Visa källa för Norrland

[[Fil:Sverigekarta-Landsdelar Norrland.svg|miniatyr|stående|Sverigekarta med Norrlandslandskapen markerade.|class=mw-halign-upright]]

'''Norrland''' är den nordligaste och till ytan största av [[Sverige]]s tre [[Sveriges landsdelar|landsdelar]] och definieras traditionellt av nio [[landskap i Sverige|landskap]]: [[Gästrikland]], [[Hälsingland]], [[Härjedalen]], [[Jämtland]], [[Medelpad]], [[Ångermanland]], [[Västerbotten]], [[Norrbotten]] och [[Lappland, Sverige|Lappland]].<ref name="NU Norrland"/> Norrland har en landarea på 242&nbsp;735&nbsp;km²<ref name="NE Norrland">{{NE
|författare = Anders Jönsson, Kjell Lundholm
|titel = Norrland
|namn = Norrland
|upplaga = 
|år = 
|hämtdatum = 2015-06-21
}}</ref>, vilket utgör 59,6&nbsp;procent av Sveriges yta. Den fastboende befolkningen uppgår till {{formatnum:{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Norrland}}}} invånare ({{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|år}}),{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|ref}} vilket endast utgör cirka 12&nbsp;procent av Sveriges befolkning, och återspeglas i Norrlands låga [[befolkningstäthet]], cirka 4,8 invånare per km². I Norrland talas sedan lång tid tillbaka [[minoritetsspråk]]en [[samiska]] och [[meänkieli]].

Norrland sträcker sig utmed bergskedjan [[Skanderna]] som gör terrängen bergig. [[Norrlands inland]] väster om [[högsta kustlinjen]] har aldrig varit täckt av hav och större insjöar och saknar därför de finkorniga [[sediment (geologi)|sedimentjordarter]] som är mest lämpade för jordbruk, vilket har bidragit till att inlandet är glesbefolkat. Jordbruket nådde inte landsdelen förrän under [[yngre bronsålder]]. Järnåldersfynd visar emellertid att välstånd uppstod på norrländska handelsplatser till följd av att omfattande mängder järn utvanns ur de många myrmarkerna och järnrika sjöarna i Södra Norrlands inland, och av att en [[fångstkultur]] bedrev pälshandel med bondekulturen längs med norrländska älvar för leverans främst till Mälardalen och vidare till kontinenten. Ett [[småkungarike]] eller hövdingadöme uppstod i Mellannorrland senast på 500-talet men kollapsade på 600-talet. I ungefär samma region utvecklades medeltidens [[Stor-Hälsingland]], vilket blev grunden till det som senare kallades för Norrland.

Den stora tillgången på skog medförde att många vattensågar har lokaliserats till Norrland sedan 1570-talet, och järnbruk sedan 1600-talet. Sveriges industrialisering kan anses ha startat med sågverken i Mellannorrland,<ref>[http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/sverige-under-1800-talet# Sverige industrialiseras], SO-rummet, 7 januari 2015</ref> där ångdrivna sågar började anläggas 1849. Detta, tillsammans med att [[malmbanan]] möjliggjorde ökad gruvdrift i [[malmfälten]] i Norra Norrland från 1887, resulterade i en betydande nettoinflyttning till Norrland. Den pågick till 1930-talet, och [[#befolkningsutveckling|befolkningstillväxten]] varade till omkring 1960. Sedan tidigt 1900-tal är en ansenlig andel av Sveriges elproduktion, massaindustri, gruvbrytning och elintensiva tillverkningsindustri lokaliserad till Norrland,<ref name=BRP/> resulterande i att samtliga Norrlandslän har högre varuproduktion per capita än riket (2011).<ref name="Norrbotten samhällsekonomin"/>

== Namnets ursprung och innebörd ==
[[Fil:Map swedish lands.png|miniatyr|stående|Norrland enligt gammal indelning, omfattande delar av nuvarande [[Finland]], till [[1809]] en del av [[Sverige]].]]
Namnet ''Norrlanden'' dyker upp för första gången 1435 i ett brev från [[Karl Knutsson (Bonde)]], där det står att bud utgått till Hälsingland och "annorstädes i Norrlanden". Denna pluralform är den ursprungliga och uttrycker att termen omfattade flera land eller landskap på båda sidor om [[Bottenhavet]] och [[Bottenviken]]. I [[Karlskrönikan]], som färdigställdes vid mitten av 1400-talet, nämns "all Norland" som det område som skulle upplåtas åt [[Erik Puke]], som då var innehavare av [[Korsholms län|Korsholms slottslän]] med säte i [[Korsholms slott]] i [[Gamla Vasa]] i nuvarande landskapet [[Österbotten (nutida landskap)|Österbotten]]. Redan 1329 förekom dock namnet ''Östernorlandia'' i en [[latin]]sk urkund som beteckning för [[Österbotten (historiskt landskap)|Österbotten]]. Rimligen innebär det att också ''Västernorrlandia'' fanns vid samma tid, men det namnet kan inte påvisas förrän omkring 1620. "Norrlanden" var troligen en talspråklig sammanfattande benämning som uppkommit i Mellansverige och som först så småningom började användas inom den svenska förvaltningen och jurisdiktionen.<ref name=Ahnlund/>

Norrlandsnamnet kom att ersätta namnet [[Stor-Hälsingland|Hälsingland]] som beteckning på det svenska rikets nordligare delar och fick samtidigt en något större omfattning. Hälsingland hade i början av 1300-talet omfattat hela ostkusten norr om Gästrikland, åtminstone upp till [[Umeå socken|Umeå]] och [[Bygdeå socken|Bygdeå]] socknar, men i slutet av 1300-talet även området längst upp i Bottenviken och en bit över på nuvarande finska sidan. "Norlandiæ" omfattade på 1460-talet dessutom Gästrikland, enligt historieskrivaren [[Ericus Olai]], som lät Dalälven bilda gräns mot övriga Sverige. Norrland förblev dock vagt definierat fram till [[Gustav Vasa]]s tid. När bonderiksdagsmännen till 1567 års riksdag räknas upp i en längd används huvudrubriken ”Norlanden” för representanterna från Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Västerbotten (som då även sträckte sig in i nuvarande Finland). Mindre vanligt har varit att även räkna Dalarnas representanter som norrlänningar.<ref name=Ahnlund/>

Kustlandskapen ovanför Dalälven blev 1612 ett självständigt lagmansområde under [[Axel Oxenstierna]]. Under åren 1620–1634 förenades Österbotten och alla ”Västernorrlanden” till ett samlat [[ståthållare|ståthållar]]döme, kallat [[Norrlands län]]<ref name="NU Norrland"/>. Annars har Norrland inte utgjort någon administrativ indelning.<ref name=Ahnlund/>

Jämtland och Härjedalen blev en del av Norrland i och med att landskapen blev svenska 1645, men ännu någon tid därefter talade man om ”Jämtland och Nordlanden”. Lappmarken eller Lappland ansågs länge inte höra till Norrland utan vara en landsända för sig.<ref name=Ahnlund/>

Idag används Norrlandsbegreppet till exempel i statistik, i organisationers regionindelning och i väderprognoser, och avser vanligen de fem Norrlandslänen. Denna länsbaserade definition sammanfaller inte alltid med den traditionella landskapsbaserade gränsen mellan Norrland och Svealand.<ref name="NU Norrland"/> Parallellt förekommer ''Norra Sverige'' som statistiskt [[riksområde]], vilket förutom Norrland även omfattar [[Värmlands län]] och [[Dalarnas län]],<ref name="riksområden"/> ofta kallade ''skogslänen''. I [[SMHI]]:s distriktsindelning av väderkartor åsyftar ''Norra Sverige'' samma område som Norrland.<ref name=smhi/> I andra sammanhang kan det åsyfta allt som inte ingår i [[Mellansverige]] och [[Södra Sverige]], det vill säga Norrland utom [[Gävleborgs län]].

==Alternativa Norrlandsgränser==
[[Fil:Sverigekarta-Norrland borders2.svg|miniatyr|stående|
{{legend2|#dfe3e3|Norrland}}
{{legend-linje|#f83363 solid 3px|Gräns för norrländska mål}}
{{legend-linje|#0606d6 solid 1px|Dalälven}}
{{legend-linje|#e2e552 solid 7px|Biologiska norrlandsgränsen}}
{{legend-linje|#63a37f solid 3px|Skogslänens södra gräns}}
{{legend-linje|#b776aa solid 3px|Norrlandsterrängens gräns}}|class=mw-halign-upright]]

Förutom definitionen av Norrland baserat på läns- eller landskapsgränser betraktas ibland den [[biologiska Norrlandsgränsen]] (''Limes Norrlandicus'', klimat- och växtgeografisk gräns mellan södra och [[norra barrskogsregionen]]) som gräns mellan Norrland och Svealand. Den följer i hög grad samma gräns som den kulturhistoriska [[fäbodgränsen]], vilken löper från nordligaste Bohuslän till mellersta Uppland. I skolgeografin talade man förr (inkorrekt) om [[Dalälven]] som nordlig gräns för [[ädellövskog]], [[signalkräfta|kräftor]], [[slott]] och adelsmän.<ref name=adel/> Norrlandsterrängens gräns är en topografisk gräns mellan högland och slättland och liknar [[högsta kustlinjen]]. Den sträcker sig från norra Bohuslän över Mellansverige, parallellt med Norrlandskusten, där den möter vattnet söder om Sundsvall.<ref name="SNA-LimesNorrlandicus"/><ref name="Norrlandsgränsen"/> I det [[norrländska mål|norrländska dialektområdet]] ingår emellertid inte dialekter från [[Gästrikland]], södra [[Hälsingland]] och genuin [[härjedalska]].<ref name="Norrländska och nusvenska"/>

Den länsbaserade norrlandsgränsen (som går från sydöst mot nordväst) går tvärs över såväl skogslänens gräns som terränggränsen, den biologiska norrlandsgränsen och den kulturella gränsen (vilka går från nordöst mot sydväst). Den länsbaserade norrlandsgränsen är en ekonomisk-historisk gräns, som orsakats av att Bergslagen och Dalarna sedan tidig medeltid starkt bundits till Mälardalen-Uppland. Värmland och Dalsland har trots sin norrlandsliknande natur i stället av tradition varit knutna till Västkusten.<ref name="NU Norrland"/>

== Indelning i mindre områden ==
[[Riksområde]]t Norra Sverige är uppdelat i följande statistiska riksområden:<ref name="riksområden"/>
* ''Övre Norrland'': [[Västerbottens län]] och [[Norrbottens län]]. Se även [[Hovrätten för Övre Norrland]] och [[Övre Norrlands militärområde]].
* ''Mellersta Norrland'': [[Västernorrlands län]] och [[Jämtlands län]].
* ''Norra Mellansverige'': [[Gävleborgs län]] (samt [[Värmlands län]] och [[Dalarnas län]] som inte tillhör Norrland).

''Nedre Norrland'' åsyftar [[Västernorrlands län]], [[Jämtlands län]] och [[Gävleborgs län]] i exempelvis [[Hovrätten för Nedre Norrland]], [[Nedre Norrlands Producentförening]] och [[Nedre Norrlands militärområde]].

[[Norrlands inland]] definieras antingen klimatmässigt (ekoregion) eller meteorologiskt (enligt SMHI).

I SMHI:s distriktsindelning av väderkartor avser ''Norra Norrland'' landskapen [[Västerbotten]], [[Norrbotten]] och [[Lappland, Sverige|Lappland]], det vill säga samma område som ''Övre Norrland'' utom två [[Ångermanland|Ångermanländska]] kommuner ([[Nordmalings kommun|Nordmaling]] och [[Bjurholms kommun|Bjurholm]]) till följd av att läns- och landskapsgränser inte sammanfaller. ''Södra Norrland'' omfattar landskapen [[Gästrikland]], [[Hälsingland]], [[Jämtland]], [[Härjedalen]], [[Medelpad]] och Ångermanland<ref name=smhi/>, det vill säga väsentligen samma område som ''Nedre Norrland''.

Begreppen Mellersta Norrland, ''Mellannorrland'' och ''[[Region Mitt|Mittsverigeregionen]]'' har olika definition i olika sammanhang, men samtliga innefattar [[Sveriges geografiska mittpunkt]].

Nästan alla [[postnummer]] som börjar på 8 och alla som börjar på 9 ligger i Norrland.<ref>[https://www.posten.se/sv/Documents/PDF/postnummersystemet_i_sverige.pdf Postnummer i Sverige] {{Wayback|url=https://www.posten.se/sv/Documents/PDF/postnummersystemet_i_sverige.pdf |date=20130319075505 }}, gäller från mars 2013</ref> Alla [[riktnummer]] som börjar på 09 och 06, och många som börjar på 02, tillhör Norrland.<ref>[https://www.pts.se/globalassets/startpage/dokument/icke-legala-dokument/faktablad/telefoni/faktablad-riktnummer-bokstavsordning-pts-f-2011_1.pdf Faktablad riktnummer bokstavsordning], Post- och telestyrelsen, 2011-07-01.</ref>

==Geografi==
[[Fil:Stora Blasjon.jpg|miniatyr|Odlingslandskap vid [[Stora Blåsjön]].]]
Norr om [[biologiska norrlandsgränsen]] återfinnes skogslänen, som ingår i den globala [[taigan]], och domineras av [[barrskog]] ([[gran]] och [[tall]]). Lövskogsinslaget består av härdiga [[björk]]ar och [[rönn]].<ref name="NU Norrland"/> 

Den skandinaviska fjällkedjan ([[Skanderna]]) ingår i bergskedjan [[Kaledoniderna]], som bildades för 510–380 miljoner år sedan vid en kontinentalkollision mellan [[Baltika]] (dagens Nordeuropa) och [[Laurentia (kontinent)|Laurentia]] (dagens Grönland och Nordamerika). Detta resulterade i intensiv bergskedjebildning liknande den som gav upphov till nuvarande Himalaya, men är idag inte lika hög på grund av högre ålder. Fjällkedjan gör att terrängen, särskilt i [[inlandet]], är bergig och kuperad, som högst 2 104 meter över havet (det högsta berget [[Kebnekaise]]).<ref name="NU Norrland"/> Stora delar av Norrlands inland mellan [[Bottniska viken]] och [[fjäll]]en består av [[bergkullslätt]]er.<ref name="Karna">{{Cite journal|last=Lidmar-Bergströrm|first=Karna|author-link=Karna Lidmar-Bergström|date=1995|title=Relief and saprolites through time on the Baltic Shield|journal=[[Geomorphology]] |volume=12 |pages=45–61 |publisher=Elsevier|access-date=30 April 2015}}</ref> Norra Sverige saknar större och riktigt flacka slätter som de som finns i [[Mellansvenska sänkan]], men plattare områden förekommer längst upp i nordost längs kusten och vid finska gränsen, samt enstaka utspridda slätt- och myrområden i delar av Norrland.<ref name="NU Norrland"/> Inlandet strax öst om [[Höga kusten]] utgör ett storskaligt [[sprickdalslandskap]].<ref name=Lidmar-BergstromOlvmo2015>{{cite report |last1=Lidmar-Bergström |first1=Karna |author-link=Karna Lidmar-Bergström |last2=Olvmo |first2=Mats |date=2015 |title=Plains, steps, hilly relief and valleys in northern Sweden – review, interpretations and implications for conclusions on Phanerozoic tectonics |url=http://resource.sgu.se/produkter/c/c838-rapport.pdf |publisher=[[Geological Survey of Sweden]] |page=12 |docket= |access-date=June 29, 2016 |quote= }}</ref>

[[Norrlands inland|Norra Sveriges inland]] ligger ovanför [[högsta kustlinjen]]<ref name="landhöjning"/> som aldrig varit täckt av hav och större insjöar. Området saknar de bördiga marina leror och andra finkorniga sediment som avsatts på havsbottnen och som blivit goda odlingsområden i övriga landet. Den sena våren och korta vegetationsperioden på nordliga breddgrader begränsar också odlingsmöjligheterna.<ref name="NU Norrland"/>

Större delen av Norrlands yta upptas istället av [[Morän (jordart)|morän]], som möjliggör mindre diversifierad odling än södra Sverige. Moränen är vanligen moig och sandig, och sådana marker domineras av tallskog. Granskog dominerar Jämtlands och södra Gästriklands kalkrika morän, liksom den brutna terrängen i Höga kusten och Medelpad. I de vidsträckta granitområdena i det inre av Norrland är stenblocksfrekvensen hög, och denna terräng har bara undantagsvis odlats. Flyttblock av imponerande format finns på många platser i Norrland. Ovanför [[trädgränsen]] i fjällområdet växer inte heller skog. I Norrlands kustområden förekommer järnsulfidhaltiga sediment ([[svartmocka]]) som vid oxidation ger låga [[pH-värde]]n i mark och vatten. Sedimenten orsakar rostangrepp och kraftiga sättningar om det används som byggnadsmark.<ref name="NU Norrland"/>

Eftersom inlandsisen var tjock över Norrland sker den [[Postglacial landhöjning|postglaciala landhöjningen]] snabbare i området än i övriga landet, idag med 8&nbsp;millimeter årligen längs med Norrlandskusten från Ångermanland och uppåt, och 6&nbsp;millimeter i större delen av övriga Norrland. [[Höga kusten]]-området i Ångermanland har haft särskilt stor landhöjning, upp till 800&nbsp;meter sedan landet trycktes ned, resulterande i att högsta kustlinjen i Sverige är allra högst här, cirka 286&nbsp;m över nuvarande havsnivå vid [[Skuleskogen]], medan den bara är 160&nbsp;meter över havet vid Luleälven i Norrbotten.<ref name="landhöjning"/>

Mängden goda odlingsarealer är således begränsad till främst kustremsan (med undantag för den bergiga och brutna kusten från Medelpad till höga kusten i Ångermanland) samt älvdalarna och södra delen av Gästrikland. Bördig mark finns även i Storsjöbygden i Jämtland, som visar likheter med slätter i Mellansverige, samt [[Dellen]]området i Hälsingland, där en meteoritkrater uppstod för 100 miljoner år sedan.<ref name="NU Norrland"/>

===Älvar och vattenkraft===
[[Fil:Njommelsaska i Lappland by Carl Svantje Hallbeck.jpg|miniatyr|[[Harsprånget]] 1856.]]
De flesta av de norrländska [[älvar]]na är längre än södra Sveriges vattendrag, och hinner ofta bli ganska breda innan de når havet. Deras flöde går i allmänhet i östlig riktning, från fjällområdet till [[Östersjön]]. Vattendelaren mellan Östersjöns och Atlantens avrinningsområden följer på dessa breddgrader väl [[Skanderna|Kölen]], det vill säga den del av [[Skanderna]] som följer svensk-norska gränsen.<ref name="NU Norrland"/>

Sveriges [[vattenkraft]]produktion är koncentrerad till dammbyggen vid flertalet älvar. Här följer en förteckning över Norrlands älvar med uppgift om vattenkraftproduktion år 2018:<ref name=SvenskElproduktion/>

*Större [[vattendrag i Sverige som utmynnar i Bottenviken och Kvarken|vattendrag som utmynnar i Bottenviken och Kvarken]]:
**[[Torne älv]] - ej utbyggd
**[[Kalix älv]] - ej utbyggd
**[[Råne älv]] - ej utbyggd
**[[Lule älv]] - 14,7&nbsp;TWh/år
**[[Pite älv]] - ej utbyggd
**[[Skellefte älv]] - 4,1&nbsp;TWh/år
**[[Ume älv]] - 7,5&nbsp;TWh/år

*Större [[vattendrag i Sverige som utmynnar i Bottenhavet och Ålands hav|vattendrag som utmynnar i Bottenhavet och Ålands hav]]:
**[[Ångermanälven]] - 7,3&nbsp;TWh/år
**[[Faxälven]] - 3,2&nbsp;TWh/år (utmynnar i Ångermanälven)
**[[Indalsälven]] - 8,9&nbsp;TWh/år
**[[Ljungan]] - 1,8&nbsp;TWh/år
**[[Ljusnan]] - 3,3&nbsp;TWh/år
**[[Dalälven]] - 3,8&nbsp;TWh/år (endast delvis i Norrland)

Summa: 50,8&nbsp;TWh/år exklusive Dalälven.

Norrlands älvar utom Dalälven och mindre vattendrag står för 78&nbsp;procent av Sveriges vattenkraft (61&nbsp;TWh år 2018), och 32&nbsp;procent av Sveriges totala elproduktion (158,5&nbsp;TWh år 2018).<ref name=SvenskElproduktion/>

== Klimat ==
Norrland har ett för det mesta [[tempererat klimat]] med stora temperaturskillnader, förutom nordligaste delen som har ett [[subarktiskt klimat]]. Dygnsmedeltemperaturen längs kusten avtar från c:a 17 °C vid Gävle ner till 14 °C vid Haparanda. I [[Skanderna|fjällen]] stannar emellertid dygnsmedeltemperaturen för juli strax över 10 °C.<ref name="NU Norrland"/> Sveriges lägsta temperatur uppmättes den 2 februari 1966 i [[Vuoggatjålme]], Lappland, med -52,6 grader.<ref>{{webbref |url=http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-koldrekord-1.5114 |titel=Svenska köldrekord |hämtdatum=10 februari 2013|datum=14 november 2011 |utgivare=[[SMHI]]}}</ref>

I fjällen är nederbörden hög och uppgår till cirka 1&nbsp;000&nbsp;millimeter per år, detta tack vare milda [[västvindbältena|västvind]]ar som strömmar in från [[Atlanten]] via Norge. Utanför [[fjällkedjan]] är nederbörden däremot betydligt lägre på grund av läget i en [[regnskugga]]. Längre inåt landet är det [[fastlandsklimat]] med långa, torra och kyliga vintrar, samt korta, och betydligt mildare somrar med låg [[årsnederbörd]]<ref name="NU Norrland" />. Norr om [[polcirkel]]n går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning.

== Historia ==
=== Stenålder (fram till 1700 f.kr.)===
[[Fil:Nämforsen-Petroglyphs.jpg|miniatyr|Hällristningar vid [[Nämforsen]], Ångermanland, från [[yngre stenålder]] och [[äldre bronsålder]].]]
[[Fil:Fångstgrop Hoting 070715.JPG|miniatyr|vänster|Fångstgrop på Långön i nordvästra [[Ångermanland]] ([[Jämtlands län]]).]]
[[Fil:Distribution of pictographs in Sweden.jpg|miniatyr|stående|Av 52 svenska [[hällmålning]]ar har merparten återfunnits i Mellannorrland, och anses vara från en stenålders- och bronsålderskultur som spreds från Atlantkusten.<ref>Gjerde, Jan Magne: [http://www.ub.uit.no/munin/handle/10037/2741 Rock Art and Landscapes: Studies of Stone Age rock art from Northern Fennoscandia]. Tromsö, Norway. University of Tromsö, 2010. Åtkomstdatum 3 januari 2012.</ref>|class=mw-halign-upright]]

Norrlands inland var det sista området i Europa som blev fritt från [[Weichsel (geologi)|inlandsisen]]. Nordöstligaste Norrland verkar ha varit den del som först blev tillgängligt för kolonisation, för det är där som de äldsta spåren efter människor har hittats (ca {{nowrap|10 600 år}} gamla).<ref name ="Holocene">{{tidskriftsref | rubrik = Living at the margin of the retreating Fennoscandian ice sheet: The early Mesolithic sites at Aareavaara, northernmost Sweden | url = http://hol.sagepub.com/content/23/1/104 | år = 2013 | tidskrift = The Holocene | volym = 23 | nummer = 1 | sid = 104–116 | doi = 10.1177/0959683612455546 | språk = engelska | förnamn = Per | förnamn2 = Olof | förnamn3 = Lena | förnamn4 = Per | förnamn5 = Frida | förnamn6 = Eske | efternamn = Möller | efternamn2 = Östlund | efternamn3 = Barnekow | efternamn4 = Sandgren | efternamn5 = Palmbo | efternamn6 = Willerslev}}</ref> Detta är ny kunskap: fram till 1990-talet fanns de äldsta kända boplatserna i södra Norrland. Eftersom renben inte hade hittats på dessa boplatser ansågs det inte ha funnits någon [[neolitisk]] renjägartid i Norrland av samma slag som i Sydskandinavien.<ref name="Baudou 54">{{bokref |efternamn=Baudou |förnamn=Evert |titel=Norrlands forntid: ett historiskt perspektiv |utgåva=1. uppl. /3. tr. |serie=Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 45 |år=1995[1992] |utgivare=Skytteanska samf. |utgivningsort=Umeå |språk=swe |isbn=91-7191-227-4 (korr.) (inb.)|sid=54–58 |libris=7617822}}</ref> 

Under 2000-talets första decennium hittades emellertid flera mycket gamla boplatser eller lägerplatser med renben i [[Norrbottens län]]. Den hittills äldsta har återfunnits i [[Aareavaara]] i [[Pajala kommun]], och daterats till cirka 10&nbsp;600&nbsp;år cal [[B.P.]],<ref>{{webbref|url=http://www.nll.se/sv/Kultur/Kulturarv-och-museum/Norrbottens-museum/Arkeologi/Aldre-stenalder/De-hittills-aldsta-daterade-stenaldersboplatserna-i-Norrbotten-ar-omkring-10600-ar-gamla-och-finns-i-Aareavaara-nagra-mil-norr-om-Pajala-/ |titel=Stenåldersboplatser i Aareavaara |hämtdatum=9 februari 2013 |efternamn= |förnamn= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |verk= |utgivare=Norrbottens museum |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141213114204/http://www.nll.se/sv/Kultur/Kulturarv-och-museum/Norrbottens-museum/Arkeologi/Aldre-stenalder/De-hittills-aldsta-daterade-stenaldersboplatserna-i-Norrbotten-ar-omkring-10600-ar-gamla-och-finns-i-Aareavaara-nagra-mil-norr-om-Pajala-/ |arkivdatum=13 december 2014 }}</ref> (dvs cirka 8650 f.kr.). Knappt fyra mil västerut, i [[Kangos]], finns en liknande boplats som är omkring tusen år yngre.<ref>{{tidskriftsref |författare=Östlund, Olof |rubrik=Stenåldersboplatsen i Kangos - nästan 10.000 år i glömska: den tidigaste kolonisationen i Norrbotten |år=2005 |tidskrift=Norrbotten |volym=2005, |sid=141–149 : ill. |id=0546-3467 |issn=0546-3467 |libris=10448797}}</ref> Ungefär samtida med boplatsen i Kangos, eller något senare, är den vid [[Dumpokjauratj]] i [[Arjeplogs kommun]]. Där dominerar renen helt födan i det benmaterial som kunnat identifieras.<ref name ="Bergman 2003">{{tidskriftsref | rubrik = Isostatic land uplift and Mesolithic landscapes: lake-tilting, a key to the discovery of Mesolithic sites in the interior of Northern Sweden | år = 2003 | tidskrift = Journal of Archaeological Science | volym = 30 | sid = 1451–1458 | språk = engelska | förnamn = Ingela | förnamn2 = Tore | förnamn3 = Anders | förnamn4 = Olle | förnamn5 = Greger | förnamn6 = Erik | förnamn7 = Elisabeth | efternamn = Bergman | efternamn2 = Påsse | efternamn3 = Olofsson | efternamn4 = Zackrisson | efternamn5 = Hörnberg | efternamn6 = Hellberg | efternamn7 = Bohlin}}</ref><ref>{{webbref |url= http://www.samer.se/2255 |titel=Gropar i Arjeplog |hämtdatum=3 februari 2013 |efternamn=Bergman |förnamn=Ingela |efternamn2= |förnamn2= |datum= |verk= |utgivare=Sápmi: Samiskt informationscentrum}}</ref>

Dessa mycket gamla boplatser eller lägerplatser har det gemensamt att de tillkommit kort efter att inlandsisen drog sig tillbaka från nordost. De sydligare delarna av Norrland var då fortfarande täckta av is eller låg under vatten, vilket innebär att landförbindelse saknades med södra Sverige. Däremot är de äldsta fynden vid Aareavaara samtida med [[Komsakulturen]] vid den norska [[norra Ishavet|Ishavskusten]], vilket gör att en invandring från norr verkar ligga nära till hands. En invandring från nuvarande [[Finland]], med koppling till den ryska [[Butovokulturen]] är också tänkbar.<ref name ="Holocene"/><ref name ="Knutssons">{{tidskriftsref | rubrik = The postglacial colonization of humans, fauna and plants in northern Sweden | år = 2012 | tidskrift = Arkeologi i norr | volym = 13 | sid = 1–28 | språk = engelska | förnamn = Helena | förnamn2 = Kjel | efternamn = Knutsson | efternamn2 = Knutsson | författarlänk = | författarlänk2 = Kjel Knutsson}}</ref> I angränsande delar av norra Finland verkar det som om de första människorna efter istiden kom från den norska kusten till [[Utsjoki]] och norra [[Enare]], medan [[Enontekis]] (närmast den svenska gränsen) däremot har tydliga förbindelser söderut.<ref>{{bokref | efternamn = Kankaanpää| förnamn =Jarmo | medförfattare = Rankama, Tuija|redaktör=Knutsson Helena |titel=Pioneer settlements and colonization processes in the Barents region |serie=Vuollerim papers in hunter-gatherer archaeology, 1653-302X ; 1 |år=2005 |utgivare=Vuollerim 6000 år |utgivningsort=Vuollerim |språk=eng |isbn=91-974562- 1-7 |libris=10000245 | sid = 109–161| kapitel = Early Mesolithic pioneers in Northern Finnish Lapland}}</ref>

I Mellannorrland är de äldsta fynden {{nowrap|9 000 år}} gamla, från Ljungans dalgång, som påvisar socialt kontaktnät ned till Dalarna.<ref>[http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasternorrland/ljungans-dalgang-bebodd-redan-for-9000-ar-sedan Ljungans dalgång bebodd redan för 9000 år sedan], Svt Västernorrland 2015-04-30</ref> I södra Norrland är de äldsta daterade boplatserna från årtusendet 7000–6000&nbsp;f.Kr, och passar väl in i en tradition som sträcker sig från norra [[Tyskland]] och norrut, vilket innebär att kolonisationen här bör ha skett från söder eller väster.<ref name ="Knutssons"/> Kopplingar finns till [[Fosna-Hensbackakulturen]] vid [[Atlanten|Atlantkusten]].<ref name="Baudou 54"/>

Världens äldsta skida, [[kalvträskskidan]], har hittats i byn [[Kalvträsk]], sydväst om [[Skellefteå]] i Västerbotten, och är daterad till 3200&nbsp;f.Kr.<ref name="Kalvträskskidan"/> 
[[Skifferkulturen]] med blomstringstid cirka 3300–2000&nbsp;f.Kr. förekommer endast i norra Skandinavien, och utmärks av slipade skifferspetsar och skifferknivar med ornamentförsedda djurhuvudskaft, samt kraftiga husgrunder och konturhuggna jaktristningar i närheten av [[fångstgrop]]ar, ofta nära sjöar och åars utlopp. Fångstgropar associeras främst till älgjakt. Kulturen förmodas ha levt på fiske och jakt av vikaresäl, och kan tidvis ha varit bofast. Större [[hällristning]]ar finns i [[Glösa]] och [[Gärdesån]] (Jämtland), [[Norrforsen]] (Västerbotten) och [[Nämforsen]] (Ångermanland). Ett flertal [[hällmålning]]ar återfinnes främst i Mellannorrland.

På [[Hedningahällan]] i [[Enångers socken]], [[Hälsingland]], har heterogen keramik från 2200–2000&nbsp;f.Kr. återfunnits som indikerar kulturmöte mellan den sydliga [[gropkeramiska kulturen]] (samlar-jägarkultur utbredd i sydöstra och södra Sverige) och den östliga [[Kiukaiskulturen]] (en sammansmältning av [[stridsyxekultur]] och [[kamkeramiska kulturen]] som främst återfinnes i Finland). Vete och korn har påträffats, men tros vara medförda till platsen, och inte lokalt odlade.<ref name=Gavleborg/>

=== Bronsålder (1700–500 f.Kr.) ===
[[Fil:Långröse i Svartviks by, Norrala sn i Hälsingl, fornlämn 19.jpg|vänster|miniatyr|Det fyrtio meter långa bronsåldersröset i Svartviks by i [[Norrala socken]] i Hälsingland ([[Riksantikvarieämbetet]]s fornlämnings-ID: Norrala 19:1). Groparna i långröset är sannolikt rester efter igenrasade gravkistor. Det mindre långröset intill – Norrala 19:2 – är sexton meter långt och har en bevarad gravkista av kantställda hällar (ej i bild).]]

En vanlig fornlämningstyp från [[bronsåldern]] är de [[gravröse]]n som ligger som ett pärlband i kustlandet, nära den dåvarande strandlinjen. Det finns mer än 2&nbsp;000 rösen längs hela Norrlandskusten, flest i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. De ligger på en höjd över havet som gör att de kan dateras till perioden 1200–700&nbsp;f.Kr. Rösena har en inre konstruktion med en gravgömma som är mycket lik gravhögarna i Sydskandinavien under äldre och yngre bronsålder. De anses därför vara synliga spår av förbindelser mellan syd och nord under den aktuella perioden.<ref name=Baudou1995sid100/>

Klimatet blev successivt kallare och våtare under perioden 1800 till 500&nbsp;f.Kr. och har sedan dess varit ungefär som dagens klimat. Granskogen är sedan denna tid dominerande i Norrland.<ref>[[Kerstin Öjner]], [http://www.popularhistoria.se/artiklar/klimatets-roll-i-historien/ Klimatets roll i historien]. [[Populär historia]] 15 mars 2001.</ref> 

Odling och betesdrift introducerades i [[Högs socken, Hälsingland|Hög]] och [[Hälsingtuna socken|Hälsingtuna]] socknar i södra Hälsinglands inland under yngre bronsålder, där arkeologiska fynd av odling har daterats till 1000&nbsp;f.Kr., och kontinuerligt fortsatt på närliggande område under järnålder. Jordbruksbebyggelsen når Hälsinglands kustland kring år 400&nbsp;f.Kr. [[Pollenanalys]] påvisar odling av [[korn]] och gödsling sedan 1500&nbsp;f.Kr. i [[Solberg, Sundsvalls kommun|Solberg]] i [[Medelpad]], men inga arkeologiska fynd av fast jordbruksbebyggelse har gjorts i området.<ref>Ola George och Inga Hlín Valdimarsdóttir (2013), [http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/6/8/3/37333_ca_object_representations_media_68359_original.pdf Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning nr 837 inom fastigheten Kvissle 5:1, Njurunda socken, Sundsvalls kommun], sid 38</ref> Spår av odling och bebyggelse saknas hittills i Gästrikland under bronsålder och [[förromersk järnålder]], men kan möjligen bero på att den dolts av senare odling på samma plats.<ref name=Gavleborg/>

Nya fynd har gjorts av en bronsåldersgård mellan [[Backen]] och [[Baggböle, Umeå kommun|Baggböle]] i Umeå, Västerbotten, med spår av [[långhus]], odling och rester från metallhantering.<ref>[http://www.mynewsdesk.com/se/vasterbottens_museum/pressreleases/umeaaregionens-foerhistoria-skrivs-om-911787 Umeåregionen förhistoria skrivs om], Pressmeddelande, Västerbottens museum, på Mynewsdesk, 1 oktober 2013.</ref><ref>[http://www.vk.se/993485/arkeologiska-fynd-avloser-varandra?mobil Arkeologiska fynd avlöser varandra], Västerbottenskuriren Umeå 4 oktober 2013. </ref>

DNA-undersökningar visar att den grupp som senare skulle utveckla den samiska kulturen fick ett tillskott av folk österifrån, från Volga-Uralområdet, omkring år 700&nbsp;f.Kr.<ref name="volga-ural">{{Tidningsref |författare = Ingman M, Gyllensten U|titel = A recent genetic link between Sami and the Volga-Ural region of Russia|tidning = Eur. J. Hum. Genet.|volym = 15|nummer = 1|sidor = 115–20|datum = 2007|month = January|pmid = 16985502|doi = 10.1038/sj.ejhg.5201712|url = http://www.nature.com/ejhg/journal/v15/n1/full/5201712a.html }}</ref> En uppdelning mellan södra och norra Norrlands jakt- och fångstkultur skedde vid denna tid, där den norra delen uppvisar ett markant östligt inslag i fyndmaterialet med bl.a. [[asbestkeramik]] av finsk typ. Asbestkeramiken visar spår av brons- och (senare) järnframställning och har av vissa forskare associerats till en församisk kultur.<ref name="Baudou1995sid110-111"/>

=== Järnålder (500 f.kr.–1050 e.kr.) ===
Fem distinkta men interagerande järnålderssamhällen har identifierats i Norrland, var och en i sin avgränsade region och med sina särskilda näringsgrenar:<ref name=fem_norrland>Per H. Ramqvist (2007), [https://web.archive.org/web/20140416192659/http://arkeologiinorr.se/Ramqvist%20AiN%2010%202007.pdf "Fem Norrland: Om norrländska regioner och deras interaktion"], ''Arkeologi i Norr 10'', Umeå universitet, sid 153–180. (Arkiverad på archive.org)</ref>
# ''Norra inlandet'' (Storskalig renbetesdrift i norra [[Sapmi]])
# ''Norra kustlandet'' (Kustremsa norr om dagens [[Nordmaling]], som mot slutet av järnåldern kan delas in i skärgårdskulturen och [[Kvänland]])  
# ''Södra inlandet'' (Jakt- och fångststamhälle i dagens [[sydsamiskt område|sydsamiska område]])
# ''Mellannorrland'' (Bondekultur mellan [[Ödmården]], Nordmaling och Östersund)
# ''Södra kustlandet'' (Småskalig renskötsel i dagens [[Gästrikland]])

====Norra inlandet ====
Strax före vår tideräknings början började den renskötande halvnomadiska [[samer|samiska kulturen]] att ta form. Norra inlandet ([[Sapmi]]) övergick till storskalig tamrenskötsel och säsongsflyttningar mellan fjäll- och skogsnära boplatser. En äldre tolkning av metallfynd i området är att internationell efterfrågan på renprodukter gav upphov till ett handelsöverskott.<ref name="aikio"/><ref name=fem_norrland/>

Nyare forskningsresultat visar istället att metall framställdes i området, efter en migrationsvåg från öst. Redan vid järnålderns inledning kunde järn av hög kvalitet framställas i området genom att man kombinerade flera olika metaller i olika temperaturer med avancerad [[Metallocen|sandwichteknik]]. Det resulterande stålet har använts i [[holkyxa|holkyxor]]. Vid framställningen har man använt [[asbestkeramik]], som har återfunnits fram till år 1000 i norra Norrland ned till Medelpad, och [[blästerugn]]ar, som har återfunnits i [[Vivungi]] i [[Torne lappmark]], och även i [[Sangis]] i kustlandet.<ref>[http://nsd.se/nyheter/nya-fynd-fran-norrbotten-forandrar-varldshistorien-nm4799044.aspx Nya fynd från Norrbotten förändrar världshistorien], NSD 2018-03-28</ref> 

Ett [[samiska|samiskt]] urspråk utvecklades under perioden, förmodligen ur ett samisk-finskt urspråk, som i sin tur härrör från ett [[Finsk-ugriska språk|finsk-ugriskt]] urspråk.<ref name ="Kallio">{{bokref |efternamn=Kallio |förnamn=Petri |redaktör=Äikäs Tiina |titel=Máttut - máddagat: the roots of Saami ethnicities, societies and spaces/places |serie=Publications of the Giellagas Institute, 1458-6282; 12 |år=2009 |utgivare=Giellagas-instituhtta |utgivningsort=Oulu |språk=engelska |isbn=978-951-42-9282-8 |libris=11766968 |sid=30–45 |kapitel=Stratigraphy of Indo-European loanwords in Saami }}</ref> Fornsamiskan har sedan delat upp sig i flera samiska [[Varietet (lingvistik)|språkvarieteter]].

====Norra kustlandet====
I norra Norrlands [[arkipelag]] (norr om dagens [[Nordmaling]], inklusive [[Norrbottens skärgård]]) utgörs en stor del av fornlämningarna från järnåldern av så kallade nykuströsen (järnåldersrösen) och [[tomtning]]ar. Tomtningar anses vara grunder till enkla hyddor som använts i samband med jakt och fiske i yttersta havsbandet.<ref name="Westin1962Sid75"/> Det finns få föremålsfynd i tomtningarna, vilket gör det svårt att koppla dem till någon viss etnisk grupp. Arkeologen [[Noel Broadbent]]  menar sig dock ha funnit belägg för att tomtningarna användes av [[kustsamer]], grundat på vad som tolkats som en [[björngrav]] i en av tomtningarna på [[Bjuröklubb]] i [[Västerbotten]], och att björngravar anses vara en typiskt samisk lämning.<ref name="Broadbent2010"/> Per H. Ramqvist beskriver istället samhället som en havsbrukande befolkningsgrupp, som handlar med sälskinn, tran och fisk.<ref name=fem_norrland/><ref>Lars Liedgren, Per H. Ramqvist, ''[http://www.academia.edu/2592535/Liedgren_Lars_and_Ramqvist_Per_H._Noel_Broadbents_lappar_och_labyrinter Noel Broadbents lappar och labyrinter]'', Fornvännen 2012 </ref> 

Ett undantag är [[Sangis]]högen i [[Kalix kommun]], som är den nordligaste kända järnålders[[gravhög]]en, daterad till mellan 400 och 800 e.kr, och har tolkats som spår av en tidig bofast jordbrukande befolkning med anknytning till den mellannorrländska bondekulturen.<ref>[http://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2012/10/19/egen-hard-ar-guld-vard/ Sanigshögen]</ref> 

=====Kvänland=====
En social/ekonomisk grupp benämnd [[kväner]], bosatta i ett geografiskt område benämnt [[Kvänland]] i den norra delen av den Skandinaviska halvön, nämns av [[Ottar från Hålogaland]] i ''"Old English Orosius"'', en engelsk källa från 890-talet.<ref>[http://web.uvic.ca/hrd/iallt2003/oldenglish/OEparagraph-5.html ''Old English Orosius'' in Old English, med översättning till modern engelska]. University of Victoria, Kanada. Hämtat 2016-07-16.</ref> De var ett förbund av handelsmän, jägare, fiskare och krigare som hade en roll som mellanhänder i den omfattande öst-västliga skinnhandeln och skatteindrivningen mellan samer och [[republiken Novgorod|Novgorod]], åtminstone från 800-tal till 1100-tal. De betraktas idag ofta som föregångare till [[birkarlar]]na. Kvänerna härrörde ursprungligen från dagens västra Finland.<ref name=NE-kvener>{{NE|ord=kväner}}</ref><ref name=Lundmark>[[Lennart Lundmark]], ''[http://www.lennartlundmark.se/file/kvaner.pdf/kvaner.pdf Myten om kvänernas rike. En granskning].'' Manuskript. 2013-08-12.</ref>

====Södra inlandet====
[[Fil:Skogsgravar area.png|thumb|left|[[Fångstmarksgrav]]arnas utbredningsområde enligt Jostein Bergstøl.<ref name="Bergstøl">{{bokref |efternamn=Bergstøl |förnamn=Jostein |medförfattare=Sørensen Bodil Holm |titel=Fangstfolk og bønder i Østerdalen: rapport fra Rødsmoprosjektets delprosjekt "marginal bosetning" |serie=Varia / Universitetets Oldsaksamling, 0333-1296 ; 42 |år=1997 |utgivare=Universitetets Oldsaksamling |utgivningsort=Oslo |språk=nor |isbn=82-7181-139-8 |libris=7487092 }}</ref> Dessutom finns fångstmarkgravar i södra Lappland.]]
I Södra Norrlands inland (dagens [[sydsamiskt område|sydsamiska område]]) fanns ett fångst- och jägarsamhälle som kraftigt ökade exploateringen av området till följd av nära handelsförbindelser med jordbruksbefolkningen i Mellannorrland.<ref name=fem_norrland/> Kulturen anlade [[fångstmarksgrav]]ar i fjällnära områden ned till Dalarna, från 200 f.Kr och under hela järnåldern. Gravarna är tydligt influerade av gravskicket i jordbruksbygderna men innehåller även inslag som liknar Norra Norrlands samiska kultur.<ref name="Hansen Olsen">{{bokref |efternamn=Hansen |förnamn=Lars Ivar |medförfattare=Olsen Bjørnar |titel=Samenes historie fram til 1750 |år=2004 |utgivare=Cappelen |utgivningsort=Oslo |språk=nor |isbn=82-02-19672-8 |libris=9507419 }}</ref> Vissa forskare betraktar jägarkulturens etnicitet som germansk, andra som samisk, eller som omöjlig att avgöra. 

Från [[äldre järnålder]] har den gamla kultplatsen [[Nämforsen]] i Ångermanland och [[fornborg]]en i [[Mjälleborgen]] i Jämtland framhållits som möjliga marknadsplatser.<ref name=Ramqvist/> Högre upp i Ångermanälven, på [[Långön, Hoting|Långön]] i [[Hoting]], finns en gravplats från 1000-talet, där man bland annat hittat en pung av ödleskinn. Ödlan var en [[varaner|varan]] från [[Indiska halvön]], och måste ha förts dit på långa handelsvägar. Gravskicket på Långön är skandinaviskt, men där finns också kärl av [[asbestkeramik]], som brukar anses vara typiska för den tidiga samiska kulturen. Troligen är detta en plats där handelsutbyte skett.<ref name="NU-B3-sid101"/> Fynd av samiska gravgåvor har gjorts på [[Vivallen]] och [[Farrtjärnarna, Härjedalen|Farrtjärnarna]] i Härjedalen från 1100-talet, men spår av nomadiserande renskötsel saknas i södra inlandet innan senmedeltid.

====Mellannorrland====
[[Fil:Nordic Settlements.gif|miniatyr|Schematisk karta över 13 självständiga provinser från [[folkvandringstid]] i Fenno-Skandinavien, som har identifierats utifrån närhet mellan bondesamhällets centralorter, och tolkats som möjliga [[småkungariken]].<ref name=ramqvist/>]]
[[Fil:Långhus.jpg|miniatyr|vänster|I [[Gene fornby]] i [[Ångermanland]] fanns [[långhus]] (bilden visar en rekonstruktion) i två perioder mellan första århundradet och 550 e.Kr., samt [[grophus]] och en smedja.]] 
[[Fil:The ring from Forsa.jpg|miniatyr|[[Forsaringen]], vars [[runinskrift]] är Skandinaviens äldsta kända rättskälla, från 900-talet, möjligen 1000-talet. Collage: Sven Rosborn.]] 

Arkeologiska fynd av fast bondebebyggelse (som enligt ovan funnits i Hälsingland och Västerbotten sedan bronsålder) har även återfunnits i Medelpad, invid sjön [[Marmen, Medelpad|Marmen]], sedan [[förromersk järnålder]], samt i Gästrikland och Ångermanland sedan tiden kring Kristi födelse. [[Hampnästoften]] är ett föremål från en båt av liknande typ och datering som den danska [[Hjortspringbåten]] från omkring 200-talet f.kr. i [[Själevads socken]] i [[Ångermanland]], och skulle kunna vara spår efter en tidig bondekultur av sydskandinaviskt snitt, trots att spår av fast bondebebyggelse i närområdet dröjer ytterligare 200&nbsp;år.<ref>[[Per Ramqvist]], "[http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:275368/FULLTEXT01.pdf&gathStatIcon=true Hampnästoften. Tradition eller förnyelse?]". ''Arkeologi i Norr 11'', Umeå Universitet 2009</ref> Exempel på rika fyndplatser från [[romersk järnålder]] och framåt är [[Gene fornby]] ([[Själevads socken]], Ångermanland) där [[långhus]] och [[grophus]] har rekonstruerats, samt [[Storsjöbygden]] (Jämtland).

Högstatusfynd från [[folkvandringstid]] och [[vendeltid]] har gjorts i [[Trogsta]] i [[Forsa socken]] (Hälsingland) där en storhög och två [[fornborg]]ar finns registrerade, [[storhög]]arna och hövdingagraven i [[Högom]] ([[Selångers socken]], Medelpad), [[gravhög|Höggravfält]] finns upp till [[Resele socken]] i Ångermanälvens dalgång och Arnäsbacken i [[Arnäs socken]] i kustlandet, båda inom Ångermanland. Det sistnämnda gravfältet har daterats till 600–900&nbsp;e.Kr. I [[Bureå socken]] i Västerbotten finns bland annat en [[labyrint]] bevarad.<ref name="FMIS">[http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Riksantikvarieämbetet Fornsök]</ref> 
 
Ett självständigt [[småkungarike]] tros ha uppstått i den fyndtäta geografiska triangeln mellan [[Norrala socken]] (vid dagens [[Söderhamn]]), [[Mjälleborgen]] (Östersund) och [[Gene fornby|Gene]] (Örnsköldsvik),<ref name=ramqvist>[http://www.idesam.umu.se/forskning/publikationer/arkeologi/aldre-pub-arkeologi/archaeology-and-environment/hogom/ Karta över Nordens småkungariken] {{Wayback|url=http://www.idesam.umu.se/forskning/publikationer/arkeologi/aldre-pub-arkeologi/archaeology-and-environment/hogom/# |date=20140225142901 }}. Ursprungligen publicerad i Per H. Ramqvist (1991), "Perspektiv på regional variation och samhälle i Nordens folkvandringstid".</ref> Området motsvarar ungefär det som i medeltida källor kallas Hälsingland samt östra Jämtland.
 
Lämningar efter [[blästerugn]]ar, [[slagg]]högar, [[kolning]]sgropar och depåer av smidbart ämnesjärn återfinnes i södra Norrlands inland, på boplatser i närheten av myrar och [[sjömalm|järnrika sjöbottnar]], varifrån malm kunde insamlas. Omfattande järnproduktion skedde längs med [[Ljungan]] i Jämtland och västra Medelpad. Handel förmodas ha skett vid två rika ”järngårdar” vid kusten, dels i [[Selånger]]s utskeppningshamn (vid en lättframkomlig landförbindelse mellan havet och Ljungan), dels i [[Kvissle-Nolby-Prästbolet|Kvissle]] (vid Ljungans mynning nedanför Viforsen). 

Gårdarna tappade sin elitbetonade prägel under [[vendeltiden]] det vill säga från 550-talet och fram till vikingatid, och de samhälleliga strukturerna i hela Mellannorrland kollapsade från 600-talet.<ref>Mogren, Mats (2000). Faxeholm i maktens landskap: en historisk arkeologi. Lund studies in medieval archaeology, 0283-6874 ; 24. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Libris 7223531. {{ISBN|91-22-01890-5}}, s. 68–73, 93.</ref> En möjlig förklaring är konkurrens från järnproduktion som då uppstått i Gästrikland och sydvästra Hälsingland,<ref name=Ramqvist/> en annan är den hundraåriga globala köldperiod som inleddes med [[Klimatavvikelsen 535–536|vulkanutbrott år 536]] och år 540, då Norrland helt verkar ha förlorat permanent bebyggelse, och som möjligen kan ha gett upphov till myten om [[Fimbulvintern]].<ref>[http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/mytisk-extremvinter-visade-sig-stamma Mytisk extremvinter visade sig stämma], Vetenskapens värld, SVT 9 maj 2016</ref> I norra Sverige beräknas medeltemperaturen under somrarna ha sjunkit dramatiskt — med tre till fyra grader.<ref>{{webbref|efternamn=Lindgren|förnamn=Håkan|titel=Katastrofen år 536 visar sig i myterna|url=http://www.svd.se/kultur/understrecket/katastrofen-ar-536-visar-sig-i-myterna_8115272.svd|utgivare=[[Svenska dagbladet]]|hämtdatum=28 april 2013|datum=24 april 2013}}</ref>

Längs med [[Indalsälven]] och [[Ångermanälven]] bedrevs istället skinn- och pälshandel. En fångstkultur, eventuellt [[sydsame|sydsamisk]], levde i Södra norrlands inland (se nedan) sida vid sida med bondekulturen, och stod för skinnvarorna.<ref name=Ramqvist/> 

Huvudavnämare för järn- och skinnhandel var Mälardalen, som i sin tur hade handelsförbindelser med övriga Europa. Romerska mynt och silverskatter har återfunnits på ett flertal fyndplatser i Norrland, särskilt längs Ångermanälven, men även kring [[Birsta]] i [[Sköns socken]] i Medelpad, nära Indalsälvens dåvarande mynning.<ref name=Ramqvist/> Goten [[Jordanes]] skriver år 551 om en rad olika folk som bor på ön Scandia eller Scandza. (Sc)Rerefennae eller finni (möjligen [[skridfinnar]], dvs samer) bor längst bort. Om suehans, svearna, säger han, »Det är också detta folk, som med sina indirekta handelsförbindelser med många andra folkstammar, skickar mörkblå pälsar till romarnas nytta och tjänst».<ref>Jordanes, övers. A. Nordin 1997, s. 39; jfr Zachrisson 1997a).</ref> »Blå» betyder här svart, och kan syfta på fjällrävens päls eller andra mycket mörka pälsverk.<ref name=Zachrisson/>

I Mellannorrland finns under järnålder exempel på kulturellt inflytande västerifrån, från Tröndelag och Jämtland, medan handelsutbytet främst var söderut med Svealand. Exempelvis finns flera ortnamn med efterledet [[svenska ortnamnsefterled#-ånger/-anger|-ånger]] (det nordligaste exemplet är [[Lövånger]]) som anses ha kommit med en tidig invandring av en jordbrukande befolkning från Norge till Mellannorrland.<ref name=Holm1987/>

Folket i den kustnära delen av mellannorrland kallades [[hälsing]]ar, och landet så småningom [[Hälsingland]]. Det tidigaste omnämnandet av hälsingar kan vara i den engelska dikten [[Widsith]] från 900-talet, som talar om ett folk som kallas Hælsings och regerades av en i övrigt okänd [[sagokung]] vid namn Wada.<ref>Dikten [[Widisith]], citerad i [[:en:Tribes of Widsith]]</ref> Längre inåt landet levde [[jämte|jämtar]] i [[Jämtlands historia|Jämtland]], som tidigt utvecklade självstyre genom parlamentet [[Jamtamot]]. Jamtamot är dokumenterad under [[medeltiden]] men otvivelaktigt äldre,<ref name=NE>{{NE|ord=Jamtamot}}</ref> och uppvisar likheter med världens äldsta kända parlament, Islands [[Alltinget]], som bildades år 930.

Rikligt med [[vikingatiden|vikingatida]] [[runinskrift]]er finns i [[Lista över Hälsinglands runinskrifter|Hälsingland]] och [[Lista över Medelpads runinskrifter|Medelpad]], de flesta från 1000-tal, främst längs med kusten upp till [[Medelpads runinskrifter 15|Sköns socken]] i Medelpad, möjligen till [[Nordingrå]] i Ångermanland,<ref name="RAA-Nordingrå 110:2"/> men även [[Frösöstenen]] i Jämtland. Den äldsta bevarade nordiska [[rättskälla]]n är sannolikt [[Forsaringen]] från [[Hälsingland]], av de flesta forskare daterad till 900-talet,<ref name="Källström2010"/> av andra [[medeltiden|medeltid]]<ref name="Löfving2010"/>.

====Södra kustlandet ====
Småskalig renskötsel och älgfångst för husbehov bedrevs i Norrlands södra kustland (det vill säga dagens [[Gästrikland]]) under bland annat folkvandringstid. Gästrikland ingår i en vidare definition av [[Bergslagen]] och fynd av järnhantering under järnåldern har gjorts i landskapet, exempelvis [[Kråknäsjärnet]] från 400&nbsp;e.Kr. Järnhantering i Gästrikland och södra Hälsingland tros under [[Vendeltiden]] (600-talet och senare) ha konkurrerat ut den omfattande järnframställning som tidigare bedrevs i Mellannorrland.<ref name=fem_norrland/>

=== Äldre medeltid (1050–1250) ===
[[Fil:Norrlands kyrkor.jpg|miniatyr|Medeltida sockennamn och kyrkor i Norrland.]]
[[Fil:KvissleKapell.jpg|miniatyr|Ruinen av [[Kvissle-Nolby-Prästbolet|Kvissle kapell]], en [[romansk arkitektur|romansk]] gårdskyrka från omkring år 1200. Bakom syns [[storhögar]]na från [[folkvandringstid]].]]
[[Fil:Hove kirke.jpg|miniatyr|[[Västerhus kapell]] i [[Jämtland]] byggdes i sten under 1100-talet. Här visas Hove Kirke i [[Sogn og Fjordane fylke]] som var av liknande konstruktion. En träkyrka byggdes sannolikt i mitten av 1000-talet på samma plats.]]

Under [[medeltiden]] gick det historiska Mellannorrland under namnet ''[[Hälsingland]]'', första gången nämnt i skrift i slutet av 1000-talet.<ref>[[Adam av Bremen]] nämner ''Halsingland'' i slutet av 1000-talet.</ref> Detta område hade en oklar utsträckning norrut.

====Norrlands kristnande====
Undersökningar av den så kallade [[Skelettåkern]] i Björned, [[Torsåkers socken, Ångermanland|Torsåker]], i Ångermanland, visar att det var en begravningsplats från folkvandringstid, där man övergick till kristet gravskick senast i början av 1000-talet. Begravningsplatsen tolkas som en tidig gårdskyrkogård, sannolikt tillhörande en [[gårdskyrka]] uppförd på privat initiativ. Den övergavs på 1200-talet, förmodligen efter att en gemensam sockenkyrka hade byggts.<ref>Grundberg 2006, sidan 72.</ref>

Härjedalens och [[Jämtlands kristnande]] inleddes efter [[Slaget vid Stiklestad]] 1030 och var enligt [[Frösöstenen]] slutförd när den restes 1050.<ref>Henrik Williams, [http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:60890/FULLTEXT01.pdf Runjämtskan på Frösön och Östmans bro], ur "Projektet Jämtlands kristnande. Publikationer 4", Redaktör: Stefan Brink, 1996, sid 49</ref> Jämtland, som vid den tiden var självständigt från Norge och Sverige, kom tidigt att inordnas under [[Uppsala stift]]. 

[[Stenfinn]] (Staffan), ”Hälsinglands apostel”, var biskopsvigd missionär som omkring år 1060 utsändes från Hamburg-Bremen,<ref>Enligt [[Adam av Bremen]] 1072</ref> och enligt traditionen döpte många hälsingar, men efter 1072 jagades bort och led [[martyr]]döden, begravdes i [[Norrala]] och kom att dyrkas som [[helgon]]. Kyrkor började därefter byggas, ofta vid etablerade handels-, tings- och kultplatser, ibland av förmögna personer som privata gårdskyrkor. De äldsta norrländska socknarna, upp till Umeå och Bygdeå, finns förtecknade i 1314 års [[Sexårsgärd]]. De tillkom antagligen under perioden 1150–1300, utifrån geografiskt sammanhållna bygder.<ref name=Kraft/> Sockenkyrkorna förlades nära kungsgårdar, gravhögar och offerplatser. Stenkyrkor vars byggnadsår har uppskattats till senast 1200-talet har bland annat funnits på följande orter:<!-- Enligt deras Wikipediaartiklar. Fler socknar med medeltida ursprung finns. -->
* I Jämtland: [[Västerhus kapell]], [[Norderö kyrka|Norderö]], [[Hackås kyrka|Hackås]], [[Frösö kyrka|Frösön]], [[Alsens kyrka|Alsen]], [[Aspås församling|Aspås]], [[Brunflo kyrka|Brunflo]], [[Sunne kyrka, Jämtland|Sunne]], [[Näs kyrka, Jämtland|Näs]], [[Hov, Krokoms kommun|Hov]], [[Offerdals kyrka|Offerdal]].
* I Gästrikland: [[Ockelbo kyrka|Ockelbo]], [[Ovansjö kyrka|Ovansjö]], [[Årsunda kyrka|Årsunda]].
* I dagens Hälsingland: [[Högs kyrka, Hälsingland|Hög]] (1190-talet<ref>[http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/nyheter/2009/Pages/Hogs_kyrka_daterad_t_1190-talet.aspx Högs kyrka daterad till 1190-talet] {{Wayback|url=http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/nyheter/2009/Pages/Hogs_kyrka_daterad_t_1190-talet.aspx |date=20150709112257 }}, Länsstyrelsen Gävleborg 2009</ref>), [[Ljusdals kyrka|Ljusdal]], [[Norrala kyrka|Norrala]] ([[klövsadelkyrka]]), [[Hälsingtuna kyrka|Hälsingtuna]] ([[klövsadelkyrka]]), [[Trönö gamla kyrka|Trönö]], [[Jättendals kyrka|Jättendal]], [[Hanebo kyrka|Hanebo]].
* I Medelpad: Gårdskyrkan i [[Kvissle-Nolby-Prästbolet|Kvissle]], [[Selångers gamla kyrka|Selånger]],  [[Sköns kyrka|Skön]] ([[klövsadelkyrka]]), [[Njurunda kyrka|Njurunda]], [[Alnö gamla kyrka|Alnö]], [[Tuna kyrka, Medelpad|Tuna]], [[Stöde kyrka|Stöde]], [[Lidens gamla kyrka|Liden]], [[Haverö kyrka|Haverö]], [[Torps kyrka, Medelpad|Torp]]
* I Ångermanland: [[Styrnäs kyrka|Styrnäs]] ([[klövsadelkyrka]]), [[Dals kyrka, Härnösands stift|Dal]], [[Anundsjö kyrka|Anundsjö]], [[Nora kyrka, Ångermanland|Nora]], [[Nordingrå kyrka|Nordingrå]], [[Boteå kyrka|Boteå]], [[Sollefteå kyrka|Sollefteå]] och [[Ytterlännäs gamla kyrka|Ytterlännäs]].

[[Olof den helige#Sankt Olofskult i Sverige|Sankt Olofskulten]] var betydande i det katolska Mellannorrland. Enligt traditioner som upptecknades på 1680-talet uppges Olav Haraldsson ha landstigit med sin här i [[Sankt Olofs hamn]] i [[Selånger socken]] år 1030 på sin väg för att kristna Norge och till slaget vid Stiklestad.<ref>Grundberg 2006, sid 43–44.</ref> I Mellannorrland upprättades under medeltiden vandrings- och ridleder både västerut ([[Sankt Olofsleden]] var en [[pilgrimsled]] mellan [[Selångers socken|Selångers]] utskeppningshamn i Medelpad och [[Trondheim|Nidaros]] i Norge) och söderut ([[Norrstigen]] var en förhistorisk led som med tiden kom att gå längs hela Norrlandskusten).

====Olika språkgruppers utbredning i norr====
Vad gäller nordligaste Norrland visar fynd av mynt och metallprydnader från [[samiska offerfyndplatser]] snarare på öst-västliga än nord-sydliga förbindelser under 1000-, 1100- och 1200-talen. Handelsförbindelserna med västra [[Finland]] och [[Karelen]] (senare del i [[republiken Novgorod|Novgorod]]) var av allt att döma täta.<ref name="Fjellström"/>

Det avspeglar sig också i nordligaste Norrlands kolonisationshistoria. I [[Tornedalen]] etablerades en fast, jordbrukande befolkning någon gång på 1000-talet. Den slutsatsen har dragits bland annat på grundval av arkeologiska undersökningar som genomförts av ett icke-kristet gravfält och en marknadsplats på Kyrkudden i [[Hedenäset]]. Resultaten tyder på att de första jordbrukarna i Tornedalen hade sitt ursprung i [[Satakunda (historiskt landskap)|Övre Satakunda]] och [[Tavastland]] i nuvarande [[Finland]]. Det kan också finnas en östligare komponent, eventuellt från [[Karelen]].<ref name="Wallerström1995sid137"/>

I [[Luleälven]]s mynningsområde etablerades ett permanent jordbruk någon gång mellan 1000- och 1200-talet. Även här märks klara överensstämmelser österut. Den finskspråkiga jordbrukskulturen från Tornedalen tycks alltså ursprungligen ha sträckt sig så långt söderut som till Luleå.<ref name="Wallerström1995sid100"/> Den finskspråkiga befolkningen i området kallas oftast för [[tornedalingar]], och deras språk kallas oftast [[meänkieli]].

Även den tidiga, nordisktalande befolkningen har lämnat spår efter sig i form av ortnamn. I norra Norrlands kustland finns ortnamn som är sammansatta av förkristna personnamn och [[svenska ortnamnsefterled#-mark|efterleden -mark]], och som har ansetts representera en lokal nybyggarexpansion före 1300. Den här typen av bynamn är vanligast i södra Västerbotten men förekommer även längre norrut: 14 i [[Umeå socken]], sju i [[Bygdeå socken|Bygdeå]], två i [[Lövångers socken|Lövånger]], nio i [[Skellefteå socken|Skellefteå]], fem i [[Piteå socken|Piteå]] och ett enda i [[Luleå socken|Luleå]]. Längre norrut förekommer denna typ av ortnamn inte.<ref name=Holm1970/><ref name="Westin1962Sid133–135"/>

Den [[samer|samiska]] befolkningen dominerade vid den historiska tidens början det som i medeltida källor kallades [[lappmarken]] (ungefär dagens [[Lappland, Sverige|Lappland]]), men samexisterade även med jordbrukande befolkning i samtliga övriga landskap i dagens Norrland, och sannolikt även Värmland och Dalarna. Exempel på en fyndplats utanför lappmarken som av vissa forskare tolkats som samisk boplats, offerplats och begravningsplats är Vivallen i nordvästra Härjedalen, från 1100-talet. Genom handel levde samerna i ekonomisk symbios med bondebefolkningen. I takt med att den germanska jordbrukarbefolkningen uppodlade allt större landområden, trycktes den samiska halvnomadiska jägar-samlarkulturen tillbaka, eller bildade blandkulturer och assimilerades i dessa områden,<ref name=Harrison/> och storskalig renskötsel hade ännu inte nått [[sydsamiskt område]].

Samernas närvaro i norra Norrlands kustland är omdiskuterad. Arkeologen Noel Broadbent har hävdat att den tidiga jordbrukarbebyggelsen i kustlandet har drag som visar på ett samiskt ursprung och existensen av [[kustsamer]] vid Bottenviken. Några av de äldsta ortnamnen i kustlandet, till exempel [[Kåddis]] utanför Umeå, anses också vara samiska.<ref name="Broadbent2010sid193–209"/>

=== Yngre medeltid (1250–1520) ===
[[Fil:Kungsgårdarna i Norrland under medeltiden.tif|miniatyr|Kartan visar hur dåvarande [[Hälsingland]]s [[kungsgård]]ar och husabyar placerats med regelbundna mellanrum på eller invid gamla centralorter längs den förhistoriska kustlandsvägen [[Norrstigen]] under medeltiden (Gästrikland räknades då ännu till [[Uppland]]). De äldsta kungsgårdarna nämns i [[Hälsingelagen]].]]
[[Fil:Sámi local community Siida.jpg|miniatyr|En rekonstruerad kartbild över [[lappby]]arna på 1500- och 1600-talen (rött område) samt början av 1800-talet (blått område). Samer levde även utanför lappbyarna. Källor från 1600-talet och senare talar om [[skogssamer]] och [[sockenlapp]]ar i [[Ångermanland]], [[Medelpad]], [[Jämtland]], [[Hälsingland]], [[Gästrikland]], [[Härjedalen]] och även Mellansverige. Sockenlapparna hade assimilerats in i den nordiska kulturen vid mitten av 1800-talet.<ref name="lennartlundmark.se">{{webbref |url=http://www.lennartlundmark.se/internt/lennart.nsf/doc/004886DF/$FILE/NordmalingIII.pdf |titel=Lappmarksgränsen och renbetesrätten |arkivurl= |arkivdatum=|efternamn=Lundmark |förnamn=Lennart |utgivare=lennartlundmark.se|format=pdf}}</ref>]]

====Hälsingelagen ====
I den svensktalande befolkningens gemensamma [[landskapslag]], [[Hälsingelagen]] (bevarad från 1320), är Umeå och Bygdeå de nordligaste socknar som nämns vid namn. Det dåtida Hälsingland omfattade således dagens Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och åtminstone södra Västerbotten. Enligt lagen slapp invånarna i Umeå och Bygdeå samt området norr därom [[ledung]]splikten, och de skulle betala [[bågaskatt]], medan övriga [[Stor-Hälsingland]] betalade skatt i [[skinn]] och [[lärft]].<ref>"I Umeå och Bygdeå och hos alla som bo norr därom två blåskurna skinn för varje båge och ingen annan ledung, utan de skola värja sitt land hemma.", s. 37 Mats Berglund, Gårdar och folk i Norr, Umeå universitet. Institutionen för historiska studier 2006.</ref> 

Stor-Hälsingland hade vid ingången till 1300-talet ett löst förhållande till Sverige. Så sent som 1317 slog hälsingarna ihjäl sveakungens skatteuppbördsman, men år 1331 hade samarbetet med Sverige och beskattningen börjat accepterats och statsmakten började se Hälsingland som del av Sverige. Ännu år 1374 lydde Stor-Hälsingland under sin egen landskapslag, som därefter ersattes med [[Landslag (lagstiftning)|landslagar]].<ref name="lansmuseetgavleborg.se2">Arkeolog Katarina Eriksson, [http://www.lansmuseetgavleborg.se/files/1/85/94/116/136/halsinglands%20medeltid.pdf Medeltid i Hälsingland] {{Wayback|url=http://www.lansmuseetgavleborg.se/files/1/85/94/116/136/halsinglands%20medeltid.pdf |date=20111115123314 }}, Länsmuseet i Gävleborg 2008</ref> Men statsmakten hade fortsatt problem med att få hälsingarna att se sig som en del av Sverige och de hade fortsatt problem med beskattning fram till och bortom Gustav Vasas tid vid makten, därefter avtog problemen successivt.<ref>{{Webbref|url=http://lansmuseetgavleborg.se/Content/76902/xlmrapport2010-03.pdf |titel=Länsmuseet Gävleborg - Medeltiden i Hälsingland |hämtdatum=2016-01-15 }}</ref>

Stor-Hälsingland är vid denna tid administrativt indelad i tre delar, [[treding]]ar: 
* [[Alir]], som finns belagt redan 1232 och som omfattade dagens södra Hälsingland,<ref name=Brink/>
* [[Sunded]], som omfattade dagens norra Hälsingland, samt
* den nordligaste tredingen, som troligen var [[Medelpad]]<ref name=Blomkvist/><ref>Mats Mogren (1996), Hälsingland från 700-tal till 1700-tal: Expansionsstrategier och marginalernas dynamik, eller: Centrum-periferianalys är inte så enfaldig som många tror. Kontaktstencil 39. Arkeologi i centrum och periferi:137-152. Umeå</ref> (tidigare var den etablerade uppfattningen att det var [[Nordanstig (folkland)|Nordanstig]]{{förtydliga|eller som i kommunen?|datum=2017-09}} i dagens Norra Hälsingland på grund av omnämnande av [[Norrstigen]])

Hälsingelagen nämner sex [[kungsgård]]ar, i flera fall nära tidiga stenkyrkor och [[storhög]]ar, som kom att bli viktiga som residens för [[fogde|fogdar]]. Dessa har identifierats till följande platser, från söder:<ref name=Grundberg2006/>
*[[Norrala kungsgård]] i [[Norrala socken]] i dagens Södra Hälsingland;
*Hög i Sunded, nuvarande Kungsgården i [[Högs socken, Hälsingland|Högs socken]] i norra Hälsingland;
*Hög på [[Norrstigen]], som vanligen identifieras med den nutida byn Kungsgården i [[Jättendals socken]] i norra Hälsingland), omnämnd som [[Husby|husaby]], möjligen med [[Kvissle-Nolby-Prästbolet|Kvissle/Nolby]] i [[Njurunda socken]];
*Näs, det vill säga nuvarande [[Kungsnäs]] vid Sankt Olofs hamn i [[Selångers socken]] ([[Medelpad]]), omnämnd som [[Husby|husaby]];
*Norrstig i [[Säbrå socken]] i [[Ångermanland]];
*”[[Kutby]]”, identifierad till [[Kungsgården, Kramfors kommun]] i [[Bjärtrå socken]], också i Ångermanland.<ref name=Grundberg2005/>

I Gästrikland, som då tillhörde Uppland, fanns följande kungsgårdar:
* [[Kungsgården, Hedesunda]]<ref>Birgitta Fritz (1992), "Hus, land och län" 1250-1434, två volymer.</ref>
* [[Kungsgården, Österfärnebo]]
* [[Kungsgården, Ovansjö]]<ref name=Gavleborg/>

====Kolonisering av norra Västerbottens kustland====
I och med [[Nöteborgstraktaten]] 1323 reglerades för första gången gränsen mellan [[Republiken Novgorod|Novgorods]] och Sveriges intresseområden. Gränsen drogs från [[Karelska näset]] till [[Pyhäjoki älv]] i [[Österbotten (historiskt landskap)|Österbotten]], medan förhållandena norr därom samt på den västra sidan om Bottenviken förblev oklara.<ref name="Gallén1968"/> Den svenske kungen [[Magnus Eriksson]] försökte stärka sitt rikes inflytande över området kring Bottenviken genom att 1324 utfärda ett privilegiebrev enligt vilket landet mellan [[Skellefte älv]] och [[Ule älv]] (som mynnar vid [[Uleåborg]] i nuvarande Finland) uppläts till odling och bebyggelse. Han tycks således ha menat att området var svenskt.<ref name= "Ahnlund 1924">{{bokref |efternamn=Ahnlund |förnamn=Nils |titel=Oljoberget och Ladugårdsgärde: svensk sägen och hävd |år=1924 |utgivare=Geber |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=8074380 }}</ref> Samma syn kommer till uttryck i ett brev från [[Knut Jonsson (Aspenäsätten)|Knut Jonsson]] 1328 enligt vilket Hälsingland sträckte sig till Ule älv och [[Ule träsk]].<ref name=SDHK3558>Drotsen [[Knut Jonsson (Aspenäsätten)|Knut Jonsson]] (1328), [https://sok.riksarkivet.se/sdhk?EndastDigitaliserat=false&Innehall=birkarlar&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&EftermedeltidaAvskrifter=true&EftermedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False&page=1&postid=sdhk_3558&tab=post Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven nr 3558] </ref>

Kung Magnus privilegiebrev från 1324 gav upphov till två kända [[kolonisation]]sprojekt. Det första berörde området kring [[Lule älv]], som uppläts till ett konsortium bestående av [[Olov Björnsson]], ärkebiskop i Uppsala, [[Johannes Ingemarsson]], kunglig fogde över Hälsingland, och [[Nikolaus Farthiegnsson]], [[storman]] med gods i Ångermanland, Medelpad och Gästrikland.<ref name="fmpro.ra.se-3462"/> Det andra berörde området kring [[Pite älv]], som uppläts till [[riksråd]]et [[Nils Abjörnsson (Sparre)|Nils Abjörnsson]].<ref name="fmpro.ra.se-4147"/> Av ett stadfästelsebrev som [[Magnus Eriksson]] formulerade 1335 framgår att Nils Abjörnsson då redan hade byggt bostäder och flyttat familjer till Piteåtrakten samt lagt ned både pengar och arbete på projektet. Det finns däremot inga uppgifter om att det projekt som berörde Lule älvdal omsattes i praktiken.<ref name="Wallerström1995"/> I ett brev av kung Magnus Eriksson år 1340 fastslogs att alla "som åå Christo tro, eller till Christna tro sig omwenda wele" fick ta sig mark och ägor i [[Lappmarken]], under förutsättning att de betalade skatt till kungen och brukade Hälsinglands lag och sedvänjor.<ref name="Magnus Eriksson"/><ref name="Wallerström1995sid49-50"/>

Det arkeologiska materialet visar också att det östliga handelsinflytandet i norra Norrland upphörde efter 1200-talet. Av allt att döma lyckades Sverige under 1300-talet med att utvidga sin sfär längs hela den västra sidan av Bottenviken och vidare fram till vattendelaren mellan Torne och Kemi älvar.<ref name="Wallerström1995sid232"/> Den svenska handeln i området kom nu att skötas av [[birkarlar]]na, vilka förmodligen även tidigare verkat inom området och då haft en koppling till Republiken Novgorod. De fick den svenska kronans skydd för sin verksamhet i Tälje stadga 1328, och betalade själva en skatt eller avgift till kungen i gengäld.<ref name="Wallerström1995sid240–250"/> 

Under slutet av 1300-talet fick det svenska [[riksråd]]et och [[drots]]en [[Bo Jonsson (Grip)]] hela Finland och en tredjedel av Sverige, däribland Stor-Hälsingland, som förläning. Han anlade [[Korsholms slott]] i närheten av den nuvarande staden [[Vasa]] och styrde därifrån området kring Norra Kvarken och Bottenviken som ett samlat [[slottslän]], kallat [[Korsholms län]]. Därmed bröts det gamla administrativa sambandet med Hälsingland för den del av Norrland som nu utgör Västerbottens och Norrbottens län. Av [[Erik av Pommern|Eriks av Pommern]] skattebok från 1413 framgår att Korsholms län då omfattade socknarna [[Umeå socken|Umeå]], [[Bygdeå socken|Bygdeå]], [[Lövångers socken|Lövånger]], [[Skellefteå socken|Skellefteå]], [[Piteå socken|Piteå]], [[Luleå socken|Luleå]] och [[Torneå socken|Torneå]] i nuvarande Sverige samt socknarna [[Mustasaari socken|Mustasaari]], [[Storkyro|Kyro]] och [[Kemi (stad)|Kemi]] i nuvarande Finland. År 1441 delades Korsholms i en västlig och en östlig del längs gränsen mellan [[Uppsala stift|Uppsala]] och [[Åbo stift]], som fastställts till Ule älv, de båda delar som så småningom kom att kallas för Västerbotten och Österbotten.<ref name="Olofsson1962sid177–211">{{bokref |efternamn=Olofsson |förnamn=Sven Ingemar |redaktör=Gunnar Westin |titel=Övre Norrlands historia, del I: tiden till 1600 |år=1962 |sid=177–211 |kapitel=}}</ref> 

Sveriges beskattning av hela kustlandet runt Bottenviken var enligt ryssarna inte i enlighet med Nöteborgstraktaten, och under 1480- och 1490-talen krävde de därför under våldsamma former skatt av invånarna i [[Keminmaa|Kemi]], [[Ijo]] och [[Limingo]] socknar öster om Bottenviken. De hävdade då att deras gräns gick från Hanhikivi sten vid utloppet av bäcken [[Pyhäjoki älv|Pyhäjoki]] på östra sidan över till [[Bjuröklubb]] på västra sidan. Hela Bottenviksområdet skulle alltså vara ryskt. På 1600-talet nedtecknades traditioner enligt vilka ryssarna skulle ha ansett [[Bygde sten]] sex mil söder om Bjuröklubb vara ett gränsmärke mot det svenska riket.<ref name= "Ahnlund 1924"/> Det finns dock inga uppgifter om att ryssarna skulle ha gått till aktiv handling i detta område.<ref name="Gallén1968"/>

När namnet ''Norrlanden'' började tas i bruk under 1400-talet sträckte sig området från [[Hälsingland]] runt [[Bottenviken]] och söderut till [[Ule älv]], senare Pyhäjoki.<ref name="NU Norrland"/> Vid samma tid började man också räkna Gästrikland till Norrlanden och låta Dalälven bilda områdets sydgräns mot resten av Sverige.<ref name="Ahnlund"/> På 1500-talet omfattade "Norrlanden" Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Västerbotten (inklusive det landskap som sedan 1800-talet kallas Norrbotten samt [[finska Västerbotten]]).<ref name="Ahnlund"/>

Norrlands äldsta stad är [[Gävle]] (som vid den tiden emellertid inte räknades till 'Norrlanden'). Orten fick [[stadsprivilegier]] år [[1446]], men omnämndes som stad redan [[1413]].<ref>[http://runeberg.org/statskal/1925/1104.html Runeberg.org Sveriges statskalender 1925] sida 1099</ref>

=== Tidigmodern tid (1520–1789) === 
==== Städer ====
Trots övriga Europas urbanisering under medeltiden, och att förutsättningar för norrländska städer kan synas ha varit goda, skulle det dröja ända in på 1580-talet innan kungen beslutade sig för att grunda de första norrländska städerna, [[Hudiksvall]], [[Härnösand]] och [[Umeå]], förutom medeltidsstaden [[Gävle]], som räknades till Norrland från 1500-talet. Först på 1620-talet inleddes en stor stadsgrundningsvåg som resulterade i ett pärlband av städer längs med den dåvarande norrlandskusten, på båda sidor om [[Bottenhavet]], upp till [[Torneå]] i norr.<ref name=Grundberg2006/> Vågen inleddes som en konsekvens av en resa genomförd av riksrådet [[Johan Skytte]] runt Bottenhavet år 1619.<ref>Sellberg, Erland. Johan Skytte. Svenskt biografiskt lexikon. 32. sid. 502</ref> Städerna tillkom i en ny [[merkantilism|merkantilistisk]] anda för att öka exporten, förbättra infrastrukturen och stärka kronans ställning kring Bottenhavet. Nästan samtliga städer hade någon form av närliggande föregångare i form av en handels- eller marknadsplats, ofta invid en hamn, ibland [[kungsgård]], [[Uppsala öd|öd]], [[tingsplats]], [[borg]] eller medeltida [[försvarskyrka]] av [[klövjning|klövsadeltyp]] (försedd med dubbla torn). Dessa centralorter hade sedan tidigare funktioner som i andra landsdelar var knutna till städer, exempelvis [[fogde]]residens, [[prost]]säte eller [[storman]]nasäte.<ref name=Grundberg2006/> 

Utvecklingen av städer norr om Gävle hämmades dock av det [[bottniska handelstvånget]]<ref>[http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/land/halsingland.htm Hälsingland, Medelpad och Ångermanland], Tacitus.nu, läst 2015-03-30</ref> som fick fast form i förordningar från 1614, 1617 och 1636 och avvecklades 1765. Tvånget hindrade [[uppstad|uppstäder]] att handla direkt med utlandet utan tillät export och import endast via [[stapelstad|stapelstäder]] som Uppsala, men gav lättnader till Gävle.<ref>{{NE
|författare = Rune Bunte
|titel = bottniska handelstvånget
|namn = bottniska handelstvånget
|upplaga = 
|år = 
|hämtdatum = 2015-03-30
}}</ref>

==== Administration ====
[[Fil:Old provinces westnorrland.png|stående|miniatyr|1646 bildades Hudiksvalls län (blått) och Härnösands län (gult), strax efter att Jämtland och Härjedalen införlivats i Sverige. Dessa sammanslogs 1654 till '''Västernorrlands län''' (både gult och blått), som 1762 delades i [[Gävleborgs län]] (blått) och '''Västernorrlands län''' (gult). Dagens länsgränser ses i rött.]]
I början av 1600-talet lydde hela det dåvarande Norrland under samma [[ståthållare]] och kallades då för ståthållardömet Norrland eller [[Norrlands län]]. Dess sydgräns öster om Bottenhavet gick då vid kusten söder om [[Vasa]] och sträckte sig inåt mot nordost. När Sverige delades in i [[län i Sverige|län]] genom [[1634 års regeringsform]] klövs det gamla Norrland i två delar. Den ena delen, [[Västernorrlands län]], kom att omfatta landskapen Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Västerbotten (med Norrbotten och lappmarkerna ända upp till [[Norra ishavet]]). Dess östra gräns gick vid kusten vid [[Torneå]] och fortsatte norrut en bit öster om [[Torneälven]]. År 1637 bröts Västerbottens län ut ur Västernorrlands län och 1641 införlivades Gästrikland, som dittills utgjort änkedrottning [[Maria Eleonora]]s [[livgeding]], i Västernorrlands län. Länsindelningen har därefter ändrats många gånger, men aldrig mer har hela Norrland utgjort ett administrativt område.<ref name="NU Norrland"/> 

[[Jämtland]] och [[Härjedalen]] införlivades 1645 i det svenska riket efter [[dansk-svenska krig]]en. Därefter talade man under en tid gärna om "Jämtland och Nordlanden", innan landskapet ansågs utgöra en del av Norrland.<ref name="Ahnlund"/> 

År 1647 bröts [[Härnösands stift]] ur det svåradministrerade [[Uppsala ärkestift]].<ref>Näslund, Rolf,
[http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:752657/FULLTEXT01.pdf Studier i Härnösands bebyggelsehistoria : 1585-1800-talets mitt. D. 1, Samhällshistorisk bakgrund, planutveckling och offentlig bebyggelse], Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskap, 1980, Doktorsavhandling</ref> Utbrytningen gjordes för att öka den svenska närvaron i de två nyerhållna landskapen [[Jämtland]] och [[Härjedalen]]. Stiftet omfattade hela dagens Norrland utom [[Gävleborgs län]], fram till 1904 då [[Luleå stift]] (norra Norrland) bröts ur.<ref>Bergman, Martin. "Luleå stifts inrättande och Kalmar stifts upphörande: en stiftsreglering; dess motiv och orsaker" i ''Kyrkohistorisk årsskrift'' 101 (2001). s. 67-100.</ref> 

I de norrländska landskapen infördes aldrig någon [[härad]]sindelning, utan [[tingslag]]en baserades på landskaps- och sockenindelningen.<ref>Thorsten Andersson, Svenska häradsnamn (1965)</ref>

==== Inflyttning från öster ====
[[Fil:Raatajat rahanalaiset.JPG|miniatyr|Målningen "Trälar under penningen" av [[Eero Järnefelt]] visar [[Savolax]]finnarnas [[svedjebruk]].]]
Man räknar med att 12&nbsp;000 [[skogsfinnar]] eller svedjefinnar, flyttade från Savolax och norra Tavastland i dagens Finland, och blev nybyggare i Hälsingland, Medelpad, Ångermanland Värmland, Dalarna, Västmanland och Norge, främst mellan 1570 och början av 1600-talet, vilket gav upphov till många nya byar i vad som kom att kallas [[finnskogar]]na. Skogsfinnarna bröt effektivt ny mark genom [[svedjebruk]]. De lärde sig svenska och blev tvåspråkiga, men bibehöll sin [[folktro]]. Orsaken till inflyttningen var kolonisationspolitik och skattelättnader på initiativ av [[Karl IX]], samt krig och brist på obruten mark i Finland.<ref>Magdalena Naum, Jonas M. Nordin, [https://books.google.se/books?id=5RxAAAAAQBAJ&pg=PA149&lpg=PA149&dq=12,000+%22forest+finns%22&source=bl&ots=ezEZNJ2p5R&sig=Lbu6ciNg_mCanUr8BFI_2Y2PT-8&hl=sv&sa=X&ei=YDyIVbPmE-rhywODm7wo&ved=0CCAQ6AEwAA#v=onepage&q=12%2C000%20%22forest%20finns%22&f=false Scandinavian Colonialism and the Rise of Modernity], Springer Science & Business Media 2013, sid 149 ff</ref>

==== Lappmarkerna börjar koloniseras ====
[[Fil:Hilduinen.jpg|miniatyr|vänster|Staty av den förste nybyggaren i [[Lycksele lappmark]] år 1678, Johan Philipsson, vid [[Örträsk]]s hembygdsgård.]]
[[Fil:Jokkmokks marknad 01.jpg|miniatyr|[[Jokkmokks marknad]] har anor som går tillbaka åtminstone till 1606.]]
Medan den svenska kronan redan under 1300-talet hade tagit kontrollen över norra Norrlands kustland gällde detsamma inte inlandet. Visserligen beskattades samerna – [[Gustav Vasa]] avskaffade i mitten av 1550-talet birkarlarnas gynnade ställning och införde i stället direkt beskattning genom [[lappfogde|lappfogdar]].<ref name="Olofsson1962sid314–317"/> Skatteuppbörd och rättsskipning ägde rum på marknadsplatser både inom och utanför lappmarkerna, men någon permanent svensk närvaro fanns inte inom lappmarkerna förrän [[Karl IX|hertig Karl]] 1606 lät anlägga kyrkplatser i [[Lycksele]], [[Arvidsjaur]], [[Jokkmokk]] och [[Enontekis]]. Senare under 1600-talet inrättades kyrk- och marknadsplatser även i [[Åsele]] och [[Arjeplog]].<ref name="Bergling1964"/>

Ett av de första stegen för att utbilda samiska präster togs när [[Nicolaus Andreæ]], kyrkoherde i [[Piteå]], inrättade en sameskola 1617. En handfull samer fick där en grundläggande utbildning. Herr Nils utgav också 1619 en mässbok och en ABC-bok på samiska, vilket blev de första tryckta böckerna på detta språk.<ref name="Bygdén"/> Sedan herr Nils avlidit ersattes hans skola 1632 av [[Skytteanska skolan, Lycksele|Skytteanska skolan]] i Lycksele, som blev en viktig institution under lång tid.<ref name="Göthe"/>

[[Fil:Nasadetalj1646.jpg|miniatyr|[[Nasafjälls silververk|Nasafjälls silvergruva]] på en karta från 1646. Siffrorna avser olika gruvhål, utom 17 som är kyrkogården.]]
Kronans intresse för lappmarkerna intensifierades sedan [[silver]]malm upptäckts på [[Nasafjället]] i Pite lappmark 1634. Vad andra europeiska stater fick resa till [[Amerika]] för att utvinna hade Sverige alltså inom sitt eget territorium. [[Piteå silververk]] byggdes upp på Nasafjället och fungerade fram till 1659, då det brändes ned av norska styrkor.<ref name="Bromé"/> Det efterträddes av [[Luleå silververk]] med hytta i det som nu heter [[Kvikkjokk]].<ref name=Awebro/>

Verksamheten vid de första metallindustrierna i lappmarken var helt och hållet beroende av samisk medverkan. De var de enda som bodde i lappmarkerna, och de var de enda som kunde ombesörja de tunga och långväga transporterna med sina [[renfora|renforor]]. Samerna fick ersättning för sina insatser, men fick ändå i många fall tvingas in i tjänsten, eftersom de inte samtidigt kunde sköta sina vanliga sysslor. Om de vantrivdes alltför mycket flyttade de helt enkelt till en annan lappmark eller till Norge. Svenska myndigheter blev därför mer och mer intresserade av att få svenska och finska jordbrukare att slå sig ned som nybyggare i lappmarkerna. Förutom den nytta detta kunde ha för bergverken skulle nybyggesverksamhet också öka kronans skatteintäkter, eftersom samer och nybyggare förutsattes kunna utöva sina respektive näringar sida vid sida.<ref name="Göthe"/>

Den som aktivt tog tag i frågan om lappmarkernas kolonisation var [[Johan Graan]], som var son till en same som uppfostrats av Nicolaus Andreæ och utbildat sig till präst. Johan Graan blev landshövding i Västerbottens län (som omfattade hela norra Norrland och tidvis även Österbotten) 1653. År 1671 sände han ut lantmätaren [[Jonas Persson Gedda]] för att mäta upp lappmarkerna och hitta lämpliga ställen för nybyggen. Resultatet blev en karta över Umeå lappmark. Utifrån erfarenheterna av denna kartläggning skrev landshövding Graan sedan ihop det dokument som kom att ligga till grund för 1673 års [[lappmarksprivilegier|lappmarksplakat]].<ref name="Norstedt"/>

1673 års lappmarksplakat innebar att de som anlade nybyggen inom lappmarkerna fick privilegier i form av 15 års frihet från alla slags skatter och utlagor, därefter skattläggning till samma skatt som "sjelfva Lapparna" samt frihet från knektutskrivning i alla tider. Detta följdes 1695 av ytterligare ett [[Plakat (anslag)|plakat]] där det fastslogs att nybyggarna inte bara hade privilegier utan även skyldigheter: de som ville komma i åtnjutande av friheterna fick inte "lägga sig allena på öfverflödigt svedjande" utan skulle ägna sig åt att bryta upp permanenta åkrar och ängar.<ref name=Poignant/>

Omgående började också nybyggen anläggas i lappmarkerna. Ett av de första var [[Örträsk]] i Lycksele lappmark, som anlades av finnen Johan Philipsson omkring 1678. Många av nybyggena i Lycksele och Åsele lappmarker anlades av personer med finsk härkomst, som var uppfödda inom finnskogarna i södra Norrland och Mellansverige.<ref name="Egerbladh Örträsk"/> Svenskar från kusttrakterna kom snart efter.

Lappmarken ansågs länge utgöra en särskild landsända som inte hörde till "det egentliga Norrland", en uppfattning som åtminstone delvis levde kvar ännu i slutet av 1800-talet.<ref name="Ahnlund"/> [[Nordisk Familjebok]] noterar 1912 att ”norrlänningarna själfva räkna likväl hvarken Gästrikland och Hälsingland eller Lappland till det egentliga N.”<ref>{{runeberg.org|nfbs|0813.html Norrland}}</ref>

==== Trolldomsprocessernas tid ====
[[Det stora oväsendet]] var den mest intensiva perioden av de [[Häxprocesser i Sverige|svenska häxprocesserna]], och började 1668 i [[Lillhärdal]] i Härjedalen med att barnvittnet [[Gertrud Svensdotter]]s utpekade [[Märet Jonsdotter]], och processen resulterade i minst åtta avrättningar. Dessförinnan hade häxprocesserna sällan lett till avrättningar, med undantag för [[Häxprocessen i Ramsele]] redan 1634 då fem personer avrättades.<ref>Alf Åberg, ''Häxorna: de stora trolldomsprocesserna i Sverige 1668-1676'', Esselte Studium, 1989</ref> Häxprocesser spred sig därefter som en löpeld över landet under de kommande åtta åren, och några norrländska socknar drabbades särskilt under denna period:
* Härjedalen 1668–72: Åtminstone åtta avrättade i [[Lillhärdal]].
* Hälsingland 1671–74: Tio avrättade i [[Bollnäs]], åtta i [[Ovanåker]], sju i [[Hälsingtuna församling|Tuna]] och [[Idenors församling|Idenor]], två i [[Alfta]], två [[Järvsö]], tre i [[Delsbo]], och två i [[Ljusdal]].
* Ångermanland 1674–75: 71 avrättade i [[Häxprocesserna i Torsåker]]<ref>Jöns Horneaus (sonson till [[Laurentius Hornaeus]]), "En sannfärdig berättelse", 1741</ref>, 42 avrättade i [[Härnösand]], varav 32 från [[Säbrå]], samt sex avrättade i [[Sollefteå]]. Vid den stora [[Häxprocessen i Nordingrå]] avrättades ingen.
* Gästrikland 1674–75: 35 avrättades i [[Ockelbo socken]], 19 i [[Gävle]], samt 27 i [[Valbo socken]], [[Hille socken]] och [[Hamrånge socken]].
* Västerbotten 1675–76: sju dödsdomar fälldes i [[Lövångers socken]], men ingen verkställdes eftersom processerna då upphörde.

När det gäller samerna kunde dessa fortsätta att utöva sin gamla religion ganska obehindrat långt in på 1600-talet, bara de såg till att infinna sig till gudstjänsterna. På 1680-talet kom myndigheterna till insikt om att det fortfarande grasserade "trolldom" i lappmarkerna och att den samiska [[ceremonitrumma|trumman]] alltjämt var i aktivt bruk. År 1685 avfattade därför Karl XI en skrivelse till [[konsistorium]] i Härnösand om att åtgärder måste vidtagas. Detta ledde till omfattande så kallade trolldomsrannsakningar på samtliga kyrkplatser i lappmarkerna. Samerna utsattes för pressande förhör och tvingades att lämna in sina trummor, under hot om bestraffning både i jordelivet och i livet efter detta. I den mån den traditionella samiska religionen utövades därefter skedde det i tysthet.<ref name="Sydsamiska rötter"/>

En del samer vägrade finna sig i detta, vilket ledde till rättsliga följder. Så avrättades samen [[Lars Nilsson (avrättad 1693)|Lars Nilsson]] från [[Pite lappmark]] 1693 för trolldom.<ref>{{tidskriftsref |url=http://www.re4u.se/glimten//gg/nr_8.htm#Sida%208 |titel=Prästerliga pionjärinsatser i Lappmarken |förnamn=Alrik |efternamn=Hammarén |tidskrift=Glimten |nummer=8 |år=1991 |sid=8-9}}</ref>

==== Krigstid ====
På 1500-talet hade ett antal [[fänika|Norrlandsfänikor]] bildats, som på 1600-talet organiserades som [[Norrlands storregemente]]. Storregementet splittrade 1624 till [[Västerbottens regemente]] (ur vilket Jämtlands dragonregemente bryts ut 1646) och [[Hälsinge regemente]]. Flertalet socknar i Medelpad och Ångermanland får efter 1661 ansvar för [[båtsmanshållet]] till Norrlands båtsmanskompani.<ref>Hans Högman, [http://archive.is/http://www.algonet.se/~hogman/regementen_lnf.htm Svenska regementen under indelningsverkets dagar], 2015-02-23</ref><ref>Hans Högman, [http://archive.is/http://www.algonet.se/~hogman/batsmanskomp_Y-lan.htm Båtsmanskompanierna i Västernorrland], 2015-02-23</ref> 

Flera tusen man ur [[Jämtlands dragonregemente]] ingick 1718–1719 i [[Karl XII:s norska fälttåg]] under [[stora nordiska kriget]]. Fälttåget gick emellertid mycket dåligt i och med att hösten förde med sig kyla, genom [[logistik|logistiska]] problem samt [[sjukdom]]ar. Efter Karl XII:s död, under marschen åter till Jämtland, blåste en kraftig [[snöstorm]] upp på [[Öjfjället]] vid nyår [[1719]]. Många soldater var illa klädda, över 3&nbsp;000 dog på fjället och av de överlevande förfrös många sina händer, fötter, armar och ben.<ref>Anders Hansson,  ''Karolinernas dödsmarsch i Jämtlandsfjällen'', Jämtlands läns museum (1990)</ref> Marschen har fått namnet [[katastrofen på Öjfjället]]. De kroppar som blev kvar i fjällen bidrog enligt sägnen till att [[rovdjur]]sstammen i området märkbart växte.

Norrlandskusten drabbades hårt av [[rysshärjningarna]] under de sista åren av [[stora nordiska kriget]], 1719–1721. [[Umeå]] (som även hade bränts ned 1714 av ryssarna), [[Hudiksvall]], [[Sundsvall]] (i samband med [[slaget vid Selånger]]), [[Söderhamn]], [[Härnösand]], [[Piteå]] och ett antal mindre bruksorter anfölls, plundrades och brändes ned. [[Anfallet mot Gävle|Det ryska anfallet mot Gävle 1719]] slogs dock tillbaka av svensk militär.<ref>{{bokref
|förnamn = Magnus
|efternamn = Ullman
|författarlänk = Magnus Ullman (advokat)
|titel = Rysshärjningarna på Ostkusten sommaren 1719
|år = 2006
|utgivare = Bokförlaget Magnus Ullman
|utgivningsort = Stockholm
|isbn = 91-631-7602-5
|libris = 10203442
}}</ref>

==== Kost ====
{{multiple image
 | width = 120
 | image1 = PlaceNameSuffix vallen.svg
 | caption1 = Ortnamn med efterled<br/>[[Svenska ortnamnsefterled#-vallen|-vallen]] indikerar fäboddrift.
 | image2 = PlaceNameSuffix bodarna.svg
 | caption2 = Samma gäller ortnamn med efterled<br/>[[Svenska ortnamnsefterled#-bodarna|-bodarna]].
 }}
[[Fil:Nils Holgersson band 2-Ankomsten till fäbodvallen.jpg|miniatyr|höger|[[Fäboddrift|Fäbodtåg]] med fäbodjäntor och vallgosse ankommer till [[fäbodvall]] (illustration i ''[[Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige]]'' av hans besök i [[Hälsingland]], 1908).]]
[[Fäboddrift]] förekom i hela Norra Sverige samt Uppland, men främst i Härjedalen, Jämtland och Dalarna, åtminstone sedan 1500-talet. Fäbodkulturen fick sin blomstringsperiod på 1800-talet.<ref>{{webbref|url=http://web.telia.com/~u62202249/faboden.htm |titel=Fäbodens historia |hämtdatum=3 maj 2008 |författare=Anita Berglund Eriksson |arkivurl=https://web.archive.org/web/20050217143435/http://web.telia.com/~u62202249/faboden.htm |arkivdatum=17 februari 2005 }}</ref> Med fäbodkulturen följde konserverande mjölkhushållning som [[långmjölk]],<ref>{{Bokref |efternamn1 = Fondén |förnamn1 = R |efternamn2 = Leporanta |förnamn2 = K |efternamn3 = Svensson |förnamn3 = U |redaktör1-förnamn = Adnan |redaktör1-efternamn = Tamime |titel = Fermented Milks |år = 2007 |utgivare = Blackwell |isbn = 9780632064588 |doi = 10.1002/9780470995501.ch7 |kapitel = Chapter 7. Nordic/Scandinavian Fermented Milk Products}}</ref> [[messmör]], [[mesost]], [[rörost]] och [[grynost]].  

Under Gustav Vasas krigföring på 1500-talet, då salt blev en bristvara, blev lågsaltad fermenterad fisk, så kallad [[surströmming]], en vanligt förekommande norrländsk konserveringsmetod, men har sannolikt förekommit sedan urminnes tider.<ref>Jenny Damberg, [https://books.google.se/books?id=KkSSBwAAQBAJ&pg=PT260&dq=surstr%C3%B6mming+1500-talet&hl=en&sa=X&ei=icCKVdf2PMaosgHpmIzoDg&redir_esc=y#v=onepage&q=surstr%C3%B6mming%201500-talet&f=false  Nu äter vi!: De moderna favoriträtternas okända historia], Massolit Förlagsgrupp, Jan 22, 2015</ref><ref>Filip Ericsson, [http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/historien-bakom-kraftskivan-och-surstrommingskalaset Historien bakom kräftskivan och surströmmingskalaset], SO-rummet 14 januari 2015</ref>

[[Älg]]en var vid sidan av [[bäver]]n (den senare främst för pälsens skull) det viktigaste Norrländska bytesdjuret, men blev på 1600- och 1700-talet sällsynt och försvann nästan helt. I skogslänen hade bönderna full jakträtt medan det var förbjudet i resten av Sverige till 1789 då alla bönder fick jakträtt på sina ägor.<ref>[[Gösta Berg]], "Djurfänge och jakt". Bokkapitel ur Nils-Arvid Bringéus, ''Arbete och redskap; materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen'', 2003.</ref> [[Renkött]] har alltid varit ett viktigt inslag i mathållningen, inte minst hos samerna. Vid älvmynningarna var [[atlantlax|lax]] ett vanligt inslag i kosten, liksom [[Fjällröding]] i fjällkedjans sötvatten. De många norrländska myrmarkerna gjorde [[hjortron]] utmärkande för Norrland. 

Efter att [[potatis]]en spreds började potatis[[palt]] förekomma över hela riket, liksom [[blodpalt]] och [[paltbröd]], vilka försvann under 1800-talet på de flesta håll, men än idag är populära i Norra Norrland. [[Bolackare]] (lösdrivande bolagskarlar), och andra skogsarbetare och flottare i skogskojor långt från hemorten, lagade ofta [[Kolbulle|kolbullar]] för att få energi till det hårda kroppsarbetet.

====Näringsliv och ekonomisk struktur ====
[[Fil:Gavle slott.jpg|mini|[[Gävle slott]] är en [[Vasaslott|Vasaborg]] byggd 1583–1593.]]
[[Fil:Västerbottens län och svenska lappmarken 1796.svg|mini|Västerbottens län och svenska lappmarken 1796]]
Efter järnålderns och medeltidens borgar och före industrialiseringen fanns inga [[Lista över slott och herresäten i Norrland|slott i Norrland]] förutom [[Gävle slott]]. I äldre litteratur sägs att Norrland saknar [[adel]], men som motexempel kan nämnas de adlade släkterna [[Bure (adlig släkt)|Bure]], [[Graan]] (samiskt ursprung), [[von Rosenheim]] och [[Björnram (adelsätter)|Björnram]], samtliga med band till [[Bureätten]]; en norrländsk ämbetsmannasläkt som under 1500- och 1600-talen var inflytelserik på riksnivå. De norska medeltida riddarätterna [[Skancke]] och [[Blix]] har rötter i Jämtland, och några grenar har även introducerats som svensk adel, men de flyttade tidigt till trakten kring Trondheim och andra delar av dagens Norge och Sverige.<ref>Anrep, Gabriel (1864). [http://runeberg.org/anrep/ Svenska adelns ättartavlor]</ref><ref>[http://www.adelsvapen.com/ Adelsvapen-wiki], läst 2015-06-25</ref>  

Tillgången till [[förläning]]ar i södra Sverige var begränsad under stormaktstiden, och [[högadel]]ns blickar började vändas mot norr. Ett riksdagsbeslut togs emellertid år 1655 att det inte skulle finnas några förläningar i Norrland. Undantag gjordes för riksrådet [[Lorens von der Linde]] från Stockholm, vilken hade erhållit ''friherrskapet Lindeborg'' med 141 hemman i Medelpad 1653, samt för riksrådet [[Knut Jöransson Posse|Knut Posse af Hedensund]], som samma år hade fått ''friherrskapet Arnäs'' med 61 hemman i Ångermanland och Medelpad. Greve [[Johan Gabriel Oxenstierna|Johan Gabriel Oxenstierna af Croneborg]] köpte ett stort antal hemman i östra Medelpad, som kom att bli ''friherrskapet Njurunda'', men såldes till amiral [[Klas Bjelkenstierna]]. Då friherrskapens drogs in under [[Karl XI]] blev denna adliga epok kort och resulterade inte i några ståtliga herrgårdar.<ref name=adel>[[Nils-Johan Tjärnlund]], [http://www.nilsjohantjarnlund.se/sidor/fanns-det-adel-i-medelpad.aspx Fanns det adel i Medelpad?]. Ur Sundsvalls Tidnings läsarfrågor om Medelpads historia, läst 2015-06-25</ref>

Den stora tillgången på skog medförde att järn[[bruk]] byggdes i Norrland sedan 1600-talet, vilket gav upphov till ett stort antal [[bruksort]]er. De flesta bruk försörjdes med malm från [[bergverk]] i andra delar av landet, exempelvis [[Bergslagen]]. [[Brukspatron]]er byggde [[herrgårdar]] på flera av orterna. Det första bruket som erhöll privilegier i Gästrikland var [[Järbo]] i dagens [[Sandvikens kommun]], 1637. Först i Hälsingland var [[Ljusne]] 1653, i Medelpad [[Galtströms bruk]] 1673, i Ångermanland [[Graninge bruk|Graninge]] 1673, i Norrbotten [[Melderstein]] 1738 och i [[Bruksindustrin i Västerbotten|Västerbotten]] [[Robertsfors bruk|Robertsfors]] 1758.<ref name=harmen>[http://www.genealogi.se/harmens.htm Harmens register över bruk i Sverige och Finland -1800], version från 21 februari 2006.</ref> 

[[Härnösands gymnasium]] grundades 1658, bland annat i syfte att utbilda samisktalande präster, och [[Vasaskolan, Gävle|Gefle gymnasium]] 1669. Den första norrlänning som blir medicine doktor var [[Nils Gissler]] 1744, som blev [[provinsialläkare]] i Härnösand 1762.<ref>{{runeberg.org|nfbi|0629.html Gissler, Nils}}</ref> 1767 byggdes Gävle lasarett, 1785 [[Gamla lasarettet, Umeå|lasarettet i Umeå]] och 1788 uppfördes Härnösands lasarett.

De norrländska landskapen drabbades särskilt hårt under [[nödår]]en 1696–97, då tidig frost förstörde en stor del av skörden.<ref>[http://www.farfarsfarfar.se/missvaxt.html Missväxt och nödår i Sverige]</ref>

=== Senmodern tid (1789–nutid) ===
[[Fil:Starvation image from Fäderneslandet 1867.jpg|mini|Illustration av [[missväxtåren 1867–1869]] i Norrland. En moder ligger döende medan sonen äter på en känga och en man täljer bark från trädet utanför (ur tidningen [[Fäderneslandet]] 1867).]]

====Finska kriget====
Vid [[finska kriget]] 1809 vann ryssarna hela Finland. De intog också en del av norra Sverige, inklusive Skellefteå och tillfälligt [[Umeå]], vars befolkning drabbades hårt tills ryska trupper tvingades [[Träffningen vid Ratan|retirera i Ratan]]. Krigets sista strid, [[slaget vid Piteå]], vanns av ryssarna. Efter [[freden i Fredrikshamn]] 1809 behöll ryssarna Finland inklusive [[Österbotten (historiskt landskap)|Österbotten]], [[finska Västerbotten]] och [[finska Lappland]], det vill säga de delar av dåvarande Västerbotten och Lappland som är belägna öster om [[Torne älv|Torne]]-[[Muonioälven|Muonio]]-[[Könkämäälven|Könkämä]] älv.<ref>[http://www.alltomhistoria.se/artiklar/nar-ryssarna-intog-norrland/ När ryssarna intog Norrland] {{Wayback|url=http://www.alltomhistoria.se/artiklar/nar-ryssarna-intog-norrland/ |date=20150701143136 }}, Allt om historia 5 aug 2011</ref>

====Missväxt, sjukdom och emigration====
Under [[missväxtåren 1867–1869]] medförde en serie misslyckade skördar under flera år att förråden tog slut och den fattiga befolkningen, främst i Norrland, dog i tusental, främst till följd av sjukdomar på grund av undernäring.<ref>Herman Lindqvist, ''Historien Om Sverige. 8: Ånga och dynamit'', 1999: "Många tusen svenskar avled av umbärandena och många tusen drevs ut på vägarna som tiggare. Dödligheten för hela befolkningen blev tjugotvå promille, så hög dödlighet har sedan dess aldrig registrerats på ett år."</ref> Tiggeriet blev mer utbrett under perioden, och många norrlänningar flyttade till andra platser, främst inom Norden. Omfattande välgörenhetsinsamlingar genomfördes, men kom sällan de fattigaste till godo.

Den aggressiva variant av [[Polio]] som senare spreds över världen rapporterades första gången 1881 bland barn i Umeå, och kort därefter i Stockholm. Mycket tyder på att viruset föddes i Norra Sverige.<ref>[http://www.popularhistoria.se/artiklar/polio-spred-skrack-i-sommaridyllen/ Polio spred skräck i sommaridyllen], Populär historia 25 maj 2001</ref>
 
I synnerhet i Norrbotten rapporterades missväxt 1902, med risk att kreaturen skulle svälta ihjäl. Välgörenhetsinsamlingar anordnades i södra delen av Sverige.<ref name=Dahlberg/> [[Emigrationen från Sverige till Nordamerika|Emigrationen till Amerika]] når en topp året efter. I Norrland åkte många via Trondheims hamn till England, och vidare över Atlanten. Norrlandslänen hade före sekelskiftet inte sett samma massutvandring som andra delar av landet beroende på att regionen - liksom Amerika - höll på att koloniseras och industrin expanderade. I kölvattnet på [[Storstrejken i Sverige 1909|storstrejken]] tog emigrationen ny fart 1909 till 1911. Emigrationen skedde även till Sydamerika, inte minst från Norrbotten. Sjukdomar under resan, klimatet och emigrerande gruvarbetarfamiljers brist på jordbrukserfarenhet innebar katastrof för flera av familjerna. Några begärde hjälp av svenska staten att repatrieras.<ref>''[https://popularhistoria.se/artiklar/svenskar-i-sydamerika Svenskar i Sydamerika]'', Populär historia 2011-12-02</ref> 

Norrland, främst inlandet, var den landsdel som drabbades hårdast av [[Spanska sjukan]] 1918–1920, där Jämtlands län var det län som hade högst andel döda och Arjeplogs kommun hade den största andelen döda i Sverige med cirka tre&nbsp;procent av kommuninvånarna.<ref name=bylesjo2003/>

====Industrialisering====
[[Fil:Malmberget 1890-t Åberg.JPG|miniatyr|vänster|[[Gruvarbetare]] vid [[Malmberget]], Lappland, på 1890-talet.]]
[[Fil:Nils Holgersson band 2-Sandvikens järnverk.jpg|miniatyr|[[Sandvikens jernverk]], Gästrikland (fotografi i ''Nils Holgerssons underbara resa'', 1908.)]]
[[Fil:Nils Holgersson band 2-Timmerkoja vintertid.jpg|miniatyr|vänster|[[Skogsarbete|Skogsarbetare]] vid timmerkoja i Mellannorrlands inland (ur ''Nils Holgerssons underbara resa'', 1908).]]
[[Fil:22juni1888 Sundsvall. 3 dagare senare 1981 Sundsvalls museums arkiv.JPG|miniatyr|[[Sundsvallsbranden]] (bilden) är den största branden i Sveriges i historia, och inträffade samma dag som [[Umeå stadsbrand]], den 25 juni 1888.]] 
[[Fil:Nils Holgersson band 2-Sågverk på Alnön.jpg|miniatyr|vänster|Sågverk på [[Alnön]], Medelpad (ur ''Nils Holgerssons underbara resa'', 1908.)]]
[[Fil:Finnforsens kraftstation barse09.jpg|miniatyr|[[Byggnadsminnen_i_Skellefte%C3%A5_kommun#Finnforsens_gamla_kraftstation|Finnforsens gamla kraftstation]] i Skellefteälven invigdes 1908 och är ett av de äldsta vattenkraftverken i Norrland.]]

Skogslänens tillgång till barrskog och långa älvar möjliggjorde [[flottning]] av virke från inlandet till kustnära sågverk. [[Vattensåg]]ar hade byggts av kronan vid norrländska vattendrag sedan 1570-talet<ref name="Kronosåg">[[Nils-Johan Tjärnlund]], [http://www.nilsjohantjarnlund.se/sidor/fanns-en-kronosag-i-sallyhill.aspx Fann det en kronosåg i Sallyhill?]. Ur Sundsvalls Tidnings läsarfrågor om Medelpads historia, läst 2015-06-20</ref>, och kom att dominera mellannorrlands kustlandskap på 1800-talet. Lagar om flottning hade införts på 1700-talet i fiskeristadgarna. För att bereda en flottled förbi Storforsen fick [[Magnus Huss]] från Sundsvall i uppdrag att genomföra sprängningar i en rullstensås, som visade sig vara för porös för att motstå vattentrycket. Den [[6 juni]] [[1796]] slutade det hela med en av Skandinaviens största [[naturkatastrof]]er, när [[timmerränna]]n skar genom grusåsen och hela [[Ragundasjön]] på endast fyra timmar tömdes på allt sitt vatten, varvid vattenfallet [[Gedungsen]] torrlades och förvandlades till [[Döda fallet|Döda Fallet]], en [[flodvåg]] sköljde utmed Indalsävens dalgång ända ned till kusten och [[Indalsälven]]s sträckning förändrades i såväl Jämtland som Medelpad.

Sveriges första storindustriområde<ref name=Industria/> uppstod när hundratals [[ångsåg]]ar byggdes längs Mellannorrlands kust, varav den första startades i [[Tunadal]] i [[Sköns socken]] 1849.<ref>Lasse Cornell, ''Sundsvallsdistriktets sågverksarbetare 1860-1890: arbete levnadsförhållanden rekrytering'', Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 1982. "År 1849 anlades, som ovan nämnts, i Tunadal Sveriges första ångsåg. Denna följdes snart av flera. Mons ångsåg kom till 1851 och Vifsta varfs 1852."</ref> [[Sågverkssamhälle]]nas snabba tillväxt gjorde att den ursprungliga lokalbefolkningen kunde fortsätta att ägna sig åt jordbruk, utan istället rekryterades ett stort antal sågverksarbetare från andra regioner, exempelvis Värmland, Norrbotten och Finland. Mellannorrlands kustområde kallades "lilla Amerika", därför att människor valde mellan att flytta dit eller att emigrera till USA.<ref name=Industria>Industria, Volume 56, 1960, sid 20: "Till »lilla Amerika» som Sundsvalls sågverksdistrikt också kallades invandrade i stället folk från skilda delar av landet. ... Med Sundsvall som centrum uppstod här landets första storindustriområde"</ref> Under år 1890 stod [[skogsnäring]]en för 40&nbsp;procent av Sveriges andel i exporten. Åren 1900 - 1920 ökade papper och [[pappersmassa]] sin andel av Sveriges export, från runt 8&nbsp;procent till nära 40&nbsp;procent.<ref>''Samhälle.nu – Samhällskunskap för gymnasiet BC'', Natur och Kultur. 2004. Kap. 6 – "Sveriges utrikeshandel under 150 år" s. 134 - 157.</ref> 

[[Träpatron]]er byggde upp stora kapital, och byggde [[herrgård]]ar och [[slott]], men skogsbolagen åverkade kronans skog, kallat [[baggböleri]], ett ord som senare även kom att avse anklagelser om köp av skog av inlandets bönder med ohederliga metoder.<ref name="NU baggböleri">{{bokref |redaktör=Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore |titel=[[Norrländsk uppslagsbok]]: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 1, [A-Gästg] |år=1993|sid=53 |utgivare=Bra böcker |utgivningsort=Höganäs |språk=swe |isbn=91-7133-187-5 |libris=1610871}}</ref> Träpatronerna och andra näringsidkare kom i konflikt med arbetarna, och fick då stöd av militär, exempelvis vid [[Sundsvallsstrejken]] 1879, [[Seskarö-upproret|hungerupproret i Seskarö]] i Haparanda 1917 och händelserna i [[Ådalen 1931]] då deltagare i ett demonstrationståg sköts ihjäl och skadades. Flottningen kom under 1960-1970-talen att ersättas av [[lastbil|timmerbilstrafik]].

Malmbrytningen i [[Malmberget]] i [[Gällivare kommun]] inleddes 1741, men kom igång på allvar i samband med att järnvägen [[Malmbanan]] år 1902 satte hamnarna i [[Narvik]] och [[Luleå]] i förbindelse med malmfälten i Malmberget såväl som [[Kiirunavaara]] i [[Kiruna kommun]], båda i Lappland. På 1920-talet upptäcktes ett värdefullt malmområde med höga halter guld, silver och koppar i [[Boliden]], som ligger i det [[sulfidmalm]]srika [[Skelleftefältet]] i Västerbotten. Hanteringen av den speciella malmtypen, som bland annat innehåller [[arsenik]], utvecklades och förfinades i [[Rönnskärsverken]]. Nya gruvor öppnades efter hand, och tillsammans med smältverk och transporter bidrog de till ett starkt industriellt uppsving i skellefteåregionen under 1930- och 1940-talet.<ref name="NU Norrland"/>

====Infrastruktur====
Som beskrivits ovan antyder uppgifter i Hälsingelagen ett framväxande system av farleder och vägar under 1300-talet, men fram till 1600-talet skedde nästan alla transporter via vattendragen, antingen med båt eller på vintervägar på isen, vilket begränsade resandet till vissa perioder. Under sommaren var ridvägar och gångstigar det enda farbara på land. Ridvägarna gick över höjder och längs vattendelare för att undvika vattendrag och minimera behovet av broar. På vintrarna kördes särskilda vintervägar upp förbi backiga avsnitt. Vagnar och kärror på vägarna blev inte vanliga på vägarna i Norrland förrän på 1600-talet.<ref name="NU Norrland"/>

Norrstigen, senare kallad Kustlandsvägen, gick mellan kyrkplatserna utmed Norrlandskusten, och den var sannolikt lika gammal som dessa. Fram till början av 1600-talet var den en ren ridväg, men förbättrades sedan etappvis från söder till norr så att det gick att köra vagnar. De större älvarna korsades med färja medan mindre vattendrag fick träbroar. Under samma tid färdigställdes flera vägar i det inre av Gästrikland och Hälsingland.<ref name="NU Norrland"/>

Bland de tidiga tvärgående förbindelserna är de medeltida pilgrimslederna genom Härjedalen och Jämtland, [[postrodden]] över [[Kvarken]] samt ett flertal längre vintervägar i bland annat Hälsingland och Norrbotten.<ref name="NU Norrland"/> Marknadsresor vintertid till bland annat [[Uppsala]], [[Falun]], [[Røros]], [[Levanger]] och [[Trondheim]] skedde i kolonner, så kallade [[Forkörning|foror]].<ref name="NU Norrland"/>

Under 1700-talet fortsatte arbetet med vägarna, även om det dröjde till slutet av 1700-talet innan några av de inre kustsocknarna i Övre Norrland fick körväg. Vid denna tid genomfördes även ett antal större brobyggen, i Jämtland en bro över [[Järpströmmen]] 1712, en bro över [[Indalsälven]] 1713 och en bro över [[Hårkan]] 1732. I Västerbotten byggdes [[Lejonströmsbron]] över [[Skellefte älv]] 1737. Från mitten av 1700-talet började man uppföra stenbroar över mindre vattendrag, först och främst i de södra norrlandslänen. Ett exempel är [[Gustavsbron]] över [[Gavleån]] 1772.<ref name="NU Norrland"/>

1800-talets folkökning ledde till ökat vägbyggandet i Norrland. 1841 bildades [[Kongliga styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader]] och statsbidrag utgick därmed till allmänna väg- och brobyggen, vilket gav byggandet extra fart. Av militärstrategiska skäl bekostade staten även en väg av hög standard från Dalarna genom inre Norrland till finska gränsen vid [[Karungi]]. Vissa byar bröt även körvägar till närmaste flottbara vattendrag för [[Tjärflottning|flottning av tjärtunnor]].<ref name="NU Norrland"/>

De första nord-sydliga järnvägarna som förband Norrland med södra Sverige var sträckan [[Uppsala-Gävle Järnväg]] invigd 1874, [[Norra stambanan]] Gävle–Ånge 1881, och [[Stambanan genom övre Norrland]] Ånge–Boden 1894, förlängd med [[Haparandabanan]] 1915. Norr om Gävle förlades dessa i inlandet av militärstrategiska skäl - banan var svårare att angripa där - och kompletterades med tvärbanor. Detta förorsakade långa färdtider mellan de kustnära norrländska städerna. [[Ostkustbanan]] från Stockholm förlängdes därför med sträckan Gävle-Härnösand 1927. [[Höga kusten]] var ett hinder för kustnära trafik ända till 2010, då Ostkustbanan utökades med [[Botniabanan]] Härnösand-Umeå.<ref>[http://www.trafikverket.se/Museer/Sveriges-Jarnvagsmuseum-Gavle/Samlingar--kunskap/Trafikhistoria/Jarnvagshistoria/Jarnvagens-historia---ar-for-ar/1800-talet/ Järnvägens historia år för år] {{Wayback|url=http://www.trafikverket.se/Museer/Sveriges-Jarnvagsmuseum-Gavle/Samlingar--kunskap/Trafikhistoria/Jarnvagshistoria/Jarnvagens-historia---ar-for-ar/1800-talet/ |date=20141014192339 }}, Trafikverket, 2011-04-07</ref>

Höga kusten har även utgjort en utmaning för vägbyggen. Under byggandet av den första [[Sandöbron]] 1939 störtade gjutformen för spannet samman, och 18 arbetare förolyckades.<ref>[http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=5560088 När Sandöbron över Ångermanlandälven rasade], Sveriges radio 15 juni 2013</ref>

[[Härnösand]] fick som första stad i Sverige elektrisk gatubelysning år 1885,<ref>[http://www.tekniskamuseet.se/elkraft/vattenkraftverken/kommunala/gadea.htm Gådeå kraftstation] {{Wayback|url=http://www.tekniskamuseet.se/elkraft/vattenkraftverken/kommunala/gadea.htm |date=20150623011727 }}, Tekniska museet, läst 20 juni 2015</ref> 6 år efter världens första elektriska gatubelysning.<ref>Edward J. Covington [{{webbref |url=http://home.frognet.net/~ejcov/jwswan.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-10-16 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110510005841/http://home.frognet.net/~ejcov/jwswan.html |arkivdatum=2011-05-10 }} "Sir Joseph Wilson Swan". home.frognet.net. Nedladdad 16 October 2010.</ref> Under 1900-talets första hälft byggdes vattenturbiner i ett stort antal norrländska älvar och vattendrag, som kom att dominera svensk [[vattenkraft]]. Se statistik [[#Älvar och vattenkraft|ovan]]. Elintensiv industri har under 1900-talet förlagts till Norrland, till följd av god tillgång till elkraft till lågt pris. [[Striden om Vindelälven]] 1962 blev en vändpunkt för utbyggnaden av fler älvar. Fyra nationalälvar, [[Kalix älv]], [[Torne älv]], [[Piteälven]] och [[Vindelälven]], liksom en rad andra älvsträckor och åar, är genom riksdagsbeslut skyddade från vidare utbyggnad.

Sundsvall blev tidigt huvudort för [[Televerket|Kongliga Telegrafverkets]] stamnät i Norrland. Sundsvalls telegrafstation öppnade 1856.<ref>{{Webbref|url=http://minnen.sundsvall.se/kommunikationer/telegraf.4.461a4d4d109f4468cd980002984.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-06-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150630103006/http://minnen.sundsvall.se/kommunikationer/telegraf.4.461a4d4d109f4468cd980002984.html |arkivdatum=2015-06-30 }} Telegrafstation], Sundsvallsminnen.</ref> [[Rikstelefon]]nätet satte Härnösand i förbindelse med Stockholm och Malmö 1889.<ref>[http://runeberg.org/nfch/0380.html Telefon],  	Nordisk familjebok / Uggleupplagan 1919.</ref> Sundsvalls lokala telefonnät automaticerades redan 1926.

====Högre utbildning====
År 1842 startade ett [[folkskoleseminarium]] och [[Navigationsskolan i Härnösand]].<ref>Alf Gunnmo, [https://www.miun.se/siteassets/ovriga/generellt/historik/mitthogskolan-10-ar.pdf Mitthögskolan 10 år], 2003</ref> Folkskollärarseminarier inrättades 1879 i Umeå (enbart för kvinnliga studenter) och 1907 i Luleå.<ref>Beata Losman [http://xml.ra.se/Forvaltningshistorik/19_Skola.htm Förvaltningshistorik: Allmän skola], Riksarkivet juni 2005</ref> Samtliga var [[läroverk]]sstäder sedan tidigare. Ur dess institutioner för [[högre utbildning]] utvecklades med tiden [[Umeå universitet]] (grundat 1965), [[Luleå tekniska universitet]] (grundat 1971 som Högskolan i Luleå, universitet 1997) och [[Mittuniversitetet]] (universitetsstatus 2005).

====Folkrörelser====
I industrialiseringens spår följde utveckling av starka [[folkrörelse]]r i Norrland, först frikyrkliga väckelserörelser och senare bland annat arbetarrörelse. 

De [[frikyrka|frikyrkliga]] [[väckelserörelsen|väckelserörelserna]] följde ofta i industrialiseringens spår i synnerhet längs med mellannorrlands kust, medan de inomkyrkliga väckelserörelserna (EFS och Laestadianism) följde i nykoloniseringens spår i Norra norrland. Stugmöten utan prästs medverkan var förbjudet i Sverige enligt [[konventikelplakatet]], med undantag för 1800-talets byabön ledd av bonde som var bönpräst i nykoloniserad norrländsk glesbygd. Många norrländska bönpräster blev sedermera lekmannapredikanter eller ordförande i [[Evangeliska Fosterlandsstiftelsen|EFS]]-församlingar, och byabönen fick betydelse för norrländsk väckelse.<ref>{{bokref |efternamn=Hansson |förnamn=Sven |redaktör=Egil Johansson |titel=SCRIPTUM NR 41: Byabön och bönbyar i gamla Ume socken |url=http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:379908/FULLTEXT01 |format=PDF |hämtdatum=13 november 2012 |serie=Rapportserie |år=1996 |månad=maj |utgivare=Forskningsarkivet vid Umeå Universitet |utgivningsort=Umeå |issn=0284-3161 |sid=35}}</ref> EFS-församlingar blev således särskilt stora i norra Ångermanland och Västerbotten. Samerna kristnades inte förrän sent i historien, främst genom 1800-talets norrländska [[Laestadianism]], trots många tidigare försök. Leastadianismen blev även vanlig bland [[tornedalingar]].

Väckelserörelserna blev däremot inte särskilt utbredda i Jämtland-Härjedalen, utan regionen har ett högt medlemstal i [[Svenska kyrkan]]. Nära 80&nbsp;[[procent]] i Jämtlands län var medlemmar i kyrkan 2013, vilket är högst andel i landet<ref>[http://op.se/lanet/ostersund/1.6092582-jamtarna-ar-mest-kyrkliga Östersundsposten] Läst 2014-03-14.</ref>

Arbetarrörelsen i Norrbotten blev särskilt radikal, där [[vänsterpartiet|SKP]] värvade många medlemmar. På 1920- och 30-talen emigrerade de så kallade [[Kirunasvenskarna]] främst från Norrbotten till [[Sovjetunionen]] för att bidra till kommunismens införande, varav flera internerades och avrättades under Stalins utrensningar.  På det [[Interneringsläger i Sverige under andra världskriget|svenska interneringslägret]] [[Storsien]] utanför Kalix tvingades omkring 300–370 [[kommunist]]er, [[syndikalist]]er, [[pacifist]]er och radikala socialdemokrater att bygga vägar under vintern 1939–1940,<ref>{{bokref |författare=[[Gunnar Kieri]]|titel=Första arbetskompaniet Storsien |år=1985 |isbn=91-7014-190-8 |edition=3., omarb. och utvidgade uppl.}}</ref><ref>{{bokref |författare=[[Karl Molin]] |titel=Hemmakriget: om den svenska krigsmaktens åtgärder mot kommunister under andra världskriget |år=1982 |utgivare=Tiden |isbn=91-550-2785-7}}</ref> med hänvisning till rikets säkerhet. [[Attentatet mot Norrskensflamman]] 1940 ledde till fem döda och fem skadade. Attentatet utfördes av fem militärer, en [[stadsfiskal]] och en journalist. Orsaken var den [[Förföljelser av kommunister i Sverige under andra världskriget|antikommunistiska hetsstämning]] som följde på tidningens (och hela [[vänsterpartiet|SKP:s]]) ställningstagande mot Finland (och Tyskland) och för Sovjetunionen under [[finska vinterkriget]].

====Arbetsmarknadspolitik====
Innan 1900-talets mitt syftade statlig skatte-, bidrags- och [[arbetsmarknadspolitik]] till att styra flyttströmmar till Norrland och stimulera näringslivsinvesteringar, och därefter till att styra flyttströmmar från Norrland, och fortfarande stimulera näringslivet. Efter 1930-talet har regionen uppvisat långsammare befolkningsutveckling än landet i övrigt, och efter år 1960 har befolkningsutvecklingen totalt sett varit negativ.<ref name=regionfakta/> Majoriteten av Norrlands kommuner, liksom småkommuner över hela Sverige, har sedan dess drabbats av [[glesbygdsavfolkning]]. Ifrågasättande av nyttan med 1950- och 1960-talens [[flyttlasspolitik]] och avfolkning av inlandet kan ha förorsakat en temporär nedgång i skogslänens utflyttningstal under 1970- och 80-talen, vilket också sammanföll med en viss utflyttning från städer till landsbygd, kallad [[gröna vågen]].<ref>Christer Lund, ''[http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:305795/FULLTEXT01.pdf#page=95 Arbetskraftens rörlighet och arbetsmarknadens institutioner i Sverige 1850-2005]'', [[ITPS]] rapport A2005:016 "Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt", sid 49.</ref> Norrbotten har dock haft tillväxt som varade fram till sekelskiftet,{{förtydliga|vilket?|datum=2017-07}} och Västerbotten har tillväxt än idag.{{Källa behövs|datum=2017-07}}

En positiv befolkningsutveckling finns endast på vissa högskoleorter längs med kusten, samt några orter nära norska gränsen som försörjer sig på [[turism|besöksnäringen]]. Det exportberoende näringslivet karaktäriseras av tillväxt, inte minst i Norrbottens län på 00-talet, men är konjunkturkänsligt,<ref name="Norrbotten samhällsekonomin"/> vilket bland annat 1800-talets [[bruksdöden|bruksdöd]] och 1970-talets [[stålkrisen|stålkris]] visar. 

På senare år har många statliga bidrag ersatts av det [[kommunala utjämningssystemet]]<ref name="CERUM">[http://www.cerum.umu.se/digitalAssets/45/45894_det-kommunalekonomiska-utjmningssystemet1.pdf Det kommunalekonomiska utjämningssystemet - Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknader] {{Wayback|url=http://www.cerum.umu.se/digitalAssets/45/45894_det-kommunalekonomiska-utjmningssystemet1.pdf |date=20150620184005 }}, CERUM Report Nr 23/2010.</ref> och [[Europeiska unionens strukturfonder|EU:s strukturfonder]]. En rad statliga myndigheter och verk har utlokaliserats från Stockholm till olika orter i Norrland, främst under 1960- och 70-talen.<ref>[http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Utlokalisering-av-statliga-ver_GN02N314/?text=true Utlokalisering av statliga verk och myndigheter], Motion 1999/2000:N314</ref>

==Bruttoregionprodukt==
Statistik finns som visar att skogslänen (Norrland samt Värmlands och Dalarnas län), där 17,9&nbsp;procent av Sveriges befolkning bor, har en [[bruttoregionprodukt]] (BRP - mätt i löneinkomster) på 16,6&nbsp;procent av Sveriges [[Bruttonationalprodukt|BNP]], men att så mycket som 41,6&nbsp;procent av Sveriges produktion från näringsgrenen jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske härrör från regionen, liksom 34,4&nbsp;procent av Sveriges energiproduktion, 22,6 procent av varuproduktionen, och 20,3 procent av Sveriges gruvproduktion, mineralutvinnings- och tillverkningindustri (2008).<ref name=BRP>[https://archive.is/20120909013050/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____45104.aspx (BRP), sysselsatta och löner (ENS95) efter region (riksområde) och näringsgren 2008], SCB 2010-12-22.</ref>{{inaktuell mening|Mer än 10 år gammal statistik|datum=2019-08}} 

Norrbottens län hade högst varuproduktion per capita i landet, och näst högst BRP per capita.<ref name="Norrbotten samhällsekonomin">[https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6ae610001636c9c68e516232/1527239168770/rapport-norrbottens-roll-i-samhallsekonomin-KLAR.pdf Rapport norrbottens roll i samhällsekonomin], Länsstyrelsen 2014, sid 22-23</ref> Den kommun i Sverige som har i särklass högst BRP per capita är [[Jokkmokk]] (2008).<ref>[http://www.regionfakta.com/Norrbottens-lan/Regional-ekonomi/BRP-per-invanare-kommun/ Regionfakta: BRP per invåndare och kommun 2008]</ref>{{inaktuell mening|Mer än 10 år gammal statistik|datum=2019-08}}
[[Fil:Norrlandsflaggan.svg|miniatyr|Inofficiell [[Landskapsflagga|Norrlandsflagga]], korad i en tävling i tidningen [[Året Runt]] 1992.<ref>''Norrlands flagga var först en familjeflagga'', Bohusläningen 2005-05-19.</ref> [[Norrlandsförbundet]] valde emellertid en flagga med gult kors mot grön botten redan på tidigt 1970-tal, identisk med Ölands [[landskapsflagga]] som togs fram vid ungefär samma tid.]]

== Norrländsk identitet och kulturell särart ==
I motsats till Svealand ([[svear]]) och Götaland ([[götar]] och [[gutar]]) är Norrland den enda av Sveriges landsdelar som inte grundar sig på någon [[folkstam]]s ursprungliga utbredning (om inte [[samer]], [[hälsing]]ar och möjligen [[kväner]] räknas som folkstammar). Ändå diskuteras förekomsten av en norrländsk identitet och [[folksjäl]] i litteratur, forskning och regionalpolitik avsevärt oftare än en svealändsk eller götaländsk identitet, inte minst på senare tid i samband med diskussioner om en stor [[Region Norrland]]. En del människor som bor i norra Sverige känner sig som norrlänningar parallellt med att man har en landskapsidentitet, medan man i södra Sverige har sin regionala identitet enbart i landskap och län men inte landsdelar.<ref>[https://archive.is/20120524184429/http://www.sr.se/Jamtland/nyheter/artikel.asp?artikel=3248142 Sveriges Radio P4 Jämtland: ”Den norrländska identiteten är stor”] Intervju med professor [[Anders Lidström]]</ref> Omkring 79 procent av befolkningen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, och 70 procent av befolkningen i Jämtlands län, har identitet som norrlänningar.<ref>Kerstin Westin, [http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A511231&dswid=8851 ”Hemma i Norrland – om identitet och samhörighet”], Umeå universitet 2012, s. 134</ref> Begreppet ''norrlänning'' används såväl som självepitet, inte sällan med stolthet, som av människor från andra landsdelar.

''Norrlänning'' och ''norrländsk'' som begrepp kritiseras emellertid för att inbjuda till allt för stora generaliseringar kring kulturella särdrag.<ref>Litteraturforskaren [[Anders Öhman (professor)|Anders Öhman]] i tidningsartikeln ''[http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=3584978 Ordets makt]'' ([[Norrländska Socialdemokraten]]): ”Det är hemskt vanligt att klumpa ihop norrlänningar och regionen Norrland till något enhetligt.”</ref> Det förekommer att personer med rötter i Norrland inte vill bli kallade norrlänningar därför att man har sin identitet i en mindre region,<ref>Kåseri av Michael Leijnegard: ''[https://web.archive.org/web/20060915071712/http://www.umu.se/infoenheten/umu_internt/aktum/arkiv_2004/aktum_extra_hosten_2004.pdf Det finns inga norrlänningar!]'' {{pdf}}, ''Aktuellt vid Umeå universitet'', hösten 2004, s.&nbsp;32: ”Orsaken till att jag vägrar vara norrlänning är att jag är västerbottning och vet hur stora skillnader det finns bara inom den gränsen.”</ref> eller därför att man uppfattar uttrycket som en [[stereotyp]].

Begreppet ''norrlänning'' har gett upphov till den mindre vanliga [[antonym]]en ''[[sörlänning]]''<ref>{{SAOB|ord=sörlänning|år=2002}}</ref>, som främst används inom Norrland, ibland [[pejorativ]]t, men även som självepitet av människor som bor i Norrland men har rötter i södra Sverige.

=== Norrländska mål ===
{{Fördjupning|Norrländska mål}}
[[Fil:Norrlandsmal.png|miniatyr|Norrländska dialektområden.<ref name="NU Norrland/språk" /><ref>''Övre Norrlands bygdemål''</ref>|class=mw-halign-upright]]

''Norrländska'' är inte en specifik eller enhetlig [[dialekt]], utan en grupp besläktade [[svenska dialekter]]. Det [[norrländska mål|norrländska dialektområdet]] innefattar Norrland utom [[Gästrikland]] och södra [[Hälsingland]] (där [[uppländska]] mål talas, ingående i [[svealandsmål|svealändska dialektområdet]]). En alternativ gräns mellan det norrländska och uppländska dialektområdet är [[Medelpad]]s sydgräns.<ref name="Norrländska och nusvenska">{{bokref |efternamn=Dahlstedt |förnamn=Karl-Hampus |titel=Norrländska och nusvenska: tre studier i nutida svenska |år=1971 |utgivare=Studentlitt. |utgivningsort=Lund |språk=swe |isbn=91-44-07961-3 |libris=7276064}}</ref> Genuina dialekter i [[Härjedalen]] och nordvästra [[Jämtland]] ([[Frostvikens socken]] med centralort [[Gäddede]]) räknas inte heller till norrländska mål, utan är varianter av den norska dialekten [[trönderska]]. Även de övriga Jämtmålen  uppvisar släktskap med den trönderska dialekten.<ref>{{Webbref|url=https://www.sprakradet.no/Vi-og-vart/Publikasjoner/Spraaknytt/Arkivet/2005/Spraaknytt_3_2005/Jemtsk_og_troendersk/?fbclid=IwAR1XmW0kTdaNrCtUStfiyp2yvjq_IqObDqqxL1XIqbAEnB8Lc_m8N4ok6K4|titel=Jemtsk og trøndersk – to nære slektningar|hämtdatum=2018-11-06|verk=Språkrådet|språk=no}}</ref> I delar av Norrland talas sedan lång tid tillbaka dessutom [[finsk-ugriska språk]] såsom [[nordsamiska]] och [[sydsamiska]], samt [[tornedalsfinska]] och andra [[meänkieli]]dialekter. 

Exempel på gemensamma drag i flertalet norrländska mål är:
* försvagad eller bortfallen ändvokal (''kastä'' eller ''kast'' istället för ''kasta'', och ''sitt'' istället för ''sitter''),
* tilljämning eller assimilation av stamvokal efter ändelsevokal (''färä'' istället för ''fara''),
* tjockt l i vissa ord,
* sammansättningar med adjektiv (''långhåre'' istället för ''det långa håret''),
* främre [[sje-ljud]],
* annorlunda betoning av vissa ord (en norrlänning betonar ''Isak'' och ''Internet'' på första ledet och med [[Ordaccent|akut accent]], som på engelska, men uttalar ''Ö-vik'' med [[Ordaccent|grav accent]] med huvudtryck på slutledet, samt ''Maria'' med huvudtryck på mittenledet)
* en rad dialektala ord och uttryck.

==Demografi==
Norrlands [[befolkningstäthet]] är koncentrerad till kusten och större studentstäder. Av Norrlands befolkning bor 63&nbsp;procent i kustkommuner,<ref>723 286 bor i [[lista över Sveriges kommuner|kommuner]] som har havsvattenareal, enligt [http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228185.aspx SCB: ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011”] {{Wayback|url=http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228185.aspx |date=20120402175155 }} (SCB) och [http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls SCB: ”Kommunarealer den 1 januari 2012”] {{Wayback|url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls |date=20120607221233 }} (Excel). Läst 15 mars 2012.</ref> och i Norra Norrland är skillnaden mellan kust och inland ännu mer påtaglig.

Några variabler av demograﬁsk och socioekonomisk natur har karterats på kommunnivå för att pröva om någon av Norrlandsgränserna kan ses i statistiken. Det mest påtagliga sambandet som hittades var mellan skogslänens gräns och gränsen för [[#Arbetsmarknadspolitik|regionalpolitiskt stöd]], något som kan beskrivas som en sammanvägning av arbetslöshet, befolkningstäthet med flera variabler.<ref name="Norrlandsgränsen"/> Att leva tillsammans utan att vara gift är mycket vanligare norr om [[fäbodgränsen]] än söder, redan innan [[sambo]] blev vanligt på 1970-talet i resten av landet, och längre tillbaka i tiden jämfördes så kallade [[Stockholmsäktenskap]] med de många samboförhållandena i norra Sverige.<ref name="Norrlandsgränsen"/><ref name=befolkningsstatistik>[http://www.scb.se/statistik/be/aa9999/2003m00/be90s%C3%859901.pdf Från folkbrist till en åldrande befolkning – glimtar ur en unik befolkningsstatistik under 250 år], Statistiska centralbyrån 1999.</ref> Andelen personer med eftergymnasial utbildning är låg i många Norrländska småkommuner, men detta följer inte någon av norrlandsgränserna, och skiljer sig inte från övriga landet mer än vad som kan förväntas utifrån andelen som bor på studentorter och i större kommuner — dit utbildningen är lokaliserad och där arbetsmarknaden är differentierad.<ref name="Norrlandsgränsen"/>
 
Andelen män och andelen personer över 65 års ålder är avsevärt högre i Norrlands inlandskommuner än i övriga landet, men låg på större studentorter. [[Övertorneå kommun|Övertorneå]] är den kommun i Sverige som har lägst andel kvinnor (47,5&nbsp;procent). [[Bjurholms kommun]] har lägst andel personer i arbetsför ålder (50,6&nbsp;procent i åldern 18–64&nbsp;år). [[Jämtlands län]] är det län som har lägst andel utrikes födda (6,5&nbsp;procent), och [[Ovanåkers kommun|Ovanåker]] den kommun (3,8&nbsp;procent). I Norrlands inland, exempelvis Jämtlands län, är självmordsfrekvensen högre än i landet i genomsnitt. Dock är Västerbotten det län i landet som har lägst självmordsfrekvens, sannolikt till följd av regionens folkrörelsetradition.<ref>[http://www.ltz.se/jamtland/ostersund/jamtland-tvaa-pa-sjalvmordslista Jämtland tvåa på självmordslistan], länstidningen 2012-08-02</ref>
 
===Befolkningsutveckling===
En långsam kolonisationsprocess har gjort att Norrland har uppvisat något snabbare befolkningstillväxt än övriga landet fram till mitten av 1800-talet, och bebyggelsen fick först då sin maximala utbredning. Befolkningsökningen var emellertid avsevärt snabbare än i riket i övrigt under 1800-talets senare decennier fram till 1930-talet, till följd av en omfattande inflyttningsvåg efter skogsindustrins genomslag.<ref name="NU Norrland"/> Under perioden 1960 till 2015 har Norrlands folkmängd sjunkit med 4,4&nbsp;procent. Under samma period steg rikets folkmängd med 31,4 procent. Se även statistik över folkökning och folkmängd för Norrlands [[#län|län]] och [[#växande kommuner|växande kommuner]] nedan.

{{Stapeldiagram
|titel=Befolkningsutvecklingen i Norrland 1749–2015<ref name=regionfakta>Statistiska centralbyrån. Sammanställd på [http://www.regionfakta.com/Norrland/Befolkning-och-hushall/Befolkning/Befolkningsutveckling-1805-2010/ regionfakta], läst 2016-07-29.</ref>
|titelfärg=#DDD
|bredd=650px
|diagrambredd=525px
|vänster1=År
|höger1=Folkmängd
|höger2=Del&nbsp;i&nbsp;rikets folkmängd
|staplar=
{{Pixelstapel 2|1749|#0099FF|{{#expr:143/1212*480}}||142&nbsp;688| 8,3&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1763|#0099FF|{{#expr:169/1212*480}}||168&nbsp;797| 8,6&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1772|#0099FF|{{#expr:180/1212*480}}||179&nbsp;709| 8,8&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1795|#0099FF|{{#expr:229/1212*480}}||228&nbsp;597| 10,0&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1800|#0099FF|{{#expr:239/1212*480}}||239&nbsp;132| 10,2&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1805|#0099FF|{{#expr:244/1212*480}}||244&nbsp;191|10,1&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1810|#0099FF|{{#expr:243/1212*480}}||243&nbsp;408|10,2&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1815|#0099FF|{{#expr:257/1212*480}}||257&nbsp;099|10,4&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1820|#0099FF|{{#expr:273/1212*480}}||273&nbsp;248|10,6&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1825|#0099FF|{{#expr:294/1212*480}}||293&nbsp;630|10,6&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1830|#0099FF|{{#expr:317/1212*480}}||317&nbsp;263|11,0&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1835|#0099FF|{{#expr:334/1212*480}}||333&nbsp;909|11,0&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1840|#0099FF|{{#expr:345/1212*480}}||345&nbsp;372|11,0&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1845|#0099FF|{{#expr:373/1212*480}}||373&nbsp;271|11,3&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1850|#0099FF|{{#expr:398/1212*480}}||398&nbsp;496|11,4&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1855|#0099FF|{{#expr:430/1212*480}}||429&nbsp;749|11,8&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1860|#0099FF|{{#expr:465/1212*480}}||464&nbsp;651|12,0&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1865|#0099FF|{{#expr:503/1212*480}}||502&nbsp;727|12,2&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1870|#0099FF|{{#expr:520/1212*480}}||520&nbsp;293|12,5&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1875|#0099FF|{{#expr:571/1212*480}}||570&nbsp;586|13,0&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1880|#0099FF|{{#expr:629/1212*480}}||628&nbsp;742|13,8&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1885|#0099FF|{{#expr:679/1212*480}}||678&nbsp;980|14,5&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1890|#0099FF|{{#expr:744/1212*480}}||743&nbsp;709|15,5&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1895|#0099FF|{{#expr:789/1212*480}}||789&nbsp;179|16,0&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1900|#0099FF|{{#expr:860/1212*480}}||860&nbsp;254|16,7&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1905|#0099FF|{{#expr:903/1212*480}}||903&nbsp;221|17,1&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1910|#0099FF|{{#expr:945/1212*480}}||944&nbsp;917|17,1&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1915|#0099FF|{{#expr:989/1212*480}}||989&nbsp;479|17,3&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1920|#0099FF|{{#expr:1032/1212*480}}||1&nbsp;0322&nbsp;62|17,5&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1925|#0099FF|{{#expr:1074/1212*480}}||1&nbsp;073&nbsp;860|17,7&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1930|#0099FF|{{#expr:1097/1212*480}}||1&nbsp;096&nbsp;649|17,9&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1935|#0099FF|{{#expr:1122/1212*480}}||1&nbsp;122&nbsp;358|18,0&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1940|#0099FF|{{#expr:1124/1212*480}}||1&nbsp;124&nbsp;158|17,6&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1945|#0099FF|{{#expr:1155/1212*480}}||1&nbsp;155&nbsp;059|17,3&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1950|#0099FF|{{#expr:1186/1212*480}}||1&nbsp;185&nbsp;986|16,8&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1955|#0099FF|{{#expr:1216/1212*480}}||1&nbsp;215&nbsp;607|16,7&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1960|#0099FF|{{#expr:1220/1212*480}}||1&nbsp;220&nbsp;142|16,3&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1965|#0099FF|{{#expr:1194/1212*480}}||1&nbsp;194&nbsp;143|15,4&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1970|#0099FF|{{#expr:1181/1212*480}}||1&nbsp;180&nbsp;660|14,6&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1975|#0099FF|{{#expr:1197/1212*480}}||1&nbsp;196&nbsp;662|14,6&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1980|#0099FF|{{#expr:1208/1212*480}}||1&nbsp;207&nbsp;799|14,5&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1985|#0099FF|{{#expr:1193/1212*480}}||1&nbsp;193&nbsp;212|14,3&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1990|#0099FF|{{#expr:1202/1212*480}}||1&nbsp;201&nbsp;878|14,0&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|1995|#0099FF|{{#expr:1209/1212*480}}||1&nbsp;208&nbsp;866|13,7&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|2000|#0099FF|{{#expr:1168/1212*480}}||1&nbsp;167&nbsp;609|13,1&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|2005|#0099FF|{{#expr:1156/1212*480}}||1&nbsp;156&nbsp;150|12,8&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|2010|#0099FF|{{#expr:1154/1212*480}}||1&nbsp;153&nbsp;719|12,3&nbsp;%}}
{{Pixelstapel 2|2015|#0099FF|{{#expr:1166/1212*480}}||1&nbsp;166&nbsp;199|11,8&nbsp;%}}
}}

==Indelningar==

=== Landskap ===
Finland bröts ur Sverige 1809. Norrbotten har börjat betraktas som eget landskap efter 1810, då Norrbottens län bröts ur Västerbottens län.<ref>{{NE|ord=Norrbotten}}, läst 27 juni 2015</ref> Därefter har Norrland bestått av följande landskap:

{| class="wikitable sortable"
!width="140" align="left"|Landskap
!align="left"|Län
!align="center"|Area<br>(km²)
!align="center"|Folk-<br>mängd{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|ref}}
!align="center"|Inv./<br>km²
|- 
| [[Fil:Lappland vapen.svg|36x36px]] '''[[Lappland, Sverige|Lappland]]'''
| [[Västerbottens län|Västerbottens]]- , [[Norrbottens län|Norrbottens-]] och<br>[[Jämtlands län]]
| align="right" | {{nts|109702}}
| align="right" | {{nts|{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Lappland}}}}
| align="right" | {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Lappland}}/109702 round 1}}}}
|- 
| [[Fil:Norrbotten vapen.svg|36x36px]] '''[[Norrbotten]]'''
| [[Norrbottens län]]
| align="right" | {{nts|26671}}
| align="right" | {{nts|{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Norrbotten}}}}
| align="right" | {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Norrbotten}}/26671 round 1}}}}
|- 
| [[Fil:Västerbottens vapen.svg|36x36px]] '''[[Västerbotten]]'''
| [[Västerbottens län]]
| align="right" | {{nts|15093}}
| align="right" | {{nts|{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Västerbotten}}}}
| align="right" | {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Västerbotten}}/15093 round 1}}}}
|- 
| [[Fil:Ångermanlands vapen.svg|36x36px]] '''[[Ångermanland]]'''
| [[Västernorrlands län|Västernorrlands-]], [[Jämtlands län|Jämtlands-]] och<br>[[Västerbottens län]] 
| align="right" | {{nts|19800}}
| align="right" | {{nts|{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Ångermanland}}}}
| align="right" | {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Ångermanland}}/19800 round 1}}}}
|-
| [[Fil:Jämtlands vapen.svg|36x36px]] '''[[Jämtland]]'''
| [[Jämtlands län|Jämtlands-]], [[Västernorrlands län|Västernorrlands-]] och<br>[[Västerbottens län]]
| align="right" | {{nts|34009}}
| align="right" | {{nts|{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Jämtland}}}}
| align="right" | {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Jämtland}}/34009 round 1}}}}
|- 
| [[Fil:Medelpads vapen.svg|36x36px]] '''[[Medelpad]]'''
| [[Västernorrlands län]] 
| align="right" | {{nts|7058}}
| align="right" | {{nts|{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Medelpad}}}}
| align="right" | {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Medelpad}}/7058 round 1}}}}
|- 
| [[Fil:Härjedalens vapen.svg|36x36px]] '''[[Härjedalen]]'''
| [[Jämtlands län|Jämtlands-]] och [[Dalarnas län]]
| align="right" | {{nts|11954}}
| align="right" | {{nts|{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Härjedalen}}}}
| align="right" | {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Härjedalen}}/11954 round 1}}}}
|-
| [[Fil:Hälsinglands vapen.svg|36x36px]] '''[[Hälsingland]]'''
| [[Gävleborgs län|Gävleborgs-]] och [[Jämtlands län]]
| align="right" | {{nts|14264}}
| align="right" | {{nts|{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Hälsingland}}}}
| align="right" | {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Hälsingland}}/14264 round 1}}}}
|-
| [[Fil:Gästrikland vapen .svg|36x36px]] '''[[Gästrikland]]'''
| [[Gävleborgs län|Gävleborgs-]] och [[Uppsala län]]
| align="right" | {{nts|4181}}
| align="right" | {{nts|{{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Gästrikland}}}}
| align="right" | {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Gästrikland}}/4181 round 1}}}}
|- 
|}
Vatten är ej medräknat i arean.

===Län===
Norrlands statliga förvaltning är idag i stora drag indelad i fem [[Sveriges län|län]], vart och ett med sitt eget [[Sveriges landsting|landsting]]. De fyra nordliga tillhör [[Norra sjukvårdsregionen]], medan Gävleborgs landsting ingår i [[Uppsala-Örebro sjukvårdsregion]].

{|class="wikitable sortable"
|-
! Län !! [[Länsbokstav|Bokstav]]
! [[Länskod|Kod]]
! Yta ([[kvadratkilometer|km²]])
! [[Folkmängd]]
! Inv/km²
! Folkändring<br/>1993–2008<ref name=regional_rakenskaper>[http://www.scb.se/Statistik/NR/NR0105/2008A01/Regionala_rakenskaper_1993_2008__.xls Regionalräkenskaper 1993-2008], SCB 2010-12-14.</ref>{{inaktuell mening|Mer än 10 år gammal statistik|datum=2019-08}}
! [[Residensstad]]
! Inrättat
! Nord/Syd 
|-
| [[Fil:Norrbottens läns vapen.svg|24x24px|Norrbottens läns vapen]] [[Norrbottens län]]
| align=center | BD
| align=center | 25 
| align=right| {{nts|98911}}
| align=right| {{nts|{{Stat/Sverige/Län/Befolkning|Norrbottens län}}}}
| align=right| {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Län/Befolkning|Norrbottens län}}/98911 round 1}}}}
| align=right| -6,4 %
| [[Luleå]]
| 1810
| 1 
|-
| [[Fil:Västerbottens läns vapen.svg|24x24px|Västerbottens läns vapen]] [[Västerbottens län]]
| align=center | AC
| align=center | 24 
| align=right| {{nts|55432}}
| align=right| {{nts|{{Stat/Sverige/Län/Befolkning|Västerbottens län}}}}
| align=right| {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Län/Befolkning|Västerbottens län}}/55432 round 1}}}}
| align=right| +0,4 %
| [[Umeå]]
| 1638
| 2 
|-
| [[Fil:Västernorrlands läns vapen.svg|24x24px|Västernorrlands läns vapen]] [[Västernorrlands län]]
| align=center | [[Y]] 
| align=center | 22 
| align=right| {{nts|21678}}
| align=right| {{nts|{{Stat/Sverige/Län/Befolkning|Västernorrlands län}}}}
| align=right| {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Län/Befolkning|Västernorrlands län}}/21678 round 1}}}}
| align=right| -6,9 %
| [[Härnösand]]
| 1762
| 4 
|-
| [[Fil:Jämtlands läns vapen.svg|24x24px|Jämtlands läns vapen]] [[Jämtlands län]]
| align=center | [[Z]] 
| align=center | 23 
| align=right| {{nts|49443}}
| align=right| {{nts|{{Stat/Sverige/Län/Befolkning|Jämtlands län}}}}
| align=right| {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Län/Befolkning|Jämtlands län}}/49443 round 1}}}}
| align=right| -6,6 %
| [[Östersund]]
| 1810
| 3 
|-
| [[Fil:Gävleborgs län vapen.svg|24x24px|Gävleborgs läns vapen]] [[Gävleborgs län]]
| align=center | [[X]] 
| align=center | 21 
| align=right| {{nts|18191}}
| align=right| {{nts|{{Stat/Sverige/Län/Befolkning|Gävleborgs län}}}}
| align=right| {{formatnum:{{#expr: {{Stat/Sverige/Län/Befolkning|Gävleborgs län}}/18191 round 1}}}}
| align=right| -4,5 %
| [[Gävle]]
| 1762
| 5 
|-
|}
Datum: {{Stat/Sverige/Län/Befolkning|datum}}{{Stat/Sverige/Län/Befolkning|ref}}

===Största kommuner===
Följande fem norrländska kommuner hade störst befolkning den {{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|datum}}:
{| class="sortable wikitable" style="text-align:right; margin-left:-1px"
! style="height: 50px;" | Kod<br/> !! Kommun<br/> !! Län<br/> !! Folkmängd<br/> !! Area<br/> !! Land<br/> !! Sjö<br/> !! Hav<br/> !! Täthet<br/>
|-
| 2480 || align="left" | [[Umeå kommun]] || align="left" | [[Västerbottens län]] || {{Nts|{{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|Umeå kommun}}}} || {{nts|5214.16}} || {{nts|2316.61}} || {{nts|80.13}} ||{{nts|2817.42}} || 54,87
|-
| 2180 || align="left" | [[Gävle kommun]] || align="left" | [[Gävleborgs län]] || {{Nts|{{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|Gävle kommun}}}} || {{nts|3199.84}} || {{nts|1613.37}} || {{nts|169.04}} ||{{nts|1417.43}} || 62,88
|-
| 2281 || align="left" | [[Sundsvalls kommun]] || align="left" | [[Västernorrlands län]] || {{Nts|{{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|Sundsvalls kommun}}}} || {{nts|4444.54}} || {{nts|3189.61}} || {{nts|262.61}} ||{{nts|992.32}} || {{nts|30.99}}
|-
| 2580 || align="left" | [[Luleå kommun]] || align="left" | [[Norrbottens län]] || {{Nts|{{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|Luleå kommun}}}} || {{nts|4953.75}} || {{nts|2094.18}} || {{nts|139.85}} ||{{nts|2719.72}} || 37,17
|-
| 2482 || align="left" | [[Skellefteå kommun]] || align="left" | [[Västerbottens län]] || {{Nts|{{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|Skellefteå kommun}}}} || {{nts|9955.58}} || {{nts|6802.85}} || {{nts|370.12}} ||{{nts|2782.61}} || 10,65
|}

=== Växande kommuner ===
Av Norrlands 54 kommuner är det endast följande tio som har haft en positiv befolkningsutveckling under 25&nbsp;år (1985 till 2010). Sex av kommunerna har förutspåtts en positiv befolkningsutveckling påföljande 25&nbsp;år (2010 till 2035).<ref name=befolkningsprognos>[http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00028/Kommunernas_befolkni_28295a.pdf Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035] {{Wayback|url=http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00028/Kommunernas_befolkni_28295a.pdf |date=20131021162306 }} — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.</ref> : 
{| class="wikitable sortable" style="text-align:right"
!scope="col" |Kommun!!scope="col" |Befolkningsutveckling <br/>1985–2010 (%)!!scope="col" |Prognosticerad befolknings-<br/>utveckling 2010–2035 (%)
|-
|align="left"| [[Umeå kommun|Umeå]] || 36 || 10
|-
|align="left"| [[Åre kommun|Åre]] || 6 || 9
|-
|align="left"| [[Krokoms kommun|Krokom]] || 4 || 7
|-
|align="left"| [[Gävle kommun|Gävle]] || 8 || 6
|-
|align="left"| [[Östersunds kommun|Östersund]] || 5 || 3
|-
|align="left"| [[Sundsvalls kommun|Sundsvall]] || 3 || 1
|-
|align="left"| [[Hudiksvalls kommun|Hudiksvall]] || 1 || -1
|-
|align="left"| [[Luleå kommun|Luleå]] || 13 || -2
|-
|align="left"| [[Piteå kommun|Piteå]] || 5 || -3
|-
|align="left"| [[Haparanda kommun|Haparanda]] || 1 || -10
|}

===Största tätorter===
Följande tio orter hade störst befolkning den 31 december 2017:

{| class="sortable wikitable" style="text-align:right; margin-left:-2px"
! style="height: 50px;" | Tätort !! Kommun !! Folkmängd<br />{{small|(31 december 2017)}} !! Landareal<br>(hektar) !! Täthet<br>(inv./km²) || [[Tätortskod]]
|-
|align="left"|[[Umeå]]||align="left"|[[Umeå kommun]]||{{nts|86311}}||{{nts|3220}}||{{nts|2680}}||8372
|-
|align="left"|[[Gävle]]||align="left"|[[Gävle kommun]]||{{nts|76031}}||{{nts|3975}}||{{nts|1913}}||7076
|-
|align="left"|[[Sundsvall]]||align="left"|[[Sundsvalls kommun]]||{{nts|58248}}||{{nts|4251}}||{{nts|1370}}||7688
|-
|align="left"|[[Östersund]]||align="left"|[[Östersunds kommun]]||{{nts|50960}}||{{nts|3484}}||{{nts|1463}}||8044
|-
|align="left"|[[Luleå]]||align="left"|[[Luleå kommun]]||{{nts|44054}}||{{nts|2706}}||{{nts|1628}}||8724
|-
|align="left"|[[Skellefteå]]||align="left"|[[Skellefteå kommun]]||{{nts|35852}}||{{nts|2482}}||{{nts|1444}}||8312
|-
|align="left"|[[Örnsköldsvik]]||align="left"|[[Örnsköldsviks kommun]]||{{nts|32953}}||{{nts|3309}}||{{nts|996}}||7744
|-
|align="left"|[[Sandviken]]||align="left"|[[Sandvikens kommun]]||{{nts|25577}}||{{nts|1759}}||{{nts|1444}}||7272
|-
|align="left"|[[Piteå]]||align="left"|[[Piteå kommun]]||{{nts|23273}}||{{nts|2352}}||{{nts|989}}||8792
|-
|align="left"|[[Härnösand]]||align="left"|[[Härnösands kommun]]||{{nts|18559}}||{{nts|1121}}||{{nts|1656}}||7500
|}

===Städer===
Följande norrländska orter hade status som [[stad i Sverige|stadskommuner]] innan begreppet stad tappade sin kommunalrättsliga innebörd 1971:

{| class="sortable wikitable"
![[Stad (Sverige)|Stad]]!![[Landskap i Sverige|Landskap]]!![[Sveriges län|Län]] 1970!![[Stadsprivilegier]]/<br/>[[stadskommun]] från
|-
| [[Boden]] || [[Norrbotten]] || [[Norrbottens län]] || [[1919]] 
|-
| [[Bollnäs]] || [[Hälsingland]] ||[[Gävleborgs län]] || [[1942]]
|-
| [[Gävle stad|Gävle]] || [[Gästrikland]] || [[Gävleborgs län]] ||[[1446]]* 
|-
| [[Haparanda stad|Haparanda]] ||[[Norrbotten]] || [[Norrbottens län]] ||[[1842]]
|-
| [[Hudiksvalls stad|Hudiksvall]] ||[[Hälsingland]] || [[Gävleborgs län]] ||[[1582]]
|-
| [[Härnösands stad|Härnösand]] ||[[Ångermanland]] || [[Västernorrlands län]] ||[[1585]]
|-
| [[Kiruna stad|Kiruna]] || [[Lappland, Sverige|Lappland]] || [[Norrbottens län]] ||[[1948]]
|-
| [[Kramfors stad|Kramfors]] ||[[Ångermanland]] || [[Västernorrlands län]] ||[[1947]]
|-
| [[Luleå stad|Luleå]] ||[[Norrbotten]] || [[Norrbottens län]] ||[[1621]]
|-
| [[Lycksele stad|Lycksele]] ||[[Lappland, Sverige|Lappland]] || [[Västerbottens län]] ||[[1946]]
|-
| [[Piteå stad|Piteå]] ||[[Norrbotten]] || [[Norrbottens län]] ||[[1621]]
|-
| [[Sandvikens stad|Sandviken]] || [[Gästrikland]] || [[Gävleborgs län]] ||[[1943]]
|-
|[[Skellefteå stad|Skellefteå]] ||[[Västerbotten]] ||[[Västerbottens län]] ||[[1845]]
|-
|[[Sollefteå stad|Sollefteå]] ||[[Ångermanland]] ||[[Västernorrlands län]] ||[[1917]]
|-
|[[Sundsvalls stad|Sundsvall]] ||[[Medelpad]] ||[[Västernorrlands län]] ||[[1621]]
|-
|[[Söderhamns stad|Söderhamn]] ||[[Hälsingland]] ||[[Gävleborgs län]] ||[[1620]]
|-
|[[Umeå stad|Umeå]] ||[[Västerbotten]] ||[[Västerbottens län]] ||[[1588]]/[[1622]]**
|-
| [[Örnsköldsviks stad|Örnsköldsvik]] || [[Ångermanland]] || [[Västernorrlands län]] ||[[1894]]
|-
| [[Östersunds stad|Östersund]] || [[Jämtland]] || [[Jämtlands län]] || [[1786]]
|-
|}
<nowiki>*)</nowiki> Gävle nämns som stad [[1413]], och räknas till Norrland från 1500-talet.<br/>
<nowiki>**)</nowiki> [[Umeå]] fick stadsprivilegier i ett första försök 1588, men stadsbildningen förverkligades inte. Nya privilegier utgavs 1622.

===Världsarv===
Följande norrländska platser finns på [[Världsarv i Sverige|FN:s världsarvslista]]:<ref>[http://www.raa.se/upplev-kulturarvet/varldsarv/ Världsarv i Sverige], Riksantikvarieämbetet, 2 juni 2014</ref>
* [[Struves meridianbåge]], Norrbottens län
* [[Laponia]], Norrbottens län
* [[Gammelstads kyrkstad]], Luleå, Norrbottens län
* [[Höga kusten]] vid [[Kvarken]], Västernorrlands län
* [[Hälsingegårdar]]na, Gävleborgs län

=== Nationalparker ===
Följande naturområden är skyddade som [[nationalparker]]:<ref>[http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Nationalparker/Hitta-nationalparkerna/ Hitta nationalparkerna], Naturvårdsverket 24 februari 2015</ref>
* Lappland: [[Vadvetjåkka nationalpark|Vadvetjåkka]], [[Abisko nationalpark|Abisko]], [[Stora Sjöfallet]], [[Padjelanta]], [[Sarek]], [[Muddus]], [[Pieljekaise]], [[Björnlandet]]
* Norrbotten: [[Haparanda Skärgård]]
* Ångermanland: [[Skuleskogen]]
* Härjedalen: [[Sonfjället]]

===Kulturreservat=== 
Följande kulturpräglade landskap var skyddade som [[kulturreservat]] (2014):<ref>{{Webbref |url=http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/kulturreservat/forteckning-3/ |titel=Förteckning är kulturreservat, Riksantikvarieämbetet 2015-03-31 |hämtdatum=2015-06-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150630094114/http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/kulturreservat/forteckning-3/ |arkivdatum=2015-06-30 }}</ref>
*Norrbottens län: [[Hanhinvittikko fäbod]], Övertorneå kommun; [[Gallejaur by]], Arvidsjaurs kommun
*Västerbottens län: [[Rörträsk|Rörträsks silängar]], Norsjö kommun; [[Atoklinten]], Storumans kommun; [[Fatmomakke]] kyrkstad, Vilhelmina kommun 
*Västernorrlands län: [[Marieberg, Kramfors kommun|Mariebergs sågverkssamhälle]], Kramfors kommun, [[Lögdö bruk]], Timrå kommun; [[Ulvöarna|Sandvikens fiskeläge]], Örnsköldsviks kommun
*Jämtlands län: Lillhärjåbygget, [[Härjedalens kommun]]
*Gävleborgs län: Västeräng, [[Hudiksvalls kommun]]; Våsbo fäbodar, [[Ovanåkers kommun]]; [[Axmar bruk]], Gävle kommun

== Se även ==
* [[Finlands historia]]
* [[Jämtlands historia]]
* [[Norges historia]]
** [[Norges gränsförändringar]]
** [[Svensk-norska gränsen]]
* [[Sameland]]
* [[Sveriges historia]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references>
* <ref name="SNA-LimesNorrlandicus">{{webbref|url=http://www.sna.se/webbatlas/kartor/kopia/limes_norrlandicus_i_sverige.html |titel=Limes Norrlandicus i Sverige |hämtdatum=16 november 2012 |datum=2000-11-01 |utgivare=Sveriges Nationalatlas |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121114111133/http://www.sna.se/webbatlas/kartor/kopia/limes_norrlandicus_i_sverige.html |arkivdatum=14 november 2012 }}</ref>
* <ref name="Norrlandsgränsen">Lars-Erik Borgegård, [http://www.scb.se/Grupp/valfard/_dokument/A05ST0203_04.pdf Norrlandsgränsen - finns den?], SCB, VälfärdsBulletinen Nr 3 2002.</ref>
* <ref name="NU-B3-sid101">{{Norrländsk uppslagsbok|band=3|sid=101}}</ref>
* <ref name="NU Norrland">{{Norrländsk uppslagsbok|band=3|sid=253–324}}</ref>
* <ref name="NU Norrland/språk">{{Norrländsk uppslagsbok|band=3|sid=319–320}}</ref>
* <ref name="riksområden">{{webbref|url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Internationell_statistik/_Dokument/NUTS_1_2_3_20080101.pdf|titel=Karta över NUTS-indelningen i Sverige (fr.o.m. 2008-01-01|utgivare=Statistiska Centralbyrån|format=PDF}}</ref>
* <ref name=smhi>[http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php?target=dist SMHI:s distriktsindelning] {{Wayback|url=http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php?target=dist |date=20150526065723 }}</ref>
* <ref name=Ahnlund>{{tidskriftsref |författare=Ahnlund, Nils |rubrik=Landskap och län i Norrland: en historisk-administrativ översikt |år=1942 |tidskrift=Norrland : natur, befolkning och näringar |utgivare=1942 |sid=233-254 |libris=10914041}}</ref>
* <ref name="landhöjning">[https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Skred-ras-och-erosion/Varfor-intraffar-skred-och-ras/Landhojning/ Karta över högsta kustlinjen och landhöjning] {{Wayback|url=https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Skred-ras-och-erosion/Varfor-intraffar-skred-och-ras/Landhojning/ |date=20121020012532 }}, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2010-08-10.</ref>
* <ref name=SvenskElproduktion><ref>{{Webbref|titel=Energiåret 2018 - Elproduktion|url=https://www.energiforetagen.se/statistik/energiaret/|verk=Energiföretagen|datum=2019-11-30}}</ref></ref>
* <ref name="Olofsson1962sid314–317">{{bokref |efternamn=Olofsson |förnamn=Sven Ingemar |redaktör=Gunnar Westin |titel=Övre Norrlands historia, del I: tiden till 1600 |år=1962 |sid=314–317 |kapitel=Övre Norrlands historia under Gustaf Vasa och hans söner}}</ref>
* <ref name="Broadbent2010">{{bokref |efternamn=Broadbent |förnamn=Noel |medförfattare=Storå Jan |titel=Lapps and labyrinths: Saami prehistory, colonization and cultural resilience |år=2010 |utgivare=Smithsonian Institution Scholarly Press |utgivningsort=Washington, DC |språk=eng |isbn=978-0-9788460-6-0 (hardcover : alk. paper) |libris=11914601}}</ref>
* <ref name="Broadbent2010sid193–209">{{bokref |efternamn=Broadbent |förnamn=Noel |medförfattare=Storå Jan |titel=Lapps and labyrinths: Saami prehistory, colonization and cultural resilience |år=2010 |utgivare=Smithsonian Institution Scholarly Press |utgivningsort=Washington, DC |språk=eng |sid=193–209 |isbn=978-0-9788460-6-0 (hardcover : alk. paper) |libris=11914601}}</ref>
* <ref name="Kalvträskskidan">{{webbref|titel=Kalvträskskidan |url=http://www.vbm.se/utstallningar/svenska-skidmuseet/kalvtreskskidan.html |utgivare=[[Västerbottens museum]], [[Svenska skidmuseet]] |hämtdatum=8 mars 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100510164420/http://www.vbm.se/utstallningar/svenska-skidmuseet/kalvtreskskidan.html |arkivdatum=10 maj 2010 }}</ref>
* <ref name=Gavleborg>{{webbref|url=http://lansmuseetgavleborg.se/Content/76911/xlmrapport2008-05.pdf |titel=Arkeologisk forskningshistorik över Gävleborgs län. Rapport 2008:05 |hämtdatum=16 november 2012 |författare=Katarina Eriksson, Maria Persson, Bo Ulfhielm |år=2008 |månad=maj |format=PDF |utgivare=Länsmuseet Gävleborg }}</ref>
* <ref name=Baudou1995sid100>{{bokref |efternamn=Baudou |förnamn=Evert |titel=Norrlands forntid: ett historiskt perspektiv |utgåva=1. uppl. /3. tr. |serie=Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 45 |år=1995[1992] |utgivare=Skytteanska samf. |utgivningsort=Umeå |språk=swe |isbn=91-7191-227-4 (korr.) (inb.)|sid=100 |libris=7617822}}</ref>
* <ref name="Baudou1995sid110-111">{{bokref |efternamn=Baudou |förnamn=Evert |titel=Norrlands forntid: ett historiskt perspektiv |utgåva=1. uppl. /3. tr. |serie=Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 45 |år=1995[1992] |utgivare=Skytteanska samf. |utgivningsort=Umeå |språk=swe |isbn=91-7191-227-4 (korr.) (inb.) |libris=7617822 |sid=110–111}}</ref>
* <ref name="aikio">{{citation |last=Aikio |first=Ante |contribution=An essay on substrate studies and the origin of Saami |editor1-last=Hyvärinen |editor1-first=Irma |editor2-last=Kallio |editor2-first=Petri |editor3-last=Korhonen |editor3-first=Jarmo |title=Etymologie, Entlehnungen und Entwicklungen: Festschrift für Jorma Koivulehto zum 70. Geburtstag |series=Mémoires de la Société Néophilologique de Helsinki |volume=63 |publisher=Société Néophilologique |publication-date=2004 |publication-place=Helsinki |pages=5–34}}</ref>
* <ref name=Ramqvist>Per H. Ramqvist, {{Fornvännen-länk|2001|001|text=Utbytessystem under det första årtusendet e.kr. - Idéer utgående från tre mellannorrländska älvar}}</ref>
* <ref name=Zachrisson>[[Inger Zachrisson]], {{Fornvännen-länk|2010|187|text=Vittnesbörd om pälshandel? Ett arkeologiskt perspektiv på romerska bronsmynt funna i norra Sverige}}, Fornvännen 105 (2010).</ref>
* <ref name=Holm1987>{{tidskriftsref |författare=Holm, Gösta |rubrik=Språkgrupper i forntidens Norrland. |år=1987 |tidskrift=Bebyggelsehistorisk tidskrift |volym=1987:14, |utgivare=Uppsala : Swedish Science Press, 1981- |sid=57-60 |id=ISSN 0349-2834 |issn=ISSN 0349-2834 |libris=3251578}}</ref>
* <ref name="Westin1962Sid75">{{bokref |efternamn=Westin|förnamn=Gunnar|titel=Övre Norrlands historia, del I: tiden till 1600 |år=1962 |sid=75 |kapitel=Övre Norrlands forntid}}</ref>
* <ref name="Westin1962Sid133–135">{{bokref |redaktör=Westin Gunnar, Westin Gunnar, Olofsson Sven Ingemar |titel=Övre Norrlands historia. D. 1, Tiden till 1600 |år=1962 |sid=133–135 |utgivare=Norrbottens och Västerbottens läns landsting |utgivningsort=Umeå |språk=swe |libris=126591}}</ref>
* <ref name="RAA-Nordingrå 110:2">[http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10248301100002 Muntlig uppgift om runinskrift - Nordingrå 110:2], Riksantikvarieämbetet.</ref>
* <ref name="Källström2010">Källström, Magnus, "Forsaringen tillhör 900-talet", ''[[Fornvännen]]'' 105 (2010), s. 228-232.</ref>
* <ref name="Löfving2010">Löfving, Carl, {{Fornvännen-länk|2010|048|text="Forsaringen är medeltida"}}, ''[[Fornvännen]]'' 105 (2010), s. 48-53.</ref>
* <ref name=Kraft>{{bokref |efternamn=Kraft |förnamn=John |titel=Ledung och sockenbildning |år=2005 |utgivare=Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut |utgivningsort=Kungsängen |språk=swe |isbn=91-88076-26-1 (inb.) |libris=9958830}}</ref>
* <ref name="Fjellström">{{bokref |efternamn=Fjellström |förnamn=Phebe |titel=Samernas samhälle i tradition och nutid: [Lappish society in tradition and the present day] |utgåva=2. uppl. |år=1986 |utgivare=Norstedt |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=91-1-863632-2 (inb.) |libris=8345682}}</ref>
* <ref name="Wallerström1995sid137">{{bokref |efternamn=Wallerström |förnamn=Thomas |titel=Norrbotten, Sverige och medeltiden: problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi. D. 1 |år=1995 |utgivare=Almqvist & Wiksell International |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |sid=137 |isbn=91-22-01676-7 |libris=2003698}}</ref>
* <ref name="Wallerström1995sid100">{{bokref |efternamn=Wallerström |förnamn=Thomas |titel=Norrbotten, Sverige och medeltiden: problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi. D. 1 |år=1995 |utgivare=Almqvist & Wiksell International |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |sid=100 |isbn=91-22-01676-7 |libris=2003698}}</ref>
* <ref name="Wallerström1995">{{bokref |efternamn=Wallerström |förnamn=Thomas |titel=Norrbotten, Sverige och medeltiden: problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi. D. 1 |år=1995 |utgivare=Almqvist & Wiksell International |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=91-22-01676-7 |libris=2003698}}</ref>
* <ref name="Wallerström1995sid49-50">{{bokref |efternamn=Wallerström |förnamn=Thomas |titel=Norrbotten, Sverige och medeltiden: problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi, del I |serie=Lund Studies in Medieval Archaeology 15:1 |år=1995 |sid=49-50}}</ref>
* <ref name="Wallerström1995sid232">{{bokref |efternamn=Wallerström |förnamn=Thomas |titel=Norrbotten, Sverige och medeltiden: problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi. D. 1 |år=1995 |utgivare=Almqvist & Wiksell International |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |sid=232 |isbn=91-22-01676-7 |libris=2003698}}</ref>
* <ref name="Wallerström1995sid240–250">{{bokref |efternamn=Wallerström |förnamn=Thomas |titel=Norrbotten, Sverige och medeltiden: problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi. D. 1 |år=1995 |utgivare=Almqvist & Wiksell International |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |sid=240–250 |isbn=91-22-01676-7 |libris=2003698}}</ref>
* <ref name=Holm1970>{{bokref|efternamn=Holm |förnamn=Gösta |redaktör=Fahlgren Karl |titel=Umeå sockens historia |år=1970 |utgivare=[Drätselkammaren] |utgivningsort=[Umeå] |språk=swe |sid=55 |kapitel=Några äldre ortnamn |libris=895474}}</ref>
* <ref name=Harrison>Harrison, Dick. [http://books.google.se/books?id=bvE5Xhvr3vUC&pg=PA734&lpg=PA734&dq=samlarkulturen+samer&source=bl&ots=JwdINDdNen&sig=2hYZ7gLLfOiHonuWvo0ugGvBuT0&hl=sv&sa=X&ei=nClyT6DoFubQ4QT81oSdDw&ved=0CB8Q6AEwAA#v=onepage&q=samlarkulturen%20samer&f=false Jarlens sekel - en berättelse om 1200-talets Sverige], sid 733 ff, Ordfront förlag 2002.</ref>
* <ref name=Brink>{{bokref |efternamn=Brink |förnamn=Stefan |titel=Sockenbildning och sockennamn: studier i äldre territoriell indelning i Norden = Parish-formation and parish-names : studies in early territorial division in Scandinavia |serie=Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 0065-0897 ; 57. Studier till en svensk ortnamnsatlas, 99-0382294-4 ; 14 |år=1990 |utgivare=Gustav Adolfs akad. |utgivningsort=Uppsala |språk=swe |isbn=91-85352-17-9 |sid=312 |libris=7748329.}}</ref>
* <ref name=Blomkvist>{{tidskriftsref |författare=Blomkvist, Nils |rubrik=Bondelunk och utmarksdynamik: samhällsutveckling i Medelpad och Ångermanland före 1600 |år=1986 |tidskrift=Ångermanland Medelpad |volym=1986, |utgivare=Härnösand : Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund, 1986–1994 |sid=49–103 : ill. |issn=ISSN 0283-5878 |libris=3284825.}}</ref>
* <ref name=Grundberg2006>{{bokref |efternamn=Grundberg |förnamn=Leif |titel=Medeltid i centrum: europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer; Doktorsavhandling |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-924 |serie=Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 59. Studia archaeologica Universitatis Umensis, 1100-7028 ; 20 |år=2006 |utgivare=Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet |utgivningsort=Umeå |språk=swe |isbn=91-7264-202-5 (inb.) |libris=10261967.}}</ref>
* <ref name=Grundberg2005>{{tidskriftsref |författare=Grundberg, Leif |rubrik=Kungens gård i Bjärtrå |år=2005 |tidskrift=Stora Ådalen : kulturmiljön och dess glömda förflutna : Styresholmsprojektet -en monografi |utgivare=2005 |sid=[424]–[523] : ill.|libris=10009388.}}</ref>
* <ref name="Gallén1968">{{bokref |efternamn=Gallén |förnamn=Jarl |titel=Nöteborgsfreden och Finlands medeltida östgräns. [D.] 1 |serie=Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland ; 427:1 |år=1968 |utgivare=Svenska litteratursällsk. i Finland |utgivningsort=Helsingfors |språk=swe |libris=486741}}</ref>
* <ref name="fmpro.ra.se-3462">{{webbref|url=https://sok.riksarkivet.se/dokument/sdhk/3462.pdf |titel=Överenskommelse om delning av Lule älv med dess omgivningar och bifloder |hämtdatum=22 mars 2012 |format=PDF |författare=Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Helsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge. |verk=Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, SDHK 3462 }}</ref>
* <ref name="fmpro.ra.se-4147">{{webbref|url=http://fmpro.ra.se/ra/medeltid/pdf/4147.pdf |titel=Kung Magnus giver Nils Abjörnsson till evärdelig besittning Pite älv och dess tillhörande område... (DS 3134). |hämtdatum=23 mars 2012 |format=PDF |författare= |verk=Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, [https://sok.riksarkivet.se/sdhk?EndastDigitaliserat=false&SDHK=4147&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&EftermedeltidaAvskrifter=true&EftermedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False&page=1&postid=sdhk_4147&tab=post#tab SDHK 4147] }}</ref>
* <ref name="Magnus Eriksson">{{bokref |titel=Handlingar rörande Skandinaviens historia XXIX |år=1848 |sid=16–18 |kapitel=K. Magnus Erikssons frihetsbref för dem, som nedsätta sig i Lappmarken, dat. Telge d. 16 Mars 1340.}}</ref>
* <ref name="Bergling1964">{{bokref |titel=Kyrkstaden i övre Norrland: kyrkliga, merkantila och judiciella funktioner under 1600- och 1700-talen |efternamn=Bergling |förnamn=Ragnar |år=1964}}</ref>
* <ref name="Bygdén">{{bokref|titel=Härnösands stifts herdaminne|url=http://www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm|efternamn=Bygdén|förnamn=Leonard|kapitel=Piteå landsförsamling|år=1923–1926}} {{Wayback|url=http://www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm |date=20150924103523 }}</ref>
* <ref name="Göthe">{{bokref |titel=Om Umeå lappmarks svenska kolonisation |efternamn=Göthe |förnamn=Gustaf |år=1929}}</ref>
* <ref name="Bromé">{{bokref |efternamn=Bromé |förnamn=Janrik |titel=Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia |år=1923 |utgivare=Nordiska bokhandeln |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=410491}}</ref>
* <ref name=Awebro>{{bokref |efternamn=Awebro |förnamn=Kenneth |titel=Luleå silververk: ett norrländskt silververks historia |serie=Bothnica, 0281-0735 ; 3 |år=1983 |utgivare=Norrbottens mus. |utgivningsort=Luleå |språk=swe |isbn=91-85336-33-5 |libris=8379663}}</ref>
* <ref name="Norstedt">{{bokref |efternamn=Norstedt |förnamn=Gudrun |författarlänk=Gudrun Norstedt |titel=Lappskattelanden på Geddas karta: Umeå lappmark från 1671 till 1900-talets början |år=2011 |utgivare=Thalassa |utgivningsort=Umeå |språk=swe |isbn=978-91-972374-4-4 (inb.) |libris=12091599}}</ref>
* <ref name=Poignant>{{bokref |redaktör=Poignant Emil |titel=Samling af författningar angående de s.k. Lappmarksfriheterna |år=1872 |utgivare=Samson & W. |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=1584774}}</ref>
* <ref name="Egerbladh Örträsk">{{bokref |efternamn=Egerbladh |förnamn=Ossian |titel=Ur Lappmarkens bebyggelsehistoria. 3, Örträsk : [utgångspunkt för kolonisationen av Lycksele lappmarks västra och mellersta delar] |år=1965 |utgivningsort=Umeå |språk=swe |libris=174944}}</ref>
* <ref name="Sydsamiska rötter">{{tidskriftsref |författare=Bäckman, Louise |rubrik=Sydsamiska rötter |år=2006 |tidskrift=Lyksälie |utgivare=2006 |sid=31-40 : ill. |libris=10329380}}</ref>
* <ref name=Dahlberg>[[Hundra år i Sverige]] - 1902, [[Hans Dahlberg]], [[Albert Bonniers Förlag|Albert Bonniers]], [[Litteraturåret 1999|1999]]</ref>
* <ref name=bylesjo2003>Bylesjö, M. [http://epubl.luth.se/1402-1773/2003/089 Spanska sjukan och svälten : en studie av konsekvenserna av regeringens livsmedelspolitik och spanska sjukans verkningar i norra Sverige åren 1917-1920] ([[PDF]]), C-uppsats, 2003.</ref>
</references>

== Externa länkar ==
* [https://www.sgu.se/produkter/geologiska-data/vara-data-per-amnesomrade/jordartsdata/hogsta-kustlinjen/ Den högsta kustlinjen, SGU]
* [http://www.sna.se/webbatlas/kartor/kopia/limes_norrlandicus_i_sverige.html Limes Norrlandicus]
* [https://web.archive.org/web/20120310060120/http://www.pol.umu.se/forskning/forskningsprojekt/region/ ''Norrländsk regionstudie 2010'', UmU/LTU/Miun]
* [http://www.regionfakta.com/Norrland/ Regionfakta - Fakta och perspektiv om Norrland]

{{Wikinews|Norrland}}

{{auktoritetsdata}}
{{Utmärkt}}
[[Kategori:Norrland| ]]