Visa källa för Skåne

{{coord|55|48|N|13|37|E|display=title|region:SE_type:state}}
{{Geobox|Region
|name               = Skåne
|category           = [[Landskap i Sverige|Landskap]]
|official_name      = 
|motto              = 
|flag               = Skånska flaggan.svg
|symbol             = Skåne vapen.svg
|country            = Sverige
|country_flag       = Flag_of_Sweden.svg
|state              = [[Götaland]]
|state_type         = [[Sveriges landsdelar|Landsdel]]
|region_type        = [[Sveriges län|Län]]
|region             = [[Skåne län]]
|district_type      = [[Svenska kyrkans stift|Stift]]
|district           = [[Lunds stift]]
|border             = [[Blekinge]]<br>[[Halland]]<br>[[Småland]]<br>[[Danmark]] (<small>[[Öresundsförbindelsen|Öresundsbron]]</small>)
|capital            = [[Malmö]]
|capital_type       = Största stad
|area               = 10939
|area_decimals      = 
|population         = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Skåne}}
|population_date    = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|datum}}{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|ref}}
|population_density = auto
<!-- *** Fria fält börjar *** -->|free_type          = Lägsta punkt
|free               = {{nowrap|[[Kristianstad]]. 2,4 [[Meter under havet|m u.h.]]}}
|free2_type         = Högsta punkt
|free2              = {{nowrap|[[Söderåsen]]. 212 [[Meter över havet|m ö.h.]]}}
|free3_type         = [[Landskapsblommor|Landskapsblomma]]
|free3              = [[Prästkrage (blomma)|Prästkrage]]
|free4_type         = [[Landskapsdjur]]
|free4              = [[Kronhjort]]
|free5_type         = [[Landskapsfågel]]
|free5              = [[Glada]]
|free6_type         = Största sjö
|free6              = [[Ivösjön]]
|free7_type         = [[Hertig]]
|free7              = [[Prins Oscar]]
<!-- *** Fria fältet slutar *** -->
|map                = Sverigekarta-Landskap Skåne.svg
|map_size           = 100px
|map_caption        = <small>Skånes läge i Sverige.</small>
|map_locator_x      = 
|map_locator_y      = 
|website            = 
|footnotes          = 
}}
[[File:N13800 24857.jpg||thumb|Skånes landskapsvapen på ett broderat hästtäcke buret vid Karl X Gustavs begravning den 4 november 1660. Finns på Livrustkammaren. Nuvarande utformning fastställdes av [[Kunglig Majestät|Kungl. Maj:t]] 1939 och registrerades av [[Patent- och registreringsverket|PRV]] 1974.<ref>[https://riksarkivet.se/heraldik-register-vapen?HeraldikID=38 Riksarkivet: Heraldiskt register.] Läst 3 april 2014.</ref>]]
<!--[[Fil:Skåne.svg|miniatyr|Socknarna i Skåne med härads- och länsgränser cirka 1870.]]-->
[[File:Gerhard von Buhrman - Karta över Skåne 1684.jpg|thumb|[[Gerhard von Buhrman]]s karta över Skåne från 1684.]]
[[Fil:Peter Adolf Persson - Landskapsvy från Skåne.jpg|miniatyr|höger|''Landskapsvy från Skåne''. Målning av [[Peter Adolf Persson]]. Målad år 1889.]]
[[Fil:Skånsk slätt.jpg|miniatyr|Skånsk [[slätt]] med [[pilevall]] en disig dag i april. Ingelstorps ängar, i fonden Hammars backar nära [[Kåseberga]] i sydöstra Skåne.]]
[[Fil:Willows and flowering rapefield.jpg|miniatyr|höger|Stora delar av Skåne består av jordbruksmark. Bilden visar ett [[raps]]fält utanför [[Svedala]].]]
[[Fil:Landskrona citadell från luften.jpg|miniatyr|höger|[[Landskrona slott|Citadellet]] i [[Landskrona]], sett ovanifrån.]]
[[Fil:Kopparhatten.jpg|miniatyr|höger|[[Kopparhatten]], en del av Söderåsen.]]
[[Fil:Västra hamnen–flygbild 06 september 2014-2.jpg|miniatyr|höger|[[Malmö]] är Sveriges tredje, och Skånes största, stad med drygt 300&nbsp;000&nbsp;invånare i kommunen. Utsikt över [[Västra hamnen]] med [[Turning Torso]].]]
[[Fil:Sandhammaren.jpg|miniatyr|höger|Skåne har många milslånga sandstränder. Här syns [[Sandhammaren]].]]
[[Fil:Øresund Bridge from the air in September 2015.jpg|miniatyr|höger|Öresundsbron, som stod klar år 2000, förbinder Skåne med danska [[Amager]]. Här passerar både bilar och tåg.]]
[[Fil:Triangelns station, södra uppgången, rulltrappor.jpg|miniatyr|höger|2010 byggdes [[Citytunneln]], som förbinder och kompletterar [[Öresundsförbindelsen]]. Detta är södra trapphallen vid [[Triangelns station]].]]
[[Fil:Bokskog i Häckeberga.jpg|miniatyr|Skånsk bokskog i lövsprickning.]]
'''Skåne''' är [[Sverige]]s sydligaste [[landskap i Sverige|landskap]]. Landskapet består till största delen av den [[halvö]] som utgör [[Skandinaviska halvön]]s sydligaste spets. I norr begränsas landskapet av [[Halland]] och [[Småland]], i öster av [[Blekinge]] och [[Östersjön]], i söder av Östersjön och i väster av det smala [[Öresund]] som skiljer Skåne från [[Danmark]] samt [[Kattegatt]] som är ett bihav till [[Nordsjön]]. Skåne utgör, tillsammans med de danska öarna [[Själland]], [[Lolland]], [[Falster]], [[Møn]] och [[Bornholm]], den transnationella [[Öresundsregionen]].<ref>[https://archive.is/20070107020948/http://www.oresundsregionen.org/oresundsregionen Detta är Öresundsregionen]. Øresund Network – Öresundsregionens informations- och marknadsföringsorganisation.</ref> 

== Namn ==
Namnet återfinns i [[Engelskspråkig litteratur|engelsk litteratur]] från 890-talet (''scon*g''), på [[Runsten|runstenar]] från 1000-talet (''Skanö'') och i den [[fornisländska]] litteraturen (''Skaney'', där ''ey'' betyder ö). Ursprungsformen har antagits vara ett [[Urgermanska|urgermansk]] ''skadinawi'', med förleden ''skada'' och efterleden ''awi'' 'land vid vatten, land helt eller delvis omgivet av vatten; ö'. Namnet kan syfta på [[Falsterbonäset|Falsterbohalvön]], där namnet även återfinns i [[Skanör]].<ref>{{Bokref/Svenskt ortnamnslexikon/2003}}</ref>

== Historia ==
{{Huvudartikel|Skånes historia}}
Skåne blev från [[Harald Blåtand]]s samling av Danmark, under senare delen av 900-talet, en del av Danmark. År 1060 inrättades [[Lunds stift]], som 1104–1152 var [[ärkestift]] för de nordiska rikena, och 1164–1531 överordnat [[Uppsala stift|ärkestiftet i Uppsala]]. Lund kom därmed att fungera som kulturellt centrum, fram till [[reformationen]], för både Danmark och Sverige. 

Ett centrum för internationell handel uppstod på grund av det rika [[sillfiske]]t i Öresund under 1100- och 1200-talen vid [[Skanör]] och [[Falsterbo]], där den s. k. [[Skånemarknaden]] spelade en viktig roll under hela medeltiden. Striderna mellan Sverige och Danmark, som ödelade Skåne under 1300-talets början, ledde till att landskapet pantsattes till [[Greve|greven]] av [[Holstein]]. Efter uppror mot denne hyllades den svenske [[Magnus Eriksson]] 1332 som kung även av Skåne, varigenom landskapet förenades med Sverige till dess [[Valdemar Atterdag]] 1360 erövrade det.<ref name="A">[[Bra Böckers lexikon]], 1979.</ref>

Under 1400- och 1500-talen utgjorde Skåne tillsammans med [[Själland]] kärnan i det danska riket. [[Drottning Margareta]] residerade ofta där, och en stor del av Danmarks främsta ätter bosatte sig och byggde slott i Skåne. Med reformationen, som genomfördes i Skåne på 1530-talet, förlorade kyrkan sin dominerande ställning medan adelns inflytande ökade, så att över hälften av Skånes jord vid 1600-talets mitt ägdes av adeln.<ref name="A"/>

Täta relationer med [[Hansan]] bidrog också till ett ekonomiskt uppsving, som varade fram till slutet av 1500-talet. Den [[Danmarks historia#Reformationen och Danmarks framväxt som stormakt|danska reformationen]] kom att ha sitt epicentrum i [[Malmö]]. Vid [[freden i Roskilde]], 1658, övergick dessa områden till Sverige; ön [[Ven (ö)|Ven]] dock först 1660 vid [[freden i Köpenhamn]], då [[Bornholm]] å andra sidan åter blev danskt. Inledningsvis var de tillkomna områdena att betrakta som [[svenska besittningar]] men successivt, och för Skånes del från 1719, som helt integrerade i riket.

Perioden 1658–1700 kännetecknas av Skånes snabba försvenskning. Danmarks försök att återerövra Skåne under det så kallade [[skånska kriget]] 1675–79 misslyckades men hade till följd att stora delar av landskapet ödelades. Under 1700-talet och början av 1800-talet kännetecknas Skånes näringsliv och utveckling av en viss stagnation, som bröts först med tillkomsten av järnvägarna och den snabba industrialiseringen under 1800-talets senare del.<ref name="A"/>

==Indelningar==
Skåne övergick från Danmark till Sverige 1658. Svensk rättegångsordning infördes i Skåne 1682–1683 och 1683 inrättades [[Skånska lagsagan]], som avskaffades 31 december 1849. 

Vid övergången till Sverige 1658 fanns fyra län i Skåne, vilka inledningsmässigt behölls: [[Kristianstads län]], [[Malmöhus slottslän]], [[Landskrona län]] och [[Helsingborgs län]]. De tre sistnämnda slogs ihop 1669 och bildade ett utökat Malmöhus län styrd av en egen [[landshövding]], vilket gällt för Kristianstads län från 1658. Malmöhus län 1658-1660 och hela Skåne 1676–1719 styrdes som en del av [[Skånska generalguvernementet]]. Skåne var därefter från 1719 till 1997 uppdelat i de två länen, Malmöhus län och Kristianstads län, som 1997 slogs samman till [[Skåne län]].  

Skåne hör och har hört till [[Lunds stift]].

Övriga indelningar beskrivs i artiklarna Malmöhus län och Kristiandstads län.

== Skånes geografi ==
Den skånska geografin uppvisar en mångfald av olika landskap och skiftningar inom dessa. Ett speciellt framträdande drag i Skåne är dess många [[horst]]ar, vilka dock kallas för [[Ås|åsar]]. De följer en sydost-nordvästlig linje, se även [[Tornquistzonen]]. Detta utgör en gräns mellan den skandinaviska och den kontinentala plattorna, vilket visas framförallt på [[Söderåsen]] och i sprickdalen [[Skäralid (ravin)|Skäralid]]. Större delen av landskapet täcks tvärtemot många populärföreställningar av [[skog]], framförallt i norra Skåne och i en kil söderut genom [[Linderödsåsen]].

I söder och väst samt runt [[Kristianstad]] domineras landskapet av de storskaliga slätterna. Jordbruket bedrivs här i en enorm skala på leråkrar som värderas till bland de bästa jordarna i hela världen. [[Senaste istiden|Istiden]] förde med sig många leravlagringar över hela landskapet. Berggrunden består i nordväst till sydost till övervägande delar [[granit]], [[gnejs]], [[sandsten]] och [[skiffer]],  i sydväst mestadels [[kalksten]]<ref>{{Webbref|titel=Geokartan|url=https://apps.sgu.se/geokartan/|verk=apps.sgu.se|hämtdatum=2019-06-28}}</ref> vilket bildat basen för en omfattande [[Tegeltillverkning|tegel]]- och byggnadsmaterialsindustri som skiljt sig till stora delar från övrig svensk byggnadsverksamhet med [[Murtegel|tegel]], [[halmtak]], och så vidare. Träbristen på slätterna gjorde också att man i stor utsträckning eldade med intorkad djurspillning eller [[torv]].

Mellan skogs- och slättbygderna ligger [[risbygden]] som en slags mellanzon. Risbygden karaktäriseras av [[Lövskog|lövskogar]] med insprängda granplanteringar, ofta är det magrare [[sandjord]] eller rent av [[Morän (jordart)|morän]]. Jordbruket är här mycket småskaligt.

Skåne ligger till större delen inom den så kallade [[södra lövskogsområdet]], vilket innebär att gran saknas (utom där den planterats). Det vanligaste skogsträdet är istället [[bok (träd)|bok]]. Övriga lövträd som är vanliga i skog är [[ek]], [[ask (träd)|ask]], [[Alsläktet|al]] (ofta vid vattendrag) samt [[alm]]. Landskapet är dock svårt härjat av [[almsjukan]]. Även [[björk]] och [[tall]] växer i sandhaltig [[jordmån]]. Av sydliga trädsorter har bl.a. [[Äkta kastanj|kastanj]] (som skall skiljas från den vanliga [[hästkastanj]]en ),
[[avenbok]] och [[valnöt]] sin nordgräns i Skåne. [[Lind]] och hästkastanj är vanliga i stadsparker, men det kanske mest typiska skånska trädet är [[Pil (träd)|pilar]] som tidigt beskärs och planteras i alléer längs mindre vägar. 

Annars är Skåne det svenska landskap som är i särklass mest uppodlat. Omkring 70% av landskapet är antingen odlad åker eller ängsmark. Däremot är inslagen av mindre skogsdungar stort. Samtliga fyra sädesslagen och [[potatis]] odlas liksom den för landskapet typiska [[raps]]en, som under några veckor i maj bildar gulfärgade åkrar som sprider en tämligen behaglig söt doft. 90% av Sveriges [[sockerbetor]] odlas i Skåne, dessa kräver främst en lång [[vegetationsperiod]], och skördas sist, under perioden slutet oktober fram till jul. Användandet av [[höstsådd]] är vanlig till exempel för [[råg]] och [[vete]], varför många åkrar ligger gröna istället för svarta under januari–februari (utom vid snöfall förstås).

===Geologi===
Skånes storskaliga relief återspeglar till större delen geologiska utvecklingen före [[istid]]ens [[erosion]] och avlagringar.<ref name=Karna1991/> Svenska ordet ''ås'' är ofta förknipad med [[rullstensås]]ar men Skånes stora åsar, så som [[Söderåsen]], är [[horst]]ar<ref>{{Tidningsref|efternamn=Lundin |förnamn=Jonas |datum=13 November 2013 |titel=Söderåsen ingen riktig ås |url=http://landskrona.lokaltidningen.se/soderasen-ingen-riktig-as-/20131113/artikler/711139919 |tidning=Lokaltidningen Landskrona Svalöv |utgivningsort= |hämtdatum=25 October 2017 }}</ref> bildade av tektonisk inversion längst [[Tornquistzonen]] i [[yngre krita]]. Skånes horstar går som en kedja från nordväst till sydost och bildar [[Fennoskandiska urbergsskölden]] sydvästra gräns.<ref name="Lidmar">[[Karna Lidmar-Bergström|Lidmar-Bergström, Karna]] and Jens-Ove Näslund (2005). "Uplands and Lowlands in Southern Sweden". In ''The Physical Geography of Fennoscandia''. Red. [[Matti Seppälä]]. Oxford University Press, 2005, pp. 255–261. {{ISBN|978-0-19-924590-1}}.</ref> Tektoniska rörelser längs Tornquistzonen under [[Pangea]]s uppsplittring i [[Jura (period)|jura]] och [[Krita (geologi)|krita]]perioderna ledde till bildandet av hundratals små [[vulkaner i Skåne|vulkaner i centrala Skåne]].<ref name=Gergelin2009/><ref name=Augustsson2001>{{cite journal |last1=Augustsson |first1=Carita |last2= |first2= |date=2001 |title=Lapilli tuff as evidence of Early Jurassic Strombolian-type volcanism in Scania, southern Sweden |url=http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/11035890101231023 |journal=[[GFF (journal)|GFF]] |volume=123 |issue=1 |pages=23–28|doi=10.1080/11035890101231023 |access-date=|language=engelska }}</ref> Rester av vulkanerna kan fortfarande ses idag.<ref name=Gergelin2009>{{cite journal |last1=Bergelin |first1=Ingemar |last2= |first2= |date=2009 |title=Jurassic volcanism in Skåne, southern Sweden, and its relation to coeval regional and global events |url=http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/11035890902851278 |journal=[[GFF (journal)|GFF]] |volume=131 |issue=1–2 |pages=165–175 |doi=10.1080/11035890902851278 |access-date=|language=engelska }}</ref> Samtidigt som vulkanism pågick bildades ett [[bergkullsterräng|kuperat]] [[peneplan]] i nordöstra Skåne när [[berggrund]]en där [[vittring|vittrade]] och eroderades.<ref name=Karnaetal2017>{{cite journal |last1=Lidmar-Bergström |first1=Karna |last2=Olvmo |first2=Mats|last3=Bonow |first3=Johan M.|author-link=Karna Lidmar-Bergström |date=2017 |title=The South Swedish Dome: a key structure for identification of peneplains and conclusions on Phanerozoic tectonics of an ancient shield |url= |journal=[[GFF (journal)|GFF]] |volume= |issue= |pages= |doi= |access-date=20 October 2017|language=engelska }}</ref><ref name=Karnaetal2014>{{cite journal |last=Lidmar-Bergström |first=Karna |last2=Bonow |first2=Johan M. |last3=Japsen |first3=Peter |author-link=Karna Lidmar-Bergström|date=2013 |title=Stratigraphic Landscape Analysis and geomorphological paradigms: Scandinavia as an example of Phanerozoic uplift and subsidence|language=engelska |url= |journal=[[Global and Planetary Change]] |publisher= |volume=100 |issue= |pages=153–171 |doi= 10.1016/j.gloplacha.2012.10.015|access-date=13 July 2015}}</ref> Berggarter omvandlade genom vittring till [[kaolinit]] kan i dagsläget observeras i [[Ivö|Ivö Klack]].<ref name=Karnaetal2014/> I [[Campan]]tid (yngre krita) steg havsnivån så att hela Skåne kom under vatten. Marina sediment kom då att täcka Skånes kuperade terräng så att till och med fossil och smärre kustlandformer bevarades under täcket.<ref name=Karnaetal2014/><ref>{{cite journal |last1=Surlyk |first1=Finn |last2=Sørensen |first2=Anne Mehlin |date=2010 |title=An early Campanian rocky shore at Ivö Klack, southern Sweden |url= |journal=Cretaceous Research |volume=31 |issue= |pages=567–576 |doi= 10.1016/j.cretres.2010.07.006|access-date=|language=engelska }}</ref>

I [[Paleogen]]perioden var Skåne täckt av sedimentlager.<ref name=Karna1991>{{cite journal |last1=Lidmar-Bergström |first1=Karna |last2=Elvhage |first2=Christian |last3=Ringberg |first3=Bertil|date=1991 |title=Landforms in Skåne, South Sweden |url= |journal=[[Geografiska Annaler|Geografiska Annaler. Series A, Physical Geography]] |volume=73 |issue=2 |pages=61–91 |doi= 10.2307/520984|access-date=|language=engelska }}</ref><ref name=Karnaetal2017/> Floder som rann genom [[Sydsmålands peneplan]] korsade också Skånes sedimenttäckta yta.<ref name=Karna1991/> I och med att havsnivån föll bidrog erosion till att avtäcka Skåne från större delen av ovanliggande sediment. Äldre floder började då bilda [[genombrottsdal]]ar i Söderåsen.<ref name=Karna1991/> Under slutet av sista istiden, [[deglaciation]]en, förde dessa dalar stora mängder smältvatten.<ref name=Karna1991/> Reliefen i sydvästra Skåne bildades genom avsättningen av tjocka lager lösa [[jordarter]] i samband med istiderna under [[kvartär]].<ref name="Lidmar"/>

==Demografi==
Landskapets drygt 1,2 miljoner invånare är mycket ojämnt fördelade. Längs kusten, mellan [[Ängelholm]] och [[Trelleborg]] och någon mil inåt land, bor cirka 900&nbsp;000 av invånarna. Landskapets geografiska respektive demografiska mittpunkt skiljer sig sålunda kraftigt. Närheten till Danmark och Köpenhamn har alltid varit av betydelse för landskapet, men även närheten till [[Tyskland]] och [[Polen]] gör sig ofta påmind. Inte minst i form av fordon, från andra delar av kontinenten.
== Orter i Skåne ==

=== Större tätorter ===
Följande tätorter har fler än 10&nbsp;000 invånare enligt tätortsavgränsningen 2018:

# [[Malmö]], 317 245
# [[Helsingborg]], 110 520
# [[Lund]], 92 069
# [[Kristianstad]], 41 022
# [[Landskrona]], 33 296
# [[Trelleborg]], 30 453
# [[Ängelholm]], 28 232
#[[Ystad]], 19 705
#[[Hässleholm]], 19 576
# [[Eslöv]], 19 569
# [[Staffanstorp]], 15 999
# [[Höllviken]], 15 522 (Vellinge kommun)
# [[Höganäs]], 15 455
# [[Bunkeflostrand]], 14 135 (Malmö kommun)
#[[Lomma]], 13 616
# [[Oxie]], 13 225 (Malmö kommun)
# [[Höör]], 12 631
# [[Svedala]], 12 470
# [[Bjuv]], 10 660
#[[Åstorp]], 10 589
#[[Åhus]], 10 269 (Kristianstads kommun)

Övriga ''kommunala centralorter'' med undantag av [[Arlöv|Burlöv]] (vars huvuddel ingår i Malmös tätort) med folkmängd 2018:
# [[Kävlinge]], 9 789
# [[Klippan]], 8 819
# [[Skurup]], 8 394
# [[Sjöbo]], 8 319
# [[Bromölla]], 8 140
# [[Osby]], 7 783
# [[Hörby]], 7 642
# [[Tomelilla]], 7 142
# [[Simrishamn]], 6 911
# [[Vellinge]], 6 829 (ej största ort i Vellinge kommun)
# [[Perstorp]], 6 068
#[[Båstad]], 5 513
# [[Örkelljunga]],  5 344
# [[Svalöv]],  4 021
#[[Broby, Östra Göinge kommun|Broby]],  3 443 (centralort i Östra Göinge kommun)

=== Skånes yttre punkter ===
Nära [[Magleröd]] i [[Stenestads socken]] på [[Söderåsen]] ligger Skånes högsta punkt, 212,2 meter över havet.<ref>Sara Florén, 2013, ''[http://rostangatillsammans.se/download/s%C3%B6der%C3%A5sen/Geologisk%20guide%20till%20S%C3%B6der%C3%A5sen.pdf Geologisk guide till Söderåsen 17 geologiskt intressanta platser att besöka],'' Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, nr. 338, sid. 41 och 43.</ref> [[Sveriges lägsta punkt|Skånes (och Sveriges) lägsta punkt]] finns utanför [[Kristianstad]]  där marknivån ligger 2,32 meter under havsytan.
Längst i norr ligger Kongstorp, i [[Loshults socken]], [[Osby kommun]]. Skånes, och därmed Sveriges, sydligaste punkt är [[Smygehuk]] i [[Östra Torps socken]], [[Trelleborgs kommun]], med positionen 55 grader 20 minuter och 13 sekunder nordlig [[latitud]] samt 13 grader, 35 minuter och 36 sekunder östlig [[longitud]].

== Klimat ==
Skåne är Sveriges varmaste landskap och har kustklimat, men de lokala variationerna är stora. Exempelvis har skogsbygden i nordöst avsevärt lägre vintermedeltemperatur än västra och södra delen av landskapet. Högst årsmedeltemperatur (för såväl landskapet som riket) finner man längs öresundskusten. Vid [[SMHI]]:s mätstation vid [[Teknikens och sjöfartens hus|Malmö tekniska museum]] finner man den mätstation som har högst årsmedeltemperatur i Sverige, +8,4&nbsp;°C. Den kallaste månaden är februari med en medeltemperatur på 0,0&nbsp;°C och den varmaste juli med +17,1&nbsp;°C. Snö faller nästintill varje vinter, ofta i väldigt korta perioder i början av året. Is bildas stundom i hamnar och långgrunda vikar. [[Vegetationsperiod]]en varierar i medeltal från 270 till 240 dygn, beroende på avstånd till kust och höjd över havet. Årsnederbörden ligger kring 500 mm (smält nederbörd), juli är den nederbördsrikaste månaden, april den fattigaste.<ref>SMHIs webb - temperaturtabellerna (punkt "Malmö2")</ref><ref>Geografiska Tabeller, 1990</ref>

Skånes torraste plats är [[Åhus]], där man åren 1960–1999 uppmätte en medelårsnederbörd på 480 millimeter. Skånes blötaste plats, under samma period, är [[Örkelljunga]] där man vid väderstationen noterade en medelårsnederbörd 959 millimeter.<ref>[http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/dataserier-med-normalvärden-1.7354 Dataserier med normalvärden för perioden 1961-1990]. [[SMHI]]. Läst 17.12.2009</ref>
Temperaturrekord är 36,0&nbsp;°C den 30 juni 1947 i Ängelholm och -34,0&nbsp;°C den 26 januari 1942 i [[Sjöholmen]] (mellan [[Stehag]] & [[Höör]]).<ref>Vedin, Haldo (2003) [http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/skanes-klimat-1.4827  Skånes klimat]. Sveriges landskapsklimat. [[SMHI]]. Läst 17.12.2009</ref>

== Transport ==

=== Vägar ===
[[File:E6 vid Järavallen, Skåne.jpg|alt=E6 i Skåne.|miniatyr|E6 genom Skåne är en av Sveriges mest trafikerade vägsträckor.]]
'''Motorvägshistoria'''. Skåne fick 1953 Sveriges första [[motorväg]] i den så kallade Autostradan mellan [[Malmö]] och [[Lund]]. Under 1960-talet byggdes motorvägsnätet ut. Med utgångspunkt från trafikplats Kronetorp (nästan mitt emellan Malmö och Lund) byggdes [[E6]] norrut ut i etapper, inklusive motorvägsinfarter till Helsingborg. Kring 1970 hade hela västra Skåne en sammanhängande motorväg fram till Ängelholm. Först 1979 öppnades motorvägen över [[Hallandsås|Hallandsåsen]]. När [[trafikplats Kropp]] (där E6 och [[E4]] möts strax nordost om Helsingborg) invigdes 1977 var detta Sveriges första treplanskorsning.  
Samtidigt hade ''Malmö inre ringväg'' och en motorväg från E6 mot Malmö hamn öppnats. Senare har framförallt E4:an blivit motorväg (från Helsingborg till Smålandsgränsen), motorvägar har byggts ut från Malmö mot Trelleborg (E6), [[Sturup]] ([[E65]]) och Staffanstorp ([[Riksväg 11|Rv 11]]). Även vid Kristianstad har en kortare bit motorväg byggts ([[E22]]). I samband med öppnandet av Öresundsförbindelsen öppnades också ''Malmö yttre ringväg''. E6/E20 genom Skåne är f.n. under utbyggnad till sexfilig motorväg bl.a. på grund av den stora, till stora delar internationella lastbilstrafiken, men att få hela E22 Malmö-Karlskrona(-[[Kalmar]]) till motorväg har mycket länge varit ett regionalt önskemål (en gång beslutat av [[Sveriges riksdag|riksdagen]], men upprivet av dåvarande S-regeringen).

'''I dag'''. De skånska motorvägarna hade redan från början internationell anslutning genom [[färja|färjorna]]. När [[Öresundsförbindelsen]] blev färdig, anslöts denna till det övriga skånska motorvägsnätet och ersatte färjan mellan Malmö och Köpenhamn. Det skånska motorvägsnätet är idag dominerat av E6/E20, E4 och Öresundsbron (E20) samt dess motorvägsanslutningar som knyter samman det skånska motorvägsnätet med [[Köpenhamn]] och kontinenten.
Tätast trafik har E22 in mot Malmö (c:a 90 000 fordon/dygn) och E6/E20 utanför Lund (c:a 60 000 fordon per dygn, varav 12 000 lastbilar).<ref>vägverket syd</ref> Övriga vägar i Skåne håller också en förhållandevis hög standard, med 2+1-vägar på flera hårt trafikerade vägsträckor. En utbyggnad av E22 till motorvägsstandard har diskuterats under decennier, men har stoppats ett flertal gånger. Förslag om att delfinansiera denna väg med både privata och lokala medel har flera gånger lagts fram, men aldrig godkänts. 

I dag finns det cirka 190 m motorväg per 1 000 invånare i Skåne, något över riksmedeltalet, men det är ojämnt fördelat. Förutom en kort sträcka runt [[Kristianstad]] och österut mot [[Blekinge]] är motorvägen koncentrerad till västra Skåne. Faktum är att Skåne inte hade haft ett så bra motorvägsnät om det inte vore för lokala initiativ. Under åren 1993–2008 finansierades i Sverige totalt 15 större statliga infrastrukturprojekt lokalt. Sammanlagt satsade kommuner och landsting runtom i landet 29 miljarder kronor, varav över 60 %, eller 18,1 miljarder kom från Skåne. Utslaget per skåning blev det 15 101 kr som lades på statliga vägprojekt, en nivå som låg mer än tio gånger högre än medelvärdet i övriga Sverige (1 345 kr). 

=== Järnvägar ===
{{Huvudartikel|Järnväg i Skåne}}
[[Järnväg]]arna i Skåne är även dessa väl utbyggda idag. Huvudlinjerna är till stora delar utbyggda för [[snabbtåg]], men [[Västkustbanan]] mellan Helsingborg och Ängelholm är fortfarande ett krokigt enkelspår med starka lutningar. Problemen är störst mellan stationerna Helsingborg C och Maria. 
Det lokala järnvägsnätet har tät trafik i framförallt västra Skåne med [[Pågatåg]] och [[Öresundståg]] som dominerar de skånska järnvägarna. Öresundstågen går bland annat över [[Öresundsförbindelsen|Öresundsbron]] till Köpenhamn och [[Helsingör]]. Det skånska järnvägsnätet är idag helt integrerat med järnvägsnätet på Själland tack vare Öresundsbron. Detta innebär idag att de skånska järnvägarna är mer sammanlänkade med Köpenhamnsområdet än med övriga Sverige, men även att förseningar i det danska nätet får stor inverkan på den skånska tågtrafiken.

[[Järnvägsnätet i Skåne]] har, historiskt sett, varit extremt tätt och välutbyggt. Mönstret liknade de engelska järnvägarna, och bestod främst av privata banor som korsade landskapet och band samman städer som i ett spindelnät. Idag finns mycket få rester kvar av det, men större delen av det befintliga nätet används till persontågstrafik.

== Turism och besöksmål ==
[[Fil:Äppeltavlan 2007, Kivik.jpg|miniatyr|Varje år skapas en ny tavla gjord av äpplen i [[Kivik]] för den årliga äppelfestivalen.]]
[[Fil:Glimmingehus ColonnVault.jpg|miniatyr|Stenvalv i Glimmingehus]]
Turismen i Skåne omsatte 2008 17,6 miljarder kronor och gav sysselsättning åt 12 400 anställda på årsbasis. Den största andelen av turisterna kommer från Skåne och resten av Sverige, utländska turister stod för 2,8 miljoner övernattningar under 2008. De tre största grupperna av utländska turister utgjordes av tyskar, danskar och [[britter]].

=== Städer och orter ===
I Skåne finns ett antal äldre städer med sevärd bebyggelse. I Ystad finns till exempel ett flertal korsvirkesmiljöer bevarade, i Malmö finns ett stort antal tegelhus från 1500-talet, i Helsingborg finns den medeltida riksborgen [[Kärnan]] medan Lund domineras av [[Lunds domkyrka|domkyrkan]]. Sevärda bebyggelsemiljöer från 1700-talet och 1800-tal finns i de flesta av Skånes gamla städer såsom Falsterbo, Skanör, Simrishamn och Åhus med flera. I nordväst, på [[Bjärehalvön]], finns flera populära sommarorter som [[Båstad]] och [[Torekov]]. I sydöstra Skåne finns [[Österlen]] med bland annat det gamla fiskeläget [[Kivik]]. I sydvästra Skåne finns det utpräglade jordbrukslandskapet [[Söderslätt]] med ett otaliga småbyar.

=== Natur ===
{{Se också|Naturreservat i Skåne län}}
Skåne rymmer tre [[Nationalparker i Sverige|nationalparker]], [[Dalby Söderskog]] som stiftades 1918 samt de nyare nationalparkerna [[Stenshuvud]] (1986) och [[Söderåsen]] (2001). 

=== Kulturhistoriska miljöer ===
{{Se också|Lista över byggnadsminnen i Skåne län|Lista över slott och herresäten i Skåne}}
Nio av Skånes städer har medeltida rötter och landskapet rymmer 500 kyrkor.<ref name="Skåne"/> Bland annat Lund och Ystad bevarar delvis ett medeltida gatunät. Skåne har 240 [[slott]] och [[herresäten]], vilket är flest av alla landskap i Sverige<ref name="Skåne">{{webbref |url=http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=269039 |titel=Om Skåne |hämtdatum=22 mars 2010 |utgivare=Region Skåne |arkivurl=https://archive.is/20100828053147/http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=269039 |arkivdatum=28 augusti 2010 }}</ref>. Bland slotten och herresätena finns [[Glimmingehus]], [[Malmöhus]] och privata slott som [[Bosjökloster]].

=== Fornlämningar ===
{{Huvudartikel|Skånska fornlämningar}}
Bland Skånes fornlämningar finns [[Ales stenar]] och [[Kungagraven i Kivik]] liksom gravplatser från [[järnåldern]], som [[Vätteryds gravfält]].

== Se även ==
* [[Portal:Skåne|Skåneportalen]]
* [[Österlen]]
* [[Söderslätt]]
* [[Skånska sevärdheter]]
* [[Skånska fornlämningar]]
* [[Lista över slott och herrgårdar i Skåne|Skånska slott och herrgårdar]]
* [[Skåneland]]
* [[Lista över naturreservat i Skåne län|Naturreservat i Skåne]]
* [[Lista över Skånes kommuner]]
* [[Skånska]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references />

=== Tryckta källor ===
* Riksdagens utredningstjänst (RUT), ''Finansiering av infrastrukturprojekt, '', Dnr. 2008:1407

=== Webbkällor ===
* https://web.archive.org/web/20100812032401/http://www.kommuninfo.se/kommun.php?Kommunval=127

==Vidare läsning==
{{bokref |författare=Svenska turistföreningen |titel=Svenska turistföreningens årsskrift. 1919 |år=1919 |utgivare=Fören. |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=428547 |url=http://runeberg.org/stf/1919/}}

== Externa länkar ==
*{{runeberg.org|svcohrs|0004.html Skåne och Blekinge}}

{{Skåne läns härader}}
{{Sveriges landskap}}

[[Kategori:Skåne| ]]
[[Kategori:Sveriges landskap]]
[[Kategori:Öresundsregionen]]