Visa källa för SJ

{{Hänvisning|den bolagiserade verksamheten efter år 2001|det statliga verket ”Statens Järnvägar” fram till år 2000|Statens Järnvägar|affärsverket (2001-2012)|Statens järnvägar (affärsverk)}}
{{Faktamall företag
|      företagsnamn = SJ AB
|              bild = [[bild:X2000 i originalfärg.jpg|250px]]
|          bildtext = [[X 2000]] i originalfärg.
|               typ = [[Statligt bolag|Statligt]] [[Privat aktiebolag|aktiebolag]]
|            nummer = 556196-1599
|          sätesort = {{flaggbild|Sverige}} [[Stockholm]], [[Sverige]]
|    nyckelpersoner = '''Siv Svensson'''<ref>{{Webbref|url=https://www.sj.se/content/dam/SJ/pdf/Arsstammor/2018/Protokoll-bolagsstamma-2018.pdf|titel=Protokoll fört vid årsstämma|hämtdatum=2018-05-21|utgivare=SJ.se}}</ref><br /><small>[[Styrelseordförande]]</small><br />'''Crister Fritzson'''<br /><small>[[Verkställande direktör|VD]]</small>
|           bransch = [[Järnväg]]
|         produkter = 
|          tjänster = 
|    antalanställda = 4 589 – 2018
<!--Historia -->
|           grundat = 2001
|          grundare = 
|sammangående bolag = 
|    avknoppat från = [[Statens Järnvägar]]
|        uppköpt av = 
|        gick upp i = 
|           upplöst = 
<!--Ekonomi -->
|        omsättning = {{öka}} 7,923 miljarder [[Svensk krona|SEK]]
|            brutto = {{minska}} 468 miljoner SEK
|             netto = {{minska}} 389 miljoner SEK
|        tillgångar = {{minska}} 8,035 miljarder SEK
|       egetkapital = {{öka}} 4,740 miljarder SEK
<!--Struktur -->
|             ägare = [[Sveriges statsskick|Svenska staten]] – 100%
|        moderbolag = [[Regeringskansliet]]
|       dotterbolag = [[SJ Götalandståg|SJ Götalandståg AB]]<br />[[SJ Norrlandståg|SJ Norrlandståg AB]]
|       avdelningar = 
<!--Övrigt -->
|            slogan = 
|         webbplats = [http://www.sj.se/ SJ.se]
|          fotnoter = Statistik från 2018 års bokslut.<ref>{{webbref|titel=Års- och hållbarhetsredovisning 2018|url=https://www.sj.se/content/dam/SJ/pdf/%C3%85rs-och-h%C3%A5llbarhetsredovisningar/SJ-Ars-och-hallbarhetsredovisning-2018.pdf|utgivare=SJ.se|hämtdatum=2019-08-27}}</ref>
}}

'''SJ AB''' är ett [[Sverige|svenskt]] persontågsföretag för persontrafik helägt av [[svenska staten]] som verkar under marknadsmässiga villkor och krav. Uppdraget är att bedriva lönsam persontrafik på järnväg. Varje dag avgår 1200 tåg till cirka 284 stationer. Tågtrafiken i koncernen bedrivs främst i moderbolaget SJ samt i dotterbolaget [[SJ Götalandståg]]. Dotterbolaget [[SJ Norrlandståg]] är numera ett rent personalbolag, nattågen körs av moderbolaget. Övriga dotterbolag och intressebolag bedriver verksamheter med nära anknytning till SJ:s kärnverksamhet.

SJ bedriver trafik med [[snabbtåg]], [[Intercity|Intercity-tåg]], [[nattåg]] samt regionala tåg ([[motorvagn]]ståg och [[lok]]- och [[Personvagn|vagntåg]]). [[SJ Götalandståg]] kör pendel- och regionaltåg i Västsverige på uppdrag av [[Västtrafik]].

== Historia före SJ AB ==
{{Huvudartikel|Sveriges järnvägshistoria}}

SJ AB har sin grund i den tidigare förvaltningen [[Statens Järnvägar]] (egentligen ''Kungliga Järnvägsstyrelsen''). Denna myndighet startade sin verksamhet i december 1856. De linjer som då öppnades var de första delarna av de två stora stambanorna, [[Södra stambanan]] och [[Västra stambanan]], nämligen [[Malmö]]–[[Lund]] och [[Göteborg]]–[[Jonsered]]. Statsbanorna växte ut och de många stora linjerna i [[Sverige]] styrdes av Statens Järnvägar. De små och mellanstora ägdes under större delen av 1900-talets första hälft fortfarande av privata [[aktiebolag]].

Statens Järnvägars utveckling under de första hundra åren av verkets historia omfattar två stora tillväxtperioder. Den första pågick under senare hälften av 1800-talet då de stora stambanorna byggdes, vilka till stor del utgjorde ryggraden i hela den svenska infrastrukturen.

Den andra stora expansionen var från omkring år 1940 när Statens Järnvägar genom ett allmänt järnvägsförstatligande tillfördes många sidolinjer. Anledningen var främst att skydda dessa banor från nedläggning, då den ökande bilismen gjort många av dem olönsamma att driva som privata företag. Vid förstatligandet kunde SJ modernisera, främst den rullande materielen (som till stor del bestod av [[Ånglok|ångtåg]]) och [[rälsbuss]]en [[Y6-generationen|Y6]] sattes in på de flesta linjer. Detta bidrog kraftigt till billigare drift av järnvägarna. Det var även efter detta förstatligande som verket var som störst, år 1950. Vid denna tid hade Statens Järnvägar totalt 50&nbsp;000 anställda och var den största arbetsgivaren i [[Sverige]]. De åtgärder som staten genomförde för att rädda de mindre järnvägarna var dock inte hållbara på lång sikt och vid 1960-talets början hade nästan hälften av alla järnvägar (räknat i kilometer) i [[Sverige]] lagts ned.

Under 1960-talet började biltrafiken växa mycket snabbt men persontrafiken inom SJ växte mycket långsamt. Tåg är tunga och dyra medan bilar är lätta och billiga. Som helhet blev bilen mycket mer attraktiv än tåget. SJ tappade snabbt marknadsandelar och SJ:s ekonomi försämrades i en snabb takt. Man beslutade i riksdagen 1963 att "varje trafikslag måste bära sig självt ekonomiskt". Detta gjorde att många stationer lades ned och att busstrafik ersatte mycket av järnvägstrafiken. Många av de gamla stationssamhällena som vuxit upp kring järnvägen tappade nu sin järnvägsanknytning. Många av busslinjerna drevs av Statens Järnvägar som snabbt blev landets största bussoperatör. Som exempel på stationsnedläggning kan nämnas Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö som 1958 hade 90 järnvägsstationer. 20 år senare hade denna siffra krympt till 20, knappt en femtedel av det tidigare antalet.

I början av 1980-talet genomfördes [[trafikhuvudman|länstrafikreformen]] som innebar att ansvaret för de mer lokala järnvägarna som gick inom ett län överfördes på länen. De måste betala Statens Järnvägar eller annan operatör för att driva tågtrafik. Det var en förutsättning för att få Statens Järnvägar lönsamt.

Vid slutet av 1980-talet ökade intresset för järnvägen i takt med det nya miljötänkandet och de ökande bensinpriserna. 1986 beställde SJ en ny generation fjärrtåg, benämnt [[X2 (tåg)|X2]] med marknadsnamnet [[X 2000]]. Totalt skulle 50 stycken X2 beställas, men antalet minskades till 43.

===Tillkomsten av Banverket===

Under mitten av 1980- talet var det uppenbart att det svenska järnvägsnätet var i ett rejält nedkört skick. En utredning tillsattes och ett nytt statligt anslagsverk, Banverket, bildades 1988. .SJ AB bildades 2001 genom en [[bolagisering]] och uppsplittring av det tidigare mycket stora [[affärsverk]]et [[Statens Järnvägar]]. Det gamla SJ ([[Statens Järnvägar]]) delades upp i ett flertal statliga bolag, bland annat SJ AB, [[Green Cargo]] (godståg) och [[Jernhusen]] (fastighetsbolag).

== SJ AB från år 2001 ==
[[Fil:En automat hos SJ.jpg|miniatyr|stående|En biljettautomat av äldre, ej längre använd, modell för [[självbetjäning]] i [[Falköping]]. ]]
Sedan starten av SJ AB 2001 har tågtrafiken ökat stadigt, liksom - inte minst - trafiken på våra vägar. Ett ökande resande brukar följa med en växande samhällsekonomi. Det som har gjort det möjligt till ökat resandet på spåren är omfattande statliga investeringar för byggandet av bland annat nya banor.

En orsak till den ökade investeringstakten är klimathotet; vägtrafiken släpper ut stora mängder avgaser vilket inte järnvägen gör då Sverige genererar el främst genom kärnkraft och vattenkraft.<ref>{{Webbref|url=https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Elproduktion/|titel=Elproduktion - Ekonomifakta|hämtdatum=2018-10-29|verk=Ekonomifakta|språk=|citat=Sveriges elproduktion består till största del av vattenkraft och kärnkraft. Tillsammans svarar de för 80 procent av den totala produktionen av el.}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.energiforetagen.se/sa-fungerar-det/elsystemet/produktion/|titel=Elproduktion - Energiföretagen Sverige|hämtdatum=2018-10-29|verk=www.energiforetagen.se|citat=Den el som produceras i Sverige är till 98 procent fossilfri. ... Ungefär 40 procent (2017) av elproduktionen kommer från kärnkraft ... Lika mycket kommer från vattenkraft (40%, 2017).}}</ref> Fler har därför valt att ta tåget. Detta har gjort att SJ de senaste tio åren ökat sin trafik på många av de trafikstarkare linjerna.

SJ har också övergett många av de mindre och kortare linjerna till andra operatörer och länstrafikbolag. Detta har gjort att SJ idag främst verkar med trafik på de längre fjärrtågslinjerna samt de trafikstarka linjerna runt Mälardalen.

SJ hade till 2009 monopol på fjärrtågslinjerna (främst de gamla stambanorna och länsöverskridande regiontåg till/från Stockholm), vilket gjort det omöjligt för mindre bolag att konkurrera med SJ.

Sedan 2009 är det svenska järnvägsmonopolet avreglerat, vilket i teorin gör det möjligt för alla tågbolag att bedriva järnvägstrafik i Sverige. SJ har också verkat som operatör på uppdrag av länstrafikbolagen, men har i betydande grad släppt det till förmån till andra operatörer som bjudit lägre pris, normalt utländska statliga bolag, bland andra danska [[DSB]].

=== Verkställande direktörer ===
*Kjell Nilsson 2001
*Sune Karlsson 2001-2002
*[[Jan Forsberg]] 2002-2012
*Crister Fritzson (avgående) 2012-2020

== Försäljningsorganisation ==
Huvuddelen av biljetterna för resor med SJ säljs över företagets egen Internetsida. Biljetter säljs även via andra Internetsidor, resebyråer, ombud, automater samt [[Pressbyrån]]/7-Eleven.

Egna fysiska försäljningsställen (SJ Resebutik) finns numera bara i Stockholm, Göteborg och Malmö. I januari 2014 meddelade företaget att det skulle stänga 17 av de kvarvarande resebutikerna. Kvar blev fem butiker. Våren 2015 stängdes även resebutikerna i Sundsvall och Arlanda.  I juli 2014 stängdes kundtjänstcentret i Tranås. I dag finns kundtjänstcenter för kundtjänst över telefon och internet endast hos en underleverantör i Ånge och Östersund.

== Prissättning ==
SJ AB tillämpar så kallad dynamisk prissättning som innebär att priserna för en tågresa på en viss avgång varierar beroende på när biljetten köps och efterfrågan på just den avgången.

== Egen trafik ==
SJ AB kör tåg i egen regi, med koncepten SJ Snabbtåg (fordonstyperna [[X 2000]] och [[SJ 3000]]), [[Intercity|SJ&nbsp;InterCity]], [[Regionaltåg|SJ&nbsp;Regional]] samt [[nattåg|SJ&nbsp;Nattåg]].<ref>[https://www.sj.se/ SJ, Om SJ, Trafik och tåg, Våra tåg]</ref>

=== SJ Snabbtåg  ===
{{Huvudartikel|X 2000|SJ 3000}}

1990 infördes tågtypen X2000 av SJ, med en toppfart av 200 km/h. I samband med introduktionen av SJ 3000 döptes tågtypen i dec 2011 om till SJ 2000 inom konceptet "SJ Snabbtåg". Det nya namnet slog aldrig igenom och i jan 2015 bytte man tillbaka till X 2000.
Numera har flera andra tågtyper samma toppfart, till exempel X40 och X55. I internationella sammanhang är topphastigheten 200 km/h relativt låg.

Under 1980-talet började man i Sverige att se över möjligheterna till snabbtåg även på de svenska järnvägarna. Man hämtade inspiration från främst Frankrike. I Frankrike invigde man under början på 1980-talet de första [[TGV]]-tågen med topphastigheter på 260&nbsp;km/h. Denna topphastighet blev möjlig genom att man byggde en ny bana för hög fart. Kostnaderna för denna typ av järnväg var dock för Sverige för höga och man ansåg att denna typ av satsning inte var aktuell. 1986 beställde SJ snabbtåg av [[Kalmar verkstad]] och [[Asea]] anpassade för den svenska järnvägens standard (topphastighet 200&nbsp;km/h).

Problemet med de kurviga järnvägarna löste tillverkarna genom att använda den befintliga tekniken med [[lutande tåg|korglutning]] (som hade utprovats i Italien under slutet av 1960-talet, i Frankrike redan under mitten av 1950-talet). Denna teknik, som innebär att man låter vagnskorgarna luta några grader i de snävaste kurvorna, möjliggjorde en teoretisk hastighetshöjning på 15 procent, jämfört med SJ:s gamla persontåg. 1989 levererades det första X2000-tåget från ABB (f d Asea) och [[Statsföretag AB]] till SJ. Det sattes 1990 in på linjen Stockholm-Göteborg (45 mil).

Under våren 2017 tillät Transportstyrelsen en ny kategori tåg benämnd "C", vilket minskade den teoretiska hastighetsskillnaden i kurvorna till endast 9 % jämfört med X2000, i praktiken kring 5 %. Därmed minskade fördelarna med lutningsbara snabbtåg. 

X 2000 var först tänkt att vara ett tåg för affärsresenärer och långpendlare. Det hade, till skillnad mot äldre vagnar klimatanläggning. Halva tåget utgjordes av vagnar av så kallad "X2000-klass". I dessa vagnar fanns radio, servering av måltid vid sittplats samt trådlös telefoni. De övriga vagnarna var så kallade "budget-klassvagnar", i dessa vagnar var sätena trängre (90&nbsp;cm stolavstånd, jämfört med tidigare vagnars 104&nbsp;cm) och serveringen sköttes via serveringsvagn. Dessa klasser döptes i slutet på 1990-talet om till första respektive andra klass, precis som i övriga tåg.

Till en början kördes X 2000-tågen endast på sträckan Stockholm-Göteborg men efterhand utökades trafiken till att omfatta fler linjer, bland annat Stockholm-Malmö och Stockholm-Sundsvall. Tågen körs idag så gott som enbart på de trafiktätaste fjärrtågslinjerna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö-(Köpenhamn). Detta är en förändring mot tidigt 2000-tal då tågen sattes in på relativt många linjer, bland annat Stockholm-Dalarna, Stockholm-Eskilstuna och Göteborg-Malmö. Man kom fram till att på grund av dessa banors undermåliga standard var tidsvinsterna för små, då X 2000-tågen kräver stora kurvradier eller, helst, raka spår. På grund av det ökande tågresandet har även kraven på fler X 2000-avgångar på de trafiktäta linjerna ökat och detta har gjort att näst intill samtliga X 2000-tåg användas på dessa linjer.

I mitten av 2000-talet renoverades samtliga X 2000-tåg, genom utvändig omlackering och ny stolklädsel. Fram till år 2022 kommer tågen genomgå en helrenovering för att kunna köras i ytterligare 20 år.

=== SJ Intercity ===
{{Huvudartikel|Intercity#Sverige}}

Intercity ("IC") är ett internationellt begrepp för fjärrtåg som går mellan större och medelstora orter. Redan under mitten av 1960-talet började IC-tåg att rulla i Storbritannien och därefter spred sig begreppet till andra europeiska länder. IC-tågen är enligt dåvarande [[Banverket]]s definition ett [[fjärrtåg]] vilket innebär att det har över 100&nbsp;km mellan sina två ändstationer. Begreppet Intercity började användas av SJ i början av 1980-talet och ersatte då begreppet [[snälltåg]]. Detta gjorde till en början att begreppet infattade de snabbaste av SJ-tågen, med förhållandevis få stopp. Dessa tåg gick nästan uteslutande på linjerna Stockholm-Malmö/Göteborg, några IC-tåg gick även sträckan Stockholm-Dalarna. 

Under 1960-talet levererades ett stort antal fjärrtågsvagnar till SJ och 1979 började stora leveranser från en nedläggningshotad, statlig fabrik i Kalmar ([[Kalmar Verkstad|Kalmar Verkstad AB]]). De nya 1970/80-talsvagnarna mottogs dock med blandade känslor av passagerarna. Det var något lättare att ta sig in i vagnarna då trapporna hamnat på insidan istället för på utsidan, men sätena var trånga. De gamla 1960-talsvagnarna började dock bli slitna.  

Intercity-tågen hade [[restaurangvagn]] och ofta en familjevagn med lekhörna.

När fjärrtåget X 2000 lanserades under tidigt 1990-tal sjönk IC-tågen snabbt i anseende och ersatte istället begreppet "persontåg". Kraven minskades och vagnarna som användes var ibland omoderna och slitna. Stoppen ökades dock inte och hastigheten förblev oförändrad, detta gjorde att IC-tågen förblev relativt snabba och effektiva.

'''InterRegio''' (IR) var ett begrepp som lanserades av SJ på början av 1990-talet efter tysk förebild som ett mellanting mellan IC och lokaltåg. Dessa tåg fick renoverade vagnar och kaféavdelning. Många av tågen användes på de halvlånga sträckorna i Mälardalen och Västsverige. Konceptet avslutades dock fort, då SJ ansåg att man började få för många olika begrepp inom koncernen. De renoverade vagnarna sattes istället in i vanlig IC-trafik runt om i landet. IR blev även ersatt av X2000, när man kunde byta till regionaltåg längs vägen.

=== SJ Regional ===
[[Fil:SJ Double Decker 2006-03-26.jpeg|miniatyr|Dubbeldäckaren [[X40]] går i regel som [[regionaltåg]] på medellånga sträckor.]]
{{Huvudartikel|Regionaltåg}}
Regional är ett begrepp som SJ använder för de tåg som går på medellånga sträckor och som i regel har fler uppehåll än till exempel [[X 2000]], SJ 3000 och Intercity. Detta begrepp är lånat ifrån Trafikverket vars definition på regionaltåg är tåg som går mellan 50 och 100&nbsp;km, under eller över denna sträcka bör tåget klassas som [[lokaltåg|lokal-]] respektive fjärrtåg. Många av SJ:s regionaltågslinjer är dock längre än 100&nbsp;km. Från och med december 2010 kör SJ till exempel regionaltåg hela vägen [[Göteborg]]-[[Örebro]]-[[Västerås]]-[[Stockholm]].

SJ:s regionaltågslinjer finns idag i [[Mälardalen]] med linjer som [[Gävle]]-Stockholm-[[Linköping]], Stockholm-[[Eskilstuna]] och Stockholm-[[Västerås]]/[[Hallsberg]]. På dessa linjer är det främst ''dubbeldäckaren'' [[X40]] som används. Detta tåg har inneburit ett lyft för SJ:s regionaltågslinjer. Tåget har bland annat en bra accelerationsförmåga, något som är viktigt för regionaltåg med relativt tätt mellan stationerna, samt en toppfart liknande [[X 2000]], 200&nbsp;km/h. Regionaltågslinjerna till och från Stockholm är vanligen lönsamma för SJ utan stöd, huvudsakligen tack vare bra beläggning och ganska snabba banor (hög medelfart ger lägre personalkostnad per km).

Andra regionaltågslinjer som SJ kör är till exempel [[Kust till kust]]-tågen [[Kalmar]]-[[Växjö]]-[[Göteborg]], samt tågen [[Göteborg]]-[[Skövde]]-[[Örebro]] och Göteborg-[[Trollhättan]]-[[Karlstad]].

Regionaltågen på [[Uven-tåget|UVEN]] samt mellan Stockholm och Hallsberg, Norrköping via Nyköping och Eskilstuna, körs av SJ i egen regi, men med en ersättning från [[Mälardalstrafik]] på ca 150 milj. kronor (2016) för att SJ upprätthåller ett större trafikutbud än vad som annars skulle bedrivas på linjerna. Tågen går under varumärket SJ Regional.<ref>{{webbref|titel=Trafiken till 10 december 2016|url=http://www.malab.se/tim-avtalen|utgivare=MÄLAB|hämtdatum=20160711|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160627135951/http://www.malab.se/tim-avtalen|arkivdatum=2016-06-27}}</ref>
Fr o m 11 dec 2016 körs dessa linjer helt på uppdrag av Mälardalstrafik under fyra års tid tills deras nya tåg har levererats. De nya tågen, som ska trafikera Svealandsbanan, Nyköpingsbanan, Sörmlandspilen och UVEN, levereras från år 2019 och trafiken på de linjerna kommer då byta namn från nuvarande SJ Regional till Mälartåg. <ref>{{webbref|titel=Trafiken från 11 december 2016|url=http://www.malab.se/nytrafik|utgivare=MÄLAB|hämtdatum=20160711|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160627190320/http://www.malab.se/nytrafik|arkivdatum=2016-06-27}}</ref>

=== SJ Nattåg ===
{{Huvudartikel|Norrlandståget}}
[[Nattåg]] körs i egen regi på sträckorna Göteborg-Duved, Göteborg-Luleå och Malmö-Stockholm. Dessutom körs på uppdrag av [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]] nattåg Stockholm-Duved och Stockholm-Luleå/Narvik.  I trafiken används [[Rc-lok]], 2 klass sittvagn, [[sovvagn]]ar, [[liggvagn]]ar och kompletterande [[restaurangvagn]]ar. Bioverksamheten lades ner 2011.

== Trafik som operatör efter upphandling ==
=== Regionala tåg ===
De två regionaltågssystem som SJ kör på uppdrag av regionala kollektivtrafikmyndigheter är dels [[Västtågen]] som körs av dotterbolaget [[SJ Götalandståg]] på uppdrag av [[Västtrafik]], dels [[Tåg i Bergslagen]] som körs av SJ AB.

=== Trafikkpakke 2 i Norge ===
SJ vann i juni 2019 upphandlingen av persontrafiken på en grupp om sju linjer i Norge, det så kallade Trafikkpakke&nbsp;2 Nord. Paketet omfattar trafiken på [[Dovrebanen]], [[Rørosbanen]], [[Raumabanen]], [[Nordlandsbanen]], [[Trønderbanen]], [[Meråkerbanen]] och [[Saltenpendelen]]. SJ tar över trafiken från norska [[Vy]] i juni 2020. Upphandlingen gäller för åtta år med möjlighet till förlängning i två år. SJ har för ändamålet bildat dotterbolaget SJ Norge AS.<ref>https://www.expressen.se/dinapengar/sj-far-gront-ljus-i-norge/</ref>
Upphandlingen av Trafikkpakke 1 som bland annat omfattar [[Sørlandsbanen]] vanns av brittiska [[Go-Ahead]] år 2018.

== Internationell trafik ==
SJ kör internationell trafik till [[Danmark]] och [[Norge]].

=== Köpenhamn ===
Varje dag kör SJ X 2000-avgångar [[Stockholm]]-[[Köpenhamn]]. SJ hade en Rejsebutik i Köpenhamn mellan den 1 februari 2011 och våren 2014. Det var den enda butiken utomlands sedan SJ blev aktiebolag. 

Den 10 april 2012 upphörde SJ att köra [[Göteborg]]-[[Köpenhamn]] med X&nbsp;2000-tåg, då all SJ-trafik på [[Västkustbanan]] lades ned på grund av dålig lönsamhet. Senare har trafiken återupptagits och sedan 2014 körs X 2000 högsommartid mellan Göteborg och Köpenhamn.

=== Odense (historisk trafik) ===
Mellan 10 oktober 2010 och 2 oktober 2011 trafikerade SJ Odense i Danmark. Ett SJ 2000-tåg utgick på morgonen från Odense via Köpenhamn H med destination Stockholm. På eftermiddagen gick det tillbaka från Stockholm via Köpenhamn H till Odense. SJ hade då planer på att expandera i Danmark och mot Tyskland.

=== Narvik ===
Det går varje dygn ett [[nattåg]] från [[Stockholm]] till [[Narvik]] och tillbaka. Dessutom går ett dagtåg mellan [[Luleå]] och [[Narvik]] som ansluter till nattåget i [[Boden]].

=== Oslo ===
Även [[Oslo]] trafikeras av SJ. Innan augusti 2015 trafikerades Oslo med två Intercity-tåg per dag och riktning. Därefter började SJ att köra X 2000-tåg mellan Stockholm och Oslo via [[Värmlandsbanan]]. I december 2016 utökades trafiken ytterligare med [[SJ 3000]]-tåg mellan Stockholm och Oslo. 

=== Linx (historisk trafik) ===
Under 2000-talets början [[bolagiserade]] SJ och norska [[Vy|NSB]] den gränsöverskridande trafiken i den skandinaviska huvudstadstriangeln. [[Linx]], som bolaget kom att heta, trafikerade sträckorna [[Stockholm]]-[[Karlstad]]-[[Oslo]] och [[Oslo]]-[[Göteborg]]-[[Malmö]]-[[Köpenhamn]]. Huvudkontoret placerades i [[Göteborg]].

Linx körde egna [[X 2000]]-tåg under varumärket [[Linxtåg]], samt lokdrivna [[InterCity]]-tåg. Trafiken mellan [[Oslo]] och [[Göteborg]] kördes uteslutande med [[InterCity]]-tåg, då denna sträcka inte är byggd för snabbtåg.

På grund av dålig lönsamhet lades [[Linx]] ned vid årsskiftet 2004/2005. Sträckorna Stockholm-Karlstad, och Göteborg-Malmö upptogs av SJ. Helgtrafik, senare daglig trafik kördes mellan [[Karlstad]] och [[Oslo]]. [[Vy]] kör trafiken mellan Oslo och Göteborg och SJ trafiken mellan Göteborg och Malmö (sommartid till Köpenhamn).

=== Berlin (historisk trafik)===
SJ AB stod bakom den sovvagnstrafik som bedrevs på linjen Malmö-[[Berlin]], via färjan [[Trelleborg–Sassnitz (färjelinje)|Trelleborg–Sassnitz]]. Den kördes i varje riktning med en förbindelse dagligen under sommaren och tre avgångar per vecka under resten av året. Tåget kördes i samarbete med tyska tågoperatören GVG och marknadsfördes under varumärket [[Berlin Night Express]] (i Tyskland marknadsfördes namnet Scandinavia Night Express). Sov- och liggvagnarna i tåget tillhörde SJ och tåget räknades som ett [[EuroNight]]-tåg. Linjen lades ned 5 november 2011. Linjen återstartades våren 2012 av [[Veolia Transport]], numera [[Snälltåget]].

== Tågtyper (fordon) ==
=== Lok ===
* [[Rc6]]

=== Motorvagnar ===
* [[X2 (tåg)|X2]] ([[X 2000]]), 36 st kompletta tågsätt
* [[X12]], 4 st (tidigare 18 st)
* [[X40]] ("Dubbeldäckaren"), 42 st
* [[X50]] ([[Regina (tåg)|Regina]])
* [[X52]] ([[Regina (tåg)|Regina]])
* [[X55]] ([[SJ 3000]]), 20 st

=== Personvagnar ===
* [[1980-talsvagn]]

==Färger på SJs fordon==
*[[Rc6]] Alla lok är svartmålade; ursprunglig färg var orange; även ljusblåa och mörkblåa lok har förekommit.
*[[1980-talsvagn]] Normalt svarta; vissa vagnar har kvar äldre färgsättning mörkblå och ljusblå.
*[[AFM7 (manövervagn)|AFM7]] Svarta; ursprunglig bruna, senare blåa.
*[[X2 (tåg)|X2]] ([[X 2000]]) Grå; ursprunglig färg blå och vit.
*[[X55]] ([[SJ 3000]])  Grå.
*[[X40]] Grå.

== Se även ==
* [[Statens Järnvägar]] (SJ före 2001)
* [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]]

== Referenser ==
<references/>

==Vidare läsning==
*{{tidskriftsref |författare=Aghult, Kjell |rubrik=SJ-koncernens upplösning |år=2002 |tidskrift=Spår (Gävle) |volym=2002, |sid=24-29 : ill |id=0283-6483 |issn=0283-6483 |libris=9123468 }}

== Externa länkar ==

* [http://www.sj.se/ Officiell webbplats]

{{Svensk persontågstrafik}}
{{Svenska företag med statligt ägande}}
{{SJ}}

{{STANDARDSORTERING:Sj}}
[[Kategori:Järnvägsbolag bildade 2001]]
[[Kategori:Svenska järnvägsbolag]]
[[Kategori:Svenska företag med statligt ägande]]
[[Kategori:Företag i Stockholms kommun]]