Visa källa för Närke

{{coord|59.243|N|15.271|E|display=title}}
{{landskapsfakta|
|namn=Närke
|landskapsvapen=Närke landskapsvapen - Riksarkivet Sverige.png
|vapennamn=[[Närkes landskapsvapen]]
|landsdel=[[Svealand]]
|län=[[Örebro län]]<br>[[Västmanlands län]]<br>[[Södermanlands län]]<br>[[Östergötlands län]]
|stift=[[Strängnäs stift]]
|yta=4126
|folkmängd= {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Närke}} 
|folkmängd_datum = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|datum}}
|folkmängd_not = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|ref}}
|invånare/km2=<!-- behöver inte anges, räknas ut från folkmängd och yta om dessa är korrekt angivna --> 
|högsta punkt=[[Tomasboda|Tomasbodahöjden]] 298 m ö.h.
|sjö=[[Vättern]], [[Hjälmaren]]<ref>Vättern är den största sjön, Sottern är störst helt inom landskapet.</ref>
|landskapsblomma=[[Gullviva]]
|landskapsdjur=[[Hasselmus]]
|landskapsfisk=[[Benlöja]]
|landskapssten=[[Dolomitmarmor]]
|landskapssvamp=[[Stolt fjällskivling]]
|landskapsinsekt=[[Vassmosaikslända]]
|landskapsmossa=[[Rosmossa]]
|landskapsäpple=[[Sickelsjö vinäpple]]
|landskapsgrundämne=[[Zink]]
|landskapsstjärnbild=[[Skytten]] 
|landskapsstjärna=[[Nunki]]
|landskapsfågel=[[Gulsparv]]
|karta=Sverigekarta-Landskap Närke.svg
}}
'''Närke''' är ett [[Landskap i Sverige|landskap]] i [[Svealand]]s inland. Ytan är 4 126&nbsp;km² (minst i Svealand) och ett av de minsta i Sverige. Närke gränsar i sydväst till [[Västergötland]], i nordväst till [[Värmland]], i norr till [[Västmanland]], i öster till [[Södermanland]] och i sydöst till [[Östergötland]].  

Den äldre stavningen ''Nerike'' lever kvar bland annat i tidningen ''[[Nerikes Allehanda]]s'' namn.

== Etymologi ==
Namnet Närke (''Neeric'' 1165-81) anses komma av ett ord, ''när'', som används om smala höjsträckningar och sund. Det är samma ord som finns i namnet [[Norrbyås socken|Norrbyås]] (''Nerboahs'' 1275). ”När-” kan syfta på åsen där Norrbyås kyrka ligger. Vad resten av ortnamnet betyder är inte klarlagt.<ref> Calissendorff, Karin och Larsson, Anna ''Ortnamn i Närke'', 1998, sid. 21-23</ref> Landskapet omnämns i [[Florenslistan]] från 1103, i sin latinska form "Nehr".<ref>[[Christian Lovén (konstvetare)|Christian Lovén]], ''[[Florenslistan|Florenslängden]]. Den äldsta förteckningen över de svenska stiften'', [[Strängnäs stiftshistoriska sällskap]], Örebro, 2020. {{ISBN|978-91-519-3031-2}}</ref>

== Historia ==
[[File:Landskapskarta Närke.png|thumb|Karta över Närke från 1700-talet.]]
I landskapet finns 5&nbsp;200 bevarade fornlämningar. Med övergången till bondenäring omkring 4000 f.Kr. ökar fynden märkbart, exempelvis av importerade flintyxor. Från slutet av [[Sverige under neolitikum|bondestenåldern]] är ett mindre antal av [[hällkista|hällkistor]], vars form skiljer sig en del från den allmänna formen i södra Sverige, och de är några av de nordligaste förekomsterna av hällkistor i landet. Även [[bronsåldern]] och [[järnåldern]] har fornminnen av de vanliga slagen, samt enstaka mer unika fynd.  

Närke vid Hjälmarens och Vätterns utvikningar var emellertid ett omtvistat gränsområde som länge sammanräknades med Götalandet och hörde till dess rike.<ref>SVERIGES HISTORIA av Otto Sjögren, förlag Fröléen & Comp Stockholm 1873, sid 133</ref>

Slättbygderna i Närke befolkades tidigt, och här finns många fornlämningar, till exempel [[domarring]]ar och även [[runsten]]ar som [[nastastenen|Nasta runsten]].<ref>''Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke''.</ref> Ett flertal fornborgar finns runt om en del slättbygder varav [[Tarstaborg]] i Sköllersta är mycket stor och välbyggd. Troligen tillhör den mitten av järnåldern och bör vara samtida med de fåtal [[Kungshög (grav)|kungshög]]ar som finns i landskapet.

De tidigaste uppgifterna om Närkes omfattning från början av 1300-talet anger ungefär samma gränser som nu. I norr räknades emellertid även [[Noraskog]] till Närke. Närke, som ursprungligen var delat i tre [[treding]]ar, utgjorde en egen [[Närkes lagsaga|lagsaga]] och ägde en [[Närkeslagen|lagbok]], som stadfästes av [[Magnus Ladulås]] men som senare gick förlorad. Landskapstingen hölls under 1300-talet i [[Mosås]] och [[Kumla]], senare i [[Örebro]]. Den kungliga förvaltningen utövades av [[fogde]]n på [[Örebro slott]]. Närke tillhörde från 1170 [[Strängnäs stift]]. Skattepersedlarna var [[korn]], smör och fläsk samt i landskapets [[Bergslagen|bergslagstrakter]] osmundjärn. Antalet hushåll i Närke uppskattades 1570 till omkring 3&nbsp;400, motsvarande en befolkning på bortåt 20&nbsp;000. 

Närke utgjorde 1525-1554 förläning åt [[marsk]]en [[Lars Siggesson]]; det tillhörde [[Karl IX|hertig Karl]]s [[hertigdöme]] och sedermera [[Karl Filip]]s.<ref>''Svensk uppslagsbok'' 1934</ref>
[[File:Begravningsbanér, Närke, fört i Karl X Gustavs begravningståg 1660 - Livrustkammaren - 108778.tif|thumb|Begravningsbanér, Närke, fört i [[Karl X Gustav|Karl X Gustavs]] begravningståg 1660.]]

==Indelningar==
===Indelningar före 1654===
[[File:Närkevärmlandslän 1779.png|miniatyr|400px|höger|''Närkes och Värmlands län 1654-1779''. Blått var Närkes och Värmlands län. Rött är Tiveden som 1967 lades till Örebro län.]]
Närkes omfattning var från början av [[1300-talet]] ungefär som nu. I norr räknades emellertid även [[Noraskog]] intill 1570-talet till Närke. Närke var ursprungligen delat i tre [[treding]]ar och utgjorde en egen [[lagsaga]], [[Närkes lagsaga]]. Ur lagsagan överfördes 1617 [[Noraskogs socken]] till [[Västmanlands och Dalarnas lagsaga]]. 1817 tillfördes [[Karlskoga härad]] till lagsagan och 1827 resten av Värmland, varvid lagsagans namn ändrades till Närkes och Värmlands lagsaga. Alla Närkes härader förutom Sundbo (och Noraskog) ingick i [[Örebro slottslän]].

Från 1634 till 1639 var Närke en del av [[Närkes och Värmlands län]] som då bestod av Närke, [[Värmland]], [[Dalsland]] och [[Västmanland]]sdelen av nuvarande [[Örebro län]], förutom [[Fellingsbro härad]].

År 1639 bildades Örebro län och omfattade då Närke och delar av [[Västmanland]].

År 1654 inkorporerades [[Värmland]] i länet, varvid återbildades [[Närkes och Värmlands län]].

===Indelningar efter 1654===
====Län====
Mellan 1654 och 1779 ingick Närke i [[Närkes och Värmlands län]] för att från 1779 ingå i Örebro län.

Områden i Närke som sedan överförts till andra län:
* År 1878 överfördes ''Regna skate'' i Övre Svennevads eller [[Bo socken]] till [[Regna socken]] i [[Östergötlands län]]. I Regna skate ingick gårdarna Tyrisfall, Anderstorp, Djurslanda, Mörtsjö, Malma och Botten. Området tillhör sedan 1971 [[Finspångs kommun]]. 
* År 1890 överfördes en mindre del av [[Askers socken]] till [[Västra Vingåkers socken]] i [[Södermanlands län]]. Området tillhör sedan 1971 [[Vingåkers kommun]]. 
* År 1974 överfördes [[Götlunda socken, Närke|Götlunda socken]] till [[Västmanlands län]]. Området tillhör sedan 1971 [[Arboga kommun]].
 
====Härader och socknar====
Socknarna listas i häradsartiklarna 
*[[Askers härad]]
*[[Edsbergs härad]]
*[[Glanshammars härad]]
*[[Grimstens härad]]
*[[Hardemo härad]]
*[[Kumla härad]]
*[[Sköllersta härad]]
*[[Sundbo härad]]
*[[Örebro härad]]

Dessutom ligger [[Örebro stad]] inom landskapet men utanför häraderna och med egen jurisdiktion (''Örebro rådhusrätt'') och fögderi, ''Örebro stads fögderi''. Samma med [[Askersunds stad]] som hade egen jurisdiktion till 1948 (''Askersunds rådhusrätt'') då staden lades under Västernärkes domsaga.

====Fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter====
Se respektive härad.

==== Kommuner 1952 från 1971 ====
[[Fil:Kommunkarta1952 Orebro.png|miniatyr|250px|'''Kommuner i Örebro län 1952.'''<br>Notera att länsgränsen har ändrats sen dess.  [[Tivedens landskommun]] mottogs från [[Skaraborgs län]] på 1970-talet. Samtidigt överfördes delar av [[Glanshammars landskommun]] ([[Götlunda församling, Strängnäs stift|Götlunda församling]]) till [[Västmanlands län]]. ]]
Landskapet bestod 1952 till 1971 av följande [[kommun]]er:

'''Städer''' (3 st):
{| 
|----- valign="top"
|
*[[Askersunds stad]]
*[[Kumla stad]]
*[[Örebro stad]]
|}

'''Köpingar''' (2 st):
{| 
|----- valign="top"
|
*[[Hallsbergs köping]]
*[[Laxå köping]]
|}

'''Landskommuner''' (15 st):
{| 
|----- valign="top"
|
*[[Askers landskommun]]
*[[Axbergs landskommun]]
*[[Ekeby och Gällersta landskommun]]
*[[Glanshammars landskommun]]
*[[Hallsbergs landskommun]]
*[[Hammars landskommun]]
*[[Kumla landskommun, Närke|Kumla landskommun]]
*[[Lekebergs landskommun]]
|
*[[Lerbäcks landskommun]]
*[[Mosjö landskommun]]
*[[Sköllersta landskommun]]
*[[Stora Mellösa landskommun]]
*[[Svartå landskommun]] (huvuddelen)
*[[Tysslinge landskommun]]
*[[Viby landskommun, Närke|Viby landskommun]]
|}

====Kommuner efter 1971====
*[[Askersunds kommun]]
*[[Laxå kommun]] (huvuddelen)
*[[Degerfors kommun]] (mindre del)
*[[Karlskoga kommun]] (mindre del)
*[[Lekebergs kommun]]
*[[Kumla kommun]]
*[[Örebro kommun]]
*[[Arboga kommun]] (mindre del)
*[[Hallsbergs kommun]]
dessutom mycket små områden i [[Vingåkers kommun]] och [[Finspångs kommun]]

==Geografi==
[[File:Cohrs atlas över Sverige 0011 Närke Södermanland Västmanland.jpg|mini|Karta över Närke, S-manland och V-manland från 1928]]
===Topografi===
De mellersta delarna av Närke upptas av [[Närkeslätten]], en bördig och uppodlad slätt söder och väster om [[Hjälmaren]]. Slätten fortsätter in i såväl [[Västmanland]] som [[Södermanland]]. I norr finns [[Käglan]]s skogsplatå (111 meter över havet), som i sin nordligaste del stupar brant ner mot [[Arbogaån]]. I västra delen av Närke finns en markerad bergshöjd, [[Kilsbergen]], som också fortsätter in i [[Värmland]] och [[Västmanland]]. I Kilsbergen återfinns Närkes högsta topp, [[Tomasbodahöjden]], 298 meter över havet Där återfinns också Lekebergslagen. Söder om Kilsbergen vidtar skogen [[Tiveden]], och där går gränsen mot Västergötland. I söder har Närke strandlinje mot [[Vättern]]. Här finns en mindre [[Skärgård|insjöskärgård]]. På gränsen mellan Närke och Östergötland ligger den karga och ödsliga bergssträckningen [[Tylöskogen]]. Vätterbygden med Askersund som centrum har svaga kontakter med resten av Närke. Istället är förbindelserna sedan gammalt riktade mot Västergötland och Östergötland.<ref>''Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke''</ref>

De största vattendragen i Närke är [[Letälven]], som utgör gräns mot [[Värmland]], och [[Arbogaån]], som utgör gräns mot Västmanland. Det största vattendrag som inte utgör landskapsgräns utan verkligen flyter inuti Närke är [[Svartån, Närke|Svartån]]. Näst störst är [[Kvismare kanal]].

Närkes största [[Insjö|sjö]] är [[Vättern]], på andra och tredje plats kommer [[Hjälmaren]] och [[Skagern]]. Dessa tre sjöar ligger dock bara delvis inom Närke, den största sjön som ligger helt inom landskapet är [[Sottern]] (29&nbsp;km²).

==Geologi==
Den äldsta berggrunden i Närke tillhör den [[svekokarelska provinsen]] eller [[svecofennium]], och bildades för 1,9 - 1,75 miljarder år sedan. Typiska bergarter från den tiden är omvandlande [[metamorfa]] bergarter av vulkaniskt ursprung, s.k. [[metavulkanit]]er såsom leptiter, leptitgnejser, och hälleflinta. Andra vanliga bergarter i Närke från svekokarelsk tid är skiffrar och urkalksten. Den svekokarelska berggrunden bildades i en forntida kontinentnära havsmiljö med omfattande vulkanism. Den svekokarelska berggrunden vi ser idag utgör de nederoderade "rötterna" till dessa bergskedjor, och den dåtida markytan uppskattas ligga minst två km över nuvarande nivå. Berggrunden har också för omkring 1,87 miljarder utsatts för en oklar veckning, där en nyare teori säger att denna veckning kan vara resultatet av massivt meteoritnedslag med en kraterbildning på 220 km och där centrum i kraterbildningen låg nära dagens Västerås (Herbert Henkel). Det förklarar bland annat den ringformation av malmkroppar och urkalkstenar bl.a. i Närke, [[Bergslagen]], [[Västmanland]], [[Södermanland]] och norra [[Östergötland]]. Vid denna tid uppstår den s.k. Örebrograniten. Väster om Närke, vid en s.k. [[subduktionszon]], uppstår en bergskedja för omkring 1,6 - 1,8 miljarder år sedan. Tivedens graniter är resterna av denna bergskedjebildning ([[orogenes]]). Vissa spår från den s.k. jotniska tiden ([[jotnium]]) för 1,6-1,3 miljarder år finns även här och var, bland annat som röd [[jotnisk sandsten]]. För ca en miljard år sedan sker en kontinentalkollision, troligen med [[paleokontinent]]en [[Amazonia]] (ungefär våra dagars Venezuela) och nedbrytningen av den bergskedjan i Västergötland bildar den sedimentära formation som kallas "Visingsöserien". Den finns synlig i Närke söder om [[Askersund]], t. ex. i [[Rökneön]]. När Amazonia lossnade för ca 650 miljoner år sedan uppkom den gravsänka som idag utgörs av sjön Vättern. Visingöseriens sedimentära bergarter finns framförallt bevarade i Vätterns gravsänka och dessa bergarters tjocklek uppgår till omkring 1 000 meter.

Området höjs sedan över havet över en lång geologisk period som kallas [[vendium]], ca 550 - 620 miljoner år sedan, och bildar det s.k. [[Subkambriska peneplanet]], som Närkeslätten idag utgör en nedsänkt del av. För ca 550 miljoner år sedan, i början av [[kambrium]], återkommer havet, nu med mängder av fossiler från den tid då flercelliga djur "plötsligt" uppkommer. I de kambriska sedimenten på Närkeslätten kan man bland annat finna fossil av [[trilobiter]], [[maskar]], [[brachiopoder]], [[sjöstjärnor]] m.m. Särskilt fossilrik är den välbevarade gröna skiffern. I slutet av [[kambrium]] avsätts också den olje- och uranrika [[alunskiffer]] som har brutits bland annat i [[Kvarntorp]] 1941-1961 (80 miljoner ton). I epoken [[ordovicium]] avsätts ett 50 meter tjockt lager av kalkstenar som innehåller rikligt med [[ortoceratit]]er, en slags [[bläckfisk]]. Silurtidens skiffrar som har legat överst har eroderats bort. För omkring 250 miljoner år sedan sänks Närkeslätten, troligen p.g.a. [[Hercynska orogenesen]].
(Faktaunderlaget i detta avsnitt bygger på böckerna ”Trilobiterna i Närke” J.Johansson, Anders Anderberg, {{ISBN|91-7260-541-3}} samt "Geologiska sevärdheter i Örebro län". J. Johansson (egen utgivning) www.sverigesfossilmuseum.se

===Större orter i Närke===
*[[Örebro]] 
*[[Askersund]]
*[[Hallsberg]]
*[[Kumla]]
*[[Laxå]]

==Sevärdheter==
[[Örebro slott]], vattentornet [[Svampen, Örebro|Svampen]], äventyrsbadhuset [[Gustavsvik, Örebro|Gustavsvik]], idrottsarenan [[Behrn Arena]], friluftsmuseet [[Wadköping (museum)|Wadköping]], [[Karlslunds herrgård]] med omgivningar, [[Sankt Nicolai kyrka, Örebro|Nikolaikyrkan]], [[Olaus Petri kyrka, Örebro|Olaus Petrikyrkan]], [[Bergööska huset]] i Hallsberg, [[Riseberga kloster]], [[Garphyttans nationalpark]], [[Tivedens nationalpark]], Bastedalens Kinapark och [[Stjernsunds slott]].

==Organisationer med intresse för Närke ==
Här förtecknas organisationer med särskilt intresse för Närkes historia, religion och kulturliv.

* [[Örebro läns museum]]
* [[ArkivCentrum Örebro län]]
* [[Sveriges hembygdsförbund|Örebro läns hembygdsförbund]]
* [[Örebro Läns Folkmusikförbund]]
* [[Svenska Folkdansringen|Folkdansringen i Örebro län]]
* [[Lokalhistoriska Sällskapet i Örebro län]]
* [[Örebro läns idrottshistoriska sällskap]]
* [[Samfundet Örebro stads- och länsbiblioteks vänner]]
* [[Stiftshistoriska sällskap|Strängnäs stiftshistoriska sällskap]]
* [[Södermanlands-Nerikes nation]]

==Några kända närkingar==
{|
|-----
| valign="top" width=33% |
*[[Johan Gunnar Andersson]], professor, forskningsresande ("[[Kina-Gunnar]]")
*[[Johan Andersson (spelman)|Johan Andersson]], spelman
*[[Gabriel Anrep]], genealog
*[[Pierre Bengtsson]], fotbollsspelare
*[[Gösta Berg]], professor, styresman för [[Nordiska museet]] och [[Skansen]]
*[[Hjalmar Bergman]], författare
*[[Axel Borg]], konstnär
*[[Irja Browallius]], författare
*[[Folke Dahlberg]], författare
*[[Nils Gabriel Djurklou]], folkminnesforskare
*[[Nils Petter Eckerbom]], författare
*[[Torsten Ehrenmark]], journalist
*[[Elgérus|Daniel Julius Elgérus]], företagsledare
*[[Marcus Ericsson]], racerförare
*[[Peter Flack]], revyartist
*[[Harald Forss]], författare
*[[Anders Frostenson]], psalmist
*[[Arvid Gumælius]] publicist
*[[Carl Gunnarsson]], ishockeyspelare
*[[Emil Gustafson (Helgelseförbundet)|Emil Gustafson]], frikyrkoledare
*[[Curt Götlin]], hovfotograf.
*[[Olof Gabriel Hedengren]], godsägare, frikyrkoledare
*[[Adolf Hedin]], riksdagsman, redaktör för [[Aftonbladet]]
*[[Edvard Hedin]], frikyrkoledare, riksdagsman
*[[Verner von Heidenstam]], författare
*[[Anton Jansson]], entomolog
| valign="top" width=33% |
*[[Mattias Jonson]], fotbollsspelare
*[[Emil Kåberg]], ishockeyspelare
*[[Claes Lagergren]], markis, påvlig kammarherre
*[[Bernhard Elis Malmström]], skald
*[[Birger Mörner]], forskningsresande
*[[Håkan Nesser]], författare
*[[Einar Olsson (riksspelman)|Einar Olsson]], riksspelman
*[[Ronnie Peterson]], racerförare
*[[Laurentius Petri Nericius|Laurentius Petri]], ärkebiskop
*[[Olaus Petri]], kyrkoreformator
*[[Levi Rickson]], författare, signaturen [[Jeremias i Tröstlösa]]
*[[Olle Rimfors]], skidpionjär, kallad den "svenska utförsåkningens fader"
*[[Adolf Eugène von Rosen]], järnvägspionjär
*[[Erik Rosenberg]], ornitolog
*[[Johannes Rudbeckius]], biskop, poet, författare
*[[Torsten Rudenschiöld]], kallad den "svenska folkskolans fader"
*[[Jöran Sahlgren]], professor, ortnamnsforskare
*[[Karl Bernhard Salin]], riksantikvarie, fornforskare
*[[Johan Lindström Saxon]]. hembygdsforskare, bokförläggare
*[[Rutger Sernander]], professor, växtgeograf, naturskydds- och miljöpionjär
*[[Martin Stenmarck]], artist
*[[Carl Gustaf Styffe]] historiker, arkiv- och biblioteksman, 
*[[Cajsa Warg]], kokboksförfattare
*[[Lars Wivallius]], poet och äventyrare
*[[Dag Wirén]], tonsättare
*[[Claes Åkeson]], journalist
| valign="top" width=33% |
*[[Pernilla Månsson Colt]], programledare
*[[Anna Jansson]], författare
*[[Lena Rådström Baastad]], partisekreterare (S)
*[[Jasmine Kara]], sångare, författare
*[[Lisa Dahlkvist]], fotbollsspelare
*[[Sofia Helin]], skådespelare
*[[Karin Wistrand]], sångare, musiker
*[[Gladys del Pilar]], sångare, dansare
*[[Nina Persson]], sångare, musiker
*[[Karin Larsson]], konstnär
*[[Matilda Ernkrans]], politiker
*[[Marie Kühler]], dansare, koreograf
*[[Rose-Marie Frebran]], politiker, ämbetsperson
*[[Åsa Avdic]], programledare, journalist
*[[Stina Lundberg Dabrowski]], journalist
*[[Maria Sveland]], författare, samhällsdebattör
*[[Karin Bjurström]], skådespelare
*[[Margita Dahlström]], textilkonstnär
*[[Ulrika Herbst]], jurist, polischef
*[[Wilhelmina Lagerholm]], målare, fotograf
*[[Mia Parnevik]], TV-kändis
|}
*[[Jimmy Durmaz]], Fotbollsspelare|}
*[[Isaac Kiese Thelin]], Fotbollsspelare|}

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

=== Litteratur ===
* ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'', 5. Stockholm (1864)
* ''Svensk uppslagsbok'', 20 (1934)
* ''[[Svenska turistföreningen]]. Årsbok 1975. Närke''

== Externa länkar ==
*[https://web.archive.org/web/20040805064405/http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Narke/index.html Lyssna till några av Närkes dialekter]
*[http://www.mittnerike.se/ Mitt nerike, Hembygd och lokalhistoria]
*[http://www.openstreetmap.org/relation/4205693#map=9/59.0617/15.0801 Karta över Närke på Openstreetmap.org]
{{Sveriges landskap}}

[[Kategori:Närke| ]]
[[Kategori:Sveriges landskap]]