Visa källa för Stockholm Arlanda Airport

{{Flygplats|
|flygplatsnamn       = Stockholm-Arlanda flygplats
|karta=<center>{{Kartposition|Sverige Stockholm|relief=ja
|     ortnamn = ESSA
|     side = left | textsida=left
|     lat_gra = 59 |   lat_min = 39 |   lat_sek = 07
|     lon_gra = 17 |   lon_min = 55 |   lon_sek = 07
|     lon_riktn = Ö
|     lat_riktn = N
|     märke = Airplane_silhouette.svg
|     float = center
|     bredd = 250
|     border = none
|     ram = ingen
}}
<small>Flygplatsens läge i Stockholms län.</small></center>
|ort                 = Arlanda
|flygplatstyp        = Internationell flygplats
|IATA-kod            = ARN
|ICAO-kod            = ESSA
|ägare               = Swedavia
|driftbolag          = Swedavia
|öppningsår          = 1959
|höjd_över_havet     = 42 meter<ref name=":0">{{Webbref|url=http://worldaerodata.com/wad.cgi?id=SW37384&sch=ESSA|titel=World Aero Data: ARLANDA -- ESSA|hämtdatum=2018-02-15|verk=worldaerodata.com}}</ref>
|koordinater         = {{coord|59|39|07|N|17|55|07|E|display=title,inline|type:airport}}
|terminalyta         = 
|antal_sysselsatta   = 17&nbsp;500
|övrigt              = 
|officiell webbplats = [https://www.swedavia.se/arlanda/ www.swedavia.se/arlanda]
<!-- Kommunikationer -->
|restid_centrum      = 30 minuter med bil, 20&nbsp;minuter med tåg ([[Arlanda Express]] och [[SJ AB|SJ]])
Cirka&nbsp;35&nbsp;min med pendeltåg
([[Stockholms pendeltåg]])
|flygbuss            = [[Flygbussarna]], [[Flixbus]], [[Storstockholms lokaltrafik|SL]] och [[Kollektivtrafikförvaltningen UL|UL]]
|parkering           = 20&nbsp;400 parkeringsplatser fördelade på parkeringshus, långtids- och korttidsparkering
|flygbolag           = 
|charter             = 
<!-- Banor -->
|bana1_riktning      = 01L/19R<ref name=":0" />
|bana1_längd         = 3 301
|bana1_bredd         = 45
|bana1_beläggning    = Betong
|bana2_riktning      = 01R/19L<ref name=":0" />
|bana2_längd         = 2 500
|bana2_bredd         = 45
|bana2_beläggning    = Asfalt
|bana3_riktning      = 08/26<ref name=":0" />
|bana3_längd         = 2 500
|bana3_bredd         = 45
|bana3_beläggning    = Betong
<!-- Statistik -->
|år_passagerare      = 2017
|antal_passagerare   = 26 642 034 ({{plus}}+8,0%)<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.swedavia.se/om-swedavia/statistik/|titel=Statistik inom Swedavia|hämtdatum=2018-02-15|verk=www.swedavia.se|språk=sv}}</ref>
|år_inrikes          = 
|inrikes_passagerare = 
|år_utrikes          = 
|utrikes_passagerare = 
|år_landningar       = 2017
|antal_landningar    = 216 685 ({{minus}}+1,0%)<ref name=":1" />
}}
'''Stockholm-Arlanda flygplats''' {{Flygplatskoder|ARN|ESSA}} är [[Sverige]]s största flygplats, belägen i [[Sigtuna kommun]] i [[Stockholms län]]. Driftbolaget [[Swedavia]] marknadsför flygplatsen vid namnet ''Stockholm Arlanda Airport''. Mer än 26&nbsp;miljoner passagerare reser till respektive från flygplatsen per år, drygt 230&nbsp;000 starter och landningar genomförs per år. Flygplatsen har kapacitet för 80 starter/landningar per timme. En väsentlig del av passagerarna reser inrikes. Flygplatsen har VIP-service.

Flygplatsen med tillhörande verksamheter klassas av [[SCB]] som ett [[arbetsplatsområde utanför tätort]].<ref>http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0815/_dokument/MI0815_DO_2010.pdf</ref> Detta har kod A0240 och omfattar 1181 [[hektar]]. Inom detta område finns 163 arbetsställen med totalt cirka 12&nbsp;000 anställda (2010). Flygplatsens markområde om 2&nbsp;600 [[hektar]] omfattar ett bansystem med tre banor, fyra terminaler, driftbyggnader, jordbruksmark, skogsområden, vattendrag samt [[Halmsjön]].

== Historia ==

Tidiga namnförslag 1947 och 1958
"Attunda", förslag till benämning av flyplatsen vid Halmsjön

=== Arlandas tillkomst ===
{{se även|Flyghamnsstyrelsen}}
[[Fil:Arlanda Tower at night.jpg|miniatyr|vänster|Arlandas kontrolltorn.]]
Byggandet av Arlanda föregicks av många års utredningar där många olika förslag till placering figurerade. Redan 1943 tillsattes en [[utredning]] för att undersöka möjligheten att komplettera [[Bromma flygplats]], som hade invigts 1936. Anledningen till detta var planer på att inrätta flyglinjer till [[Nordamerika]]. Brommas banor var nämligen för korta för de nya långdistansflygplanen. Utredningen - som kom att kallas ''1944 års flygplatsutredning'' - skulle undersöka alternativa lägen för ett "Atlantflygfält". Utredningens förslag var [[Grillby]] i nuvarande [[Enköpings kommun]] i [[Uppsala län]], uppåt 80&nbsp;kilometer väster om Stockholm. Utredningen avrådde från de alternativa placeringarna [[Skå-Edeby flygfält|Skå-Edeby]] och [[Upplands-Väsby kommun|Väsby]]. [[Stockholms kommun|Stockholms stad]] föredrog dock att flygplatsen placerades i Väsby, och efter kompletterande utredning föreslog utredningen i januari 1946 att flygplatsen skulle placeras vid [[Halmsjön]], 42&nbsp;kilometer norr om Stockholm, en bit bortom Väsby.<ref>[https://web.archive.org/web/20070928022741/http://www.rtk.sll.se/publikationer/blandat/2004/stockholm_region_i_tillvaxt/del4.7.pdf Regiontrafikkommittén: Stockholm - region i tillväxt, del 4.7 Flygplatser (2004)]</ref> Samma år fattade [[Sveriges riksdag|riksdagen]] beslut om att anlägga en storflygplats i enlighet med utredningens förslag. Byggandet vid Halmsjön startade 1952 men på grund av ansträngd ekonomi blev resultatet först en enkel betongbana som gick under namnet ''Halmsjöbanan''. Invigningsflygningen genomfördes den 26 november 1954 på sträckan Bromma - Halmsjön. Med öknamnet ''puckelbanan'' blev banan föga använd. Halmsjöbanan kom efter ombyggnad senare att ingå i det som idag är bana 2:s taxibana på Arlanda.

[[Fil:SASa330atgateonpierF Publish.jpg|miniatyr|vänster|En Airbus A330 förbereds för en atlantflygning vid pir F.]]

Eftersom Halmsjöbanan med denna utformning inte löste storflygplatsfrågan lade [[Luftfartsstyrelsen]] i januari 1956 fram en skrivelse till regeringen med två alternativa lägen för en storflygplats, dels Halmsjön, och dels [[Jordbro]], som man rekommenderade på grund av att avståndet till Stockholm endast var 24&nbsp;km. Snabbt visade det sig dock att både [[Västerhaninge landskommun]], [[länsstyrelse]]n och försvaret var negativa till en flygplats i Jordbro, bland annat på grund av närheten till flygflottiljen [[Södertörns flygflottilj|F 18 Tullinge]] och marinbasen i [[Haninge garnison|Berga]]. I april 1956 tillsatte regeringen därför en ny utredning - ''storflygplatsutredningen'' - under ledning av statssekreterare Grafström. Denna utredning föreslog en fortsatt utbyggnad vid Halmsjön. [[LFV|Luftfartsverket]] och flygbolagen var dock negativa eftersom de ansåg att Halmsjön låg för långt bort från Stockholm, och redan i oktober 1956 tillsattes en ny utredning för att utreda alternativ till Halmsjön. Denna utredning gick igenom ett 15-tal alternativ och rekommenderade i januari 1957 Skå-Edeby som den överlägset bästa placeringen för en storflygplats. En ytterligare utredning tillsattes i april 1957 för att undersöka markförhållandena i Skå-Edeby och vid Halmsjön, och kom fram att markförhållandena i Skå-Edeby (tjocka lager av [[lera]]) var olämpliga för flygplatsen. De många och långdragna turerna gjorde att man under 1957 började fundera på provisoriska lösningar, såsom en utbyggnad av Bromma, eller utbyggnad av de militära flygplatserna Tullinge eller Barkarby. Anledningen till detta var att SAS från slutet av 1959 skulle börja få leveranser av flygplanstypen [[Douglas DC-8|DC-8]], och att en ny flygplats behövde kunna tas i bruk 1960. För att slippa att ordna en sådan lösning bytte Luftfartsverket uppfattning i oktober 1957 och förordade nu Halmsjön som plats för flygplatsen. Riksdagsbeslutet kom i december 1957, och man anslog 153 miljoner kronor till byggandet av storflygplatsen, som skulle byggas med två banor, den 3,3&nbsp;km långa bana 1 (huvudbana), som går i nord-sydlig riktning och den 2,5&nbsp;km långa bana 2 som går i öst-västlig riktning.

[[Fil:xxx.jpg|thumb|Flygfoto över flygplatsen cirka 1960.]]
För att hitta ett passande namn till flygplatsen utlyses en namntävling 1958 i tidningen [[Året Runt]] men istället för att föreslå något av de inlämnade förslagen framförde juryn förslaget ''Arlanda'' som var en modifiering av ortnamnsforskaren Lars Hellbergs ursprungliga förslag ''Arland''. Namnet kommer av [[Ärlinghundra härad]], där flygplatsen är belägen. I ett dokument från 1316 omtalades detta som ''provincia Aarland'', = "åkerlandets område". Mot denna historiska bakgrund fastställde riksdagen 1958 namnet ''Stockholm-Arlanda flygplats''.

Flygplatsen började användas den 14 december 1959 och då endast för skolflygning. Klockan 13.59 landade det första flygplanet på bana 1, en [[Sud Aviation Caravelle|Caravelle]] från [[Scandinavian Airlines|SAS]] som hade startat från [[Stockholm-Bromma flygplats|Bromma]] med flygkapten Axel Oldne vid spakarna. Med på flygresan var [[kommunikationsminister]] [[Gösta Skoglund]] som samma dag förklarade flygfältet öppnat. Den 5 januari 1960 öppnades Arlanda för trafik och den 26 juni 1960 lyfte en DC-8 från SAS på den första reguljära flygningen till [[New York]]. Inledningsvis användes mycket primitiva byggnader på Arlanda som terminalbyggnad för denna trafik.

Den 1 april 1962 invigde kung [[Gustaf VI Adolf]] officiellt ''Stockholm-Arlanda Flygplats'' som då hade fått en särskild utrikeshall och utrikestrafiken från Stockholm flyttade i och med detta från Bromma till Arlanda. Den första "[[kändis]]en" som flög från Arlanda var [[Greta Garbo]], som klockan 00:15 på invigningsdagen den 1 april, startade mot [[USA]].

=== Utbyggnader på Arlanda ===
Den ökande svenska [[charter]]turismen till varmare länder ledde till att en särskild charterhall togs i bruk 1972. 1976 invigdes utrikesterminalen ''Arlanda International'' (även ''Arlanda Utrikes'') den nuvarande Terminal 5, av kung [[Carl XVI Gustaf]] och all utrikestrafik, både reguljär och charter, flyttade hit.

Den 1 oktober 1983 invigdes ''Arlanda Inrikes'' (senare ''Inrikes 1''), som idag är Terminal 4, av kung Carl XVI Gustaf och [[drottning Silvia]]. Den 1 januari 1984 flyttade [[Scandinavian Airlines|SAS]] inrikesflyg och [[Linjeflyg]] till terminalen, delvis från Bromma som skulle tömmas på jetflyg. Terminalen var underdimensionerad redan när den invigdes då inrikesflyget hade vuxit långt mer än de prognoser som låg till grunden för bygget. 1990 invigdes därför ''Inrikes 2'', som idag är Terminal 2, av [[prins Bertil]]. SAS inrikesflyg flyttade in i terminalen men en kraftig lågkonjunktur ledde till sjunkande antal passagerare och redan 1992 lämnade SAS den, vilket ledde till en långdragen juridisk tvist om kostnaderna för byggandet av "Inrikes 2". Tvisten gällde huruvida Luftfartsverket och SAS hade ett avtal som stipulerade villkoren för användandet av terminalen. Tvisten vanns sedermera av SAS (jfr pir F nedan). Terminalen byggdes därefter om till en kombinerad in- och utrikesterminal, vilket krävde säkerhetskontroll (behövdes då inte inrikes), passkontroll, större bagagehantering, taxfree-butik och andra ombyggnader. Terminalerna döptes då om till nummer 2-5 istället för de tidigare inrikes- och utrikesbeteckningar. Uppgifter gör gällande att siffran 1 reserverades för en eventuell framtida terminal bredvid Terminal 2 (se nedan). Terminal 3 invigdes i augusti 1989 och hade under en period namnet ''Inrikes 2'' innan det blev ''Inrikes 3'' under några år. Den var avsedd att flytta mindre bolags rutter med propellerplan från Bromma. Det blev till nytta särskilt för de många som använder dessa linjer med byte till eller från annat större plan. En del kortare flyglinjer försvann dock av olika skäl.<!-- T.ex. Söderhamn, Linköping, Örebro, troligen på grund av avregleringen på 90-talet, vilket tog bort dolda subventioner och höjde priserna på sådana linjer (priserna baserades innan på avstånd, och efter på lönsamhet), tillsammans med järnvägen som lockade en del som skulle flyga vidare att ta det billigare tåget, och flytten till Arlanda och väg och järnvägsbyggen som fick vissa affärsresenärer att undvika flyget på kortare sträckor. Bortkommenterad info utan riktig källa ännu.-->

Efter byggandet av en särskild järnväg ([[Arlandabanan]]) med underjordiska stationer började [[snabbtåg]]et [[Arlanda Express]] i november 1999 att trafikera sträckan [[Stockholms centralstation|Stockholm C]]-Arlanda.

I mitten av 1990-talet gick konjunkturen upp igen och flygresandet ökade till nya rekordsiffror, vilket ledde till att det blev trångt på Arlanda. Den 10 november 1998 gick därför det officiella startskottet för byggandet av bana 3, som ligger parallellt med bana 1. I samband med byggandet av den tredje banan påbörjades byggandet av ett nytt [[Arlandatornet|trafikledartorn]] (83 m högt) som togs i drift den 23 december 2001. Nybyggnaderna omfattade även en ny brandstation och en ny terminal, som kom att utgöra den tredje piren (pir F) på Terminal 5, och togs i bruk i januari 2002. I samband med Sveriges inträde i [[Schengensamarbetet]] 2001 skedde ombyggnader för att kunna separera utrikespassagerare från icke-Schengen-länder från övriga passagerare. För att möjliggöra detta blev Terminal 2 en ren utrikesterminal och Terminal 5 fick en fjärde våning. Invigningen av det nya tornet, pir F och bana 3, förrättades den 29 maj 2002 av [[kronprinsessan Victoria]]. Invigningsflygningen på bana 3 skedde dock först klockan 11.00 den 17 april 2003. Det hade blivit lågkonjunktur vid den tiden så bana 3 användes ganska lite i början, delvis på grund av protester.

===Konflikten om bana 3===
Placeringen av bana 3 blev tidigt omstridd då miljödomstolen 1993 avslog byggandet på den föreslagna platsen som vid normal trafik skulle ge oacceptabla bullerstörningar för närmare 30 000 kringboende, samt spärra områden för framtida bostadsbyggande. Istället för att ändra placeringen återkom Arlanda med ett förslag där banan ändå skulle byggas på den föreslagna platsen, men överflygningar av närliggande tätorter skulle undvikas genom nya tekniska lösningar som skulle utvecklas och vara användbara under tiden som banan byggdes. Bana 3 fick ett nytt tillstånd som villkorade att överflygningar av bland annat Upplands Väsby tätort inte skulle ske (villkor 6 i miljötillståndet för Arlanda flygplats)<ref>{{webbref|titel=GÄLLANDE TILLSTÅND OCH VILLKOR FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT |url=http://www.swedavia.se/Global/Arlanda_miljotillstand/Bilaga%202%20G%C3%A4llande%20tillst%C3%A5nd%20och%20villkor%20f%C3%B6r%20verksamheten%20vid%20Stockholm%20Arlanda%20Airport.pdf |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131023012033/http://www.swedavia.se/Global/Arlanda_miljotillstand/Bilaga%202%20G%C3%A4llande%20tillst%C3%A5nd%20och%20villkor%20f%C3%B6r%20verksamheten%20vid%20Stockholm%20Arlanda%20Airport.pdf |arkivdatum=2013-10-23 }}</ref>.
Förslaget mötte redan initialt hård kritik dels från experter som hävdade att Arlanda underskattade problemen med införandet av den sk. "kurvade inflygningen", dels från politiker som menade att det var riskabelt att basera byggande av viktig infrastruktur på icke existerande tekniska lösningar. Efter ett flertal dispenser för att ändå tillfälligt flyga över tätbebyggt område meddelande Arlanda under 2011 att man misslyckats med införandet av "Kurvad inflygning" och nu inte heller tror detta kommer att vara klart till 2018 då prövoperioden avslutas, och ansökte därför om ett nytt miljötillstånd där man begär att befrias från villkor 6 <ref>{{webbref|titel=Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport |url=http://www.swedavia.se/PageFiles/544672/Miljotillstand_POP_2011.pdf |utgivare=Swedavia |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131023012049/http://www.swedavia.se/PageFiles/544672/Miljotillstand_POP_2011.pdf |arkivdatum=2013-10-23 }}</ref> Frågan har lett till en infekterad konflikt mellan Arlanda flygplats/Swedavia och närliggande kommuner samt olika sammanslutningar av närboende. Arlanda har delvis undvikit att använda bana 3 för starter söderut och landningar från söder, men taxibanorna till terminalerna är anslutna i banans norra ände varför det tar längre tid mellan terminal och flygning.

* Flygplatsen menar att man visserligen missbedömt utvecklingen, men att Arlandas stora samhällsintresse och flygplatsens status som riksintresse borde ha företräde framför miljöhänsyn, bostadsbyggande och enskildas intressen.
* De kringliggande kommunerna och närboende hänvisar å sin sida till att Arlanda redan 1993 var ett riksintresse och att man därför borde undvikit chansningen på icke existerande teknik, och att Arlanda nu borde leva upp till sina åtaganden, eller bygga om banan så den kan användas med dagens teknik inom gällande miljöregler.<ref>{{webbref|titel=Ärendet skall avgöras som i miljödomstolen under September 2013|url=http://www.flygbuller.nu/index.html|utgivare=Föreningen Väsbybor mot flygbuller}}</ref><ref>{{webbref|titel=Nytt miljötillstånd för Arlanda flygplats |url=http://www.nackatingsratt.domstol.se/Om-tingsratten/Nytt-miljotillstand-for-Arlanda-flygplats/ |utgivare=Nacka Tingsrätt |datum=2013-08-30 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131023015126/http://www.nackatingsratt.domstol.se/Om-tingsratten/Nytt-miljotillstand-for-Arlanda-flygplats/ |arkivdatum=2013-10-23 }}</ref>

===2000-talet===
En ny lågkonjunktur i början av 2000-talet minskade åter resandet under några år. Efter ett antal år med kraftig tillväxt i passagerarantalet och en topp i resandet 2000 (18 264&nbsp;000 passagerare), var passagerarantalet 2003 nere på 15&nbsp;113&nbsp;000, vilket bara är aningen över 1997 års nivå. Under några år var det därför ingen större trängsel i de utbyggda terminalbyggnaderna eller på den nya banan, och Arlanda Express gick ekonomiskt dåligt på grund av lågt passagerarantal. En intressant händelse är att SAS och Luftfartsverket återigen hamnade i en juridisk tvist om betalning och utnyttjande av en nybyggd Terminal på Arlanda. Inte heller denna gång förelåg ett skriftligt avtal med LFV och SAS, endast några år efter att den långdragna tvisten om Inrikes 2 bilagts (se ovan). Passagerarantalet ökade sedermera och efter att under 2006 ha uppgått till 17&nbsp;539&nbsp;000 (vilket var mer än 1999 men mindre än 2000 och 2001), räknade Luftfartsverket med att siffrorna för 2007 skulle överträffa de för 2000. Fraktvolymerna har under senare år ökat procentuellt snabbare än passagerarflyget, och redan år 2005 överträffade fraktmängderna siffrorna från den förra högkonjunkturen. Antalet flygplanrörelser har dock inte ökat i samma utsträckning, utan istället flyger genomsnittligt större flygplan på Arlanda. 2000 genomfördes 275&nbsp;000 starter och landningar, 2003 var siffran nere på 228&nbsp;000, och prognosen för 2007 var 231&nbsp;000, trots att passagerarantalet förutsätts slå nytt rekord. Det beror på att mindre linjer minskat av olika skäl.

Passagerarantalet på Arlanda har sedermera ökat stegvis och uppgick år 2012 till ca 19 642 000 passagerare <ref>{{Webbref|url=https://www.swedavia.se/contentassets/40c868cfca874b1e8fe5d20c22cbbc97/fpl_201212.pdf|titel=Statistik|hämtdatum=2019-10-30|utgivare=Swedavia}}</ref> och år 2018 hade Arlanda fler passagerare än någonsin tidigare - antalet hade då stigit till 26 846 000.<ref>{{Webbref|url=https://www.swedavia.se/globalassets/statistik/fpl_201812.pdf|titel=Statistik|hämtdatum=2019-10-30|utgivare=Swedavia}}</ref>

=== Skrinlagda planer och framtida utbyggnader ===
[[Fil:ArlandaTerminalsFuture s.png|miniatyr|Arlandas terminaler enligt ''Projekt Arlanda 2002'', aldrig fullt genomfört.]]
En omfattande ombyggnad av Arlanda började planeras 1998 under namnet ''Projekt Arlanda 2002'', utöver de genomförda åtgärderna med att bygga bana 3, nytt torn och pir F, var tanken att ombyggnaden skulle innefatta att Terminal 3 revs och återuppstod som en helt ny terminal mellan dagens Terminal 2 och Terminal 4, vilka tillsammans skulle bilda Terminal Syd med pir A, pir B och pir C. Terminal 5 med dess två existerande pirer skulle också byggas om och tillsammans med en nybyggd pir bilda Terminal Nord med pir D, pir E och pir F. Båda terminalerna skulle ha avgångshall på övre plan och ankomsthall i nedre plan. Dessa utbyggnader sköts på framtiden. Projektet var först planerat att färdigställas 2002 men senare besked från [[LFV|Luftfartsverket]] hade först 2004 som tidpunkt för färdigställandet. Den 17 december 2003 invigde statsrådet [[Ulrica Messing]] det "Nya Arlanda" och därigenom verkar resterande utbyggnader ha inställts eller skjutits upp till en obestämd framtid.<ref>{{webbref|url=http://www.lfv.se/templates/LFV_ListArticle____17972.aspx |utgivare=Luftfartsverket |titel=Stockholm-Arlanda flygplats redo möta framtiden |hämtdatum=2007-08-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070818023434/http://www.lfv.se/templates/LFV_ListArticle____17972.aspx |arkivdatum=2007-08-18 }}</ref>

Arlanda har till skillnad från vissa flygplatser, exempelvis [[Stockholm-Bromma flygplats|Bromma flygplats]], inte drabbats av problem med att närliggande tätorter växt sig närmare flygplatsen, då Arlanda genom sin status som [[riksintresse]] har ett beslutat influensområde<ref>{{Webbref|url=http://www.trafikverket.se/PageFiles/60468/beraknat_influensomrade_beroende_pa_flygbuller_med_tillstandsgivna_bullerkurvor_overlagrade_bilaga_4.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2013-09-01 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131023015145/http://www.trafikverket.se/PageFiles/60468/beraknat_influensomrade_beroende_pa_flygbuller_med_tillstandsgivna_bullerkurvor_overlagrade_bilaga_4.pdf |arkivdatum=2013-10-23 }}</ref> där Arlanda har [[vetorätt]] för exempelvis bostadsbyggande. Däremot har situationen mellan Arlanda och kringliggande tätorter, främst [[Sigtuna]], [[Rosersberg]] och [[Upplands Väsby]] lett till intressekonflikter då Arlandas expansion skapat önskemål från flygplatsen om att utvidga "influensområdet". Systemet med influensområde har inneburit att man undvikit att bygga bostäder rakt under bana 1 och 2:s flygleder. Däremot har den mycket nyare bana 3, som efter flygets behov byggts parallellt med bana 1, skapat bullerproblem då misslyckandet att använda den teknik som utlovades, gjort att Arlanda i efterhand vill ändra inflygningsreglerna så man skall få tillstånd att flyga över områden som tidigare inte varit tillåtna att flyga över. (Se punkt 1.3, "Konflikten om bana 3".)

== Kommunikationer ==
=== Järnväg ===
[[Fil:Arlanda Central.JPG|miniatyr|Ingången till Arlanda C i SkyCity.]]
[[Fil:ArlandaExpress perongen arlanda flygplats.jpg|miniatyr|Arlandas [[Arlanda Express]]-perrong.]]

[[Arlandabanan]] är järnvägen till Arlanda flygplats sedan 1999. Det finns tre stationer, två för Arlanda Express (se nedan) och en, [[Arlanda C]], som ligger under servicekomplexet SkyCity för övriga tåg. [[A-train AB]] som förvaltar Arlandabanan tar ut en passageavgift per passagerare vid Arlanda C som kan ingå i biljetten eller tas ut direkt av passageraren. För att säkerställa att denna avgift faktiskt betalats infördes i december 2006 en spärr i SkyCity för Arlanda C där biljetterna kontrolleras. Avgiftsintäkterna används för att betala lånen som togs för att bygga Arlandabanan.

*[[Arlanda Express]] är ett [[snabbtåg]] är det snabbaste sättet att ta sig mellan Arlanda och [[Stockholms centralstation|Stockholm central]]. Restiden till Stockholm central är cirka 20 minuter. Arlanda Express har två stationer, Arlanda S under Terminal 2, 3 och 4, och Arlanda N under Terminal 5.<ref>{{webbref|titel=Priser|url=http://arlandaexpress.se/priser.aspx|utgivare=Arlanda Express|hämtdatum=2012-12-13}}</ref>
*[[SJ AB|SJ]]:s snabbtåg, intercity, regional och nattåg stannar vid Arlanda C och det går att resa till bland annat [[Stockholms centralstation|Stockholm C]], [[Norrköpings centralstation|Norrköping C]], [[Linköpings centralstation|Linköping C]], [[Gävle centralstation|Gävle C]], [[Uppsala centralstation|Uppsala C]], [[Sundsvall C]], [[Borlänge centralstation|Borlänge C]], [[Falun centralstation|Falun C]], [[Mora]], [[Umeå centralstation|Umeå C]], [[Östersunds centralstation|Östersund C]] och [[Åre]] utan att byta tåg. Restiden till Stockholm central är cirka 20 minuter. <ref>{{Webbref|url=https://www.sj.se/#/|titel=Välkommen att boka din tågresa här!  – SJ|hämtdatum=2018-10-26|efternamn=SJ|verk=www.sj.se|språk=sv}}</ref>
*[[SL]]:s [[Stockholms pendeltåg|pendeltåg]] trafikerar sedan 2012 [[Arlanda centralstation|Arlanda C]] i halvtimmestrafik. Nuvarande (2019) linje går [[Uppsala centralstation#Pendeltågsstation|Uppsala C]] – Arlanda C − [[Stockholm City (pendeltågsstation)|Stockholm City]] – [[Södertälje centrum (pendeltågsstation)|Södertälje centrum]]. Restiden till Stockholm City är 37 minuter och till Uppsala 18 minuter.

=== Busstrafik ===
Det finns direktbussar via [[Arlandaleden]] och [[E4]] mellan Arlanda och Stockholm City med [[Flygbussarna]]. [[SL]] och [[Upplands Lokaltrafik|UL]] kör lokal linjetrafik.

*[[Flygbussarna]] kör mellan Arlanda och Stockholm [[Cityterminalen]]. Restiden är ca 40 minuter till Cityterminalen för det snabbaste alternativet utan stopp på vägen. <ref>{{webbref|titel=Tidtabeller |url=http://www.flygbussarna.se/Tidtabeller__Priser/Tidtabeller.aspx |utgivare=Flygbussarna Airport Coaches AB |hämtdatum=2012-12-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121107012807/http://www.flygbussarna.se/Tidtabeller__Priser/Tidtabeller.aspx |arkivdatum=2012-11-07 }}</ref>
*Flygbussarna kör även två linjer mellan Arlanda och [[Liljeholmen]] respektive [[Brommaplan]].

*[[Storstockholms Lokaltrafik]]s linjer:
** Linje 583 - [[Märsta station|Märsta stn]] - Arlanda, stannar vid alla terminaler och ett antal ytterligare hållplatser därtill.
** Linje 589 - Östra Steninge (Märsta) - Arlanda, via [[Märsta station|Märsta stn]] och [[Valsta centrum]], stannar vid alla terminaler och ett antal ytterligare hållplatser därtill.
** Linje 586 - [[Nederäng]] - [[Ekillaskolan]] (Märsta), via [[Skepptuna]], [[Lunda socken, Uppland|Lunda]], Arlanda, [[Märsta station|Märsta stn]], stannar vid alla terminaler och ett antal ytterligare hållplatser därtill.
** Linje 579 - [[Bålsta station|Bålsta stn]] - Arlanda, via Sigtuna och Märsta centrum (ej Märsta station), stannar vid alla terminaler och ett antal ytterligare hållplatser därtill.
** Linje 593 (nattbus) - [[Cityterminalen|Stockholm (Cityterminalen)]] - [[Uppsala centralstation]], via Arlanda och [[Knivsta station|Knivsta stn]], stannar vid alla terminaler och ett antal ytterligare hållplatser därtill.
** Linje 592 (nattbuss) - [[Cityterminalen|Stockholm (Cityterminalen)]] - Arlanda, via [[Märsta station|Märsta stn]], [[Upplands Väsby (pendeltågsstation)|U. Väsby stn]], [[Rotebro (pendeltågsstation)|Rotebro stn]] och [[Norrviken (pendeltågsstation)|Norrviken stn]], stannar vid alla terminaler och ett antal ytterligare hållplatser därtill.
*[[Upplands Lokaltrafik]]s linjer:
** Linje 806 - [[Knutby]] - Arlanda, via [[Almunge]] och [[Långhundra]], stannar vid alla terminaler och ett antal ytterligare hållplatser därtill.
** Linje 801 - [[Uppsala centralstation|Uppsala C]] - Arlanda, via [[Knivsta]] (Ar-terminalen), stannar vid alla terminaler och ett antal ytterligare hållplatser därtill.
** Linje 880 - [[Uppsala centralstation|Uppsala C]] - Arlanda, via [[Knivsta]] (Ar-terminalen), stannar endast vid hållplatserna Flygskolan, Driftvägen, SAS-hangaren och Halmsjön, stannar ej vid terminalerna.
*[[Flixbus]] (f.d. Swebus Express, sedermera Swebus) trafikerar Arlanda.
*[[Nettbuss]] trafikerar sträckan [[Oslo]] - Arlanda, via [[Årjäng]], [[Karlstad]], [[Kristinehamn]], [[Karlskoga]], [[Örebro]], [[Arboga]] och [[Västerås]].<ref>{{Webbref |url=https://www.nettbuss.se/globalassets/tidtabeller-se/stockholm_arlanda-vasteras-karlstad-oslo-2019-01-07-till-2019-04-07.pdf |titel=Tidtabell Nettbuss |hämtdatum=2019-02-09 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190210044446/https://www.nettbuss.se/globalassets/tidtabeller-se/stockholm_arlanda-vasteras-karlstad-oslo-2019-01-07-till-2019-04-07.pdf |arkivdatum=2019-02-10 }}</ref>

=== Bil - Taxi ===
Flygplatsen har direktanslutning till motorvägen [[Arlandaleden]] som i sin tur ansluter till [[E4]] mot Stockholm och Uppsala/Sundsvall. Vägavstånd till Stockholm är 41&nbsp;km och till Uppsala 32&nbsp;km.

Om slutdestinationen inte ligger i direkt närhet av Stockholms centralstation (eller ligger söder om Mälaren) är det snabbaste alternativet till slutdestinationen ofta [[taxi]] hela vägen som har fasta priser till Stockholms centrala delar. Man kan med fördel resa med tåg och taxi i kombination, särskilt fördelaktigt för målpunkter söder om Stockholms innerstad, då det är ofta är köer på E4.

Arlanda har ett särskilt miljötaxi-system som innebär att ju bättre miljöprestanda desto kortare väntetid får bilen för att hämta upp nya passagerare. Sedan 2012 uppfyller alla taxi-bilar som minimum miljöbilsdefinitionen.

=== Cykel ===
Det finns cykelbana från Märsta (strax söder om stationen), varifrån det är cirka 6&nbsp;km till terminalerna.

== Myndigheter och säkerhet ==
Arlanda är ett [[skyddsobjekt]] och riksgräns och följer internationella flygsäkerhetregler. Därför arbetar dessa enheter dygnet runt på flygplatsen:

=== Polisen ===
Gränspolisen på Arlanda har bland annat i uppgift att sköta passkontrollen på terminalerna 2 och 5 för flyg utanför [[Schengensamarbetet]], passkundtjänst och allmänt polisarbete. Bombrobot finns placerad av säkerhetsskäl. Det är Gränspolisen som undersöker farligt bagage efter en bedömning av skyddsvakt. Polisstationen som hjälper till med anmälan och provisoriskt pass ligger på Tullvägen 7 A.

=== Tullen ===
[[Tullverket]] på Arlanda har i uppgift att ta hand om tullavgifter och stoppa illegalt varuinflöde till Sverige. Gränsskyddsgrupper genomför tullkontroll på resenärer och frakt. Klareringsexpedition finns på ankomsthall i Terminal 2 (beroende på flyg), 5 och även i Tullgränd.

=== Airport Security ===
[[Säkerhetskontroll]]en sköts av Nokas Security sedan Februari 2017 och [[skyddsvakt]]sbevakning sköts sedan 2007 av Securitas. Räddningstjänsten bemannas även den av personal från Securitas medan vakthavande säkerhetschef ''Duty officer'' är Swedavias ansvar.

== Terminaler ==
[[Fil:Stockholm Arlanda Terminal 5, 2016 01.JPG|mini|Terminal 5]]
[[Fil:2017-11-03 Arlanda Airport, interior.jpg|mini|Inuti flygplatsen]]
För närvarande består Arlanda av fyra [[Flygplatsterminal|terminal]]er:
* Terminal 2 för utrikestrafik med i första hand reguljära flygbolag som ingår [[flygbolagsallians]]erna [[European Low Fares Airline Association]], [[Oneworld]] och [[SkyTeam]], samt flygbolag som har ett mindre passagerarunderlag från Stockholm.
* Terminal 3 för inrikestrafik (regionaltrafik)
* Terminal 4 för inrikestrafik
* Terminal 5 för utrikestrafik, flygplatsens största terminal, med tre separata pirar. De tre pirarna på Terminal 5 heter från söder till norr pir D (Tidigare B), pir E (Tidigare A) och pir F. Utrikestrafik med i första hand reguljära flygbolag som ingår flygbolagsalliansen [[Star Alliance]] samt Norwegian Air Shuttle.

Mellan terminalerna är det gångavstånd, om än ganska långt mellan Terminal 2 och 5 (cirka 700 m, och 1100 m till pir F). Hela sträckan är dock inomhus. Det finns dessutom transferbussar mellan terminalerna samt långtidsparkering. Arlanda Express tar också passagerare som vill förflytta sig mellan terminal 2 och 5 med på sina tåg kostnadsfritt.

Det finns ingen Terminal 1. Det finns olika uppgifter om varför det blivit så. En uppgift gör gällande att siffran har reserverats för en eventuell framtida terminalbyggnad bredvid Terminal 2, för att terminalerna även efter en sådan utbyggnad skall ligga i nummerordning.

En annan anledning kan vara de äldre namnen på terminalerna. Terminal 5, som var den första terminalen som byggdes, kallades Arlanda Utrikes, medan allt inrikesflyg gick från Bromma. När [[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[Linjeflyg|LIN]] lade ned sin inrikestrafik från [[Stockholm-Bromma flygplats|Bromma]] och flyttade den till den nuvarande Terminal 4, kallades den enbart för Arlanda Inrikes. När sedan flygplatsen byggdes ut med en till inrikesterminal (nuvarande Terminal 2) fick den namnet Arlanda Inrikes 2. Samtidigt byggdes också nuvarande terminal 3, som fick namnet Arlanda Inrikes 3. När man sedan skulle byta namn på terminalerna till det unisona prexifet Terminal, fick Inrikes 2 och 3 behålla sina siffror, och resten av terminalerna fick ordna in sig i ledet.

<gallery>
Fil:ARNterm5.jpg|Utsidan av Terminal 5.
</gallery>

== Sky City ==
[[Fil:Arlanda, Sky city.JPG|mini|Sky City]]
Mitt i Arlandas terminalbyggnad finns ''Sky City'' som förbinder Terminal 4 och utrikes Terminal 5. Byggnaden hyser förutom hotellen [[Radisson Blu|Radisson Blu SkyCity Hotel]], [[Nordic Choice Hotels|Clarion Hotel Arlanda Airport]] och Rest and fly, även en del butiker och restauranger och även valutaväxling. I Sky City finns [[fönster]] av väl tilltagna proportioner, varigenom man bland annat kan beskåda flygplanstrafiken vid terminalerna fyra och fem. Sky City ritades av ''van Mierop & Belaieff Arkitektkontor'' och invigdes 1993.<ref>[http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/aaterinvigning-av-skycity-174863 Luftfartsverket:Återinvigning av SkyCity (2007-10-22)]</ref>

== Flygledartornet ==
[[Fil:Arlanda Flightower.jpg|miniatyr|90px|vänster|Arlandas kontrolltorn.]]
{{Huvudartikel|Arlandatornet}}
Bygget av det nya [[kontrolltorn]]et, Arlandatornet, började juli 1999 och blev klart maj 2001 till en byggkostnad av 24 miljoner [[svensk krona|kronor]]. Driftstarten för tornet blev den 23 december 2001. Tornet är 83 meter högt (90 meter inklusive [[radiomast|masten]]) men det sträcker sig också 11 meter ner under markytan. Vid klart väder är det möjligt att se både [[Globen]] i [[Stockholm]] och [[Uppsala domkyrka]] från tornet.

[[Flygledare|Flygledarna]] arbetar högst upp i tornet, i en driftcentral på 90 kvadratmeter. På våningen under finns ''rampkontrollen'', de som fördelar flygplanen på terminaler och olika gater. Under slutet av 2016 har rampkontrollen flyttat ner och den nya positionen är våning två i samma byggnad.

== Start- och landningsbanor ==
[[Fil:Sunways at Stockholm-Arlanda airport.jpg|thumb|Arlandas tre banor, geografiskt korrekt.]]
[[Fil:Arlanda aus der Luft.JPG|thumb|Foto taget från luften.]]
Arlanda har tre start- och landningsbanor.<ref>{{webbref|titel=AIP |url=http://www.lfv.se/AIP/AD/AD%202/ESSA/ES_AD_2_ESSA_en.pdf |utgivare=Luftfartsverket |hämtdatum=22 januari 2012 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130116150826/http://www.lfv.se/AIP/AD/AD%202/ESSA/ES_AD_2_ESSA_en.pdf |arkivdatum=16 januari 2013 }}</ref>
* Bana 1 (01L,19R), är Arlandas huvudbana som har varit med sedan starten. Ungefär 50% av starterna sker på denna bana som är 3&nbsp;300 m lång.<ref name="arlandastat">{{webbref|titel=Statistik över bananvändning |url=http://www.swedavia.se/arlanda/om-stockholm-arlanda-airport/for-grannar/banor-vader-vind/sa-har-valjs-bana/statistik-bananvandning/ |utgivare=Stockholm Arlanda Airport |hämtdatum=2013-01-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131023012042/http://www.swedavia.se/arlanda/om-stockholm-arlanda-airport/for-grannar/banor-vader-vind/sa-har-valjs-bana/statistik-bananvandning/ |arkivdatum=2013-10-23 }}</ref>
* Bana 2 (26,08), har också varit med sedan starten. Ungefär 35% av landningarna sker på denna bana.<ref name="arlandastat"/>
* Bana 3 (01R,19L), öppnades 2003. Används vid landningar vid högtrafik men även vid starter under hela dagen. Ungefär 15% av landningarna sker på denna bana.<ref name="arlandastat"/>
 
Bansystemet 01L/19R och 01R/19L (bana 1 och bana 3) är ett exempel på parallellbanesystem, där under högtrafik den längre 01L/19R används för starter och 01R/19L för landningar. Eftersom en avbruten landnings flygväg inte korsar startade flygplans kan starter och landningar ske oberoende vilket tillåter större antal per timme.

Under lågtrafik används 08/26 tillsammans med en av de andra i huvudsak så att starter sker i riktning från terminalerna och landingar mot terminalerna för att minska körsträckan på marken. Vindriktningen avgör vilken som används för starter och vilken för landningar, med undantag för när ett startande flygplan behöver använda den längre 01L/19R eller dålig sikt gör att instrumentlandningssystemen på bana 1 och 3 behövs.

Arlanda är ibland utsatt för [[Snökanon (väderfenomen)|kraftiga snöfall]] under den tidiga vintern då kall luft kan ta upp fukt från Östersjön innan den blivit isbelagd. Det är då en fördel att det är tre banor, eftersom banor måste stängas då de plogas.

== Destinationer och flygbolag ==

=== Passagerare ===
{{Airport-dest-list|[[Aegean Airlines]]|[[Aten-Elefthérios Venizélos internationella flygplats|Aten]], [[Kalamatas internationella flygplats|Kalamata]] <br>'''Säsong:''' [[Heraklions internationella flygplats|Heraklion]] <br>'''Säsongscharter:''' [[Chanias internationella flygplats|Chania]], [[Rhodos internationella flygplats|Rhodos]]|<!-- -->|[[Aeroflot]]|[[Sjeremetevos internationella flygplats|Moskva–Sjeremetevo]]|<!-- -->|[[Air Arabia Maroc]]|[[Agadir-Al Massiras flygplats|Agadir]]|<!-- -->|[[Air China]]|[[Pekings internationella flygplats|Peking]]|<!-- -->|[[Air France]]|[[Paris-Charles de Gaulle flygplats|Paris–Charles de Gaulle]] <br> '''Säsong:''' [[Marseille Provence flygplats|Marseille]]|<!-- -->|[[Air India]]|[[Indira Gandhis internationella flygplats|Delhi]]|<!-- -->|[[Air Malta]]|[[Maltas internationella flygplats|Malta]] <ref>{{Tidningsref|författare=|rubrik=Air Malta schedules new routes in S18|url=https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/275231/airmalta-schedules-new-routes-in-s18/|tidning=Routesonline|hämtdatum=2018-02-15|språk=en-GB}}</ref>|<!-- -->|[[Air Serbia]]|[[Belgrad-Nikola Teslas flygplats|Belgrad]]|<!-- -->|[[airBaltic]]|[[Rigas internationella flygplats|Riga]], [[Tallinns internationella flygplats|Tallinn]] <ref>{{Tidningsref|rubrik=airBaltic expands Tallinn network in W18|url=https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/276988/airbaltic-expands-tallinn-network-in-w18/|tidning=Routesonline|hämtdatum=2018-02-15|språk=en-GB}}</ref>|<!-- -->|[[Alitalia]]|'''Säsong:''' [[Milano-Linate flygplats|Milano–Linate]] <ref>{{Tidningsref|rubrik=Alitalia plans Milan Linate – Stockholm in S18|url=https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/276205/alitalia-plans-milan-linate-stockholm-in-s18/|tidning=Routesonline|hämtdatum=2018-02-15|språk=en-GB}}</ref>|<!-- -->|[[AtlasGlobal]]|[[Istanbul Atatürks flygplats|Istanbul–Atatürk]]|<!-- -->|[[Austrian Airlines]]|[[Wiens flygplats|Wien]]|<!-- -->|[[Belavia]]|[[Minsks internationella flygplats|Minsk]]|<!-- -->|[[Blue Air]]|[[Henri Coandăs internationella flygplats|Bukarest]] <br>'''Säsong:''' [[Turin-Caselles flygplats|Turin]]|<!-- -->|[[British Airways]]|[[London-Heathrow flygplats|London–Heathrow]]|<!-- -->|[[Bulgarian Air Charter]]|'''Säsongscharter:''' [[Varnas flygplats|Varna]]|<!-- -->|[[China Eastern Airlines]]|'''Säsong:''' Shanghai|<!-- -->|[[Condor]]|'''Charter:''' [[Gregorio Luperóns internationella flygplats|Puerto Plata]]|<!-- -->|[[Croatia Airlines]]|'''Säsong:''' [[Franjo Tuđmans flygplats|Zagreb]]|<!-- -->|[[Czech Airlines]]|[[Prag-Václav Havels flygplats|Prag]]|<!-- -->|64=[[easyJet Switzerland]]|65=[[Basel-Mulhouse-Freiburg flygplats|Basel/Mulhouse]], [[Genèves internationella flygplats|Genève]]|66=<!-- -->|67=[[Emirates (flygbolag)|Emirates]]|68=[[Dubais internationella flygplats|Dubai–International]]|69=<!-- -->|70=[[Ethiopian Airlines]]|71=[[Addis Abeba Bole internationella flygplats|Addis Ababa]], [[Oslo flygplats, Gardermoen|Oslo–Gardermoen]] From december 2018: Asmara|72=<!-- Do not add Paris/Frankfurt as ET does not have traffic rights between ARN and CDG/FRA. ET have traffic rights between ARN and OSL with tickets on sale at booking systems. -->
<!-- -->|73=[[Eurowings]]|74=[[Düsseldorfs flygplats|Düsseldorf]], [[Hamburgs flygplats|Hamburg]] <br>'''Säsong:''' [[Köln-Bonns flygplats|Köln/Bonn]]|75=<!-- -->|76=[[Finnair]]|77=[[Helsingfors-Vanda flygplats|Helsingfors]]<br>'''Säsong:''' [[Bergens flygplats, Flesland|Bergen]]|78=<!-- -->|80=[[Beirut-Rafic Hariris internationella flygplats|Beirut]]|81=<!-- -->|82=[[Iberia (flygbolag)|Iberia]]|83=[[Adolfo Suárez Madrid-Barajas flygplats|Madrid]]|84=<!-- -->|85=[[Icelandair]]|86=[[Keflavíks internationella flygplats|Reykjavik–Keflavik]]|87=<!-- -->|88=[[Iran Air]]|89=[[Teheran-Imam Khomeinis internationella flygplats|Teheran–Imam Khomeini]]|90=<!-- -->|91=[[Iraqi Airways]]|92=[[Bagdads internationella flygplats|Bagdad]]|93=<!--route is open for booking as of 14 March 2017-->
<!-- -->|94=[[Jet Time]]|95='''Charter:''' [[Antalyas flygplats|Antalya]], [[Milas–Bodrums flygplats|Bodrum]], [[Chanias internationella flygplats|Chania]], [[Dalamans flygplats|Dalaman]], [[Fuerteventuras flygplats|Fuerteventura]], [[Gran Canarias flygplats|Gran Canaria]], [[Hurghadas internationella flygplats|Hurghada]], [[Adnan Menderes flygplats|Izmir]], [[Korfus internationella flygplats|Korfu]], [[Palma de Mallorcas flygplats|Palma de Mallorca]], [[Splits flygplats|Split]], [[Teneriffas södra flygplats|Teneriffa–Syd]]|96=<!-- -->|97=[[KLM]]|98=[[Amsterdam-Schiphols flygplats|Amsterdam]]|99=<!-- -->|100=[[LOT Polish Airlines]]|101=[[Warszawa-Frédéric Chopins flygplats|Warszawa–Chopin]]|102=<!-- -->|103=[[Lufthansa]]|104=[[Frankfurt am Mains flygplats|Frankfurt]], [[Münchens flygplats|München]]|105=<!-- -->|106=[[Luxair]]|107=[[Luxemburg-Findels internationella flygplats|Luxemburg]]|108=<!-- -->|109=[[Med Airways]]|110=[[Beirut-Rafic Hariris internationella flygplats|Beirut]]|111=<!-- -->|112=[[Nordica (flygbolag)|Nordica]]|113=[[Tallinns internationella flygplats|Tallinn]]|114=<!-- -->|115=[[Norwegian Air Shuttle]]|116=[[Alicante-Elches flygplats|Alicante]], [[Amsterdam-Schiphols flygplats|Amsterdam]], [[Bangkok-Suvarnabhumis flygplats|Bangkok–Suvarnabhumi]], [[Barcelona-El Prats flygplats|Barcelona]], [[Bergens flygplats, Flesland|Bergen]], [[Berlin-Schönefelds flygplats|Berlin–Schönefeld]], [[Budapest-Ferenc Liszts internationella flygplats|Budapest]], [[Dublin Airport|Dublin]], [[Edinburgh Airport|Edinburgh]], [[Faros flygplats|Faro]], [[Fort Lauderdale–Hollywood International Airport|Fort Lauderdale]], [[Gran Canarias flygplats|Gran Canaria]], [[Göteborg-Landvetter Airport|Göteborg]], [[Helsingfors-Vanda flygplats|Helsingfors]], [[Kiruna Airport|Kiruna]], [[Kraków-Balices flygplats|Kraków]], [[Köpenhamns flygplats|Köpenhamn]], [[Larnacas internationella flygplats|Larnaca]], [[Lissabon-Portelas flygplats|Lissabon]], [[Gatwick flygplats|London–Gatwick]], [[Luleå Airport|Luleå]], [[Adolfo Suárez Madrid-Barajas flygplats|Madrid]], [[Málaga-Costa del Sols flygplats|Málaga]], [[Malmö Airport|Malmö]], [[Manchester Airport|Manchester]], [[Milano-Malpensa flygplats|Milano–Malpensa]], [[Münchens flygplats|München]], [[John F. Kennedy International Airport|New York–JFK]], [[Nice Côte d'Azurs flygplats|Nice]], [[Oslo flygplats, Gardermoen|Oslo–Gardermoen]], [[Palma de Mallorcas flygplats|Palma de Mallorca]], [[Paris-Charles de Gaulle flygplats|Paris-Charles de Gaulle]] (börjar 31 mars 2019), [[Paris-Orly flygplats|Paris–Orly]] (slutar 28 mars 2019), [[Prag-Václav Havels flygplats|Prag]], [[Rigas internationella flygplats|Riga]], [[Rom-Fiumicinos flygplats|Rom–Fiumicino]], [[Sarajevos internationella flygplats|Sarajevo]], [[Skellefteå Airport|Skellefteå]] (slutar 10 januari 2019), [[Tallinns internationella flygplats|Tallinn]], [[Ben Gurions internationella flygplats|Tel Aviv–Ben Gurion]], [[Teneriffas södra flygplats|Teneriffa–Syd]], [[Umeå Airport|Umeå]], [[Vilnius internationella flygplats|Vilnius]]<br>'''Säsong:''' [[Agadir-Al Massiras flygplats|Agadir]], [[Aten-Elefthérios Venizélos internationella flygplats|Aten]], [[Bastia-Porettas flygplats|Bastia]], [[Belgrad-Nikola Teslas flygplats|Belgrad]], [[Bilbaos flygplats|Bilbao]], [[Bordeaux-Mérignacs flygplats|Bordeaux]], [[Burgas flygplats|Burgas]], [[Catania-Fontanarossas flygplats|Catania]], [[Chanias internationella flygplats|Chania]], [[Dubais internationella flygplats|Dubai–International]], [[Dubrovniks flygplats|Dubrovnik]], [[Fuerteventuras flygplats|Fuerteventuras]], [[Genèves internationella flygplats|Genève]], [[Grenoble-Isère flygplats|Grenoble]], [[Heraklions internationella flygplats|Heraklion]], [[Korfus internationella flygplats|Korfu]], [[Kos internationella flygplats|Kos]], [[Krabi]], [[Los Angeles International Airport|Los Angeles]], [[Madeira flygplats|Madeira]], [[Marrakech-Menaras flygplats|Marrakech]], [[Montpellier-Méditerranées flygplats|Montpellier]], [[Oakland International Airport|Oakland]], [[Olbia-Costa Smeraldas flygplats|Olbia]], [[Orlando International Airport|Orlando]], [[Palermo-Punta Raisis flygplats|Palermo]], [[Pisas internationella flygplats|Pisa]], [[Pulas flygplats|Pula]], [[Rhodos internationella flygplats|Rhodos]], [[Salzburgs flygplats|Salzburg]], [[Santorinis flygplats|Santorini]], [[Splits flygplats|Split]], [[Venedig Marco Polos flygplats|Venedig]], [[Visby Airport|Visby]], [[Östersund flygplats|Östersund]]|117=<ref>{{Webbref |url=https://www.norwegian.com/se/destinationer/StockholmArlanda-Alladestinationer |titel=Stockholm Arlanda - Alla Destinationer |hämtdatum=2018-12-23}}</ref>
<!-- -->|118=[[Nouvelair]]|119='''Säsong:''' [[Monastir-Habib Bourguibas internationella flygplats|Monastir]] ,<ref>{{Tidningsref|rubrik=Nouvelair Tunisie adds Scandinavia flight in S18|url=https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/276232/nouvelair-tunisie-adds-scandinavia-flight-in-s18/|tidning=Routesonline|hämtdatum=2018-02-15|språk=en-GB}}</ref> [[Tunis-Karthagos internationella flygplats|Tunis]]|120=<!-- -->|121=[[Novair]]|122='''Säsong:''' [[Larnacas internationella flygplats|Larnaca]]<br>'''Säsongscharter:''' [[Burgas flygplats|Burgas]], [[Chanias internationella flygplats|Chania]], [[Fuerteventuras flygplats|Fuerteventura]], [[Dabolim Airport|Goa]], [[Gran Canarias flygplats|Gran Canaria]], [[Heraklions internationella flygplats|Heraklion]], [[Karpathos flygplats|Karpathos]], [[Kefalinias internationella flygplats|Kefalinia]], [[Aktions flygplats|Preveza]], [[Gregorio Luperóns internationella flygplats|Puerto Plata]], [[Rhodos internationella flygplats|Rhodos]], [[Santorinis flygplats|Santorini]], [[Sharm el-Sheikhs internationella flygplats|Sharm el-Sheikh]], [[Zakynthos internationella flygplats|Zakynthos]]|123=<!-- -->|124=[[Qatar Airways]]|125=[[Hamads internationella flygplats|Doha]]|126=<!-- -->|127=[[Pegasus Airlines]]|128=[[Antalyas flygplats|Antalya]], [[Sabiha Gökçens internationella flygplats|Istanbul–Sabiha Gökçen]]|129=<!-- -->|130=[[Royal Air Maroc]]|131=[[Mohammed V:s internationella flygplats|Casablanca]]|132=<!-- -->|133=[[S7 Airlines]]|134='''Säsong:''' [[Pulkovos internationella flygplats|Sankt Petersburg]] <ref>{{Tidningsref|rubrik=S7 Airlines expands European network from St. Petersburg in S18|url=https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/275730/s7-airlines-expands-european-network-from-st-petersburg-in-s18/|tidning=Routesonline|hämtdatum=2018-02-16|språk=en-GB}}</ref>|135=<!-- -->|136=[[Scandinavian Airlines]]|137=[[Alicante-Elches flygplats|Alicante]], [[Amsterdam-Schiphols flygplats|Amsterdam]], [[Aten-Elefthérios Venizélos internationella flygplats|Aten]], [[Barcelona-El Prats flygplats|Barcelona]], [[Bergens flygplats, Flesland|Bergen]], [[Berlin-Tegels flygplats|Berlin–Tegel]], [[Billunds flygplats|Billund]], [[Birmingham Airport|Birmingham]] ,<ref name=":4">{{Tidningsref|rubrik=SAS boosts Stockholm Arlanda network in S18|url=https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/275318/sas-boosts-stockholm-arlanda-network-in-s18/|tidning=Routesonline|hämtdatum=2018-02-16|språk=en-GB}}</ref> [[Bryssel-Zaventems flygplats|Bryssel]], [[O'Hare International Airport|Chicago–O'Hare]], [[Dublin Airport|Dublin]], [[Düsseldorfs flygplats|Düsseldorf]], [[Edinburgh Airport|Edinburgh]], [[Faros flygplats|Faro]], [[Frankfurt am Mains flygplats|Frankfurt]], [[Genèves internationella flygplats|Genève]], [[Gran Canarias flygplats|Gran Canaria]], [[Göteborg-Landvetter Airport|Göteborg]], [[Hamburgs flygplats|Hamburg]], [[Helsingfors-Vanda flygplats|Helsingfors]], [[Hongkongs internationella flygplats|Hongkong]], [[Kalmar Öland Airport|Kalmar]], [[Kiruna Airport|Kiruna]], [[Kraków-Balices flygplats|Kraków]], [[Köpenhamns flygplats|Köpenhamn]], [[London-Heathrow flygplats|London–Heathrow]], [[Los Angeles International Airport|Los Angeles]], [[Luleå Airport|Luleå]], [[Maltas internationella flygplats|Malta]], [[Málaga-Costa del Sols flygplats|Málaga]], [[Malmö Airport|Malmö]], [[Manchester Airport|Manchester]], [[Milano-Linate flygplats|Milano–Linate]], [[Milano-Malpensa flygplats|Milano–Malpensa]], [[München-Franz Josef Strauss flygplats|München]], [[Newark Liberty International Airport|Newark]], [[Nice Côte d'Azurs flygplats|Nice]], [[Oslo flygplats, Gardermoen|Oslo–Gardermoen]], [[Palma de Mallorcas flygplats|Palma de Mallorca]], [[Paris-Charles de Gaulle flygplats|Paris–Charles de Gaulle]], [[Prag-Václav Havels flygplats|Prag]], [[Rigas internationella flygplats|Riga]], [[Rom-Fiumicinos flygplats|Rom–Fiumicino]], [[Ronneby Airport|Ronneby]], [[Salzburgs flygplats|Salzburg]], [[Pulkovos internationella flygplats|Sankt Petersburg]], [[Skellefteå Airport|Skellefteå]], [[Sundsvall Timrå Airport|Sundsvall]], [[Stavangers flygplats, Sola|Stavanger]], [[Stuttgarts flygplats|Stuttgart]], [[Tallinns internationella flygplats|Tallinn]], [[Tammerfors-Birkala flygplats|Tammerfors]], [[Thessalonikis internationella flygplats|Thessaloniki]], [[Tromsø flygplats|Tromsø]], [[Trondheims flygplats, Værnes|Trondheim]], [[Umeå Airport|Umeå]], [[Vasa flygplats|Vasa]], [[Vilnius internationella flygplats|Vilnius]], [[Visby Airport|Visby]], [[Zürichs internationella flygplats|Zürich]], [[Åbo flygplats|Åbo]], [[Århus flygplats|Århus]]  ,<ref>{{Tidningsref|rubrik=SAS expands Aarhus network in S18|url=https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/275123/sas-expands-aarhus-network-in-s18/|tidning=Routesonline|hämtdatum=2018-02-16|språk=en-GB}}</ref> [[Ängelholm-Helsingborg Airport|Ängelholm]], [[Örnsköldsvik Airport|Örnsköldsvik]] ,<ref>{{Tidningsref|rubrik=SAS to launch service to Örnsköldsvik|url=http://www.finchannel.com/tourism-and-travel/68037-sas-to-launch-service-to-oernskoeldsvik|tidning=finchannel.com|hämtdatum=2018-02-16|språk=en-gb}}</ref> [[Åre Östersund Airport|Östersund]]<br>'''Säsong:''' [[Bastia-Porettas flygplats|Bastia]], [[Biarritz-Pays Basques flygplats|Biarritz]], [[Bodø flygplats|Bodø]], [[Bologna Guglielmo Marconis flygplats|Bologna]], [[Budapest-Ferenc Liszts internationella flygplats|Budapest]], [[Cagliari-Elmas flygplats|Cagliari]], [[Chambérys flygplats|Chambéry]], [[Chanias internationella flygplats|Chania]], [[Dubrovniks flygplats|Dubrovnik]], [[Ovdas internationella flygplats|Eilat–Ovda]],  [[Cristiano Ronaldos internationella flygplats|Funchal]], [[Gazipaşas flygplats|Gazipaşa]] ,<ref name=":4" /> [[Gdańsk-Lech Wałęsas flygplats|Gdańsk]], [[Miami International Airport|Miami]], [[Ibizas flygplats|Ibiza]], [[Innsbrucks flygplats|Innsbruck]], [[Lissabon-Portelas flygplats|Lissabon]], [[Mykonos internationella flygplats|Mykonos]], [[Olbia-Costa Smeraldas flygplats|Olbia]], [[Palermo-Punta Raisis flygplats|Palermo]], [[Pisas internationella flygplats|Pisa]], [[Pristinas internationella flygplats|Pristina]], [[Pulas flygplats|Pula]], [[Sarajevos internationella flygplats|Sarajevo]], [[Splits flygplats|Split]], [[Turin-Caselles flygplats|Turin]], [[Venedig Marco Polos flygplats|Venedig]], [[Verona-Villafrancas flygplats|Verona]]<ref name=":4" />|138=<!-- -->|139=[[Singapore Airlines]]|140=[[Domodedovos internationella flygplats|Moskva–Domodedovo]], [[Singapore Changi flygplats|Singapore]]|141=<!-- -->|142=[[Small Planet Airlines]]|143='''Säsongscharter:''' [[Ioánninas flygplats|Ioánnina]] [[Sitia flygplats|Sitia]] [[Tiranas internationella flygplats Moder Teresa|Tirana]] <ref>{{Tidningsref|rubrik=Sverige får nytt direktflyg till Albanien|url=https://www.expressen.se/allt-om-resor/resmal/europa/sverige-far-nytt-direktflyg-till-albanien/|tidning=Allt om Resor|datum=2017-09-14|hämtdatum=2018-02-16|språk=sv-SE}}</ref>|144=<!-- -->|145=[[Sparrow Aviation]]|146=[[Kristianstad Österlen Airport|Kristianstad]]|147=<!-- -->|148=[[SunExpress]]|149='''Säsong:''' [[Antalyas flygplats|Antalya]], [[Adnan Menderes flygplats|Izmir]], [[Konyas flygplats|Konya]] <ref>{{Tidningsref|rubrik=SunExpress plans new routes in S18|url=https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/275776/sunexpress-plans-new-routes-in-s18/|tidning=Routesonline|hämtdatum=2018-02-16|språk=en-GB}}</ref>|150=<!-- -->|151=[[Swiss International Air Lines]]|152=[[Zürichs internationella flygplats|Zürich]]|153=<!-- -->|154=[[TAP Air Portugal]]|155=[[Lissabon-Portelas flygplats|Lissabon]]|156=<!-- -->|157=[[TAROM]]|158=[[Henri Coandăs internationella flygplats|Bukarest]]|159=<!-- -->|160=[[Thai Airways]]|161=[[Bangkok-Suvarnabhumis flygplats|Bangkok–Suvarnabhumi]]<br>'''Säsong:''' [[Phukets internationella flygplats|Phuket]]|162=<!-- -->|163=[[Thomas Cook Airlines Scandinavia]]|164='''Säsongscharter:''' [[Agadir-Al Massiras flygplats|Agadir]], [[Antalyas flygplats|Antalya]], [[Drottning Beatrix internationella flygplats|Aruba]], [[Banjuls internationella flygplats|Banjul]], [[Burgas flygplats|Bourgas]], [[Cancúns internationella flygplats|Cancún]], [[Cristiano Ronaldos internationella flygplats|Funchal]], [[Gazipaşas flygplats|Gazipaşa]], [[Gran Canarias flygplats|Gran Canaria]], [[Hurghadas internationella flygplats|Hurghada]], [[Larnacas internationella flygplats|Larnaca]], [[Marsa Alams internationella flygplats|Marsa Alam]], [[Palma de Mallorcas flygplats|Palma de Mallorca]], [[Punta Canas internationella flygplats|Punta Cana]], [[Rhodos internationella flygplats|Rhodos]], [[Amílcar Cabrals internationella flygplats|Sal]], [[Teneriffas södra flygplats|Teneriffa–Syd]], [[Varnas flygplats|Varna]]|165=<!-- -->|166=[[Transavia]]|167=[[Eindhovens flygplats|Eindhoven]]|168=<!-- -->|169=[[TUI fly Nordic]]|170='''Säsongscharter:''' [[Alghero-Fertilia flygplats|Alghero]], [[Antalyas flygplats|Antalya]], [[Aristides Pereiras internationella flygplats|Boa Vista]], [[Burgas flygplats|Burgas]], [[Cancúns internationella flygplats|Cancún]], [[Catania-Fontanarossas flygplats|Catania]], [[Chanias internationella flygplats|Chania]], [[Bandaranaike International Airport|Colombo]], [[Dalamans flygplats|Dalaman]], [[Fuerteventuras flygplats|Fuerteventura]], [[Cristiano Ronaldos internationella flygplats|Funchal]], [[Gran Canarias flygplats|Gran Canaria]], [[Ibizas flygplats|Ibiza]], [[Korfus internationella flygplats|Korfu]], [[Kos internationella flygplats|Kos]], [[Krabis internationella flygplats|Krabi]], [[Lanzarotes flygplats|Lanzarote]], [[Larnacas internationella flygplats|Larnaca]], [[Sir Seewoosagur Ramgoolams internationella flygplats|Mauritius]], [[Menorcas flygplats|Menorca]], [[Palma de Mallorcas flygplats|Palma de Mallorca]], [[Phukets internationella flygplats|Phuket]], [[Phu Quoc Internationell flygplats|Phu Quoc]], [[Gregorio Luperóns internationella flygplats|Puerto Plata]], [[Pulas flygplats|Pula]], [[Punta Canas internationella flygplats|Punta Cana]], [[Rhodos internationella flygplats|Rhodos]], [[Amílcar Cabrals internationella flygplats|Sal]], [[Samos internationella flygplats|Samos]], [[Santorinis flygplats|Santorini]], [[Splits flygplats|Split]], [[Teneriffas södra flygplats|Teneriffa–Syd]], [[Tivats flygplats|Tivat]], [[Zakynthos internationella flygplats|Zakynthos]]|171=<!-- -->|172=[[TUI Airways]]|173='''Säsongscharter:''' [[Alghero-Fertilia flygplats|Alghero]] ,<ref name=":5">{{Tidningsref|rubrik=TUI Airways UK adds various Nordic routes in S18|url=https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/276331/tui-airways-uk-adds-various-nordic-routes-in-s18/|tidning=Routesonline|hämtdatum=2018-02-16|språk=en-GB}}</ref> [[Chanias internationella flygplats|Chania]] ,<ref name=":5" /> [[Kos internationella flygplats|Kos]] ,<ref name=":5" /> [[Larnacas internationella flygplats|Larnaca]]  ,<ref name=":5" /> [[Menorcas flygplats|Menorca]] ,<ref name=":5" /> [[Palma de Mallorcas flygplats|Palma de Mallorca]] ,<ref name=":5" /> [[Rhodos internationella flygplats|Rhodos]] <ref name=":5" />|174=<!-- -->|175=[[Turkish Airlines]]|176=[[Istanbul Atatürks flygplats|Istanbul–Atatürk]]<br>'''Säsong:''' [[Esenboğas internationella flygplats|Ankara]], [[Sabiha Gökçens internationella flygplats|Istanbul–Sabiha Gökcen]]|177=<!-- -->|178=[[Ukraine International Airlines]]|179=[[Boryspils internationella flygplats|Kiev–Boryspil]]|180=<!-- -->|181=[[United Airlines]]|182='''Säsong:''' [[Newark Liberty International Airport|Newark]]|183=<!-- -->|184=[[Vueling Airlines]]|185=[[Barcelona-El Prats flygplats|Barcelona]]<br>'''Säsong:''' [[Rom-Fiumicinos flygplats|Rom–Fiumicino]]|186=<!-- -->|187=[[Wings of Lebanon]]|188=[[Beirut-Rafic Hariris internationella flygplats|Beirut]]|189=<!-- -->
|3rdcoltitle=Ref
<!-- -->
}}

=== Frakt ===
2006 transporterades totalt 184&nbsp;000&nbsp;ton gods och post via Arlanda. Fraktflygen har ökat på senare tid, +7 % 2005–2006. Andelen post har minskat med 4,1 % till 26&nbsp;000 ton medan övrigt gods har ökat med 9 % till totalt 158&nbsp;000&nbsp;ton (alla siffror avser jämförelse 2005/2006).

[[Korean Air]] och [[Turkish Airlines]] trafikerar idag Arlanda med fraktflyg. Andra operatörer är [[FedEx]], [[UPS (transportföretag)|UPS]] och [[DHL]] med flera.

=== De vanligaste destinationerna mätt i passagerarantal 2018 ===
{|
|-
| valign="top" width=33% |
1. [[London]] {{formatnum:1520311}}<br>
2. [[Köpenhamn]] {{formatnum:1512428}}<br>
3. [[Oslo]] {{formatnum:1434922}}<br>
4. [[Helsingfors]] {{formatnum:1276759}}<br>
5. [[Luleå]] {{formatnum:1071898}}<br>
6. [[Göteborg]] {{formatnum:905538}}<br>
7. [[Amsterdam]] {{formatnum:856725}}<br>
8. [[Umeå]] {{formatnum:720961}}<br>
9. [[Frankfurt]] {{formatnum:697258}}<br>
10. [[Malmö]] {{formatnum:633853}}<br>
| valign="top" width=33% |
11. [[Paris]] {{formatnum:618195}}<br>
12. [[München]] {{formatnum:550335}}<br>
13. [[Istanbul]] {{formatnum:488096}}<br>
14. [[Malaga]] {{formatnum:448377}}<br>
15. [[Berlin]] {{formatnum:440285}}<br>
16. [[Zürich]] {{formatnum:408186}}<br>
17. [[Palma]] {{formatnum:399741}}<br>
18. [[Skellefteå]] {{formatnum:381548}}<br>
19. [[Östersund]] {{formatnum:346238}}<br>
20. [[Barcelona]] {{formatnum:341464}}<br>
|}
<small>''Källa: [https://www.swedavia.se/om-swedavia/statistik/ Swedavia - destinationsstatistik]''</small>

=== Internationella flygbolag med trafikkontor på Arlanda ===
Det finns inga internationella flygbolag som har trafikkontor på Arlanda. [[Scandinavian Airlines|SAS]] trafikkontor finns på [[Kastrup]], och hade sitt huvudkontor på Arlanda mellan 2010 och 2013. Man är nu tillbaka på kontoret i [[SAS koncernbyggnad|Frösundavik.]]<gallery>
Fil:SAS Scandinavian Airlines Boeing 737-800 (LN-RRJ) taking off from Stockholm - Arlanda Airport.jpg|Lyftande plan
</gallery>

== Arlanda på film och TV ==
Filmer som utspelas på flygplatsen:
{{Kolumner}}
* ''[[Sällskapsresan]]'' (1980)
* ''[[Varning för Jönssonligan]]'' (1981)
* ''[[Jönssonligan får guldfeber]]'' (1984)
* ''[[Hundtricket]]'' (2002)
* ''[[Cockpit (film)|Cockpit]]'' (2012)
{{Kolumner-slut}}

TV från flygplatsen:
* ''[[Stockholm-Arlanda (TV-program)|Stockholm - Arlanda]]'' (2009), [[TV3]]

== Konst på Arlanda ==

Stockholm-Arlanda flygplats utgör en del av [[Sweden Solar System]], då [[Jupiter]] representeras av en blomsterrabatt på flygplatsen.

== Se även ==
* [[Arlandatornet]]
* [[Stockholm-Bromma flygplats]]
* [[Stockholm-Skavsta flygplats]]
* [[Västerås flygplats]]
* [[Lista över flygplatser i Sverige]]
* [[Lista över Nordens största flygplatser]]
* [[Stockholm-Arlanda (TV-program)]]
* [[Jumbo Hostel]]

== Referenser ==

=== Noter ===
<references/>

=== Källor ===
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholm_Arlanda_Airport&oldid=825231807|artikel=Stockholm Arlanda Airport|datum=2018-02-12}}
* ''[[Nationalencyklopedin]]'' (2007)
* fil dr [[Harald Schiller]], ''Händelser man minns – en [[krönika]] 1920–1969'', (1970)
* [http://www.lfv.se/upload/Flygplatser/Arlanda/PDF/FACTS.pdf Luftfartsverket, ''Arlanda Facts 2006'']
* [https://web.archive.org/web/20070902010847/http://www.lfv.se/templates/LFV_InfoSida_70_30____39631.aspx Luftfartsverket, historik]
* [https://web.archive.org/web/20071116065633/http://www.lfv.se/templates/LFV_ListArticle____17961.aspx Luftfartsverket, Arlandatornet får europeisk utmärkelse]

== Vidare läsning ==
* {{bokref
|efternamn=Fälting
|förnamn=Lars
|titel=Högtflygande planer i debatten om Arlanda 1946
|url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2353
|serie=Working papers in transport and communication history, 1104-6988 ; 1995:4
|år=1995
|utgivare=Research Group "Transports and Communications in Perspective", Depts. of Economic History, Umeå Univ. and Uppsala Univ.
|utgivningsort=Umeå
|libris=2059005
}}
*Bandstein, Stenérus & Espinoza, [https://web.archive.org/web/20140714141555/http://www.swedavia.se/Global/Arlanda_miljotillstand/En%20samh%C3%A4llsanalys%20av%20Stockholm%20-%20Arlanda%20Airport.pdf En samhällsanalys av Stockholm-Arlanda Airport. Flygplatsens inverkan på Stockholmsregionen och Sverige] (FOI), november 2009.

== Externa länkar ==
* [http://www.arlanda.se/ Stockholm-Arlanda Airport] Officiell webbplats
* [https://web.archive.org/web/20131207092611/http://swedavia.net/sv/Arlanda/ arlanda.net] Webbplats för flygplatsens anställda

{{Flyg i Stockholm}}
{{Flygplatser i Sverige}}
{{Flygbaser i Sverige}}
{{Underjordiska järnvägsstationer i Sverige}}

[[Kategori:Flygplatser i Stockholms län]]
[[Kategori:Byggnader i Sigtuna kommun]]
[[Kategori:Flygplatser invigda 1959]]
[[Kategori:Nedlagda flygbaser i Sverige]]