Visa källa för Spårvagn

[[Fil:Spårvagn_1908.jpg|miniatyr|Spårvagn med öppen plattform i Stockholm 1908]]
[[Fil:Class A25G 0607 03.JPG|miniatyr|Spårvagn av typen A25G, en så kallad [[Mustang (spårvagn)|Mustang]], på [[Djurgårdslinjen]] i Stockholm.]]
[[Fil:TramStrasbourg lineA HommeFer versIllkirch.JPG|miniatyr|En [[Alstom Citadis]] [[ledspårvagn]] vid hållpatsen ''Homme de Fer'' i [[Strasbourg]] i Frankrike]]
[[Fil:Strassenbahn-muenchen-r2-2121-borstei.jpg|miniatyr|En [[Adtranz]] [[Flexity Classic]]-spårvagn i [[München]] på egen banvall]] 
[[Fil:LYNX Stonewall Station.jpg|miniatyr|En [[Siemens Avanto]]-spårvagn vid hållplatsen ''Stonewall Station'' i [[Charlotte, North Carolina]] i USA]]
[[Fil:San Francisco cable car 13 in 1994.jpg|miniatyr|Kabelspårvagn i San Francisco]]
[[Fil:M32tram.jpg|miniatyr|En [[AnsaldoBreda]] Sirio-spårvagn ([[M32 (spårvagn)|M32]]) i Göteborg]]
En '''spårvagn''' är ett fordon för trafik på [[spårväg]]. Normalt är spårvagnen konstruerad för att klara skarpa kurvor och stigningar. Den har ofta kraftiga bromsar för att snabbt kunna stanna i gatumiljö, samt belysning och skyltning som är lämplig för stadstrafik. Sedan länge är den elektriska spårvagnen den överlägset vanligaste, men även häst-, ång-, kabel- och bensin- och dieselspårvagnar har förekommit.

I Sverige finns spårvagnstrafik i [[Göteborgs spårväg|Göteborg och Mölndal]], [[Norrköpings spårvägar|Norrköping]] samt [[Spårvagnstrafik i Stockholm|Stockholm, Lidingö, Sundbyberg, Nacka och Solna]]. I Malmköping och Malmö finns museispårväg. Från och med 2020 beräknas [[Lunds spårväg]] tas i drift. I Europa finns omfattande spårvagnsnät i bland andra [[Sankt Petersburgs spårväg|Sankt Petersburg]], Sarajevo, [[Bryssels spårväg|Bryssel]], [[Berlins spårvägar|Berlin]] och [[Budapests spårvagnar|Budapest]]. I [[San Francisco]] finns [[kabelspårvagn]]ar som drivs av en kabel för att klara de branta backarna i staden.

== Egenskaper ==
=== Nödvändiga egenskaper ===
*En spårvagn är lättare än järnvägsfordon.
*En spårvagn är avsedd att klara snäva kurvradier. För att klara detta har spårvagnen ofta hjul med mindre diameter samt kortare hjulbas än ett järnvägsfordon. [[Koppel (tåg)|Kopplen]] och deras infästningar måste vara anpassade till kurvorna. Sidobuffertar förekommer inte eftersom de skulle ta i varandra i snäva kurvor.

=== Vanliga egenskaper ===
[[Fil:Tram 2548 at Arena.jpg|miniatyr|[[Låggolv]]sspårvagn av modell Bombardier CR4400 vid hållplatsen ''Arena'' på [[Londons spårväg]].]]
;Personbefordran
*En spårvagn är vanligen avsedd för personbefordran. Särskilda [[godsspårvagn]]ar har dock tidvis varit vanliga. Dels har det funnits lastlok, som kunde lastas direkt, dels godssläpvagnar. Det fanns också [[motorvagnar]] för styckegods. I Göteborg har det till och med funnits katafalkspårvagnar, vilka togs i bruk första gången den 2 juni 1918. Det var en öppen släpvagn där bänkarna tagits bort och ersatts av [[katafalk]]en<ref>''Hvar 8 dag : illustreradt magasin'', Nittonde årgången, [7 oktober 1917 – 29 september 1918], D F Bonnier, Göteborg 1918</ref> Inga sådana specialvagnar finns idag i trafik i Sverige. Däremot finns det olika typer av arbetsvagnar: plogvagnar, mätvagnar och ledningsinspektionsvagnar. Många av dessa specialspårvagnars arbetsuppgifter har idag övertagits av spårgående landsvägsfordon, så kallad tvåvägsfordon.
*Om en spårvagn är en passagerarvagn, har den oftast egen motor, men förr var det vanligt att en vagn som hade motor var kopplad ihop med en [[släpvagn]]. Släpvagnar på elektriska spårvägar dras som regel av en motorvagn och är idag ovanliga. Lokdragna ångspårvagnar har också förekommit, till exempel i [[Bern]] i [[Schweiz]] (''TÅG'' 3/06, s 24–26). Ångspårvagnarna i Stockholm var dock av motorvagnstyp. Krävs långa spårvagnståg, används idag oftast istället för släpvagnar [[multipeldrift]], det vill säga två eller flera motorvagnar kopplas till varandra, alternativt [[ledspårvagn]].
*En motorvagn är antingen en [[dubbelriktningsvagn|dubbel-]] eller [[enkelriktningsvagn]]. Den förra har förarhytt i båda ändar. Den senare endast i den ena, samt ofta en [[rangerkontroller]], från vilken vagnen kan manövreras, i aktern. Dubbelriktningsvagnar har som regel dörrar på båda sidor, enkelriktningsvagnar normalt bara på ena. Enkelriktningsvagnar kräver [[vändslinga]] eller triangelspår för att kunna vända. Dubbelriktningsvagnar förekommer i [[Stockholm]] och [[Norrköping]], medan enkelriktningsvagnar förekommer i [[Göteborg]] och [[Norrköping]].

;Gatuspår
*För att klara snävare kurvradier är spårvagnar eller spårvagnståg kortare än [[järnvägståg]] och sällan mer än 30–60 meter långa.
*Förekommer gatuspårsväxlar, måste spårvagnen vara anpassad för att klara körning på flänsarna.
*För att klara samtrafik med [[vägtrafikfordon]] och gående i gatumiljö är det särskilt viktigt med effektiva bromsar. Spårvagnar därför ofta utrustade med [[magnetskenbroms]], en plan [[elektromagnet]] som hänger mellan spårvagnens hjul och som kan suga sig fast mot rälsen och så ge mycket hög [[friktion]]. Dessa är inte lika vanliga på järnvägståg, men brukar användas på snabbtåg.
*Går spårvagnen i gata är den utrustad med belysning som ett vägtrafikfordon, för att uppfylla vägtrafikens krav bättre. Krav i gatutrafik är [[bromsljus]], [[körriktningsvisare]] samt [[positionsljus]].
;Spårväg och signaler
*Normalt kör man på sikt, det vill säga föraren ser avståndet till framförvarande spårvagn och undviker att köra på bakifrån. Detta kräver begränsad hastighet (i Göteborg 60 km/h), men ger högre kapacitet. På järnväg och tunnelbana brukar signalsystemet förhindra två tåg att komma för nära.
*Läggs växlarna om elektroniskt inifrån vagnen, måste vagnen vara utrustad med signalgivare anpassade för systemet.

;Vändning
[[Fil:Nockeby, Nockebybanan.jpg|miniatyr|Ändhållplatsen ''Nockeby'' på [[Nockebybanan]] i [[Stockholm]] fordrar en spårvagn med dubbla förarhytter.]]
[[Fil:Betriebshof Ost 30042007.JPG|miniatyr|Spårvagn Düwag PTB i [[Frankfurt am Main]] vid depån ''Betriebshof Ost''.]]
*En [[dubbelriktningsvagn]] kan vända utan vändslinga och har förarplatser i båda ändar och dörrar på båda sidor.
*En [[enkelriktningsvagn]] kräver vändslingor och har dörrar bara på ena sidan och en enda förarhytt. Göteborgs och Norrköpings spårvägar har det så. [[Högertrafikomläggningen]] klarade man i Göteborg genom att man började skaffa vagnar med dörrar på höger sida samtidigt som äldre vagnar byggdes om till högertrafikvagnar. [[Mustang (spårvagn)|Mustangerna]] genomgick en ombyggnadsfas i tre steg, där de under tiden snabbt kunde ställas om mellan vänster- och högertrafikvagn. Före [[Högertrafikomläggningen|dagen H]] kunde högertrafikvagnar, [[M25 (spårvagn)|M25: orna]] gå baklänges som andravagnar efter en vänstertrafikvagn. Efter högertrafikomläggningen vändes tågen och högervagnen gick först med en vänstervagn akterkopplad som andravagn. Efterhand byggdes vänstertrafiksvagnarna om, förutom 15 vagnar som sparades till [[Angeredsbanan]] som kördes utan vändslinga i flera år.
*En manövervagn är en motorlös släpvagn som har en förarhytt i ena ändan. Denna går antingen först eller sist i spårvagnståget beroende på riktning. Liksom dubbelriktningsvagnarna används dessa på spårvägar utan vändslingor.

;Mötessida
*Normalt möts spårvagnar på samma sida som vägtrafiken. Undantag finns på vissa sträckor utan vägtrafik. I Sverige bytte man sida i samband med [[högertrafikomläggningen]] 1967.
*På sträckan [[Hjällbo]]–[[Angered Centrum]] på [[Angeredsbanan]] i [[Göteborg]] är plattformarna belägna i mitten. För att klara detta med enkelriktade högertrafikvagnar, körs vänstertrafik på sträckan. Även på [[J. Sigfrid Edströms gata]] i Göteborg möts spårvagnarna i vänstertrafik. Denna gata tillåter inte allmän vägtrafik, utan leder in och ut ur [[Vagnhallen Gårda]] och till [[Gårdahallen]], som är byggd för vänstertrafik.
: På [[Nockebybanan]] har man vänstertrafik på Alviks station för få bättre övergångar till tunnelbanan. Man byggde 1967 ett spårkors söder om Alvik så att resten av Nockebybanan kunde byta till högertrafik. Mycket spårväg lades ned i Sverige för högertrafikomläggningens skull.

;Övrigt
*Spårvagnars [[utsignal]] är som regel en [[utsignalsklocka|klocka]] och inte en vissla eller siren. Undantag finns dock, särskilt för de spårvagnar som trafikerar järnvägar. [[Långedragsbanan]]s speciella vagnar var till exempel utrustade med en tryckluftsvissla, och [[Angeredsbanan]]s med en [[membransiren]]; detta på den tiden då dessa linjer hade egna spårvagnar, medan idag trafikeras linjerna med [[Göteborgs Spårvägar AB|Göteborgs Spårvägars]] ordinarie spårvagnar.

=== Duospårvagn ===
[[Fil:Avg-898-00.jpg|miniatyr|[[Duospårvagn]] Duewag GT8 vid [[Karlsruhe]] på järnvägsspår]]
[[Duospårvagn]] är en spårvagn avsedd att kunna trafikera både järnväg och spårväg. Den måste därför bland annat vara anpassad för olika linjespänningarna och signalsystemen. Duospårvagnar kan även vara anpassade för drift på oelektrifierade banor, de har då en [[dieselmotor|diesel]]driven [[generator]] som ger ström till vagnens elektriska motorer och övriga elsystem ombord. Den högsta hastigheten för duospårvagnar är 100<ref>{{webbref|efternamn=Naegeli|förnamn=Lorenzo|titel=A CHECKLIST FOR SUCCESSFUL APPLICATION OF TRAM - TRAIN SYSTEM S IN EUROPE|url=http://www.andynash.com/nash-publications/2012-Naegeli-Tram-Train-19march2012.pdf|utgivare=Swiss Federal Institute of Technology |hämtdatum=2013-03-13|datum=2012-03-09}}</ref> kilometer i timmen.

Det finns även fordon försedda med [[strömavtagare]] för både [[Kontaktledning (järnväg)|kontaktledning]] och [[strömskena]] som kan trafikera både spårväg och tunnelbana till exempel i [[Amsterdam]].

== Framdrivningssystem ==
=== Hästanspänning===
[[Fil:Enspand hastsparvagn, museivagn fran 1877.JPG|miniatyr|Hästspårvagn från år 1877 tillhörande ''[[Stockholms Nya Spårvägsaktiebolag]]''.]]
[[Hästspårvagn]]ar var den ursprungliga driftformen och var i Sverige vanlig fram till sekelskiftet 1900, då eldriften slog igenom.

=== Ångdrift ===
Ångspårvagnar av olika typer användes främst i brytningstiden mellan häst- och eldrift. De var vanligen konstruerade så att drivenheten, alltså ångmaskinen med tillhörande utrustning, upptog omkring 1/3 av vagnen, medan resten var passagerarutrymme. Även ångspårvagnar med separat lok har förekommet, till exempel i [[Bern]] i [[Schweiz]].

=== Kabeldrift ===
I städer med branta backar har kabelspårvagnar använts. De fungerar så att föraren medelst en gripklo under vagnen griper tag i en kontinuerligt löpande stållina, varvid vagnen sätts i rörelse. Spårvagnar med kabeldrift finns i [[San Francisco]].

Se huvudartikel [[Kabelspårväg]].

=== Förbränningsmotordrift ===
Där [[kontaktledning]]sbygge inte varit möjligt har det använts [[bensinmotor|bensin]]- eller [[dieselmotor|diesel]]drivna spårvagnar. En sådan linje fanns i Stockholm mellan Karlaplan och Frihamnen.

=== Eldrift ===
[[Fil:XDSC 7576-tramway-Bordeaux-ligne-B-place-des-Quinconces.jpg|miniatyr|Ledspårvagn [[Alstom Citadis]] i [[Bordeaux]] på en luftledningsfri sträcka]]
Den i dag överlägset vanligaste typen av spårvagn är den elektriska. Den drivs av [[elmotor]]er, vars varvtal regleras av föraren med hjälp av en [[kontroller]]. Strömmen finns tillgänglig längs banan i en [[kontaktledning]] och överförs till vagnen via en [[strömavtagare]]. Som den andra polen tjänstgör stålhjulen och strömmen leds tillbaka via rälsen. Normalt används omkring 600-750 V likspänning. Den absolut vanligaste konstruktionen innebär att kontaktledningen hängts upp ovanför rälsen och att strömavtagaren anbringats på spårvagnens tak.

I vissa städer har man valt att istället använda olika typer av strömskenor förlagda i rännor i gatan, ofta på grund av stadsbildsskäl. De mest kända exemplen är de nedlagda näten i [[London]] och [[Washington DC]].

I [[Bordeaux]] inrättades 2003 ett modernt system med kontaktledningen i gatan. Den är här inte nedgrävd, utan ligger i gatunivå, men blir endast spänningsförande, när vagnen är ovanför. <ref>MfSS 2006:4, s. 21–24</ref> Även spårvägssystem med ackumulatorbatterier förekommer, till exempel korta sträckor i [[Nice]] där kontaktledning inte önskas.

== Spårvagnstyper ==
[[Fil:Museispårvagn nr 100, 3, Malmö.JPG|miniatyr|Plattformsvagn från Malmö]]
*Plattformsvagn – Spårvagn med en central kupé med bänkar och separata [[Perrong|plattform]]ar med ståplatser och förarplats. Plattformsvagnar var byggda i trä på ett stålunderrede och manövrerades med [[kontroller]] med vev. Denna typ var den dominerande i Europa fram till 1940-talet. 
*Boggievagn – Vagnsmodell utan separata plattformar, med [[kontroller]] med ratt. Byggdes under 1940- och 50-talen. Denna typ var den dominerande vagntypen fram till 1990-talet och hade fyra drivande axlar uppdelade på två boggier. 
*[[Pedalvagn]], en spårvagn som manövreras med fotpedaler, och inte med manöverspak/-vev/-ratt.
*[[PCC-vagn]] – Presidents Conference Committee, en [[pedalvagn]] som utvecklades i [[USA]] på 1930-talet.
*[[Ledvagn (spårvagn)|Ledvagn]] – Spårvagn med två eller flera vagnsmoduler, som är ihopbyggda med leder. 
*[[Låggolv]]svagn – Spårvagn som helt eller delvis har ett golv med lågt insteg. 
*[[Duospårvagn]] – Spårvagn som även kan trafikera en järnväg. Duospårvagnar kan vara försedd också med dieselelektrisk drift.
*Spårvagn för [[snabbspårväg]] – Vanligtvis en större och tyngre spårvagn, med högre högsta hastighet och avsedd för förortslinjer med större avstånd mellan hållplatserna. Sådana linjer kan vara formellt klassificerade som [[järnväg]].

== Spårvägar i urval==
{| class="sortable wikitable"
|- 
!Spårväg !! Banlängd (km) !! Linjelängd (km) !! Antal linjer !! Hållplatser !! Land
|-
|[[Melbournes spårväg|Melbournes spårvagnar]] || 245 || || 28 || 1813 || {{Flaggbild2|Australien}}
|-
| [[Sankt Petersburgs spårväg|S:t Petersburgs spårvagnar]] || 220 || || || || {{Flaggbild2|Ryssland}}
|-
|[[Berlins spårväg]] || 193,6 || 300 || 22 || 382 || {{Flaggbild2|Tyskland}}
|-
| [[Stadtbahn Rhein-Sieg|Köln & Bonns spårvägar]] || 192 || ||18 || 222 || {{Flaggbild2|Tyskland}}
|-
|[[Metrovalencia|Valencias spårvägar]] || 175 || || 5 || || {{Flaggbild2|Spanien}}
|-
|[[Wiens spårväg]] || 172 || 225 || 32 || || {{Flaggbild2|Österrike}}
|-
| [[Göteborgs spårväg]] || 169 || 190 || 12 || 133 || {{Flaggbild2|Sverige}}
|-
| [[Budapests spårvagnar]] || 156,85 || 349 || 31 || || {{Flaggbild2|Ungern}}
|-
|[[Prags spårvagnar]] || 140 || || 25 || || {{Flaggbild2|Tjeckien}}
|-
| [[Bryssels spårväg]] || 138,9 || || 19 || || {{Flaggbild2|Belgien}}
|-
|[[Paris spårvägar]] || 125,1 || || 10 || 204 || {{Flaggbild2|Frankrike}}
|-
|[[Zagrebs spårväg]] || 116 || || 15 || || {{Flaggbild2|Kroatien}}
|-
| [[Muni Metro|San Franciscos spårväg]] || 115 || || 7 || || {{Flaggbild2|USA}}
|-
|[[Stuttgarts stadsbana]] || 114,5 || 192 || 15 || || {{Flaggbild2|Tyskland}}
|-
|[[Amsterdams spårväg]] || 95 || || 16 || || {{Flaggbild2|Nederländerna}}
|-
| [[Oslos spårväg]] ||  94 || || 6 || 99 || {{Flaggbild2|Norge}}
|-
|[[Münchens spårväg]] || 75 || 93,3 || 11 || 155 || {{Flaggbild2|Tyskland}}
|-
|[[Torontos spårväg]] || 75 || 116 || 11 || >100 || {{Flaggbild2|Kanada}}
|-
|[[Rotterdams spårväg]] || 75 || || 9 || || {{Flaggbild2|Nederländerna}}
|-
|[[Zürichs spårväg]] || 72,6 || || 17 || || {{Flaggbild2|Schweiz}}
|-
|[[Antwerpens spårväg]] || 72 || 110,1 || 12 || || {{Flaggbild2|Belgien}}
|-
|[[Szczecins spårvägar]] || 60 || || 12 || || {{Flaggbild2|Polen}}
|-
|[[RandstadRail]] || 60 || || 3 || 66 || {{Flaggbild2|Nederländerna}}
|-
|[[Milanos spårvagnar]] || 50,9 || || 17 || || {{Flaggbild2|Italien}}
|-
|[[Helsingfors spårvägar]] || 38 || 49 || 10 || 298 || {{Flaggbild2|Finland}}
|-
|[[Spårvägen i Bordeaux|Bordeaux spårvägar]] || 43,3 || 44,3 || 3 || 84 || {{Flaggbild2|Frankrike}}
|-
|[[Spårvagnstrafik i Stockholm|Stockholms spårvägar]] || 37,9 || 30 || 4 || 59 || {{Flaggbild2|Sverige}}
|-
|[[Luas|Dublins spårvägar]] || 34 || 34 || 2 || 47 || {{Flaggbild2|Irland}}
|-
|[[Barcelonas spårvägar]] || 29,2 || 49,6 || 6 || 56 || {{Flaggbild2|Spanien}}
|-
|[[Londons spårväg]] || 28 || || 3 || 39 || {{Flaggbild2|Storbritannien}}
|-
|[[Charlerois stadsbana]] || 25 || || 4 || || {{Flaggbild2|Belgien}}
|-
|[[Atens spårvägar]] || 24 || || 4 || || {{Flaggbild2|Grekland}}
|-
|[[:en:Trams_in_Sarajevo#History|Sarajevos spårvagnar]]|| 22,9|| || 7|| 28|| {{Flaggbild2|Bosnien}}
|-
|[[Norrköpings spårvägar]] || 18,7 || 25,9 || 3 || 50 || {{Flaggbild2|Sverige}}
|-
|[[Hongkongs spårväg]] || 13 || 30 || 6 || || {{Flaggbild2|Hongkong}}
|-
|[[Bergens spårvägar]] || 9,8 || 9,8 || 1 || 15 || {{Flaggbild2|Norge}} 
|}

== Spårvagnstermer ==
*[[Förare]] - En spårvagn framförs av en ''spårvagnsförare''.
*[[Konduktör]] - Ibland förekommer separat personal, som tar upp avgiften eller klipper [[biljett]]er.
*[[Vagnhall]] - I vagnhallen ställs vagnarna upp, när de inte används.

==Spårvagnsrekord==
*Riffelalptram ovanför [[Zermatt]] i schweiziska alperna är världens kortaste spårvagnslinje (675 meter), och den högst belägna i Europa (2211 m över havet).
*Den längsta linjen specifikt byggd för spårvagn är 68 km långa [[Kusttram]], som följer hela Belgiens kust.
*Den längsta sträcka man kan resa med spårvagn är 102 km från Witten-Heven till Tönisvorst, via bl.a. [[Bochum]], i [[Rhen-Ruhr-regionen]] i Tyskland. Spårvagnarna går då delvis på järnväg. (Det är inte en och samma linje - sju byten krävs.<!--tyska artikeln om Witten-Heven-->)
*Världens längsta traditionella höggolvsspårvagnar går på [[Rhein-Haardtbahn]] i och utanför [[Ludwigshafen]] i Tyskland, med 38,5 meter.
*I [[Budapests spårvagnar|Budapest]] finns världens längsta låggolvsspårvangar, 54 meter långa.
*I [[Wien]] och [[Oradea]] i Rumänien finns de spårvagnar som har den lägsta golvhöjden, 180 mm över rälsens överkant.

=== Slangartade benämningar ===
I dagligt tal kallas spårvagn för "vagn" i Göteborg, "spåra" i Helsingfors, "spånka" eller "spårvang" i Norrköping, "trick" på stadsspårvagnens storhetstid i Stockholm, vilket även är det norska ordet för spårvagn (elektrisk) och är bildat av slutstavelsen i det engelska ordet elec'''tric''', som i sin tur ingår i frasen electric tram, det vill säga elektrisk spårvagn. I Malmö kallades den, på sin tid, för "spiggan", och i Jönköping för "låda".

== Se även ==
{{Kolumner|4}}
*[[Duospårvagn]]
*[[Förortsbana]]
*[[Godsspårvagn]]
*[[Hästomnibus]]
*[[Hästspårväg]]
*[[Kabelspårväg]]
*[[Interurbanspårväg]]
*[[Järnväg]]
*[[Kollektivtrafik]]
*[[Premetro]]
*[[Rälsbuss]]
*[[Snabbspårväg]]
*[[Spårtaxi]]
*[[Stadsbana]]
*[[Stombuss]]
*[[Tunnelbana]]
*[[Trådbuss]]
*[[Ångspårväg]]
{{Kolumner-slut}}

==Källor==
=== Noter ===
<references/>

== Externa länkar ==
*[http://sporvognsrejser.dk/ Sporvognsrejser]
*[http://www.sparvagssallskapet.se/ Svenska Spårvägssällskapet]
*[http://sparvagsmuseet.sl.se Stockholms Spårvägsmuseum]

[[Kategori:Kollektivtrafik]]
[[Kategori:Spårvägar| ]]
[[Kategori:Spårvagnar| ]]