Visa källa för Sveriges kommuner

{{Sveriges statsskick}}
[[Fil:SWE-Map Kommuner2007.svg|right|thumb|Kommungränserna inom Sverige.]]

'''[[Sverige]]s [[kommun]]er''' består av [[lista över Sveriges kommuner|290]] [[administrativ enhet|administrativa enheter]] fördelade mellan landets 21 [[Sveriges län|län]]. I 1974 års [[regeringsformen|regeringsform]] används benämningen ”[[primärkommun]]er” för att skilja kommunerna från [[Sveriges landsting|landsting]]en (landstingskommunerna). Sverige har en [[enhetlig kommuntyp]] och ingen rangordning och inga privilegier förekommer. Sveriges kommuner är, i internationell jämförelse, ytmässigt stora och omfattar i allmänhet såväl tätbebyggelse som landsbygd. Den tätort som är huvudort i en kommun benämns [[centralort]].

Kommunernas verksamhet regleras genom [[Kommunallagen i Sverige|kommunallagen]] från [[1992]]. En kommun bildas genom beslut av [[Sveriges riksdag|riksdagen]] och i detta beslut fastslås också kommunens namn, medan beslut om [[kommunvapen i Sverige|kommunens vapen]] däremot sedan 1970-talet tas av kommunen själv.

I varje kommun finns en folkvald församling, [[kommunfullmäktige]], som beslutar om kommunens frågor; [[kommunstyrelsen]], utsedd av kommunfullmäktige, leder verksamheten.  Kommunfullmäktige utser sedan personer till de olika nämnderna, utskotten i kommunen och  till exempelvis tingsrätten. Verksamheten regleras till största delen av [[Kommunallagen i Sverige|kommunallagen]] och finansieras av [[kommunalskatt]]er, [[avgift]]er och [[statsbidrag]]. Kommunala beslut kan överklagas antingen genom [[laglighetsprövning]] eller [[förvaltningsbesvär]].

Vissa kommuner, speciellt större, kan ha [[kommundelsnämnd]]er (ibland med andra benämningar som områdesnämnd eller stadsdelsnämnd). Alla kommuner är vidare indelade i [[Sveriges distrikt|distrikt]] (före 2016 [[Församling (folkbokföring)|församlingar]]), totalt 2&nbsp;523 stycken, som tjänar en viss roll inom folkräkning och valsystem.

== Historia ==
{{Fördjupning|Kommunreformer i Sverige|l1=Kommunreformer i Sverige}}
Förr sköttes alla [[socken|socknens]] ärenden på [[sockenstämma]]n. Det förändrades [[1843]] då [[kyrkoråd]]et tog hand om det kyrkliga medan [[sockennämnd]]en fick ansvaret för de [[borgerlig]]a frågorna. Sockenstämman tog hand om andra ärenden, såsom hälsovård. År [[1863]] avskaffades socknen som administrativ enhet. Samtidigt skildes de världsliga uppgifterna från de kyrkliga. Kyrkans grundorganisation blev [[församling]]en, den världsliga grundenheten kallades därefter ''kommun''.

I och med [[1862 års kommunalförordningar]] skapades således grunden till det nuvarande kommunala systemet i Sverige. År [[1863]] bildades borgerliga [[landskommun]]er som i de allra flesta fall motsvarade en gammal socken. Utöver landskommunerna fanns även ett antal stads- och köpingskommuner. Man inrättade [[kommunalstämma]] som var högsta beslutande organ i alla små kommuner. Från 1919 blev kommunfullmäktige obligatoriskt även i de små kommunerna. Den löpande skötseln av kommunen handhades av [[kommunalnämnd]] som senare kom att benämnas [[kommunstyrelse]]. Man inrättade landsting som skulle ta hand om de områden som blev för tunga för en kommun att sköta.

[[Sveriges riksdag|Riksdagen]] beslutade [[1946]] att förändra kommunsystemet. [[1952]] års storkommunreform resulterade i att antalet kommuner minskade från 2 498 till 1&nbsp;037 genom sammanslagningar. Efter storkommunreformen utökades kommunernas ansvarsområden ytterligare vilket innebar att reformen ansågs otillräcklig och [[1961]] fastslog en statlig utredning att en ny kommunreform var nödvändig. Utredningens förslag medförde även slutet för uppdelningar i [[stad (Sverige)|städer]], [[köping (administrativ enhet)|köpingar]] och landskommuner; i stället infördes ett enhetligt kommunbegrepp. De föreslagna sammanslagningar skulle vara frivilliga, men processen gick långsamt vilket aktualiserade tvångssammanslagningar. Detta beslutades [[1969]] och innebar att reformen skulle vara genomförd [[1974]]. Antalet kommuner minskade från drygt 1&nbsp;000 till 278 mellan åren [[1962]] och [[1974]]. Den senaste kommunsammanslagningen ägde rum [[1977]]. Efter 1977 har antalet kommuner ökat något efter ett antal kommundelningar. Idag finns det 290&nbsp;kommuner.

Samarbete med Sveriges kommuner sker bland annat genom intresseorganisationen [[Sveriges Kommuner och Regioner]] (nuvarande namn sedan 2019).<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sveriges-kommuner-och-landsting|titel=Sveriges Kommuner och Landsting|hämtdatum=17 november 2017|verk=ne.se}}</ref>

==Kommuntyper och kommungrupper==
{{Fördjupning|kommungrupp|l1=kommungrupp}}

[[Sveriges Kommuner och Regioner]] och [[SCB]] kategoriserar kommuner enligt följande:<ref>[https://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kommungruppsindelning?UsePrintableVersion=true Kommungruppsindelning] {{Wayback|url=https://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kommungruppsindelning?UsePrintableVersion=true |date=20110930163735 }} Sveriges kommuner och landsting 2010-11-30, accessdatum 2011-06-27.</ref>

# ''[[Storstad|Storstäder]]'' (4 kommuner år 2012) är kommun med folkmängd över 200&nbsp;000. [[Stockholm]], [[Göteborgs kommun]], [[Malmö kommun]] och [[Uppsala kommun]] uppfyller villkoret 2012.
# ''[[Förort]]skommuner till storstäder'' (38 kommuner år 2010) är kommun där minst 50&nbsp;procent av nattbefolkningen arbetspendlar till annan kommun. Den vanligaste kommunen till vilken pendlingen sker ska vara en storstad.
# ''Större städer'' (31 kommuner 2010) är kommun med 50&nbsp;000–200&nbsp;000 invånare och [[tätortsgrad]] på minst 70&nbsp;procent.
# ''Förortskommuner till större städer'' (22 kommuner 2010) är kommun där minst 50&nbsp;procent av nattbefolkningen arbetspendlar till annan kommun. Den vanligaste kommunen till vilken pendlingen sker ska vara en större stad enligt definition ovan.
# ''Pendlingskommuner'' (51 kommuner 2010) är kommun där minst 40&nbsp;procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. Se även [[sovstad]].
# ''Turism- och besöksnäringskommuner'' (20 kommuner 2010) är kommun som har minst 21 årliga gästnätter per invånare på hotell, vandrarhem och campingar eller där antalet fritidshus uppgår till minst 0,20 per invånare.
# ''Varuproducerande kommuner'' (54 kommuner 2010) är kommun där minst 34&nbsp;procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64&nbsp;år arbetar med tillverkning, utvinning, energi, miljö samt byggverksamhet.
# ''Glesbygdskommuner'' (20 kommuner 2010) är en kommun med [[tätortsgrad]] under 70&nbsp;procent och [[befolkningstäthet]] på mindre än åtta invånare per kvadratkilometer.
# ''Kommuner i tätbefolkad region'' (35 kommuner 2010) är kommun i region med mer än 300&nbsp;000 personer inom en radie på 112,5&nbsp;kilometer.
# ''Kommuner i glesbefolkad region'' (16 kommuner 2010) är kommun i region med mindre än 300&nbsp;000 personer inom en radie på 112,5&nbsp;km.

Se även [[kranskommun]].

== Den kommunala administrationen ==

Det politiska styret i en kommun är uppbyggt genom ett direktvalt [[kommunfullmäktige]], som väljs på samma sätt och på samma dag som riksdagen, med partival. Under kommunfullmäktige finns styrelsen (eller som den oftast kallas: [[kommunstyrelsen]]) som sköter det övergripande löpande politiska arbetet och därtill finns olika nämnder och styrelser som sköter kommunens åtaganden inom olika områden. Så brukar det bland annat finnas en byggnadsnämnd som handlägger [[bygglov]], en utbildningsnämnd som har hand om skolfrågor, en socialnämnd som har ansvaret för försörjningsbistånd och så vidare. Kommunstyrelsen och övriga nämnder och styrelser är politiskt sammansatta i proportion till partiernas storlek i kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ mellan valen. Kommunstyrelsen och övriga nämnder är kommunens verkställande organ. Kommunen har också ett granskande organ: Kommunrevisionen, som förutom att granska räkenskaperna även granskar Kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet med avseende på ändamålsenlighet och effektivitet. 

Endast ett fåtal politiker brukar vara heltidsanställda i kommunen, de flesta kommunalpolitiker sköter sina uppdrag på fritiden, vid sidan om andra jobb. En kommuns politiska ledare brukar vara ett [[kommunalråd]], en kommun har ofta ett eller några kommunalråd samt ibland några politiska sekreterare som assisterar dessa i politiska frågor.

Under nämnder och styrelser finns kontor och förvaltningar med anställda tjänstemän som skall verkställa politikernas beslut och sköta det dagliga arbetet i kommunens verksamheter. Dessa tjänstemän är inte politiskt tillsatta.

Varje kommunal styrelse,  nämnd och kontor är en [[myndighet]]. Kommunfullmäktige räknas dock inte som en myndighet, det är i stället, likt [[Sveriges riksdag]], en beslutande församling.

== Kommunernas uppgifter ==
De svenska kommunerna har enligt lag ansvar för
* [[socialtjänst]]en 
* [[vård]] och [[omsorg]] av äldre och funktionshindrade, se bl.a. "[[Dagmarreformen]]" 
* [[barnomsorg]] och [[förskola|förskoleverksamhet]] 
* det offentliga [[Skola|skolväsendet]] för [[barn]] och [[ungdom]] 
* plan- och byggfrågor 
* [[miljöskydd|miljö-]] och [[hälsoskydd]] 
* [[renhållning]] och [[avfallshantering]] 
* [[Räddningstjänsten i Sverige|räddningstjänst]] 
* [[vattenförsörjning]] och [[avlopp]] 
* ordning och [[Samhällssäkerhet|säkerhet]].

All annan verksamhet sker på frivillig grund, till exempel: 
* [[fritid]]sverksamhet 
* [[kultur]], bortsett från [[bibliotek]]en 
* [[Bostad|bostäder]] 
* [[energiförsörjning]] 
* [[näringsliv]]
* [[invandring|flyktingmottagande]]

== Se även ==
* [[Sveriges administrativa indelning]]
* [[Lista över Sveriges kommuner]]
* [[Lista över Sveriges distrikt]]
* [[Politiska majoriteter i Sveriges kommuner]]
* [[Kommunvapen i Sverige]]
* [[Sekundärkommun]] 
* [[Sveriges landsting]]
* [[Sveriges Kommuner och Regioner]]

== Referenser ==
<references />

== Externa länkar ==
* [http://www.scb.se/Grupp/Klassrummet/_Dokument/kommuner_text.pdf Karta hos SCB]
* [http://62.95.69.15/cgi-bin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_dok&%24%7BSNHTML%7D=sfst_err&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BFORD%7D=FIND&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=2007%3A229&RUB=&ORG=&%24%7BSORT%7D=%C5R%2CLPNR+ Om länens indelning i kommuner]{{Död länk|datum=2018-09 |bot=InternetArchiveBot }}
* [http://www.skl.se/ Förbundet för Sveriges kommuner och regioner]

{{Sveriges indelning}}

[[Kategori:Sveriges kommuner| ]]