårvägslinjer (bl.a. Köpenhamn 1863). Ångdrivna spårvagnar förekom redan på 1850-talet i USA, men blev aldrig verkligt dominerande på grund av problem med rök och gnistor i stadsmiljön. Det var först elektriska spårvagnar började bli vanliga, från 1880-talet i USA och 1890-talet i Europa som hästspårvägarnas nedgång började på allvar. På många håll i världen var dock hästspårväg ännu ett levande transportmedel under 1920-talet, och enstaka linjer har överlevt in i nutid, t.ex. Douglas på Isle of Man.

Hästdragna vagnar på spår har också använts för godstransport sedan 1600-talet, bland annat för att förflytta stenkol i England. Rälsen var gjord av trä fram till 1700-talet då man övergick till gjutjärn och sedan stål. Den engelska beteckningen för sådana spårgående vagnar, tram kom från ordet för träbalkarna som kolkorgarna placerades i på sådana vagnar. Tram blev också namnet på stadstrafikvagnarna i England och andra europeiska städer, medan företeelsen kallades Streetcar i Nordamerika.

Hästspårvägar i Sverige

Hästspårvägar fanns i Stockholm år 1877-1905, i Göteborg år 1879-1902 och i Malmö år 1887-1907. Dessutom fanns kortare linjer med säsongstrafik i Limhamn söder om Malmö, Ljunghusen på Falsterbonäset och Ramlösa utanför Helsingborg (den sistnämnda var för övrigt Sveriges första hästspårväglinje, öppnad strax före Stockholm 1877).

I Göteborg ledde Sigfrid Edström (senare på Asea) från 1900 elektrifieringen av Göteborgs spårväg, vilket avslutades 1902.[1]

En hästspårvagn från 1877 finns bevarad på Spårvägsmuseet i Stockholm.

En hästspårvagn från Malmö finns bevarad på Tekniska Museet i Malmö.

Se även

Referenser

  1. Söderpalm, Sven Anders: J Sigfrid Edström i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 16 juni 2015.

Externa länkar