Visa källa för Mälaren

{{Insjöfakta Sverige
|namn=Mälaren
|ickelatinskt_namn=
|alt_namn=
|lägeskarta=la3-demis-malaren.png
|lägeskarttext=
|positionskarta=
|positionskarttext=
|landskap=[[Södermanland]], [[Uppland]] och [[Västmanland]]
|nordliggrad=59.4
|nordligminut=
|östliggrad=17.4
|östligminut=
|coord={{coord|59|25|N|17|24|E|region:SE_type:waterbody|display=title}}
|area=1 072
|arearef=
|maxlängd=120
|maxbredd=65
|volym=14.3 miljarder
|volymref=
|höjd=0.7
|höjdref=
|strandlinje=
|medeldjup=13
|maxdjup=76
|strömning=
|strömningsref=
|tillflöden=[[Arbogaån]], [[Hedströmmen]], [[Köpingsån]], [[Kolbäcksån]], [[Eskilstunaån]], [[Svartån, Västmanland|Svartån]], [[Enköpingsån]], [[Fyrisån]]
|tillflödesområde=
|tillflödesref=
|länder=[[Sverige]]
|utflöde=[[Norrström]]
|huvudavrinningsområde_id=61000
|öar=
|städer=[[Bålsta]], [[Enköping]], [[Eskilstuna]], [[Kungsör]], [[Köping]], [[Sigtuna]], [[Stockholm]], [[Strängnäs]], [[Södertälje]], [[Uppsala]], [[Västerås]]
|översiktsbild=
|översiktsbildtext=
|fotnoter=
}}
'''Mälaren''' är Sveriges tredje största [[sjö]] efter [[Vänern]] och [[Vättern]]. Mälaren ligger i landskapen [[Västmanland]], [[Uppland]] och [[Södermanland]] och den har sitt utflöde i [[Östersjön]]. Mälaren har med sina öar och strandområden klassificerats som [[riksintresse]].

Namnet Mälaren kommer från det [[fornsvenska]] ordet ''mælir'' som betyder "grovt grus". Första gången det namnet kan beläggas i skrift är troligen från 1320-talet.<ref>{{webbref|titel=Mälaren|url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A4laren|utgivare=Nationalencyklopedin|hämtdatum=4 november 2016}}</ref>

Vattenarealen är 1&nbsp;072&nbsp;km²,<ref>{{webbref|titel=Sveriges yta mindre enligt ny beräkningsmodell - (De fyra stora sjöarna)|url=http://www.scb.se/Pages/PressRelease____330364.aspx|utgivare=[[SCB]]|hämtdatum=30 oktober 2013|arkivurl=https://web.archive.org/web/20131031183932/http://www.scb.se/Pages/PressRelease____330364.aspx|arkivdatum=31 oktober 2013}}</ref> vilket bara är en femtedel av [[Vänern]]s men trots detta har de båda sjöarna ungefär lika lång strandlinje. Från öst till väst sträcker sig Mälaren omkring 120&nbsp;kilometer och den beräknas innehålla 14,3 miljarder kubikmeter [[vatten]]. Mälaren är [[vattentäkt]] för ca 2,3 miljoner människor, bland annat tar [[Stockholm Vatten]] och [[Norrvatten]] sitt råvatten från sjön. Det sker vid tre vattenverk; [[Norsborgs vattenverk]], [[Lovö vattenverk]] och [[Görvälns vattenverk]]. För att skydda vattenförsörjningen infördes 2008 [[Östra Mälarens vattenskyddsområde]].

==Mälarens tillkomst==
[[Fil:Baltic History 7500-BC.svg|thumb|[[Ancylussjön]] {{nowrap|8 200 f.Kr.}} De sista resterna av inlandsisen syns i vitt.]]
{{se även|Östersjöns utvecklingshistoria|Landhöjningen i Stockholm}}
[[Weichselistiden]], som täckte nästan hela [[Skandinavien]] och stora delar av [[Tyskland|Nordtyskland]] ända ner till dagens [[Berlin]] varade i ungefär {{nowrap|100 000 år}}. Ismassornas tjocklek har uppskattats till upp till 3&nbsp;km. På grund av [[klimatförändring]]ar började ismassorna att smälta för cirka {{nowrap|20 000 år}} sedan och Östersjöns föregångare, [[Baltiska issjön]] bildades. Baltiska issjön var ett uppdämt sötvattenhav som enligt tidigare uppfattning omkring {{nowrap|8 300 f.Kr.}} tömde stora mängder av sitt vatten västerut genom Mellansverige via [[Mälardalen]] och [[Vänern]] genom en passage som kallades ”[[Svea älv]]”. Idag är den dominerade teorin att tömningen av Baltiska Issjön gick i flera steg under en längre period och hade sitt utlopp västerut via dagens [[Göta älv]]. Under den sista fasen av Östersjöns tillkomst bildades cirka 2000&nbsp;f.Kr. [[Limneahavet]]. Mälaren är liksom Vänern en rest av en tidigare förbindelse mellan dagens Östersjön och Nordsjön.<ref>[http://www.havet.nu/dokument/HU20033ancylus.pdf ÖSTERSJÖNS HISTORIA, DEL 3]</ref>

Innan istiden rann [[Dalälven#Geografi|Dalälven]] ut i Mälaren. Dalälven följde då nuvarande [[Sagån]]s lopp och mynnade mellan dagens Västerås och Enköping. Den smältande isen täppte igen älvfåran, och Dalälven letade sig istället åt nordost till nuvarande mynning i [[Gävlebukten]].<ref>[https://www.nedredalalven.se/index.php/sv/biosphere/river-landscape/geology-of-the-area Nedre Dalälven Intresseförening, Områdets geologi]</ref><ref>[https://lagen.nu/sou/1994:59 Statens offentliga utredningar, SOU 1994:59]</ref>

Under [[stenåldern]] var Mälaren fortfarande en djup vik av [[Östersjön]]. Kring 1000-talet separerades Mälaren genom den [[postglacial landhöjning|postglaciala landhöjningen]] från Östersjön mer och mer<ref>[http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/2222/1974_121.pdf?sequence=1 Landhöjning och bebyggelse i nordligaste Uppland]</ref><ref>Friman (2008), sida 10</ref> Vid [[vikingatiden]]s slut låg vattennivån cirka fem meter över den nuvarande. Medelvattenytan ligger idag cirka 0,7&nbsp;meter över havet. Vattenytan har stigit 0,4&nbsp;meter jämfört med havsytan under 1900-talet på grund av landhöjningen. Vid Mälarens norra delar sker fortfarande en långsam landhöjning eftersom landhöjningen är större där än vid utloppen. Sjön är numera reglerad med dammluckor vid [[Riksbron]] för att förhindra att [[bräckvatten]] strömmar in i Mälaren vid högvatten i [[Saltsjön]]. Dammluckorna fälls endast ner vid de tillfällen då havsvattenytan är högre än Mälarens vattenstånd.

==Geografi==
[[Fil:Mälaren Slagsta 2009.jpg|miniatyr|Mälaren vid [[Slagsta]], vy från [[Korpberget]].]]
Mälaren består av vikar, [[sund]] och [[fjärd]]ar och har många öar, de största är [[Selaön]] och [[Svartsjölandet]]. Antalet holmar och skär med en yta som understiger en (1) hektar är cirka 7&nbsp;800 stycken. Av dessa öar är cirka 6&nbsp;500 mindre än 100&nbsp;m² till ytan. Medeldjupet beräknas till 10&nbsp;meter och det största uppmätta djupet är dryga 70&nbsp;meter, i [[Lambarfjärden]] utanför [[Hässelby]]. Sjöns form har sitt ursprung i [[förkastning]]ar, åsar och [[sprickdalslandskap|sprickdalar]].

De naturliga utloppen är [[Norrström]] och [[Söderström]], norr och söder om [[Stadsholmen]] i Stockholm. Tappningen i Söderström sker numera vid [[Slussen, Stockholm|Slussen]] under Karl Johans torg (f.d. [[Nils Ericsons sluss]]), men det mesta vattnet går via Norrström. Vid högvatten sker även tappning genom [[Södertälje kanal]] och [[Hammarbyleden|Hammarbyslussen]]. Avrinningen är idag för liten varför [[översvämningar]] kan inträffa, vilket bland annat hotar tunnelbanan i Stockholm. Våren 2001 fattades bara någon decimeter för att vattnet skulle rinna in vid tunnelbanestationen i Gamla Stan. Ombyggnader planeras bl.a. vid Slussen i Stockholm samt av Södertälje kanal för att öka avbördningsförmågan.

Mälaren avvattnar ett {{nowrap|22 650 km²}} stort område. Större tillflöden är (räknade moturs från Stockholm) [[Fyrisån]], [[Örsundaån]], [[Sagån]], [[Svartån, Västmanland|Svartån]], [[Kolbäcksån]], [[Köpingsån]], [[Hedströmmen]], [[Arbogaån]], [[Eskilstunaån]] och [[Råckstaån]]. Mälaren har sin största tillrinning och sitt högsta vattenstånd på våren i samband med snösmältningen. Under sommaren är tillflödet till sjön ofta mindre än avdunstningen.

==Historisk kartografering==
Från 1650-talet och framåt företogs flera uppmätningsexpeditioner runt Mälaren. Sjön var strategiskt och ekonomiskt viktig och det saknades en tillförlitlig karta. De många öarna och vikarna gjorde dock uppmätningen till en omfattande uppgift.<ref>Berefelt (1966), s. 27</ref>

År 1689 tillkom [[Gripenhielms Mälarkarta]] som är ett [[karta|kartverk]] över Mälaren och omgivningar upprättat av [[kartograf]]en och [[lantmäteriet]]s förste direktör [[Carl Gripenhielm]] på uppdrag av [[Karl XI]]. Det som gör Mälarkartan så speciellt är att den inramas av 96 realistiska [[gouache]]målningar över städer, slott, herrgårdar och farleder runt Mälaren. Kartan är handritad på [[regalpapper]], uppfodrad på [[lärft]] och mäter 3,46 × 2,14&nbsp;meter. Den förvaras sedan 1884 i [[Kungliga Biblioteket]].

Gripenhielms Mälarkarta var aktuell fram till 1739 då en ny, exaktare, karta över Mälaren färdigställdes av dåvarande lantmäteridirektören [[Jacob Nordencreutz]].

===Historiska kartor===
<gallery mode="packed">
Gripenheilms Mälarkarta i färg 1689.jpg|[[Gripenhielms Mälarkarta]] från 1689.
Gripenhielms Mälarkarta kopia 1690.jpg|Gripenhielms Mälarkarta kopia från 1690.
Mälarkarta 1740-tal.jpg|[[Jacob Nordencreutz]] Mälarkarta från 1739.
Landskapskarta_Mälaren.jpg|Mälarkarta med angränsande landområden från 1740-talet.
</gallery>

==Ekologi==
[[Fil:Perch from Malaren.jpg|miniatyr|En [[abborre]] från Mälaren.]]
[[Fil:Karson 2008e.JPG|mini|[[Bäver]]gnag på [[Kärsön]].]]

===Fiskar och kräftor===
Mälaren har 33 naturligt förekommande fiskarter, vilket gör den till Sveriges artrikaste sjö med avseende på fisk. Därutöver finns inplanterade arter såsom kanadaröding, vätternröding, lax och havsöring. Av de förekommande arterna är 8 rödlistade, exempelvis asp, hornsimpa, harr och nissöga. Vanligt förekommande fiskar är bland annat: gädda, abborre, mört, sarv, björkna, braxen, benlöja, nors, gös, lake, sutare och ruda.<ref name="NaturiHuddinge">[http://www.natur.huddinge.se/sjoar/varby/varby.htm Natur i Huddinge] {{Wayback|url=http://www.natur.huddinge.se/sjoar/varby/varby.htm |date=20070919003838 }}</ref>

Mälaren var den första sjön i Sverige som drabbades av [[kräftpest]], vilket skedde redan 1907. Båtar som trafikerade Mälaren med kräftor i lasten spred pesten längre in i sjön. Mälarens mycket goda bestånd av flodkräfta dog ut på kort tid. Sedan dess finns införd [[signalkräfta]] i sjön.<ref name="NaturiHuddinge"/>

===Bäver===
Sedan några år finns flera [[bäver]]kolonier runt Mälaren och på dess öar. På exempelvis [[Kärsön]] kan man se färskt bävergnag och bäverfällda träd.

===Fåglar===
De vanligaste fåglarna som [[häckning|häckar]] på Mälarens [[fågelskär]] är de som också är vanligast i [[Östersjön]]. De tio talrikaste arterna var vid en inventering 2005 [[fisktärna]], [[gråtrut]], [[skrattmås]], [[fiskmås]], [[gräsand]], [[vigg]], [[kanadagås]], [[knipa]], [[silltrut]] och [[drillsnäppa]]. I Mälaren finns också häckfåglar som är mindre vanliga som [[havsörn]], [[grågås]], [[vitkindad gås]], [[storlom]], [[småskrake]] och [[snatterand]], varav några är starkt hotade i Mälaren. Där häckar också, sedan 1994, [[storskarv]] av underarten ''P. c. sinensis'', som ibland benämns [[mellanskarv]]. 2005 räknade man vid en inventering till 23 kolonier med 2178 bon vilket var en minskning med två kolonier men en liten ökning av bon från 2004. Den största kolonin innehöll 235 bon. Dock tror de flesta experter att kulmen för storskarvsökningen är nådd och att populationen i Mälaren kommer att stabilisera sig vid cirka 2000 bon. En av Mälarens karaktärsarter är [[fiskgjuse]]n som i Mälaren har ett av sina starkaste fästen i världen. Fiskgjusen häckar i stort sett vid samtliga fjärdar i Mälaren.
<ref>[http://www.skargardsbryggan.com/dokument/malarens_faglar_2005_.pdf Länsstyrelsen i Stockholms län] - Rapport 2006:02: Mälarens Fåglar (pdf) {{Wayback|url=http://www.skargardsbryggan.com/dokument/malarens_faglar_2005_.pdf |date=20070928042245 }}</ref>

===Riksintresse===
Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av [[riksintresse]]. Exploatering av och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast under vissa förutsättningar. I sin motivering säger [[Länsstyrelsen i Stockholms län]] bland annat: "Mälarens strandområden bevaras oexploaterade. Områdets prägel av omväxlande natur- och kulturlandskap av skärgårdskaraktär bevaras genom fortsatt jord- och skogsbruk med naturvårdshänsyn. Områdets värden kan minskas genom olika slag av exploatering, t.ex. bebyggelse, eller omfattande kalavverkning. Anordningar för friluftslivet underhålls och kompletteras varsamt med hänsyn till natur och kulturmiljön."<ref>[http://www.nykvarn.se/download/18.6c2f0bd411885cbf5598000533/Riksintressen.pdf Länsstyrelsen Stockholms län: Riksintressen] {{Wayback|url=http://www.nykvarn.se/download/18.6c2f0bd411885cbf5598000533/Riksintressen.pdf |date=20100824224136 }}</ref>

==Sjöfart och handel==
[[Fil:SS Drottningholm 1909.jpg|miniatyr|[[S/S Drottningholm (1909)|S/S Drottningholm]] på väg mot [[Stockholms stadshus]], september 2010.]]
{{se även|Sjöfart i Stockholm}}
Genom sitt strategiska läge mellan Sveriges inland och Östersjön har Mälaren alltid varit viktig för sjöfarten. 
Under vikingatiden fanns stora handels- och boplatser som [[Helgö]] och [[Birka]]. På [[medeltiden]] blev [[Stockholm]] Sveriges och Mälarens viktigaste handelsplats. Mot väst fanns [[Kornhamn]] för sjötrafik till och från Mälaren. Mot öst fanns [[Kogghamn]], som var den internationella hamnen, där de stora [[kogg]]arna lade till under [[Hansan|Hansetiden]]. Exporten bestod huvudsakligen av koppar och järn från [[Bergslagen]] samt hudar, pälsverk, torkad/saltad fisk och smör. Nästan inga varor producerades i själva Stockholm.<ref name="sida28">Friman & Söderström (2008), sida 28</ref>

En märkbar del av järnet kom redan under Stockholms pionjärtid från Arboga, den innersta d.v.s. västligaste hamnen för mälarskutor. Dessa var ganska små segelskutor. C. M. Bellman besjunger, 1769, en variant av dessa, höbåten, i Fredmans epistel n:o 48. Bellman nämner inget om den självklara transporten av hö, däremot: grönsaker(!), mjölk, smör och Äpplen klara samt körsbär.

I och med uppfinningen av ångmaskinen tog sjöfarten på Mälaren de första stegen in i [[den industriella revolutionen]]. I augusti 1818 startade ångtrafik på [[Drottningholms slott]]. År 1821 fick Stockholm reguljära ångbåtsförbindelser till flera städer runt Mälaren och 1828 inrättades en ångbåtshamn för Mälartrafiken på [[Riddarholmen]] som länge var landets största. Förutom passagerartrafik var införseln av lantbruksprodukter en viktig del i verksamheten.<ref name="Mälartrafiken">[http://www.stockholmshamnar.se/sv/Historia/Sjofart/Malartrafiken/ Stockholms hamnar: "Mälartrafiken", läst 2011-02-10] {{Wayback|url=http://www.stockholmshamnar.se/sv/Historia/Sjofart/Malartrafiken/ |date=20120309025659 }}</ref>

Fram till 1820-talet var [[Christopher Polhems sluss]] i Stockholm enda förbindelsen ut till Östersjön, då anlades [[Södertälje kanal]]. Huvuddelen av sjötrafiken går fortfarande via Södertälje kanal, men [[Hammarbyleden]] som invigdes 1930 för att avlasta Slussen är en viktig länk mellan Mälaren och Östersjön. Under [[mellankrigstiden]] drabbades Mälartrafiken av kris på grund av bilismens genombrott. [[Andra världskriget]] innebar en sista blomstringstid för trafiken. Under senare decennier har dock den gamla person- och godstrafiken ersatts av turisttrafiken. Alltsedan 1903 går ångfartyget ''[[S/S Mariefred]]'' oavbrutet på traden Stockholm-[[Mariefred]].<ref name ="Mälartrafiken"/> Traden [[Stockholms Stadshus]]–[[Drottningholms slott]] trafikeras av ''[[S/S Drottningholm (1909)|S/S Drottningholm]]'' tillsammans med systerfartyget ''[[M/S Angantyr]]''. Hamnar finns förutom i Stockholm i bland annat [[Västerås]] och i [[Köping]].

==Bilder==
<gallery mode="packed" caption="Mälaren">
Fil:Adelson utsikt 2007.jpg|Mälaren mot norr från [[Adelsön]]
Fil:Grimsta 2008c.jpg|Mälaren vid [[Grimsta naturreservat]]
Fil:Malarhjodsbadet 2008a.jpg|Mälaren vid [[Mälarhöjdsbadet]]
Fil:Mälbyviken, sett från fyren.jpg|På Mälarens is vid [[Mälbyviken]]
</gallery>

<gallery mode="packed" caption="Mälaröar">
Fil:Adelson grav 2007.JPG|Kunsta fornlämningsområde [[Adelsön]]
Fil:Bjorko 2008.jpg|Kulturlandskapet på [[Björkö, Ekerö kommun|Björkö]]
Fil:Lindholmen 2006.jpg|Bebyggelsen på [[Lindholmen, Stockholm|Lindholmen]]
Fil:Stora Essingen 1a.jpg|[[Stora Essingen]]
</gallery>

==Delbassänger==
Mälaren brukar delas in i delbassänger och från väst till öst benämns de:<br>
[[Galten (fjärd)|Galten]], [[Blacken]], [[Långtarmen]], [[Freden, Mälaren|Freden]], [[Västeråsfjärden]], [[Granfjärden]], [[Oknöfjärden]], [[Gripsholmsfjärden]], [[Prästfjärden]], [[Björkfjärden]], [[Ekoln]], [[Gorran]] & [[Skarven]] samt [[Östra Mälaren]].

==Öar i urval==
* [[Adelsö]], [[Björkö, Ekerö kommun|Björkö]], [[Arnö i Mälaren|Arnö]], [[Ekerö]], [[Färingsö]] (även kallat Svartsjölandet), [[Helgö]], [[Kanan, Ekerö kommun|Kanan]], [[Kungsholmen]], [[Kärsön]], [[Essingeöarna]], [[Lindholmen, Stockholm|Lindholmen]], [[Lovön]], [[Ridön (Södermanland)]], [[Ridön (Västmanland)]] och [[Rotholmen, Stockholm|Rotholmen]].
* [[:Kategori:Öar i Mälaren|Fler öar i Mälaren]]

Ofärdsön, som spelar en central roll i Leif GW Perssons bok ”Kan man dö två gånger?” och som i boken ligger i Mälaren utanför Ekerö, finns inte på riktigt. Däremot finns ön Obygdön på riktigt. Obygdön ligger i Mälaren i Strängnäs kommun och har bl.a. använts vid flera filminspelningar.

==Se även==
* [[:Kategori:Fjärdar i Mälaren|Fjärdar i Mälaren]]
* [[Mälardalen]]
* [[Strömsholms kanal]]
* [[Svea kanal]]
* [[Södertälje kanal]]

==Referenser==
===Noter===
<references/>

===Tryckta källor===
*{{bokref |efternamn=[[Gunnar Berefelt]]|förnamn= |titel=Bilder från en mälarfärd år 1688: [[Gripenhielms Mälarkarta]] och dess vyer |serie=Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 0065-1060 ; 3 |år=1966 |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=8079223 }}
*{{bokref/Helena Friman/2008}}

== Externa länkar ==
* [http://www.malaren.org Mälarens vattenvårdsförbund]

{{Sveriges största sjöar}}

[[Kategori:Mälaren| ]]
[[Kategori:Insjöar i Sverige större än 100 kvadratkilometer]]