Visa källa för Volt

<!--{{Faktamall enhet}}-->
[[Fil:Electronic multi meter.jpg|miniatyr| En [[multimeter]] kan användas som voltmeter.]]
[[Fil:BateriaR14.jpg|miniatyr|1,5-volts[[batteri]]er]]
[[Fil:OscilloscopeFrontPanel.svg |thumb|Ett [[oscilloskop]] kan mäta hur spänningen varierar med tiden]]
{{olika betydelser}}
'''Volt''' (V), är en härledd [[SI-enhet]] för [[elektrisk spänning]] ([[elektromotorisk kraft]]).<ref>Karlebo handbok, 1:a upplagan, avsnittet [http://runeberg.org/karlebo/1936/0039.html Elektroteknik], sid 70–71, Stockholm 1936. Inskannad av [[projekt Runeberg]].</ref> Enheten är uppkallad efter den italienske fysikern [[Alessandro Volta]] (1745–1827), som uppfann [[Voltas stapel]], sannolikt det första kemiska [[batteri]]et. 

I praktiken mätes antalet volt med en [[voltmeter]] eller ett [[oscilloskop]], antingen som en [[elektrisk potential|potentialskillnad]] (spänning) mellan två mätpunkter i en elektrisk krets (som ansluts till instrumentets plus- respektive minusmätstickor), eller som potentialen i en mätpunkt (som ansluts till plusmätstickan) relativt referens[[jord]] (minusmätstickan). Referensjorden har således potentialen 0 Volt. Antalet volt kan avse [[likspänning]], det vill säga spänningens tidsmedelvärde (visas om voltmetern ställs i DC-läge), växelspänningens [[effektivvärde]] (AC-läge på voltmetern), växelspänningens [[toppvärde]] eller [[amplitud]], eller växelspänningens momentanvärde, det vill säga variation med tiden (mätes med [[oscilloskop]]).

Antalet volt som ett elektriskt [[batteri]] är märkt med (märkspänningen) anger spänningen när batteriet är fulladdat och obelastat. Spänningsfall uppstår när batteriet belastas på grund av dess [[inre resistans]]. Batterispänningen sjunker ytterligare i takt med att batteriets laddning förbrukas. Spänningen i ett [[kortslutning|kortslutet]] batteri är 0 volt. Spänningen i vägguttaget i bland annat EU-länder är en växelspänning som i dag har effektivvärdet 230 volt, förr 220 volt.

== Definition ==
Med utgångspunkt i [[Ohms lag]] (<math>U = I \cdot R</math>) kan 1 volt definieras som den elektriska spänning ''U'' som krävs för att driva en strömstyrka ''I'' om 1 [[ampere]] (A) genom en [[resistans]] ''R'' om 1 [[ohm]] (Ω), och kan således härledas som enheten A {{dot}} Ω.

Med utgångspunkt i ''Joules lag för elektrisk upphettning'' (<math>P = U \cdot I </math>) kan 1 volt definieras som den spänning som krävs för att en strömstyrka om 1 [[ampere]] (A) ska ge upphov till effekten ''P'' om 1 [[watt]] (W). 1 volt härleds således från SI-enheterna [[watt]] och [[ampere]] och blir då ekvivalent med W/A. 

Kombinerar man Joules och Ohms lagar kan spänningen uttryckas som: <math>U = \sqrt{P \cdot R}</math>. 1 Volt är således den spänning som krävs för att värmeeffekten 1 [[watt]] (W) ska utstråla från en resistans om 1 [[ohm]]. 1 volt härleds således från SI-enheterna [[watt]] och [[ohm]] och blir då ekvivalent med <math>\sqrt{\mbox{W} \cdot \Omega}</math>. 

Antalet volt kan också ses som den [[energi]] (det arbete) i [[joule]] (det vill säga [[wattsekund]]er eller [[newtonmeter]]) som krävs för att flytta en [[elektrisk laddning|laddningsmängd]] om en [[coulomb]] (1 C, ekvivalent med en [[amperesekund]]) från den negativa mätpunkten till den positiva. 1 volt är således 1 J/C.

Volt kan således uttryckas i andra SI-enheter på ett flertal sätt:<ref>Lathund: J = [[joule]], C = [[coulomb]], W = [[watt]], A = [[ampere]], N = [[Newton (enhet)|newton]], m = [[meter]], s = [[sekund]], kg = [[kilogram]]</ref>

:<math>\mbox{V} = \mbox{A} \cdot \Omega =\dfrac{\mbox{W}}{\mbox{A}}  = \sqrt{\mbox{W} \cdot \Omega}  = \dfrac{\mbox{J}}{\mbox{C}} = \dfrac{\mbox{N} \cdot \mbox{m}} {\mbox{C}} = \dfrac{\mbox{J}}{\mbox{A} \cdot \mbox{s}} = \dfrac{\mbox{N} \cdot \mbox{m} }{\mbox{A} \cdot \mbox{s}} =  \dfrac{\mbox{kg} \cdot \mbox{m}^2}{\mbox{C} \cdot \mbox{s}^2} </math>

Uttryckt i enbart SI-grundenheter:
:<math>\mbox{V} = \dfrac{\mbox{kg} \cdot \mbox{m}^2}{\mbox{A} \cdot \mbox{s}^{3}} </math>

== Josephsons korsningsdefinition ==
År 1988 fastställde den 18:e ''[[allmänna konferensen för mått och vikt]]'', ''enheten volt som grundad på en kalibrering utförd med hjälp av  [[Josephson-effekt]]en samt frekvensmätning med [[atomur]] som tidsreferens. <ref>{{Citation |url=http://www.nist.gov/cgi-bin/view_pub.cgi?pub_id=15238 |title=1 Volt DC Programmable Josephson Voltage Standard |first1=Charles J. |last1=Burroughs |first2=Samuel P. |last2=Benz |first3=Todd E. |last3=Harvey |first4=Clark A. |last4=Hamilton |journal=IEEE transactions on applied superconductivity |date=1999-06-01 |volume=9 |number=3 |pages=4145–4149 |issn=1051-8223}}</ref>''

Denna definition av volt (V<sub>90</sub>) har varit i kraft sedan 1990.

== Vanliga storlekar ==
Liksom för andra [[SI-enhet]]er används ett system med [[SI-prefix|prefix]] för att ange större och mindre enheter. De vanligaste, med förkortningar inom parentes, är:

{| cellpadding="3"
| '''nanovolt'''
| (nV)
| = 1 / 1 000 000 000 V
| = 10<sup>−9</sup> V
|---
| '''mikrovolt'''
| (µV)
| = 1 / 1 000 000 V
| = 10<sup>−6</sup> V
| ([[hjärna|hjärnvågor]])
|---
| '''millivolt'''
| (mV)
| = 1 / 1000 V
| = 10<sup>−3</sup> V
| ([[nerv]]celler)
|---
| '''volt'''
| (V)
| = 1 V
| = 10<sup>0</sup> V
| ([[batteri]]er, [[hushållsapparat]]er, lågspänningskablar)
|---
| '''kilovolt'''
| (kV)
| = 1000 V
| = 10<sup>3</sup> V
| (högspänningskablar)
|---
| '''megavolt'''
| (MV)
|= 1 000 000 V
|
{| cellpadding="3"
|---
| = 10<sup>6</sup> V
|}
| ([[Åska|åskblixtar]])
|---
| '''gigavolt'''
| (GV)
|= 1 000 000 000V
|
{| cellpadding="3"
|---
| = 10<sup>9</sup> V
|}
| 
|}

==Referenser==
=== Noter ===
<references/>

== Externa länkar ==
{{wiktionary}}

{{SI}}

[[Kategori:Härledda SI-enheter]]
[[Kategori:Spänningsenheter]]