Visa källa för Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar

{{Infobox järnväg
| bild= Steam engine TGOJ 125.jpg
| bildtext= Det tidigare TGOJ-ägda ånglokomotivet Y3a nr 125, tillverkat 1908 och i trafik hos TGOJ 1931–1966, numera hos [[Nora Bergslags Veteran-Jernväg]] i Nora.
| plats= [[Sverige]]
| sträcka= 
| anslutande=
| invigd=
| avstängd=
| ägare=[[Trafik AB Grängesberg-Oxelösund]] (1897–1978) <br> [[SSAB|Svenskt Stål AB]] (1978–1981) <br> [[SSAB|Svenskt Stål AB]] och [[Statens Järnvägar]] (1981–1988) <br>
[[Statens Järnvägar]] (1989–2001) 
<br> [[Green Cargo|Green Cargo AB]] (2001–2010)
| banoperatör= 
| trafikoperatör= 
| längd= 
| spårantal= 
| spårvidd= 1435
| spårtyp= normalspår
| axellast= 
| STVM= 
| lutning= 
| radie= 
| hastighet= 
| elektrifierad= 
| matning= 
| lastprofil= 
| fotnoter=
| karta={{Linjekarta Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund}}
}}
'''Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds järnvägar''' ('''TGOJ''') var en [[Sverige|svensk]] [[Järnväg|järnvägstrafikförvaltning]] där tre järnvägsbolag i Grängesbergskoncernen drev ett mycket nära samarbete.

== Historia ==
TGOJ förväxlas ofta med TGO, [[Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund]], som var det ursprungliga moderbolaget till TGOJ. TGOJ har aldrig varit något annat än ett järnvägsföretag, medan TGO:s huvudområden var malmbrytning, ståltillverkning, sjöfart, etc. TGO kallades ofta Grängesbergsbolaget.<ref>{{Bokref|efternamn=Wannedal|förnamn=Ernst|titel=TGOJ 1927 - 1990|datum=|hämtdatum=|år=1993|sid=19}}</ref>

TGOJ tillkom genom att TGO åren 1897-1900 tog över de tre bandelarna [[Frövi–Ludvika Järnväg]] (FLJ), delen Frövi - Köping av Örebro - Köpings Järnväg (ÖKJ, f d [[Köping–Hults Järnväg]]) och [[Oxelösund–Flen–Västmanlands Järnväg]] (OFWJ). På det sättet blev TGOJ en [[järnväg]] som gick från [[Ludvika]] via [[Grängesberg]], [[Frövi]], [[Arboga]], [[Eskilstuna]], [[Flen]] och [[Nyköping]] till [[Oxelösund]], med bibanor till [[Köping]] och [[Kolbäck]].<ref>{{bokref|titel=Järnvägsdata med trafikplatser|år=2009|utgivare=Svenska Järnvägsklubben|utgivningsort=Hässleholm|isbn=91-85195-05-7|efternamn=|förnamn=|datum=|hämtdatum=|sid=285}}</ref> Banans huvudsyfte var att frakta [[järnmalm]] från [[Bergslagen]] till hamnen och [[järnverk]]et i Oxelösund. TGO köpte med tiden många av metallindustrierna längs järnvägen och bytte sedermera namn till [[Gränges]].

FLJ arrenderades av TGO fram till 1925, då banan började direktägas av TGO.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar - Historik|datum=|hämtdatum=|år=1927|sid=56}}</ref> Däremot fortsatte ÖKJ och OFWJ att drivas som separata bolag i samarbete med varandra och FLJ. Från 1931 samordnades förvaltningen av tre banorna så att de utåt framstått som en enhet, TGOJ, men formellt ägdes t ex lok och vagnar av bolagen bakom de tre banorna.<ref>{{Bokref|efternamn=Wannedal|förnamn=Ernst|titel=TGOJ 1927 - 1990|datum=|hämtdatum=|år=1993|sid=76 f.}}</ref> 

Till skillnad från nästan alla svenska enskilda järnvägar ingick TGOJ inte i det allmänna förstatligandet av järnvägar 1939-52. TGOJ träffade i stället 1951 ett långtgående koordinationsavtal med [[Statens Järnvägar]].<ref>{{Bokref|efternamn=Wannedal|förnamn=Ernst|titel=TGOJ 1927 - 1990|datum=|hämtdatum=|år=1993|sid=79-81}}</ref> Redan 1947 blev bandelen Köping - Frövi elektrifierad på statens önskan, för att SJ skulle kunna köra genomgående tåg Stockholm - Västerås - Örebro - Hallsberg utan lokbyte.<ref>{{Bokref|efternamn=Wannedal|förnamn=Ernst|titel=TGOJ 1927 - 1990|datum=|hämtdatum=|år=1993|sid=78 f.}}</ref>

Bolaget investerade kraftigt i järnvägen under 1950-talet då banan elektrifierades mellan Ludvika och Oxelösund. I Oxelösund skedde satsningen tillsammans med en i stort sett total ombyggnad av staden, vilket ledde till en ny bangård för järnverket och ny bananslutning till hamnen.

== Omstrukturering ==
Omstruktureringen av den svenska stålindustrin i slutet av [[1970-talet]] innebar att det av Grängesbergsbolaget ägda [[Oxelösunds järnverk]] slogs ihop med bland annat [[Norrbottens Järnverk]] och bildade [[SSAB]]. TGOJ kom även det till en början ([[1978]]) att ingå i SSAB. [[1982]] tog [[Statens Järnvägar]] över 50% av TGOJ och [[1989]] tog de över resten av TGOJ. TGOJ:s infrastruktur (själva järnvägen) överfördes till [[Banverket]] 1 juli 1988. TGOJ:s persontrafik i egen regi pågick till [[1995]] då den övertogs av Statens Järnvägar.
Efter detta kom TGOJ att i praktiken fungera som ett renodlat tjänsteföretag, till vilket även SJ:s verkstäder överfördes vid SJ:s [[bolagisering]].

=== 2000-talet ===
Företaget TGOJ delades i början av [[2000-talet (decennium)|2000-talet]] i två delar, en verkstadsdel som såldes till [[EuroMaint AB]] och en trafikdel, TGOJ Trafik, som bedrev godstrafik över hela Sverige. TGOJ Trafik AB:s huvudkontor var i [[Eskilstuna]], försäljning och marknad i [[Borlänge]], samt lokala kontor för trafikverksamheten i [[Göteborg]], [[Norrköping]], [[Hofors]], [[Skellefteå]], [[Piteå]], [[Boden]], [[Karlsborg]] och [[Gällivare]]. TGOJ Trafiks största kunder var [[Boliden AB]] och [[ICS]]. TGOJ Trafik ägdes av [[Green Cargo]]. Trots delningen år 2000 hade TGOJ Trafik AB egen verkstadsverksamhet i Eskilstuna och Boden och var därmed en konkurrent till Euromaint.

Vid årsskiftet [[2010]]–[[2011]] införlivades TGOJ Trafik AB i [[Green Cargo]] och gick därmed i graven.<ref>Tåg Nr. 1 2011</ref>

== Se även ==
*[[Järnvägslinjen Sala–Oxelösund]]
*[[Oxelösunds järnvägsmuseum]]
*[[Grängesbergs järnvägsmuseum]]

== Referenser ==
<references/>

==Vidare läsning==
*{{tidskriftsref |författare=Eriksson, Hans |rubrik=Turbinloken vid TGOJ |år=1991 |tidskrift=Spår (Gävle) |volym=1991 |utgivare=Gävle : Sveriges järnvägsmuseum, 1986- |sid=5-13 : ill |issn=ISSN 0283-6483 |libris=3248081 }}
*{{bokref |titel=Grängesberg-Oxelösund : en beskrifning af trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds gruffält, järnvägar och verksamhet |år=1897 |utgivare=Nordin & Josephson |utgivningsort=Stockholm |libris=1644433 }}
*{{bokref |efternamn=Holmgren |förnamn=Yngve |titel=TGOJ-ånglok |år=1968 |utgivare=förf |utgivningsort=Färlöv |libris=1235274 }}
*{{bokref |efternamn=Johansson |förnamn=Sverker |medförfattare=Fahlgren, Carl Johan |titel=Från Wadstena till Vadstena : en berättelse i ord och bild om smalspår på östgötaslätten |serie=VÖJF-skrift, 0280-8404 ; 2 |år=1981 |utgivare=Västra Östergötlands järnvägsfören. (VÖJF) |utgivningsort=Vadstena |libris=261504 }}
*{{bokref |efternamn=Sundström |förnamn=Erik |medförfattare=Fredriksson, Christer |titel=TGOJ lok och vagnar |år=2016 |utgivare=Stenvall |utgivningsort=Malmö |isbn=9789172661929 |libris=19509506 }}
*{{bokref |titel=Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar |år=1993-1994 |utgivare=Trafikaktiebol. Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (TGOJ) |utgivningsort=Eskilstuna |libris=1806060 }}
**{{bokref |titel=1, Historik |utgåva=Faximilutg |år=1993[1927] |utgivare=Trafikaktiebol. Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (TGOJ) |utgivningsort=Eskilstuna |isbn=91-630-2119-6 |libris=1806061 }}
**{{bokref |titel=2, TGOJ 1927-1990 |år=1993 |utgivare=Trafikaktiebol. Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (TGOJ) |utgivningsort=Eskilstuna |isbn=91-630-2144-7 |libris=1806062 }}
**{{bokref |titel=3, TGOJ AB, underhållsrörelsen : en historik |år=1994 |utgivare=Trafikaktiebol. Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (TGOJ) |utgivningsort=Eskilstuna |isbn=91-630-3023-3 |libris=1806063 }}

== Externa länkar ==
*[http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_inneh.html Historiskt om svenska järnvägar – TGOJ]

[[Kategori:Svenska järnvägsbolag]]
[[Kategori:Ej längre existerande svenska företag med statligt ägande]]
[[Kategori:Järnvägsbolag bildade 1897]]