Visa källa för Södra Ölands Järnväg

{{Infobox järnväg 3
|namn            = Södra Ölands Järnväg
|färg            = <!--Används för att ändra bakgrundsfärg på rubriker -->
|textfärg        = <!--Används för att ändra textfärg på rubriker -->
|bild            = [[File:Södra Ölands Järnväg-vit.jpg|240px]]
|bildtext        = Södra Ölands Järnvägs linjekarta
|plats           = 
|signatur        = SÖJ
|kommun          = [[File:Borgholm_vapen.svg|20px]] [[Borgholms kommun|Borgholm]]<br>[[File:Morbylanga_vapen.svg|20px]] [[Mörbylånga kommun|Mörbylånga]]
|län             = [[File:Kalmar lan vapen.png|20px]] [[Kalmar län]]
|län gamla indelningen =
|landskap        = [[File:Öland vapen.svg|20px]] [[Öland]]
|sträcka         = [[Borgholm]]-[[Ottenby]]
|anslutande      = [[Borgholm-Böda Järnväg]]
|invigd          = 24 november [[1909]]<br>[[Borgholm]]-[[Färjestaden]]<br>1 februari [[1910]]<br>[[Färjestaden]]-[[Ottenby]]
|avstängd        = 1 oktober [[1961]]
|ägare           = ''SÖJ'' [[1910]]-[[1928]]<br>[[Ölands Järnvägar|ÖJ]] [[1928]]-[[1947]]<br>[[Svenska staten]] [[1947]]-[[1961]]
|banoperatör     = ''SÖJ'' [[1910]]-[[1928]]<br>[[Ölands Järnvägar|ÖJ]] [[1928]]-[[1947]]<br>[[Statens Järnvägar|SJ]] [[1947]]-[[1961]]
|trafikoperatör  = <!-- operatör för tågtrafiken, såsom SJ, DSBFirst m.fl -->
|biljettoperatör = <!-- biljetter, marknadsföring etc, såsom SJ, Öresundståg, Västtrafik mm. -->
|tabell          = 
|längd           = [[Borgholm]]-[[Färjestaden]] 44 [[kilometer|km]]<br>[[Färjestaden]]-[[Ottenby]] 52 [[kilometer|km]]<br>''Hela sträckan'' '''96'''
|spårantal       = Enkelspårig
|spårvidd        = [[891 mm|891]]
|spårtyp         = smalspår
|axellast        = 
|STVM            = 
|lutning         = 16
|radie           = 300
|ATC             = 
|ERTMS           = <!--Denna sats används endast om banan har ERTMS, annars bör satsen ej sättas ut.-->
|Fjärrblockering = 
|signalsystem    = 
|hastighet       = [[1910]]-30 km/ [[1926]]-35 km
|elektrifierad   = 
|matning         = 
|lastprofil      = 
|fotnoter        = Källor <ref name=histosj>[http://www.historiskt.nu/smalsp/oland/soj.html Historiskt om Svenska Järnvägar, Södra Ölands Järnväg]</ref>
|karta           = {{Linjekarta Borgholm-Färjestaden}}
|karta2          = {{Linjekarta Färjestaden-Mörbylånga-Ottenby}}
|karta3          = {{Linjekarta Södra Öland}}
}}
'''Södra Ölands Järnväg (SÖJ)''' var en 96 km lång [[891 mm|891&nbsp;mm]] [[smalspår]]ig [[järnväg]] mellan [[Borgholm]] och [[Ottenby]] på [[Öland]]. Sträckan mellan Borgholm och [[Färjestaden]] öppnades den 24 november 1909 och den återstående sträckan till Ottenby öppnades den 1 februari 1910.<ref>[http://runeberg.org/nfch/0121.html Nordisk familjebok 1919, Södra Ölands järnväg]</ref> Banan uppgick den 1 januari 1928 tillsammans med [[Borgholm-Böda Järnväg]] (BBJ) i [[Ölands Järnvägar]] (ÖJ).<ref name=histosj></ref>

==Historia==
===Tillkomsten===
[[Fil:Conrad Cedercrantz.jpg|150px|miniatyr|vänster|<center>[[Conrad Cedercrantz]], [[Landshövding]].</center>]]
Den 21 augusti [[1905]] körde det första tåget på Öland den några hundra meter långa sträckan mellan hamnen och stationen i Borgholm. Dånet måtte ha hörts ända till det fem mil därifrån belägna [[Resmo HLP|Resmo]], där södra mötets ([[tingslaget|tingslagets]]) valmän var samlade till möte för riksdagsmannavalet samma dag. Vid sammanträdet tog nämligen kantorn Nils Andersson i [[Kastlösa]] södra Ölands järnvägsfråga på tal, och en livlig diskussion uppstod, under vilken alla var ense om att en järnväg skulle bli till utomordentligt nytta för orten som skulle utvecklas på alla områden, emigrationen skulle hämmas och järnvägen bli den pulsåder, som skulle tillföra samhällskroppen nytt liv och näring.<ref name=svf/><br>
<br>
Man diskuterade även järnvägens sträckning, varvid meningarna var delade, om man skulle bygga banan på västra alvarskanten eller genom det bördiga och rika västra kustlandet. Flertalet anslöt sig till sistnämnda sträckning. Vid sammanträdet framhölls att järnvägen skulle medföra anläggningen av en sockerfabrik i närheten av
[[Mörbylånga]] köping, vilken plats skulle få samma betydelse för södra Öland som [[Borgholm]] hade för norra, och man antog, att längs hela linjen skulle en stor industri småningom uppblomstra. Man ansåg, att det inte borde bli alltför svårt att ska erforderliga medel genom teckningar från kommuner och enskilda, i främsta rummet Cementbolaget i Degerhamn och [[Karlshamns sockerfabrik]], som inköpt egendomar inom Mörbylånga socken, och att statsbidrag skulle erhållas, då man antog, att [[Ottenby kungsgård]] åter skulle bli [[stuteri]]. Slutligen hoppades man att Kalmar skulle räcka en hjälpsam hand.<ref name=svf/><br>
<br>
Några månader senare hade Ölands södra mots avdelning av [[hushållningssällskap|hushållningssällskapet]] sammanträde, vid vilket tillfälle en sjumannakommitté tillsattes. Ledamöter blev kronofogden N.Berggren, ordf., direktören C. Sjögren, riksdagsmannen AD.Johansson, landstingsmannen K.Wirsell, landstingsmannen F.W. Fredriksson, Brunneby, och kustsergeanten P.A.Rundqvist. Hushållningssällskapets avdelning beslöt samtidigt att anslå 500 kr till undersökning av linjen. Övriga kostnader skulle åstadkommas på frivillighetens väg.<ref name=svf/><br>
<br>

===Kommittén===
[[Fil:Olof Sandell.jpg|150px|miniatyr|vänster|<center>[[Olof Sandell]], [[Trafikchef]] mellan 1909-1910.]]</center>
Kommitténs första sammanträde ägde rum i Kalmar den 10 januari [[1906]]. Man hade redan hunnit sondera terrängen i [[socken|socknarna]] och funnit intresset stort  i samtliga kommuner förutom,  Södra Möckleby och Smedby. Vid sammanträdet bestämdes järnvägens riktning.<ref name=svf/><br>
<br>
Under sommaren hölls sammanträden med socknarnas invånare om järnvägens byggande, och redan på våren [[1907]] verkställdes stakning av ingenjören Olof Sandell i [[Borgholm]].<ref name=svf/><br>
<br>
Anläggningskostnaden för den 96 km långa banan beräknades då till 1 775 000 kr, av vilka hälften eller 887 000 kr skulle uppbringas genom aktieteckning och resten upplånas.<ref name=svf/><br>
<br>
Sedan landshövdingen Conrad Cedercrantz vunnits för saken, blev det fart i arbetet. Under oktober och november var kommunalstämmor utlysta överallt i södra Ölands socknar. Stämmorna, som bevistades av landshövdingen, beslöt i allmänhet att teckna begärt belopp. Endast en socken, [[Gärdslösa]], vägrade helt och hållet att teckna, och [[Runsten]] prutade av det föreslagna beloppet med en tredjedel. Anledningen till detta var att man i dessa socknar önskade en bibana till Stora Rör, som var denna trakts hamn och utfartsort. En månad senare beslöt dock [[Gärdslösa]] att frånträda sitt beslut och band sig för en teckning på 60 000 kr, medan Runsten stannade vid 40 000 kr.<ref name=svf/><br>
<br>
Ny stakning och kostnadsberäkning verkställdes av distriktschefen, kaptenen J.Ekelund, som beräknade kostnaden till 1 904 000 kr, rullande materiell för 600 000 kr inräknad.<ref name=svf/><br>
<br>

===Aktieteckningen och styrelsen===
[[Fil:SSA vagn Gotland 19970625.jpg|miniatyr|200px|Godsvagn '''[[Sveriges sockerfabriks aktiebolag|SSA]]''' vid [[Gotlands Hässelby]] sommaren 1997]]
Aktieteckningen gick raskt undan, och den 2 mars [[1907]] kunde redan konstituerande bolagsstämma med Södra Ölands järnvägsaktiebolag hållas i Kalmar. Sammanlagt hade tecknats 715 500 kr, minimikapitalet, som bestämts till 400 000 kr, var därmed betydligt övertecknat. Aktieteckningen fortsattes även efter första stämman och uppbringades till sammanlagt 952 600 kr, av vilka kommunerna tecknat 714 000kr. Bland tecknarna märktes Kalmar stad med 125 000 kr, [[Mörbylånga]] socken och köping med 80 000 kr, [[Kastlösa]] med 65 000 kr. Borgholms stad hade engagerat sig så mycket i den norra järnvägsanläggningen, att aktieteckningen stannade vid 14 000 kr. Enskilda aktietecknare var Mellersta [[Sveriges sockerfabriks aktiebolag]] med 104 500 kr, men det fanns även flera.<ref name=svf/><br>
<br>
Vid den konstituerande stämman valdes till styrelse, landshövdingen C.Cedercrantz, kronofogden N.Berggren, sjökaptenen P.A.Ruundqvist, lantbrukaren Ax.Danielsson och rådmannen O.Melin, den sistnämnde utsedd av Kalmar stad. Styrelsens ordförande blev landshövdingen Cedercrantz.<ref name=svf/><br>
<br>

===Koncessionen===
Koncession beviljades den 28 maj [[1907]] samma år, och i juli antog styrelsen som entreprenör för järnvägsbygget firman [[BRØCHNER LARSEN & KROGH]] i [[Köpenhamn]], som åtog sig såväl banbyggnaden i dess helhet som uppförande av stationshus m.m. Till kontrollant för banbygget utsågs ingenjören O.Sandell. Arbetet med järnvägens byggande tog omedelbart sin början i [[Borgholm]], [[Färjestaden]] och [[Mörbylånga]] samtidigt. Man beräknade att järnvägen skulle vara färdig för allmän trafik den 1 juli [[1909]], men det drog ut ytterligare fem månader, innan trafiken kunde börja. En av orsakerna härtill var storstrejken som bröt ut i [[Sverige]].<ref name=svf/><br>
<br>
Aktieteckningen uppgick, som nämnts, till 952 600 kr och i statslån erhöll bolaget 950 500 kr. Detta förslog emellertid inte utan styrelsen fick här liksom vid [[Borgholm-Böda Järnväg]] träda emellan med omkring 235 000 kr. Några år efter järnvägens tillkomst tecknade dock några kommuner garanti för sammanlagt 174 000 kr. Bland dessa garantitecknare märktes Kalmar stad med 60 000 kr, Mörbylånga köping och landsförsamling med 50 000 kr, Torslunda med 25 000 kr.<ref name=svf/><br>
<br>
===Öppnandet===
Den 24 november [[1909]] öppnades bandelen [[Borgholm]]-[[Färjestaden]] och den 1 februari [[1910]] bandelen [[Färjestaden]]-[[Ottenby]] för allmän trafik. Därmed hade Öland fått sin pulsåder av järn, löpande från den nordligaste socknen, [[Böda socken|Böda]], ned till den sydligaste, [[Ås socken|Ås]].<ref name=svf/><br>
<br>
Ett av önskemål vare att sätta den efter öländska förhållanden stora industriorten Degerhamn i förbindelse med järnvägen och erhålla färjeförbindelse med fastlandet. Flera förslag lades fram, och i början av 1920-talet var man ganska nära förverkligandet av järnväg till Degerhamn, men planen strandade på Smedby kommun, som då lika litet som vid järnvägens första tillkomst ville teckna aktier i företaget.<ref name=svf/><br>
<br>
Angående färjeförbindelse med fastlandet föreligger en av staten verkställd utredning, men kostnaderna ställa sig för höga. Under åren [[1918]]—[[1925]] har grövre räls inlagts å vissa bandelar och nya växlar ha inlagts i huvudspår å hela linjen. Persontrafiken har trots ökade tågmöjligheter minskats för varje år till följd av bilkonkurrensen. Den huvudsakligaste delen av järnvägens lokala godstrafik utgöres av betor, betmassa, spannmål, ved, foderämnen och styckegods. I samtrafiken är styckegodset den största transportartikeln. Någon utdelning å aktiekapitalet har under åren icke kunnat lämnas.<ref name=svf/><br>

===Slutet för SÖJ===
I slutet av 1920-talet kämpade järnvägen med sin tillvaro på grund av dåliga ekonomi.<br>
Den gemensamma skulden för Borgholm-Böda järnväg och Södra Ölands järnväg uppgick till nästan 1,4 miljoner kr [[1927]] och endast Södra Ölands järnväg betalade en del ränta. Riksdagen beslutade [[1927]] att lånen skulle avskrivas till 800 000 kr och vara räntefria i 3 år och halv ränta i ytterligare två år. Villkoret var att SÖJ och BBJ blev sammanslagna. Det fanns inget val utan den 1 januari 1928 tog ett nytt bolag [[Ölands Järnvägar]] över verksamheten.<ref name=histosj></ref>

==Historiska datum==
{| class="wikitable"
|-
! Datum !! Händelser
|-
|21 augusti [[1905]]||Första fröet sås till bildandet av SÖJ.
|-
|10 januari [[1906]]||Kommitténs första sammanträde för bildande av järnvägen.
|-
|1 oktober [[1908]]||Borgholm–Mörbylånga, provisorisk godstrafik.
|-
|24 november [[1909]]||[[Borgholm]]-[[Färjestaden]] öppnar.
|-
|1 februari [[1910]]||[[Färjestaden]]-[[Ottenby]] öppnar.
|-
|1 januari [[1928]]||Järnvägarna SÖJ och [[BBJ]] upphör och ett nytt bolag bildas undernamnet [[Ölands Järnvägar]].
|}
<br>

== Byggnader ==

=== Stationer ===
Stationerna på bilderna nedan ligger i den ordningen de fanns på linjen och var under Södra Ölands Järnväg klassad som station vid öppningen av linjen.
<gallery>
Borgholm 001.jpg|<Center>[[Borgholm|Borgholm station]]</Center>
Räpplinge 001.jpg|<Center>[[Räpplinge|Räpplinge station]]</Center>
Ölands Lindby 001.jpg|<Center>[[Ölands Lindby|Ölands Lindby station]]</Center>
Gärdslösa 001.jpg|<Center>[[Gärdslösa|Gärdslösa station]]</Center>
Långlöt 001.jpg|<Center>[[Långlöt|Långlöt station]]</Center>
Runsten 001.jpg|<Center>[[Runsten|Runsten station]]</Center>
Norra Möckleby 001.jpg|<Center>[[Norra Möckleby|Norra Möckleby station]]</Center>
Gårdby 001.jpg|<Center>[[Gårdby|Gårdby station]]</Center>
Ölands Skogsby 001.jpg|<Center>[[Ölands Skogsby|Ölands Skogsby station]]</Center>
Färjestaden 001.jpg|<Center>[[Färjestaden|Färjestadens station]]</Center>
Vickleby 001.jpg|<Center>[[Vickleby|Vickleby station]]</Center>
Resmo 001.jpg|<Center>[[Resmo HLP|Resmo station]]</Center>
Mörbylånga 001.jpg|<Center>[[Mörbylånga|Mörbylånga station]]</Center>
Kastlösa 001.jpg|<Center>[[Kastlösa|Kastlösa station]]</Center>
Skärlöv 001.jpg|<Center>[[Skärlöv|Skärlöv station]]</Center>
Ölands Segerstad 001.jpg|<Center>[[Ölands Segerstad|Ölands Segerstad station]]</Center>
Torngård 001.jpg|<Center>[[Torngård|Torngård station]]</Center>
Ölands Gräsgård 001.jpg|<Center>[[Ölands Gräsgård|Ölands Gräsgård station]]</Center>
Ottenby 001.jpg|<Center>[[Ottenby|Ottenby Station]]</Center>
</gallery>

==Lok & Vagnar==
För trafiken inköptes 1909 fyra [[tanklok]] från Helsingborgs Mekanisk Werkstad, sju stycken tvåaxliga personvagnar, 99 tvåaxliga godsvagnarvagnar och två postvagnar. Ytterligare två tanklok inköptes 1920, ett från [[Henschel|Henschel & Sohn]] i Tyskland och ett från [[Motala Verkstad|Motala Werkstad]]. Samtidigt inköptes två stycken nya personboogievagnar och godsvagnsparken utökades med 30 vagnar.<ref name=histosj></ref> Det byggdes lokstall i Ottenby och Färjestaden.
{{-}}
{| class="wikitable sortable"
|-
! Loksignatur !! Typ !! Litt. !! Tillverkare & <br>tillverknings Nr !! Byggd !! Såld till !! Ny Loksign. !! SJ Loksign. !! Skrotad
|-
| <center>[[File:SÖJ 1 001.jpg|120px]]<br>Läs mer►[[SÖJ 1]]</center> || [[Ånglok]] || 1C || [[Helsingborgs Mekaniska Verkstad]]<br>Nr.34 || [[1909]] || [[Ölands Järnvägar]] [[1928]] || [[ÖJ 1]]||-||-
|-
| <center>[[File:xxx.jpg|120px]]<br>Läs mer►[[SÖJ 2]]</center> || [[Ånglok]] || 1C || [[Helsingborgs Mekaniska Verkstad]]<br>Nr.35 || [[1909]] || [[Ölands Järnvägar]] [[1928]] || [[ÖJ 2]]||-||-
|-
| <center>[[File:xxx.jpg|120px]]<br>Läs mer►[[SÖJ 3]]</center> || [[Ånglok]] || 1C || [[Helsingborgs Mekaniska Verkstad]]<br>Nr.36 || [[1909]] || [[Ölands Järnvägar]] [[1928]] || [[ÖJ 3]]||-||-
|-
| <center>[[File:xxx.jpg|120px]]<br>Läs mer►[[SÖJ 4]]</center> || [[Ånglok]] || 1C || [[Helsingborgs Mekaniska Verkstad]]<br>Nr.37 || [[1909]] || [[Ölands Järnvägar]] [[1928]] || [[ÖJ 4]]||-||-
|-
| <center>[[File:xxx.jpg|120px]]<br>Läs mer►[[SÖJ 5]]</center> || [[Ånglok]] || 1C || [[Henschel|Henschel & Sohn]]<br>Nr.17738 || [[1920]] || [[Ölands Järnvägar]] [[1928]] || [[ÖJ 5]]||-||-
|-
| <center>[[File:SÖJ 6 001.jpg|120px]]<br>Läs mer►[[SÖJ 6]]</center> || [[Ånglok]] || 1D || [[AB Motala Verkstad]]<br>Nr.664 || [[1920]] || [[Ölands Järnvägar]] [[1928]] || [[ÖJ 6]]||-||-
|}

==Styrelse och chefer==
Här under listas vilka som haft de högre tjänsterna inom Södra Ölands Järnväg.  
{| class="wikitable sortable"
|-
! Namn !! Titel !! Postion !! Årtal
|-
|<center>[[File:Conrad Cedercrantz.jpg|120px]]<br>[[Otto Conrad Cedercrantz|Otto '''Conrad''' Cedercrantz]]</center> || [[landshövding]] || [[Ordförande]] || [[1907]]-[[1917]]
|-
| [[Karl Oscar Mossberg|'''Karl''' Oscar Mossberg]] || [[landssekreterare]] || [[Ordförande]] || [[1917]]-[[1923]]
|-
| [[John Ludvig Falk|'''John''' Ludvig Falk]] || [[landshövding]] || [[Ordförande]] || [[1923]]-[[1928]]
|-
| [[Nils Gustaf Gotthard Berggren|'''Nils''' Berggren]] || [[kronofogde]] || [[Verkställande direktör]] || [[1907]]-[[1910]]
|-
| [[Herman Janzon|'''Herman''' Janzon]] || [[direktör]] || [[Verkställande direktör]] || [[1910]]-[[1928]]
|-
|<center>[[File:Olof Sandell.jpg|120px]]<br>[[Olof Peter Sandell|'''Olof''' Peter Sandell]]</center>|| ingenjör || [[Trafikchef]] || [[1909]]-[[1910]]
|-
| [[C Svensson|'''C''' Svensson]] || ingenjör || [[Trafikchef]] || [[1910]]-[[1928]]
|}

==Personal==
==Referenser==
<references>
<ref name=svf>[[Sveriges Järnvägsförening 1870-1926 - Band IV]]</ref>
* {{bokref | författare=Göran Adolfsson, Sune Lantz & Hjalmar Nilsson | år=1987 | titel=Ölands järnvägar}}
* {{bokref | författare=Kjell Aghult, Lars Olof Lind & [[Gunnar Sandin]] | år=1999 | titel=Järnvägsdata}}
</references>

== Externa länkar ==
[http://www.historiskt.nu/smalsp/oland/soj.html Historik om SÖJ]
{{Mörbylånga kommun}}
[[Kategori:Historiska järnvägslinjer i Sverige]]
[[Kategori:Ej längre existerande svenska järnvägsbolag]]
[[Kategori:Järnvägslinjer öppnade 1909]]
[[Kategori:Järnvägslinjer öppnade 1910]]
[[Kategori:Järnvägslinjer i Kalmar län]]
[[Kategori:Järnvägslinjer på Öland]]
[[Kategori:Spår 891 mm]]