Visa källa för Småland

{{Olika betydelser}} 
{{coord|57.101|N|14.898|E|display=title}} 
{{landskapsfakta
|namn=Småland
|landskapsvapen=Småland landskapsvapen - Riksarkivet Sverige.png
|vapennamn=[[Smålands landskapsvapen]]
|landsdel=[[Götaland]]
|län= [[Kronobergs län]]
|län1=[[Jönköpings län]] (större del av)
|län2=[[Kalmar län]] (större del av)
|län3=[[Hallands län]] (mindre del av)
|län4=[[Östergötlands län]] (mindre del av)
|stift=[[Växjö stift]]
|stift1=[[Linköpings stift]]
|stift2=[[Skara stift]]
|yta=29330
|folkmängd= {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Småland}} 
|folkmängd_datum = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|datum}}
|folkmängd_not = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|ref}}
|invånare/km2=<!-- behöver inte anges, räknas ut från folkmängd och yta om dessa är korrekt angivna --> 
|högsta punkt=[[Tomtabacken]] 377 [[m ö.h.]]
|sjö=[[Bolmen]], [[Vättern]]<ref>Vättern ligger endast delvis i Småland.</ref>
|landskapssång=''[[Röd lyser stugan]]''
|landskapsblomma=[[Linnea (växt)|Linnea]]
|landskapsdjur=[[Utter]]
|landskapsfisk=[[Mal (fisk)|Mal]]
|landskapssten=[[Röd Växjögranit]]
|landskapssvamp=[[Koralltaggsvamp]]
|landskapsinsekt=[[Bålgeting]]
|landskapsmossa=[[Lysmossa]]
|landskapsäpple=[[Hornsberg]]
|landskapsgrundämne=[[Kalium]]
|landskapsstjärnbild=[[Skorpionen]]
|landskapsstjärna=[[Antares]]
|landskapsfågel=[[Taltrast]]
|karta=Sverigekarta-Landskap Småland.svg
}}
'''Småland''' är ett [[landskap i Sverige|landskap]] i södra [[Sverige]] som i norr gränsar till [[Östergötland]], i söder till [[Skåne]] och [[Blekinge]], i väster till [[Halland]] och [[Västergötland]] (och har broförbindelse till [[Öland]]) och har [[kust]] mot [[Östersjön]] i öster. Småland är skogrikt landskap och tillika ett landskap med många sjöar. De största tätorterna i Småland är Jönköping, Växjö och Kalmar. Dessa städer hyser ett universitet, [[Linnéuniversitetet]] (delat mellan Växjö och Kalmar).

Flera viktiga händelser i Sveriges historia har utspelat sig i Småland, däribland [[Dackefejden]] (ett bondeuppror mot [[Gustav Vasa]]) och grundandet av [[Kalmarunionen]], en union mellan Sverige, Norge och Danmark (1397). Trakterna omkring Jönköping har en stark frikyrklig tradition och brukar därför ibland kallas för ”[[Bibelbältet (Sverige)|bibelbältet]]”. 

==Namnet==
Namnet (1240 ''Smalandiis'') avser de små landen.<ref>{{Bokref/Svenskt ortnamnslexikon/2003}}</ref> Namnet användes som en samlingsbeteckning för de många små [[Folkland|land]] som låg mellan götalandskapen och [[Danmark]]. Begreppet användes på medeltiden som alternativnamn för [[Tiohärads lagsaga]] och senare för en annan lagsaga inrättad 1559, [[Smålands lagsaga]], som omfattade det område i nutida Småland som ej ingick i Tiohärads lagsaga. På 1560-talet togs [[Smålands landskapsvapen]] fram.

1634–1639 och 1679–1680 användes namnet i [[Smålands län]], där denna 1634–1639 bara avsåg området för de nutida [[Jönköpings län|Jönköpings]] och [[Kronobergs län]], medan det 1679–1680 avsåg hela Småland. 1687 stabiliserades länsgränserna och då även gränserna för [[Landskap i Sverige|landskap]]et Småland, som förutom fallen ovan aldrig var eller blev en enhet i administrativt, judiciellt, militärt eller kyrkligt hänseende.<ref>Lars-Olof Larsson, Land och län under kristendomens millennium. Ingår i: Landen kring sjöarna, red. Lennart Johansson, Kronobergsboken 1999-2000. Växjö 1999. sid 66–67.</ref>

==Historia==
===Förhistoria===
Till de tidigast bebyggda delarna av Småland hör trakterna vid [[Östersjön]]. Den äldre [[stenåldern]]s sista period är i [[Kalmar län]] företrädd med jämförelsevis många fynd av en kultur, som trängt fram från söder längs kusten och som i detta län förefaller ha haft sina medelpunkter i [[Ryssby socken, Kalmar län|Ryssby ]] och [[Mönsterås socken|Mönsterås]] socknar. Även i det inre av södra Småland vid sjöarna [[Åsnen]], [[Salen (Skatelövs socken, Småland)|Salen]] och [[Bolmen]] har lämningar påträffats från den äldre stenålderns befolkning, men endast ganska sparsamt. Först under [[gånggrift]]ernas och [[hällkista|hällkistornas]] period nådde stenålderskulturen här rikare utveckling. Invandringsvägarna vid denna första bebyggelse verkar företrädesvis ha gått utefter [[Mörrumsån]] och [[Helge å|Helgeån]]s övre lopp. Detta avspeglar sig här i den väldiga koncentration av bland annat hällkistor jämfört med andra områden som finns i detta område. Det [[småländska höglandet]] i norr befolkades jämförelsevis sent, och det är ännu ovisst, om de tidigaste kulturpåverkningarna där främst kommit från [[Västergötland|Väster-]] eller [[Östergötland]] eller södra Småland.
[[Bild:Map of landscape Smaland Sweden.jpg|thumb|350px|De olika bygderna i vikingatidens Småland. Röda och svarta punkter anger landskapets runstenar. Röda punkter visar på runstenar med texter om långväga färder.]]
Då Småland består till stor del av skogar, berg och kärr har de olika bygderna i landskapet varit isolerade från varandra och hade sannolikt inte sammanslutit sig i något större landskapsförbund, då namnet Småland uppstod som gemensam [[geografi]]sk beteckning för bygderna söder om Öster- och Västergötland. Småland har fått sitt namn av de små landskapen [[Kinda]] (som dock ingick i [[Östergötland]]), [[Tveta härad|Tveta]], [[Vista härad|Vista]], [[Vedbo]], [[Tjust]], [[Sevede]], [[Aspeland]], [[Handbörd]], [[Möre]], [[Värend]], [[Finnveden]] och [[Njudung]]. Möjligen räknades ursprungligen även [[Öland]] och enligt vissa historiker [[Blekinge]] (som sägs ha varit en del av Värend) till de små landen.<ref name="ugglan">{{ugglan|url=http://runeberg.org/nfcf/0052.html|artikel=Småland, Historia}}</ref>

===Medeltiden===
Enligt [[Sigfrid (missionär)|Sigfridslegenden]] (från början av [[1200-talet]]) skulle [[kristendom]]ens första förkunnelse i Småland ha skett genom [[Sigfrid (missionär)|Sankt Sigfrid]], som säges ha döpt [[Olof Skötkonung]], alltså i början av [[1000-talet]]. Det är dock ovisst hur mycket av historisk kärna det finns i legenden. I alla händelser verkar Småland ännu vid början av 1100-talet ha varit till stor del [[hedendom|hedniskt]], att döma av [[Snorre Sturlasson|Snorres]] ord i skildringen av [[Sigurd Jorsalafarare]]s [[Kalmare ledung|korståg till Småland]] [[1123]], att ”inbyggarna där i landet icke höllo på den kristna tron, ehuru dock några anammat dopet”. [[Linköpings stift]] bildades i början av [[1100-talet]] som  täckte hela området och senast 1170 bildades [[Växjö stift]] som inledningsmässigt bara omfattade de fem häradena i [[Värend]].

När Småland införlivades med det svenska riket är inte säkert belagt. Det första omnämnandet att någon del av Småland tillhörde sveakungens välde är köpmannen [[Wulfstan]]s redogörelse från cirka 880 för områdena kring Österjön, där han bland annat nämner att [[Möre]] hörde till svearna.

Under hela medeltiden hörde det nuvarande Småland (förutom Skara stift delen av Mo härad) [[juridik|juridiskt]] till två [[lagsaga|lagsagor]]. De sydvästra och mellersta delarna, sträckande sig i norr in i höglandet, där [[Lagan]] och [[Emån]] har sina källor, och omfattande de tre ”landen” [[Värend]], [[Finnveden]] och [[Njudung]], bildade alltsedan [[1100-talet]] och kanske tidigare tillsammans en lagsaga, som ursprungligen, efter huvudlandet kallades Värends, under [[Sverige under Kalmarunionens tid|unionstiden]] möjligen någon gång Smålands, men sedan början av [[1400-talet]] i regel [[Tiohärad]]s lagsaga. Den hade sin egen lagbok, [[Smålandslagen]], varav dock till vår tid bevarats endast [[kyrkobalk]]en, och dess [[Landsting (historiskt)|landsting]] hölls i [[Växjö]]. De olika "landen" i lagsagan har antagligen ursprungligen vart och ett haft sina särskilda rättssedvänjor. Norra och östra delen av Småland ingick i [[Östgöta lagsaga]], om också vissa av rättssedvänjorna var olika i Småland och Östergötland och östgötalagmannen endast mera sällan verkar ha tagit befattning med lagskipningen inom "Kaimarna foghati" (vilket motsvarade mellersta och södra delen av nuvarande [[Kalmar län]]).<ref name="ugglan"/>

Redan [[500 f.Kr.]] framställdes [[järn]] i det myr- och sjörika Småland. Fynd av romerska varor tyder på en välutvecklad långväga handel. [[Bergsbruk]] kan man tala om först på [[1400-talet]], då malm började brytas i Tabergsområdet. Järnhanteringens uppsving kom under 1500- och 1600-talen då utländska [[smed]]er lärde ut nya metoder. Under medeltiden var [[Kalmar]] en av Sveriges största städer, där tyska köpmän skötte järnexporten.

===1500-talet och framåt===

Under [[Gustav Vasa]]s tid hörde Småland till de mera oroliga landsändarna. Smålänningarna var ett envist folk, och smålandsbönderna har kanske också hållit särskilt starkt fast vid den gamla ordningen i kyrkan. ”Västgötaherrarnas uppror” [[1529]] tog sin början i Småland i [[Västra härad]]. Från Småland, från trakterna ned mot [[blekinge|blekingska]] gränsen, utgick också det svåraste av alla de uppror som Gustav Vasa hade att bekämpa, [[Dackefejden]].

Efter Dackefejden tog det decennier innan ekonomin och befolkningen i större delar av Småland hade återhämtat sig. Småland blev under 15-1600-talen fram till [[freden i Roskilde|Roskildefreden]] 1658 utsatt för danska och svenska arméers härjningar under de olika svensk-danska krigen. Speciellt svårt hemsökt blev Småland under [[Nordiska sjuårskriget]] (1561), [[Rantzaus vinterfälttåg]] (1567–1568), uppbrännandet av Växjö (1570) samt under [[Kalmarkriget]] (1611–1613). Även 1644 omtalas danska härjningar i västra Småland. Sista gången danska trupper visade sig som fiender i småländska bygder var under [[Karl XI]]:s krig. Samtidigt innebar tiden efter Blekinge och Skåne införlivats i Sverige att det småländska kustlandskapet blev missgynnat genom att [[Kalmar]]s roll som gränsbefästning övertogs av den nygrundade blekingestaden [[Karlskrona]].

1800-talet blev ett omvälvande århundrade för Smålands del. I mitten av seklet uppstod en [[frikyrka|frikyrkorörelse]] som stod i strid med [[Konventikelplakatet]]. Denna rörelse blev särskilt stark i [[Jönköpings län]] och går under smeknamnet [[Bibelbältet (Sverige)|Bibelbältet]]. Industrialiseringen kom igång tidigt i Jönköpings län och delar av [[Kronobergs län]] medan östra Småland med [[Kalmar län]] halkade efter, framförallt för att [[Södra stambanan|stambanan]] hamnade långt ifrån länet och övrig järnvägsutbyggnad kom igång sent. Småland var samtidigt härjat av en stor nöd och fattigdom, det blev missväxtår under slutet av 1860-talet vilket bidrog starkt till att [[emigration]]en ökade. Småland blev känt som utvandrarnas land, något som gestaltades i litteraturen genom [[Vilhelm Moberg]]s tetralogi [[Utvandrarserien]] under 1900-talet.

[[Avvittring]]en lade grogrunden för bondeägda skogar och i sin tur för [[skogsbruk]]ets framväxt vid sidan av [[jordbruk]]et. [[Sågverk]], [[pappersbruk]], [[glasbruk]], trävaruindustrier och snickerier m.m. blev basen för Smålands industrialisering. Under 1900-talet har framväxten av [[offentlig sektor]] och utbildningsväsendet gjort sitt.<ref name="ugglan"/>

Utvecklingen av högskoleverksamheten i Sverige innebar att [[Växjö]] 1967 fick en filial till [[Lunds universitet]], som 1977 blev en självständig högskola och 1999 blev [[Växjö universitet]]. Detta sammanslogs 2010 med [[högskolan i Kalmar]], som grundats 1977, till [[Linnéuniversitetet]], med verksamhet i båda städerna. Även i [[Jönköping]] grundades en högskola 1977, vilken ombildades till en stiftelsehögskola 1994. Den tog sig inför höstterminen 2015 namnet [[Jönköping University]].

==Indelningar==
===Indelningar före 1634===
Från 1100-talet fanns [[Tiohärads lagsaga]] för "landen" i sydväst: [[Finnveden]], [[Värend]] och [[Njudung]]. "Landen" i norr och öster ingick till 1559 i [[Östgöta lagsaga]], för att därefter bilda [[Smålands lagsaga]], dit senast 1568 [[Mo härad]] överfördes från Västergötland. Smålands lagsaga slogs 1631 samman med [[Ölands lagsaga]] och bildade [[Kalmar läns och Ölands lagsaga]].<ref>{{Bokref/SvUbref|2|kapitel=Tiohärad}}</ref>

Från [[Kalmarunionen|unionstiden]] fanns tidigt två slottslän: [[Kalmar slottslän]] och [[Rumlaborgs län]]. [[Stegeholms län]] bildades sedan ur Kalmar län och Rumlaborgs län efterträddes på 1540-talet av [[Jönköpings slottslän]]. Resten av Småland var sedan uppdelad i olika fögderier.

När [[Linköpings stift]] bildades i början av [[1100-talet]] omfattade det hela nuvarande Småland, med undantag av de delar av [[Mo härad]] som tillhörde [[Skara stift]]. Senast 1170 bildades [[Växjö stift]] som inledningsmässigt bara omfattade de fem häradena i [[Värend]], men utökades 1555 med [[Finnveden]]s tre härader, 1569 med [[Västra härad|Västra]] och [[Östra härad, Jönköpings län|Östra härad]] i [[Njudung]] och 1607 med [[Vista härad|Vista]] och [[Tveta härad]].<ref>{{Bokref/SvUbref|2|kapitel=Växjö stift}}</ref> 1603 bildades [[Kalmar stift]] av församlingarna i [[Handbörd]], [[Möre]], [[Öland]] och som en utbrytning ur Linköpings stift.

===Indelningar från 1634===

====Län och stift====
1634 bildades [[Kalmar län]] och [[Smålands län]], med var sin [[landshövding]]. Kalmar län bildades av [[Kalmar slottslän]], [[Tjust]] och [[Öland]]. Smålands län av landen i Tiohärads lagsaga och [[Jönköpings slottslän]] (landen [[Vedbo]], [[Vista härad|Vista]], [[Tveta härad|Tveta]] samt Mo härad).

Smålands län delades 1639 i Jönköpings län och Kronobergs län men kom sedan i omgångar vara förenade igen då under namnet [[Jönköpings och Kronobergs län]]. Detta kom sedan att i flera omgångar delas och återskapas, där de när de var separata inte alltid hade samma omfattning som de nutida länen. 1679–1680 kom även området för nutida Kalmar län ingå i ett storlän, kallat [[Smålands län]]. De nutida länen kom sedan att bli fristående län, med omfattning som den nutida, Kalmar län från 1680 och de andra två från 1687.<ref>{{Bokref/SvUbref|2|kapitel=Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län}}</ref>

Vid kommunreformerna 1971/74 kom sedan vissa delar av Småland att överföras till andra län. I sydväst tillhör sedan 1974 smålandsdelarna av [[Hylte kommun]]  [[Hallands län]] och i nordost tillhör sedan 1971 smålandsdelarna av [[Valdemarsviks kommun]] och [[Åtvidabergs kommun]] [[Östergötlands län]].

Stiften i Småland i tiden efter 1634 var: Linköpings stift för församlingarna i [[Tjust]], [[Sevede]], [[Aspeland]] samt [[Vedbo]], [[Skara stift]] för huvuddelen av församlingar i [[Mo härad]] och Växjö stift för övriga delar. Före 1915 fanns [[Kalmar stift]] för församlingarna i [[Handbörd]], [[Möre]], vilka då övergick i Växjö stift. Efter kommunreformen 1971/74 har några församlingar i gränsområdena bytt stiftstillhörighet för att ge enhetlig tillhörighet inom kommunerna.

====Övriga indelningar====
Dessa återfinns i artiklarna för de tre länen.

== Geografi ==
Småland är ett av Sveriges sjörikaste landskap.  Jordbruket var långt in på 1800-talet huvudnäringen, inte minst på den bördiga [[Södra Möre]]slätten söder om [[Kalmar]]. Den steniga [[morän (jordart)|morän]]marken i de inre delarna av Småland hindrade bönderna från att finna större odlingsytor. Många [[myr]]ar och [[mosse|mossar]] torrlades under 1800-talet för att vinna mark. Kusten mot [[Östersjön]] ligger till stor del vid [[Kalmarsund]]. Norr om detta ligger [[Misterhults skärgård|Misterhults]] och [[Tjusts skärgård]]ar. En stor del av Smålands inland, särskilt i den norra halvan, ligger på [[Sydsvenska höglandet]].

=== Större tätorter ===
De största [[tätort]]erna i landskapet enligt [[SCB]] 2015:
{|class="wikitable"
|-
!Nr !! Tätort !! Folkmängd
|-
|1 || [[Jönköping]] || align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|1544}}}}
|-
|2 || [[Växjö]] || align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|2024}}}}
|-
|3 || [[Kalmar]] || align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|2280}}}}
|-
|4 || [[Västervik]] ||  align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|2472}}}}
|-
|5 || [[Värnamo]] || align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|1732}}}}
|-
|6 || [[Oskarshamn]] || align="right" |{{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|2360}}}}
|-
|7 || [[Nässjö]] || align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|1608}}}}
|-
|8 || [[Ljungby]] ||align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|1936}}}}
|-
|9 || [[Tranås]] ||align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|1700}}}}
|- 
|10 || [[Vetlanda]] ||align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|1724}}}}
|-
|11 || [[Nybro]] || align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|2352}}}}
|-
|12 || [[Gislaved]] ||align="right"|  10 180
|-
|13 || [[Eksjö]] || style="text-align:right;"| 10 157
|-
|14 || [[Älmhult]] ||align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|2048}}}}
|-
|15 || [[Bankeryd]] || style="text-align:right;"| 8 506
|-
|16 || [[Alvesta]] || align="right"|{{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|1808}}}}
|-
|17 || [[Vimmerby]] ||align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|2460}}}}
|-
|18 || [[Lindsdal]] || style="text-align:right;"| 5 709
|-
|19 || [[Hultsfred]] || align="right" | {{formatnum:{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|2260}}}}
|-
|20 || [[Sävsjö]] || style="text-align:right;"| 5 374

|}

===Sjöar och öar===
Sjöar (bokstavsordning)
* [[Bolmen]]
* [[Helgasjön]]
* [[Möckeln, Småland|Möckeln]]
* [[Rusken]]
* [[Sommen]]
* [[Vidöstern]]
* [[Vättern]]
* [[Åsnen]]


Öar
(bokstavsordning)
* [[Bolmsö]]
* [[Sirkön]]
* [[Visingsö]]

:''Se även [[Lista över Smålands större sjöar]].''
:''Se även [[Lista över härader i Småland]].''

== Klimat ==
Småland har ett ganska [[kontinentalt klimat]] med stora [[temperatur]]skillnader. Anledningen är att sydvästra Småland täcks av [[Sydsvenska höglandet]] som hindrar fuktig luft från [[Atlanten]] att tränga in i landets östra delar. Uppe på höglandet däremot är [[nederbörd]]en hög med mycket regn och dimma eftersom vindarna från havet pressas upp mot höglandet och när luften åker högre upp kondenserar fukten och faller som nederbörd över höglandet. På östra sidan om höglandet är nederbörden lägre eftersom den fuktiga vinden släppt av fukten och därför är varm och torr när den sjunker ner mot havet igen. Då blåser vinden ned över östra Småland och ger [[högtryck]]sväder. [[Målilla]] inte så långt från Hultsfred ligger vid kanten av höglandet. Där har Sveriges högsta temperatur uppmätts: 38&nbsp;grader den 29 juni 1947. (Rekordet delas med Ultuna i Uppland.)<ref>{{Webbref |url=http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-temperaturrekord-1.5792 |titel=Svenska temperaturrekord |hämtdatum=2017-02-04 |datum=14 november 2011 |utgivare=[[SMHI]] }}</ref> En annan faktor som gör att det blir så stora skillnader i temperatur är att Målilla ligger långt ifrån havet, samt att det inte finns något större vattendrag eller någon sjö i närheten som skulle kunna jämna ut temperaturen. I Målilla har man även uppmätt en av de lägsta temperaturerna i Götaland, −33,8&nbsp;grader. Tillsammans med värmerekordet gör det att gapet mellan varmast och kallast är hela 71,8&nbsp;grader.

== Dagstidningar i Småland ==
{{kolumner|antal=3}}
* [[Barometern Oskarshamns-Tidningen|Barometern]]
* [[Jönköpings-Posten]]
* [[Smålandsposten]]
* [[Smålands-Tidningen]]
* [[Smålänningen]]
* [[Tranås Tidning]]
* [[Vetlanda-Posten]]
* [[Vimmerby Tidning]]
* [[Värnamo Nyheter]]
* [[Västerviks-Tidningen]]
* [[Östra Småland]]
{{kolumner-slut}}


== Dialekter == 

Huvudartikel: [[Småländska]]

Småländska är ett samlingsnamn på de svenska dialekter som talas i Småland. Som exempel talas så kallad "högsmåländska" i regionen öster om Jönköping och i norra Kalmar län, i synnerhet i Västervik, är den traditionella dialekten så kallad "[[Västervikska]]" eller "Tjustsmåländska". Dialekterna i Småland delas grovt upp i ett nordöstligt dialektområde, som påverkas av centralsvenska mål, och ett sydvästligt dialektområde, med influenser från Halland och Skåne. Typiska dialektdrag i Småland är exempelvis att flera dialekter har tungrots-r, att flera dialekter byter ut "r" efter vokal ("moa" istället för "mor") och att "g" ofta byts ut mot "j" ("väj" istället för "väg" och "höj" istället för "hög" etc.).<ref>[https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/småland Småland i Nationalencyklopedin]</ref>

== Se även ==
* [[Glasriket]]
* [[Rantzaus räd]]
* [[Lista över Smålands runinskrifter]]
* [[Fornborgar i Småland]]
* [[Lista över slott och herresäten i Småland]]
* [[Småländska]] - lokal dialekt

== Referenser ==
<references/>

==Vidare läsning==
*[[Olle Larsson (historiker)|Olle Larsson]] samt [[Lars-Olof Larsson (historiker)|Lars-Olof Larsson]] och Lennart Johansson, ''Smålands historia'', [[Historiska Media]], 2009
*{{tidskriftsref|författare=[[Lars-Olof Larsson (historiker)|Lars-Olof Larsson]]|rubrik=De små landens landskap|url=http://www.popularhistoria.se/artiklar/de-sma-landens-landskap/|år=2006|tidskrift=Populär historia|volym=2006:6,|sid=46-51 : ill.|id=1102-0822|issn=1102-0822|libris=10171861}}
*{{bokref |författare=[[Svenska turistföreningen]] |titel=Svenska turistföreningens årsskrift. 1916 |år=1916 |utgivare=Fören. |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=428544 |url=http://runeberg.org/stf/1916/}}
===Bibliografier===
*{{bokref |efternamn=Hjelmqvist |förnamn=Nils Fredrik |titel=Litteraturförteckningar om Småland |utgåva=[Ny, rev. utg.] |år=1985 |utgivare=Smålands bibliografiska sällsk |utgivningsort=Växjö |isbn=91-86494-01-5 |libris=7758659 }}
*[http://libris.kb.se/form_extended.jsp?f=osgo ''Småland, Öland & Blekinge''] - Deldatabas i [[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]] som innehåller hänvisningar till lokalhistoriskt material. Sedan 2006 registreras lokalhistoriskt material löpande och arbete pågår med retrospektiv registrering.
*{{bokref |titel=Smålands bibliografi |url=http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=1 |serie=Landsbibliotekets i Växjö skrifter, 0280-7793 |år=1983- |utgivare=Smålands bibliografiska sällskap |utgivningsort=Växjö |libris=3615587 }} {{Wayback|url=http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=1 |date=20170831172221 }}

{{Sveriges landskap}}

[[Kategori:Småland| ]]
[[Kategori:Sveriges landskap]]