Visa källa för Järnmalm

[[Fil:HematitaEZ.jpg|miniatyr|[[Hematit]] från Brasilien.]]
[[Fil:Järnmalm från Dannemoragruvan.JPG|miniatyr|Järnmalm från [[Dannemora gruva]]]]
'''Järnmalm''' är [[malm]] som innehåller det [[metall]]iska [[grundämne]]t [[järn]]. En järnmalmsmineralisering betecknas malm om det är lönsamt att bryta den. 

== Järnmalm i Sverige ==
Idag bryts det järnmalm i Sverige i bland annat [[Kiruna]] och [[Malmberget]]. Det är [[LKAB]] som bryter järnmalm på dessa orter. I Kiruna är det magnetit som bryts och i Malmberget är det [[magnetit]] och [[hematit]]. Sverige är en av Europas största järnmalmsproducenter.

De i [[Mellansverige]] helt dominerande järnmalmsmineralen är magnetit (Fe<sub>3</sub>O<sub>4</sub>) och blodsten eller hematit (Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>). Ofta förekommer båda mineralen i en malmkropp. Magnetiten är starkt magnetisk till skillnad från [[blodsten]]en, som fått sitt namn av att den vid repning med t.ex. kniv får ett rött streck. Andra karaktäristiska mineral kan vara knutna till vissa fyndigheter, t.ex. den [[fosfor]]rika [[apatit]]en, som i [[Grängesberg]] och [[Idkerberget]] medfört att råmalmen betraktas som en fosforrik järnmalm (ca 1&nbsp;% P). [[Manganoxid]]er och [[mangansilikat]] följer t.ex. malmer i [[Basttjärn]] och [[Dannemora gruva]], som således benämns [[mangan]]rik (upp till 3-4&nbsp;% Mn).

Även innehållet [[kalk]] (CaO) och [[kiselsyra]] (SiO<sub>2</sub>) är av betydelse. Kalkrika malmer benämns basiska, SiO<sub>2</sub>-rika är däremot sura. Moderna masugnprocesser är även känsliga för innehållet alkali (Na<sub>2</sub>O+K<sub>2</sub>O) i malmen. Denna får ej överskrida 0,15&nbsp;%.<ref>''De mellansvenska järnmalmsgruvorna 1930-1980'' - En teknikhistorisk studie av Boris Serning, Karl-Axel Björkstedt och Curt Westlund, IVA-rapport 322, Ingenjörsvetenskapsakademin 1987, {{ISBN|91-7082-4142}}</ref>

I Fyledalen i Skåne finns en mineralisering av chamosit och [[järnspat|siderit]] där totala järninnehållet är mycket stort men där halten är för låg (30%) för att klassas som malm.<ref>Nils H. Magnusson, Malm i Sverige 1, mellersta och södra Sverige, sidan 299, {{ISBN|91-20-05545-5}}</ref>

==Järnmalmsprodukter==
=== Fines ===
{{huvudartikel|Fines}} 
Fines är järnmalm som har förädlats och [[malning|malts]] till ett finkornigt [[pulver]], vilket sedan sintras till större beståndsdelar innan det kan användas i [[masugn]].<ref>[http://www.lkab.com/?openform&id=330E LKAB: Förädling], läst 8 november 2014 </ref>

=== Pellets ===
{{huvudartikel|Järnmalmspellets}}
Järnmalmspellets är ett råmaterial för järnframställning via [[masugn]] eller [[direktreduktion]] (DR). Till skillnad från [[fines]] som först måste [[sinter|sintras]] (sammansmältas) i ett [[sinterverk]] till större stycken, kan pellets användas direkt i masugn.<ref>[http://www.lkab.com/sv/om-oss/Koncernoversikt/Produkter/ LKAB: Produkter] {{Wayback|url=http://www.lkab.com/sv/om-oss/Koncernoversikt/Produkter/ |date=20141022203656 }}, läst 8 november 2014 </ref> Bruten järnmalm krossas och males till en finkornking [[slig]] som [[anrikning|anrikas]] för att avlägsna [[gråberg]] och eventuella föroreningar. Olika tillsatser så som exempelvis [[olivin]] eller [[kvartsit]] blandas med sligen, samt ett bindemedel som exempelvis [[bentonit]]. Sedan rullas blandningen till kulor innan de bränns vid 1300°C i ugnar.<ref>
{{tidskriftsref 
 | författare = S.P.E. Forsmo et al.
 | redaktör = 
 | rubrik = Studies on the influence of a flotation collector reagent on iron ore green pellet properties
 | url = 
 | år = 2008
 | tidskrift = Powder Technology
 | volym = 182
 | utgivningsort = 
 | utgivare = Elsevier
 | nummer = 3
 | sid = 444-452
 | hämtdatum = 8 november 2014
 | id = 
 | doi = 
 | issn = 
 | citat = 
 | språk = 
 }}
</ref> 

=== Järnsvamp ===
{{huvudartikel|Direktreducerat järn}}
Järnsvamp är järnmalm som har reducerats till ett poröst [[järn]][[material]] utan smältning. Svampen kan sedan smältas i exempelvis en [[ljusbågsugn]].
Process: Vid kolhaltsreduktion så kan det ske via ett järnsvampsverk, där man använder t.ex. vätgas som reduktionsmedel. Där om temperaturen understiger smältpunkten får man direkt ett stål med låg kolhalt.

== Se även ==
* [[Gruvdrift]]
* [[Järnåldern]]
* [[Hemjärn]]
* [[Limonit]], [[järnockra]], sjömalm, myrmalm och rödjord. 
* [[Järn]]
* [[Hematit]] och [[magnetit]]

==Källor==
<references />

== Externa länkar ==
* {{runeberg.org|nfbm|0220.html Järnmalmer}}

{{geologistub}}
{{Järn- och stålproduktion i Sverige}}
[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Järn]]