Visa källa för Uppslagsverk

[[Fil:Bokrygg för uggleupplagan.jpg|miniatyr|[[Bokrygg]] för<br />[[Nordisk familjebok]],<br />uggleupplagan]]
Ett '''uppslagsverk''' (belagt sedan 1915)<ref>[http://www.saob.se/artikel/?seek=uppslagsbok&pz=1#U_U517_180291 Svenska Akademiens ordbok: ''UPPSLAGS-VERK] Länkad 2017-01-16</ref>, '''konversationslexikon''' (belagt sedan 1821)<ref>[http://www.saob.se/artikel/?seek=konversationslexikon&pz=2#U_K2219_115010 Svenska Akademiens ordbok: ''KONVERSATIONS-LEXIKON''] Länkad 2017-01-16</ref>, en '''uppslagsbok''' (belagt sedan 1881)<ref>[http://www.saob.se/artikel/?seek=uppslagsbok&pz=1#U_U517_180291 Svenska Akademiens ordbok: ''UPPSLAGS-BOK] Länkad 2017-01-16</ref>, '''encyklopedi''' (belagt sedan 1777)<ref>[http://www.saob.se/artikel/?seek=encyklopedi&pz=2#U_E435_165670 Svenska Akademiens ordbok: ''ENCYKLOPEDI 2)] Länkad 2017-01-16</ref> eller '''realencyklopedi''' (belagt sedan 1854)<ref>[http://www.saob.se/artikel/?seek=realencyklopedi&pz=2#U_R259_196676 Svenska Akademiens ordbok: ''REAL-ENCYKLOPEDI''] Länkad 2017-01-16</ref>, kallas [[referensverk]] som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område.<ref>[http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/encyklopedi Nationalencyklopedin: ''encyklopedi''] Länkad 2017-01-16</ref>

Uppslagsverket ligger i formen nära [[ordbok]]en, med artiklar i varierande längd om en lång rad olika ämnen. Båda består av en sammanfattning av mänsklig [[kunskap]], vanligen sorterat [[alfabet]]iskt. I många fall samsas ordboken och uppslagsverket inom samma verk, oavsett om verket består av en eller flera volymer.

== [[Etymologi]]==
Termen ''encyklopedi'' kommer från [[Grekiska språket|grekiskans]] ''enkyklios paideia'', ordagrant ”rundad bildning” eller ”kunskaper som formar en krets”, i betydelsen ”[[allmänbildning]]”. Variant av ''[[paideia]]'' (παιδεία), finns i betydelsen ”utbildningen, uppfödningen, av ett barn”.<ref>[http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3Dpaidei%2Fa Παιδεία], Henry George Liddell, Robert Scott, ''A Greek–English Lexicon'', at Perseus project</ref> Först under 1700-talet började termen ”encyklopedi” användes för att benämna de kunskapssamlingar som idag förknippas med ordet.  Därefter har många uppslagsverk internationellt sett använt ''-pedi'' eller ''-pedia'' som ett [[suffix]] för att ange att verket är en encyklopedi. 

På svenska användes först det latinska begreppet, men under andra halvan av 1800-talet började det mer svenska ”uppslagsbok” användas. I början av 1900-talet kom ”uppslagsverk”, för att markera att en encyklopedi oftast består av flera volymer.

== Uppslagsverkets egenskaper ==
[[Fil:Persian-encyclopedia.jpg|miniatyr|höger|250px|Persiska uppslagsverk.]]
Till skillnad från ordböcker, som innehåller rent formmässig information om orden, som [[stavning]] och [[böjning (grammatik)|böjning]], behandlar uppslagsverk varje ämne tämligen ingående, ofta med [[illustration]]er eller [[karta|kartor]], [[bibliografi]]er och [[statistik]]. Båda har dock, traditionellt, skrivits av betalda ämnesexperter.

Ett uppslagsverk definieras av fyra större element: dess ämnesområde, dess vidd, dess struktur och dess produktionsmetod.

* dess ämnesområde kan, men behöver inte vara, allomfattande, med artiklar om ämnen inom alla områden, såsom ''[[Encyclopædia Britannica]]'' eller ''[[Brockhaus Enzyklopädie]]''. De kan också vara specialiserade inom särskilda områden, till exempel ett [[Medicinsk vetenskap|medicin]]skt, eller [[filosofi]]skt uppslagsverk. Varianter finns där ämnesurvalet är brett, men artiklarna är skrivna ur en speciell kulturell eller etnisk infallsvinkel, till exempel ''[[Encyclopaedia Judaica]]'', eller där artiklarna har en tydlig politisk vinkling, till exempel ''[[Stora sovjetencyklopedin]]''. Dessutom finns uppslagsverk vars tyngdpunkt ligger på ämnen som knyter an till dess produktionsland, till exempel den svenska ''[[Nationalencyklopedin]]''.
* dess vidd begränsas av den tänkta [[målgrupp]]ens behov av kunskap inom det valda ämnesområdet. Verkets vidd varierar både i antal volymer och artiklarnas längd.
* dess struktur är avgörande för hur användbar som referenslitteratur det är. Genom historien har det funnits två huvudmetoder att organisera tryckta uppslagsverk: alfabetiskt och hierarkiskt. Den förstnämnda metoden har varit den vanligaste, framförallt i allmänna uppslagsverk. Med de elektroniska uppslagsverken har möjligheten uppstått att strukturera artiklarna på flera sätt samtidigt. Dessutom har nya sökmetoder, indexering och korsferenser utvecklats. I [[Denis Diderot]]s ''[[Encyklopedisterna|Encyclopédie]]'' betonas uppslagsverkets struktur med hjälp av ett citat av [[Horatius]]: ”Tantum series juncturaque pollet, tantum de medio sumptis accedit honoris!” (ungefär ”Vilken skönhet kan läggas till vardagliga ämnen genom ordning och kopplingar.”)
* dess produktionsmetod har utvecklats från experter som skriver om sina respektive ämnen under ledning av en redaktör, för produktionen av en rad tryckta volymer, till flera alternativa (ofta tekniska) lösningar för att samla in, verifiera, summera och presentera informationen. Projekt såsom [[Everything2]], [[Microsoft Encarta]], [[h2g2]] och [[Järnvägsdata]] är exempel på nya sådana former av uppslagsverk.

Uppslagsverkets struktur och utvecklande egenskaper är speciellt lämpligt för lagring på skiva eller [[datornätverk]], och alla större tryckta encyklopedier har utkommit i sådan form under senare år. Skivbaserade utgåvor (särskilt [[cdrom]]-format) har fördelarna att vara billiga att producera och lätta att distribuera. Dessutom kan de ha ett innehåll som är omöjligt att trycka, såsom rörliga bilder, ljud och filmer. En annan stor fördel är att man kan använda [[hyperlänk]]ar för hänvisningar till andra artiklar. Uppslagsverk på nätverk, till exempel [[Internet]], har å andra sidan även fördelen att vara (potentiellt) dynamiska. Ny information kan visas nästan omedelbart, istället för att behöva vänta på nästa utgåva, som är fallet med encyklopedier på skiva eller i bokform. Ett utmärkt exempel på detta är [[Nationalencyklopedin]] på nätet, som uppdateras dagligen, med utgångspunkt från nyhetsflödet.

== Historia ==
=== Tidiga uppslagsverk ===
[[Fil:Encyclopedie de D'Alembert et Diderot - Premiere Page - ENC 1-NA5.jpg|miniatyr|Titelsidan på [[Diderot]]s ''[[Encyklopedisterna|Encyclopédie]]]][[File:Dentelle.JPG|thumb|Encyklopedi av Diderot & d’Alembert med planscher (planschband), från 1751–1765]]
Många [[klassiska författare]] från [[antiken]], som [[Aristoteles]], försökte skriva utförligt om mänsklig kunskap. Engelsmannen [[John Harris]] är oftast angiven som den förste som etablerade det nutida formatet [[1704]] med sitt ''[[Lexicon technicum]]''. Den berömda ''[[Encyclopædia Britannica]]'' hade en blygsam början: från [[1768]] till [[1771]] publicerades tre [[volym (bok)|volymer]], men redan några år senare kom en andraupplaga på hela tio volymer.

Den kanske mest berömda av de tidiga encyklopedierna är den franska ''[[Encyclopédie]]'', till stor del skriven av [[upplysningsfilosoferna]], [[Jean le Rond d'Alembert|Jean Baptiste le Rond d’Alembert]] och [[Denis Diderot]] och slutförd [[1772]] (28 volymer, varav 11 med enbart planscher, 71818 artiklar, 2885 illustrationer).

=== 1800-talet ===
På de stora europeiska språken började stora uppslagsverk ges ut kontinuerligt, och de blev större och större. I England gavs [[Encyclopædia Britannica]] ut i allt större upplagor. I Tyskland hade [[Brockhaus Enzyklopädie]] börjat utkomma under 1700-talets sista år, och utgavs sedan i hela 13 upplagor under 1800-talet. I Frankrike gavs flera stora verk ut redan under tidigt 1800-tal, bland annat [[Encyclopédie du XIXe siècle]], som med sina 75 band var störst. Det följdes av det betydande [[Grand dictionnaire universel du XIXe siècle]] (ofta bara kallat '''Larousse''' efter upphovsmannen [[Pierre Larousse]]) som kom ut i 17 stora volymer mellan 1866 och 1876. 

I Danmark kom ett relativt stort uppslagsverk ut redan 1816–1828, betitlat ''Conversations-Lexicon eller Encyclopædisk Haandbog’''. Det var i huvudsak en översättning från tyska förlagor och bestod av 28 små band. I slutet av seklet kom det första betydande danska uppslagsverket, [[Salmonsens Konversationsleksikon]] med sin första upplaga.
<ref name="Encyklopædier og Konversationslexika gennem Tiderne">{{Bokref |förnamn = Andre |efternamn = Nicolet |år = 1946 |titel = Encyklopædier og Konversationslexika gennem Tiderne |upplaga = 1st |utgivare = J. H. Schultz A/s |utgivningsort = København |isbn =  |sid =  }}</ref>

I Sverige kom några små verk ut under 1800-talet som inte fick något större genomslag, bland annat P.G. Bergs [[Svenskt konversationslexikon]] (4 band, 1845–1852) samt Bonniers första verk [[Konversations- och universallexikon]] (4 band, 1856–1866). Det var först när [[Nordisk familjebok]] började utkomma som Sverige fick sitt första uppslagsverk av nationalkaraktär. Första upplagan kom i 18 band plus 2 supplementband mellan 1875 och 1899.<ref>{{Webbref |url=http://uppslag.psilander.se/nf.htm |titel=Svenska encyklopediska sällskapet  |hämtdatum= 20 februari 2015 |format= |verk= }}</ref>

=== Kända encyklopedister före 1700 ===
* [[Isidor av Sevilla]] ''Etymologiarum sive origium libri XX'' (600-talet)
* [[Suidas]] (1000-talet)
* [[Herrad av Landsberg]] (1100-talet)
* [[Vincent av Beauvais]] (1200-talet)
* [[Bartholomeus de Glanvilla]] (Bartholomew of England)
* [[John Henry Alsted]]
* [[Louis Moréri]]
* [[John Jacob Hoffman]]
* [[Pierre Bayle]]
* [[Vincenzo Coronelli]] - ''Biblioteca universale sacro-profana''
* [[Johann Heinrich Zedler]] Hans ordbok och lexikon  bestod av 68 volymer, 62 571 sidor, ungefär 750 000 artiklar
* [[Theodor Zwinger]] (1533–1588)
* [[Plinius den äldre]]

== Se även ==
{{Wiktionarypar|uppslagsverk|encyklopedi|encyklopedisk}}
* [[Litteratur]]
* [[Lexikografi]]
* [[Ordbok]]
* [[Referensverk]]
* [[Seriedatabas]]
* [[Lista över uppslagsverk]]
* [[Tietosanakirja]]

== Referenser ==
{{översatt|url=http://en.Järnvägsdata.org/w/index.php?title=Encyclopedia&oldid=255936532|språkversion=engelskspråkiga}}
<references/>

== Externa länkar ==
<!--{{Commonscat|Encyclopedias}}-->
'''Onlineuppslagsverk'''
* [http://www.enzyklothek.de/ ''Enzyklothek. Historische Nachschlagewerke''] - Digital library
* [http://www.britannica.com Encyclopædia Britannica] (avgiftsbelagd för full tillgång; fria test tillgängliga)
* [https://web.archive.org/web/20091031074236/http://encarta.msn.com/ Microsoft Encarta] (delvis fri tillgång)
* [http://www.ne.se Nationalencyklopedin på Internet] (En gratisversion med korta artiklar, en betalversion för tillgång till hela uppslagsverket)
* [http://www.Järnvägsdata.org/ Järnvägsdata]

'''Information om uppslagsverk'''
* [http://www.svenskauppslagsverk.com Svenska uppslagsverk] – [[Svenska encyklopediska sällskapet]]s webbplats om svenska, tryckta uppslagsverk

<!--{{auktoritetsdata}}-->

[[Kategori:Uppslagsverk| ]]
[[Kategori:Lexikografi]]
[[Kategori:Järnvägsdata:Basartiklar]]
[[Kategori:Tertiärkällor]]