Visa källa för Atlas

{{coord|59|20|18|N|18|2|14|E|region:SE|display=title}}
[[Fil:Atlasfabriken.jpg|miniatyr|stående=1.5|Atlas verkstäder i Stockholm, 1876.]]
'''AB Atlas''' (efter 1890 ''Nya AB Atlas'') var ett svenskt industri- och verkstadsföretag som hade sina verkstäder i nuvarande [[Vasastan, Stockholm|Vasastan]] i [[Stockholm]]. Företaget existerade mellan 1873 och 1917 då det gick samman med ''AB Diesels Motorer'' och bildade AB Atlas Diesel (idag [[Atlas Copco]]). 1927 flyttades all tillverkning till [[Sickla]] i nuvarande [[Nacka kommun]]. [[Atlasområdet]] i Vasastan och några kvarters- och gatunamn i området påminner idag om den forna verksamheten.

==Historik==
===AB Atlas===
{{Dubbel bild|right|AOWallenberg oval.jpg|120|Eduard Fränckel.jpg|120|<center>[[André Oscar Wallenberg|A.O. Wallenberg]]|[[Edvard Fränckel]]</center>}} 
[[Fil:AB Atlas kontorshus 1874.jpg|miniatyr|AB Atlas' kontorsbyggnad vid Sankt Eriksplan.]]
[[Fil:Atlasfabriken karta 1899.jpg|vänster|miniatyr|stående|Atlasområdet 1899.]]
AB Atlas bildades 1873 av järnvägsingenjören [[Eduard Fränckel]] samt finansiärerna [[David Otto Francke]] och [[André Oscar Wallenberg]]. Fränckel blev företagets verkställande direktör. Marken där fabriken skulle anläggas förvärvades av bolaget 1873 och hörde ursprungligen till Rörstrands egendom. 

Namnet ''[[Atlas]]'' syftade till en av [[titaner]]na i den [[grekisk mytologi]]n. Det var jätten som bar upp hela himlavalvet på sina axlar och Atlas fabriksområdet fick även det passande kvartersnamnet ''Jätten''. Affärsidén var att tillhandahålla all slags utrustning som behövdes för att bygga och hålla igång ett järnvägsnät, speciellt det svenska järnvägsnätet som befann sig i en expansiv uppbyggnadsfas.<ref name=s.9.>[http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20Copco%20Achievment%20book%20in%20Swedish_tcm40-3515988.pdf Atlas Copco: 140 framgångsrika år, s. 9.] {{Wayback|url=http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20Copco%20Achievment%20book%20in%20Swedish_tcm40-3515988.pdf |date=20140112114542 }}</ref> 

Redan vid starten övertog man D.J. Ekenbergs Söners vagnverkstad i Södertälje, som tillverkat järnvägsvagnar sedan 1867. De nya verkstäderna uppfördes intill nuvarande [[Barnhusviken]] vid [[Rörstrandsområdet|Rörstrand]] med [[Rörstrands Porslinsfabrik]] som granne. Fabriken invigdes 1874 av [[Oscar II]]. Han skrev i företagets gästbok: ''Jag önskar detta fosterlandet gagnade företag all lycka och framgång. Oscar - Den 10 December 1874''.<ref>De första hundra åren (1974), s. 9</ref> Entusiasmen var befogat eftersom Atlas med sina 700 anställda och en modern och imponerande maskinpark var Sveriges största verkstadsindustri vid den tiden. Redan två år efter invigningen tillverkades och levererades över 600 järnvägsvagnar, dubbelt så mycket som den närmaste konkurrensen kunde prestera.<ref>De första hundra åren (1974), s. 6</ref>

Anläggningen låg mycket nära dåvarande [[Stockholms norra station]], vilket underlättade leveransen av producerat gods. Fabrikens byggnader och troligen även det ståtliga kontorshuset mot dagens [[Sankt Eriksplan]] ritades av arkitekt [[Axel Kumlien]] och dennes medarbetare [[Erik Alfred Hedin]].<ref>[http://kulturnav.org/2169eb8a-7222-476e-a302-12a58115eb2c KulturNav: Hedin, Erik (1852 - 1925).]</ref> Tillverkningen började 1874 och 1883 förvärvades Brynäs varv i [[Gävle]].<ref name=(del1)>[http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_atlas.html Ånglok tillverkade av Atlas (del 1).]</ref> I begynnelsen var Atlas det största verkstadsföretaget i Sverige och i samtida industrireportage rosades anläggningen för sin rymlighet och moderna utrustning.<ref>[http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/KUL/SSM_Sydvastra_Vasastaden__byggnadshistorisk_1987_00.pdf Byggnadshistorisk inventering sydvästra Vasastaden (1987), s. 28-29.]</ref>

Atlas' första lokomotiv hette ''Svalan'' och levererades år 1880 till [[Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga Järnväg]]. Svalan hade stående ångpanna och spårvidd 1217 millimeter.<ref>De första hundra åren (1974), s. 12</ref> En av de stora uppdragsgivarna var [[Statens järnvägar]] som beställde cirka 30 procent av sina vagnar hos AB Atlas. Tillverkning av vagnar och lokomotiv var omfattande och man exporterade även sina produkter till grannländerna. Till en början gick verksamheten med vinst, men 1876 minskade Statens Järnvägars tillväxt, beställningarna blev mindre och på lönsamma år följde flera år med förlust.<ref name=s.9.>[http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20Copco%20Achievment%20book%20in%20Swedish_tcm40-3515988.pdf Atlas Copco: 140 framgångsrika år, s. 9.] {{Wayback|url=http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20Copco%20Achievment%20book%20in%20Swedish_tcm40-3515988.pdf |date=20140112114542 }}</ref> År 1880 hade omsättningen minskat till en tredjedel av rekordåret 1875. Nu skulle produktpaletten breddas och i en annons från 1880 erbjöd företaget alla slags tillverkningar i järn och trä. Man kunde leverera allt ifrån lokomotiv och ångmaskiner till dörrar, blomsterkäpp och jalusilister. Även smärre villor, lusthus och badhus stod på programmet.<ref>De första hundra åren (1974), s. 13</ref>

===Nya AB Atlas===
[[Fil:Nya Aktiebolaget Atlas.JPG|miniatyr|"Nya Aktiebolaget Atlas".]]
[[Fil:SRJ Co 26 skylt Atlas.jpg|miniatyr|Boggivagn, [[Upsala–Lenna Jernväg]].]]
År 1887 fick företaget en ny VD, [[Oscar Lamm]], som tidigare varit chef för [[Gustaf de Laval|Separator-Alfa Laval]]. Under Lamms ledning minskade förlusterna, men det krävdes fortfarande drastiska åtgärder för att rädda bolaget. År 1888 stängdes verkstaden i Södertälje och varvet i Gävle. Bolaget rekonstruerades 1890 som ''Nya AB Atlas'' och blev initiativtagare till och delägare i det 1901 bildade Vagnuthyrningsbolaget. Genom rekonstruktionen förlorade de gamla ägarna sina investeringar i bolaget, bland annat drabbades några medlemmar i Wallenbergfamiljen av en förlust på två miljoner kronor.<ref>De första hundra åren (1974), s. 18</ref> 

Det nya bolaget lät moderniserade maskinparken med bland annat utrustning för hyvling, fräsning och slipning.<ref>[http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20Copco%20Achievment%20book%20in%20Swedish_tcm40-3515988.pdf Atlas Copco: 140 framgångsrika år, s. 11.] {{Wayback|url=http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20Copco%20Achievment%20book%20in%20Swedish_tcm40-3515988.pdf |date=20140112114542 }}</ref> Det gav önskat resultat och ''Nya AB Atlas'' och gick redan första året med vinst. I början av 1890-talet tillverkade man sina första tryckluftsdrivna nithammare, som dock endast var avsedda för företagets egna verkstäder. Det dröjde ända till 1901 innan tryckluftsdrivna verktyg lanserades officiellt på marknaden. De första [[kompressor]]erna var stationära och stod i fabriken. För att kunna använda tryckluftsverktyg även ute på fältet konstruerades 1907 den första mobila kompressorn. Den drevs av den [[tändkulemotor]] och levererade 1,5 m³ luft per minut.<ref>De första hundra åren (1974), s. 19</ref>

År 1911 beslöt Atlas att lägga ned vagntillverkningen och helt inrikta sig på tillverkningen på tryckluftsmaskiner. Men ända fram till år 1917 producerades ånglok.<ref>[http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_atlas_01.html Ånglok tillverkade av Atlas (del 2).]</ref> Redan 1904 tillverkade man en kopia av en tysk kompressor, som drevs av ångmotorer från Atlas. Året därpå lanserades en egen kompressor och samma år presenterade Atlas sin första bergborrmaskin. 1915 stod tryckluftsprodukterna för mer än 50 procent av Atlas intäkter.<ref>[http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20Copco%20Achievment%20book%20in%20Swedish_tcm40-3515988.pdf Atlas Copco: 140 framgångsrika år, s. 19.] {{Wayback|url=http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20Copco%20Achievment%20book%20in%20Swedish_tcm40-3515988.pdf |date=20140112114542 }}</ref>

===AB Atlas Diesel===
[[Fil:Atlas nithammare.JPG|miniatyr|Ritning från 1901 för Atlas nithammare.]]
År 1917 slogs Nya AB Atlas samman med AB Diesels Motorer som sedan 1898 hade sin tillverkning av dieselmotorer för fartyg i [[Sickla]], Nacka. Båda bolag ingick i [[Wallenbergsfären]] och ett samgående kändes naturligt. Det nya företaget döptes till ''AB Atlas Diesel'' och samma år lades ånglokstillverkningen ner. Det sista loket, ''Atlas No 174'' levererades till SJ.<ref>De första hundra åren (1974), s. 23</ref> Verkställande direktör för Atlas Diesel blev [[Gunnar Jacobsson (industriman)|Gunnar Jacobsson]], som tidigare haft samma befattning på Nya Atlas. Under Jacobssons ledning utökades tryckluftssortimentet med nya verktyg och även [[kompressor]]er. 

Under [[första världskriget]] bröt återförsäljarnätverket samman och exporten av tryckluftsdrivna verktyg avstannade. Verksamheten hämtade sig aldrig efter kriget och 1924 beslöts att lägga ned verkstad och kontor i Stockholm och flytta till Sickla.<ref>De första hundra åren (1974), s. 50</ref> Flyttningen avslutades 1927, fabriksområdet rensades och bostäder uppfördes istället. [[Stadsplan]]en upprättades av [[Per Olof Hallman]] och vann laga kraft den 13 juli 1928. Trakten kallades sedermera [[Atlasområdet]]. Idag påminner gatunamn (Atlasgatan, Atlasmuren) och kvartersnamn (Loket, Tendern, Kolven, Pistongen) om den tidigare industriverksamheten.

===Atlasverkstäderna i Stockholm===
<gallery widths=180px heights=120px perrow=4>
Atlasfabriken 1895.jpg|1895
Atlasfabriken 1902a.jpg|1902
Atlas ca 1915.jpg|1915
Sankt Eriksbron 1927.jpg|1927
</gallery>

==Produktionsexempel==
Mellan 1880 och 1917 byggdes över 170 lokomotiv på Atlasfabriken. På 1880-talet tillverkade man [[lavett|kanonlavetter]] till svenska försvaret.<ref>{{Webbref |url=http://www.ka2.se/artilleri_8.4cmkan_m1883.html |titel=Museum för Rörligt Kustartilleri: 8,4 cm kan m/1883. |hämtdatum=2014-01-14 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140116071741/http://www.ka2.se/artilleri_8.4cmkan_m1883.html |arkivdatum=2014-01-16 }}</ref> Till [[Stockholms spårvägar]] levererades [[hästspårvagn]]ar och elva [[ångspårvagn]]ar.<ref>De första hundra åren (1974), s. 10-11</ref> De första fyra ångloken för ''Stockholm-Saltsjöns Järnväg - SSnJ'' ([[Saltsjöbanan]]) levererades 1893 respektive 1895.<ref name=(del1)>[http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_atlas.html Ånglok tillverkade av Atlas (del 1).]</ref> På Atlas verkstäder byggdes 1877 de eleganta valvbågarna av gjutstål för [[Vasabron, Stockholm|Vasabron]]. Brouppdraget var viktigt för att utnyttja verkstädernas lediga kapacitet. 

År 1894 levererade Atlas en av de första svensktillverkade tryckluftsdrivna nithammarna till [[Motala Verkstad]]. Mellan 1903 och 1906 byggdes stålkonstruktionen till föregångaren till dagens [[S:t Eriksbron]]. Bron hade tre 40 meter långa och 18 meter breda spann av stålfackverk som tillverkades på AB Nya Atlas (fabriken låg intill bron). En stor produkt var även [[tändkulemotor]]er som togs in i programmet 1909 och 1916 stod för 20 procent av tillverkningsvärdet. Tändkulemotorer gick på export till bland annat Ryssland eller användes för drift av transportabla kompressorer.<ref>De första hundra åren (1974), s. 29</ref>

===Företagets produkter (rullande materiel)===
<gallery widths=180px heights=130px perrow=4>
Atlas godsvagn.jpg|Tidig godsvagn 1870-tal
Atlas SVALAN.jpg|"Atlas Svalan" 1880 (första loket)
Atlas ångspårvagn 1888.jpg|Ångspårvagn för [[Stockholms spårvägar]] 1888
Atlas lok Saltsjöbanan.jpg|Lokomotiv nr 1 för [[SSnJ]] 1893
Atlas No 63.jpg|"Atlas No 63" 1904
Atlas boggivagn 1907.jpg|Atlas boggivagn 1907
Atlas No 110.jpg|"Alas No 110" 1909
Atlas No 174.jpg|"Atlas No 174" 1917 (sista loket)
</gallery>

===Företagets produkter (övrigt)===
<gallery widths=180px heights=130px perrow=4>
8,3 cm kanon 1883.jpg|Lavett för en 8,4 cm kan m/1883 
Atlas stationär kompressor 1904.jpg|Stationär kompressor "LV 5A", 1905
Atlas bergsborr 1900.jpg|Atlas bergborrmaskin 1910
Atlas tändkulemotorer 1910.jpg|Tändkulemotorer för leverans 1910
Atlas Kompressor 1915.jpg|Mobil Kompressor 1915
Atlas Diesel kompressor 1920.jpg|Kompressor ca 1915
Atlas verktyg Lidingöbron.jpg|Tryckluftsverktyg 1920-tal
Atlas kompressor 1920-tal.jpg|Kompressor ca 1925
</gallery>

==Atlas och Diesels Motorer==
{{huvudartikel|Atlas Copco, Sickla}}
Atlas sammanslagning med Diesels Motorer i Nacka medförde inga större organisatoriska förändringar. De båda divisionerna (tryckluft och diesel) var separata enheter och hade även olika affärskulturer. Tekniker och konstruktörer på de båda avdelningarna hade inte mycket kontakt med varandra, men dieseldivisionen ansågs vara lite ”finare”. Personal från dieseldivisionen fick de viktigaste befattningarna i företagets gemensamma funktioner.<ref>[http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20Copco%20Achievment%20book%20in%20Swedish_tcm40-3515988.pdf Atlas Copco: 140 framgångsrika år, s. 21.] {{Wayback|url=http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20Copco%20Achievment%20book%20in%20Swedish_tcm40-3515988.pdf |date=20140112114542 }}</ref> Men det blev Atlas’ tryckluft som skulle bli företagets framtid. 1948 såldes dieselmotortillverkningen till [[Nydqvist & Holm AB]] i [[Trollhättan]]. Den sista dieselmotorn som tillverkades i Sickla levererades till [[Slite]] den 1 februari 1951.<ref>[http://infobank.nacka.se/ext/kultur/nackas_historia/nacka_genom_tiderna/platser/html/nacka_kultur.html Nacka infobank: Atlas Copco.]</ref> Totalt tillverkades 5447 dieslar av Atlas Diesel.<ref>[http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20Copco%20Achievment%20book%20in%20Swedish_tcm40-3515988.pdf Atlas Copco: 140 framgångsrika år, s. 40.] {{Wayback|url=http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20Copco%20Achievment%20book%20in%20Swedish_tcm40-3515988.pdf |date=20140112114542 }}</ref> Sedan dieseltillverkningen lagts ner ändrades företagsnamnet 1956 till Atlas Copco. "Copco" efter ett belgiskt dotterbolag ('''Co'''mpagnie '''P'''neumatique '''Co'''mmerciale). Företagets huvudprodukter blev tryckluftsmaskiner, främst bergborraggregat och kompressorer.

==Se även==
* [[Dieselverkstaden]], Atlas Diesels sammansättningshallar i [[Sickla]].
* [[Atlasområdet]], ett informellt område inom [[stadsdel]]en [[Vasastaden, Stockholm|Vasastaden]] som har sitt namn efter AB Atlas.

==Referenser==
[[Fil:Vasabron detalj 2011a.jpg|miniatyr|"Atlas Stockholm 1877" i [[Vasabron, Stockholm|Vasabrons]] broräcke.]]
[[Fil:Atlas Kompressor Marcusplatsen 2014.jpg|miniatyr| En Atlas kompressor från omkring 1915, Sickla.]]
===Noter===
<references/>

===Tryckta källor===
*{{bokref|titel=Atlas Copco - De första hundra åren (1873-1973)|författare=Atlas Copco|år=1974|utgivare=Atlas Copco|id=}}

==Vidare läsning==
*{{bokref |titel=Atlas Copco 1873-1973 : historien om ett världsföretag i tryckluft |år=1973 |utgivare=Atlas Copco AB |utgivningsort=Nacka |libris=78165 }}
*{{bokref |kapitel=Nya Aktiebolaget Atlas |efternamn=Ring |förnamn=Herman A |titel=Sveriges industri - dess stormän och befrämjare |år=1894-1907 |utgivare=Eklund |utgivningsort=Stockholm |libris=2148639 |url=http://runeberg.org/rhasvindus/2/0269.html }}

==Externa länkar==
*{{bokref |författare=AB Atlas |titel=Prospekt, kataloger |år=19nn-1916 |utgivningsort=Stockholm |libris=2921714 |url=
http://weburn.kb.se/metadata/714/EOD_2921714.htm }}

[[Kategori:Wallenbergsfären]]
[[Kategori:Sveriges industrihistoria]]
[[Kategori:Industriföretag i Stockholm]]
[[Kategori:Vasastan]]
[[Kategori:Ej längre existerande svenska verkstadsindustriföretag]]
[[Kategori:Atlas Copco]]