Visa källa för Härjedalen

:''För kommunen, se [[Härjedalens kommun]].''
{{coord|62.109|N|13.590|E|display=title}}
{{landskapsfakta|
|namn=Härjedalen
|landskapsvapen=Harjedalen vapen.svg
|vapennamn=[[Härjedalens landskapsvapen]]
|landsdel=[[Norrland]]
|län=[[Jämtlands län]],<br />[[Dalarnas län]]
|stift=[[Härnösands stift]]
|yta=11954
|folkmängd= {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Härjedalen}} 
|folkmängd_datum = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|datum}}
|folkmängd_not = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|ref}}
|invånare/km2=<!-- behöver inte anges, räknas ut från folkmängd och yta om dessa är korrekt angivna --> 
|högsta punkt=[[Helagsfjället]] {{nowrap|1 796 m ö.h.}}
|sjö=[[Svegssjön]]
|landskapsblomma=[[Mosippa]]
|landskapsdjur=[[Brunbjörn]]
|landskapsfisk=[[Harr]]
|landskapssten=[[Tännäsögongnejs]]
|landskapssvamp=[[Gulkremla]]
|landskapsinsekt=[[Fjällvickerblåvinge]]
|landskapsmossa=[[Skogslummermossa]]
|landskapsgrundämne=[[Palladium]]
|landskapsstjärnbild=[[Stora björnen]]
|landskapsstjärna=[[Benetnash]]
|landskapsfågel=[[Kungsörn]]
|landskapsäpple=[[Rött kaneläpple]]
|karta=Sverigekarta-Landskap Härjedalen.svg
}}
'''Härjedalen''' är ett [[Landskap i Sverige|landskap]] i [[Norrland]]s inland i mellersta [[Sverige]]. Härjedalen gränsar i söder till [[Dalarna]], i väster till [[Norge]], i norr till [[Jämtland]] och i öster till [[Medelpad]] och [[Hälsingland]]. Härjedalen är Sveriges minsta landskap befolkningsmässigt med enbart omkring 10&nbsp;000 invånare, samtidigt som landskapet är Sveriges tolfte största till ytan med sina 11&nbsp;954 [[kvadratkilometer]].

Härjedalen var tidigt en del av Trøndelagen och utgör ett historiskt norskt område. Landskapet tillföll Sverige genom [[Freden i Brömsebro]] 1645, men landskapets västliga orientering och brist på andra städer, gjorde [[Røros]] i Trøndelagen (Norge) till närmaste handelscentrum.

==Etymologi==
[[File:Landskapskartor Härjedalen.png|thumb|Karta över Härjedalen från 1801.]]
[[Etymologi]]n till Härjedalen kan härledas från landskapets dialektala namn, ''Härjeådalen'', som härstammar från  [[fornvästnordiska]] ''Herjárdalr''. Således har landskapet likt orten [[Lillhärdal]] fått sitt namn efter [[Härjån]] ([[á]] i fornvästnordiskan motsvarar dagens [[å]]). ''Härj-'' i Härjån betyder i sin tur ”stenig terräng” eller ”stenig botten” varvid Härjedalen har betydelsen ''den steniga åns dal''. Landskapsnamnet åsyftade således ursprungligen på [[Lillhärdals socken|Lillhärdalsbygden]] och har ingenting med ordet ''härja'' (angripa, ödelägga och så vidare) att göra. I [[singularis]] [[obestämd form]] benämns landskapet ibland ''Härdal'', precis som Lillhärdal.

Namnet nämns första gången i ett gränsdokument rörande gränsen mellan Norge och Sverige som skrevs vid ett [[allting]] i Sveg 1273, då som ''Heriardal''. Genom historien har flera olika stavningar förekommit för landskapet, vanligast har formerna ''Herdal'', ''Herjedalen'', ''Herjeådalen'' och ''Herjådal'' (som används i [[Härjedalssången]]) med flera varit. En populär teori är att det är [[Härjulf Hornbrytare]] som givit landskapet dess namn (se nedan). Härjedalens namn har emellertid aldrig skrivits ''Herjulfsdalen'', eller liknande. Stavningen med [[ä]] i stället för [[e]] kom till i början av 1900-talet då [[bokstav]]en ä var på modet. I [[danska|danskt]] (och således även [[norska|norskt]]) [[skriftspråk]] har den äldre stavningen med e bevarats.

Befolkningen i Härjedalen benämns vid Mo ting i [[Lit (tätort)|Lit]]<ref>{{webbref|titel=Tingsrättens historia|url=http://www.ostersundstingsratt.domstol.se/Om-tingsratten/Tingsrattens-historia/|utgivare=Östersunds tingsrätt|hämtdatum=10 november 2014|arkivurl=https://web.archive.org/web/20141111015055/http://www.ostersundstingsratt.domstol.se/Om-tingsratten/Tingsrattens-historia/|arkivdatum=11 november 2014}}</ref> den 9 februari 1628, liksom i många andra historiska dokument, som ''Dallekarle'', eller ''dalkarlen'' (Vemdalingen) som sockenskrivaren och sedermera [[Riksdagsledamot|riksdagsman]]nen (riksdagen 1789) Måns Roelsson (1742–1807) kom att kalla sina landsmän. Dessa olika namn på befolkningen i Härjedalen ska således inte förväxlas med folket från landskapet [[Dalarna]].

På [[sydsamiska]] kallas landskapet ''Härjedaelie''.

==Historia==
===Förhistoria===
[[Fil:Kirche Sveg.JPG|miniatyr|[[Svegs kyrka]] är den fjärde i ordningen av Svegs huvudkyrkor. Den första sägs vara den som Ljot lät resa.]]
Härjedalen befolkades ursprungligen från väster omkring åren [[7000-talet f.Kr. (millennium)|7000]] till [[6000-talet f.Kr. (millennium)|6000]] [[före Kristus]] av [[Jägare (jakt)|jägare]], [[fiskare]] och [[samlare]] som gemensamt benämns [[jägarfolk]]et. Runt 200 boplatser från [[stenåldern]] har hittats, varav de flesta återfinns i skogslandskapet längs [[Ljusnan]]s stränder. Även i fjällen har flera boplatser lokaliserats, de allra äldsta i [[Ransjön]]. Ett av de mer synliga spåren efter jägarfolket är [[hällmålning]]arna vid [[Ruändan]] uppe på [[lågfjäll]]et [[Flatruet]] ”det platta berget” som är uppemot 5&nbsp;000 år gamla. Målningarna är gjorda med [[rödockra]] och består av omkring 20 figurer, vilka avbildar [[älg]], [[ren]], [[björn]] samt [[människa]]. I Härjedalen finns även flera andra hällmålningar såsom vid [[Rogen]], [[Grannberget]] och även i [[Tänndalen]] och [[Storsjö]]. Den senaste funna hällmålningen i Härjedalen återfanns så sent som 2006 på ett björnformat stenblock (bestående av Härjedalens [[landskapssten]] [[Tännäsögongnejs]]) vid [[Kölsjöfjället]]. Ett stort antal [[fångstgrop]]ar har även påträffats runt om i landskapet och Härjedalen har 2&nbsp;000 kända fornlämningar.

Spår från en mer [[herde]]liknande kultur finns i västra Härjedalen i [[Fjällnäs]] i [[Tännäs socken]] daterat till [[2000-talet f.Kr. (millennium)|2200 före Kristus]].

===Medeltid===
Den främsta representanten för Härjedalens [[bonde]]kultur är [[Härjulf Hornbrytare]]. Han nämns i den redan nämnda gränsdragningen från 1273. Det är ''Tord i Trosavik'' (Trasviken i [[Hedeviken]]) tillsammans med tolv åldersmän som redogör för den tidigaste bebyggelsen i landskapet. Tord berättar att Härjedalen blev bebyggt av ”[[norrmän|Noregs menn]]” och den förste var ''Heriulfuer hornbriotr — Härjulf Hornbrytaren''. Härjulf var märkesman hos den norske kungen [[Halvdan Svarte (800-talet)|Halvdan Svarte]]. Halvdan Svarte var kung av Norge på [[800-talet]] och far till [[Harald Hårfager]], hans märkesmän var de som i strid bar hans ”märke”. Härjulf råkade så småningom i onåd hos kungen då han vid ett [[gille]] slog ihjäl en annan av kungens män med Halvdans silverbeslagna dryckeshorn. Härjulf slog med sådan kraft att hornet brast (varav namnet hornbriotr) och flydde till [[Anund Uppsale]] i [[Mälardalen]]. Han blev först väl mottagen men efter att han låg med en [[släkting]] till Anund vid namn Helga tvangs han fly västerut, till Härjedalen. Han och Helga slog sig ned i ödelandet vid en plats som erhöll namnet ''Sliarosvellir'', där [[Slyån]] mynnar ut i Härjån, nära gränsen till [[Särna socken|Särna]] i Dalarna.

Tord i Trosavik räknar därefter upp femton generationer av ättlingar till Härjulf. Den åttonde (cirka 250 år efter ankomsten i slutet av 800-talet) skall ha hetat ''Ljot Dagsson'' och det var han som ''fyrst let gera kirkiu i Heriadal'', beräkningsvis mellan [[1050]] och början av [[1100-talet]].<ref>Eriksson, Nils-Erik (1992). "Sägnen om Kettil Jamte och Härjulf Hornbrytaren" i Sten Rentzhog: ''Jämten 1993'', sid. 12-19.</ref> Redan då var Sveg landskapets centralort med ett gemensamt [[allting]], emellertid går det inte att fastlägga när alltinget började hållas<ref>Hansson, Anders (1992). "Den medeltida landskapsstyrelsen" i Sten Rentzhog: ''Jämten 1993'', sid. 49.</ref>. 
[[Fil:Ljungdalen in winter.jpg|vänster|miniatyr|[[Ljungdalen]] genomkorsas av en pilgrimsled till [[Trondheim|Nidaros]], det vill säga [[Trondheim]]]]
Som redan beskrivits var inte hela Härjedalen öde när Härjulf kom. Men det är han som representerar den fasta bebyggelsen, en anslutning till andra norska bönder. Härjedalen kom tidigt att räknas som en del av [[Midtre Gauldal kommun|Gauldal]], sedermera [[Trøndelag]] och [[Nidaros stift]]. Härjedalen kom således att lyda under [[frostatingslagen]]. Under tidig medeltid utvecklas [[limonit|myrmalmsproduktionen]] i Härjedalen då fler [[blästerugn]]ar anlades.

===Hög- och senmedeltid===
Kristnandet av Härjedalen skedde efter [[slaget vid Stiklestad]] och i samband med att även [[Jämtlands historia intill 1905#Kristendomen|Jämtland kristnades]] i och med resningen av [[Frösöstenen]] 1050. [[Olof den helige]] som stupade vid ovan nämnda slag [[helgon]]förklarades strax efter sin död. Härjedalen kom att genomsyras av två större [[pilgrimsled]]er, ''[[Nidarosvägarna]]'' främst Romboleden (döpt efter [[Rombovallen]] i Härjedalen, ibland även benämnd ”Herrdal-Norgesvägen”) men även delvis Jämt-Norgevägen.

En vittnesberättelse angående konverteringen från [[asatron|asaläran]] till [[kristendom]] finns bevarad för Tröndelag i allmänhet och Öst-Tröndelag i synnerhet. Nämligen [[Överhogdalstapeten|bonaderna]] som hittades i [[Överhogdal]] i östra Härjedalen 1909, daterade till perioden 800–1100. I Tröndelag börjar kristna [[Stenkyrka (byggnad)|stenkyrkor]] byggas under 900-talet. [[Missionär]]er kom från de [[brittiska öarna]] där Norge hade skatteländer för att sprida den kristna tron. Tröndelag var vid tillfället den förnämsta delen i Norge, dess ''huvud''. Odens åttafotade häst [[Sleipner]] förekommer på tapeten, [[Gullinkambe]] likaså. [[Yggdrasil]], världsträdet, utgör centrumet i bonaderna. Många av de [[nordisk mytologi|fornnordiska gudarna]] kan även de skönjas. [[kyrka|Kyrkor]], mytologiska monster, människor, skepp med mera återfinns på tapeten. Ändock förekommer inga stridigheter, vävnaderna vittnar om en infiltrering, kristen förekomst i ett kultiskt samhälle. Präster och kors i en hjältesaga. Livsträd och rutor symboliserar lycka och konverteringen i Skandinaviens inland, i Härjedalen, skedde fredligt. Någon strid i samband med övergången har inte heller påträffats i vare sig Jämtland eller Härjedalen. Tvärtemot vad [[Skogbonaden]] från Hälsingland berättar om, där den kristna kyrkan attackeras från alla håll och kanter. Hälsingland och Norrland var nykonverterade på 1190-talet och ''Järnbäraland'', alltså Dalarna, var 1177 fortfarande hedniskt.

[[Digerdöden]] hemsökte landskapet 1350 och i samband med den [[lilla istiden]] stagnerade landskapet befolkningsmässigt. Pilgrimsfärderna slutade efter att den danske kungen [[Kristian III av Danmark|Kristian III]] införde [[protestantismen]] i [[Danmark-Norge]] 1536, men i Härjedalen tog det emellertid ett tag innan befolkningen konverterade från [[katolicismen]].

===Krigstid och häxprocesser===
[[Fil:Härjedalens vapen, Nordisk familjebok.png|mini|höger|Härjedalens gamla sigill]]
Efter att Sverige bröt sig ur [[Kalmarunionen]] 1523 gick Härjedalen från att vara centralt placerad i Skandinavien till ett gränsområde mellan Sverige på ena sidan och [[Danmark-Norge]] på den andra. Härjedalen blev ockuperat tillsammans med Jämtland under det [[nordiska sjuårskriget]] och skiftade statstillhörighet ett flertal gånger. Värre kom det att bli på 1600-talet. [[Baltzarfejden]], en del av [[Kalmarkriget]], startade 1611 och svenskarna gick fram hårt, hus plundrades, kvinnor [[våldtäkt|våldtogs]]{{källa behövs|datum=2014-03}} och gårdar i Hede socken brändes ned, likväl som majoriteten av [[Svegs socken|Svegs]] gårdar, varvid många kom att fly till Norge. 1644 kom svenskarna tillbaka ([[Hannibalsfejden]]) och härjedalingarna svor snabbt sin trohet och betalade dessutom skatt för att slippa härjningar. Svenskarna drevs senare ut av norrmän och jämtar och Härjedalen var helt i norska händer när landskapet avträddes till Sverige 1645 i och med [[freden i Brömsebro]]. [[Skans]]ar kom att upprättas i [[Långå]] och i [[Älvros skans|Älvros]]. Härjedalen fick kort därefter ett eget [[sigill]], numera [[landskapsvapen]] som återknöt till myrjärnsframställningen. Rikedomarna man i Härjedalen erhöll tack vare handel med [[järn]]varor och dylikt användes för att kringgå det svenska [[indelningsverket]]. Efter 1662 kom den härjedalska [[allmoge]]n att betala en årlig summa på 900 [[riksdaler]] silvermynt för att slippa inkvartera soldater.
[[Fil:Skt. Hans bål+heks.jpg|vänster|miniatyr|Många ”häxor” kom att brännas på bål efter avrättning.]]
Strax efter övertagandet drabbades det fortfarande norsksinnade Härjedalen av [[häxjakt]], själva startskottet till häxjakten i Sverige uppstod då Gertrud Svensdotter pressad av den svenske kyrkoherden anklagade [[Märet Jonsdotter]] (Stor-Märet) från Lillhärdal för häxeri 1668. Stor-Märet nekade bestämt till anklagelserna och försökte försvara sig in i det sista, men till ingen nytta. Hon blev den första att brännas på bål, på [[Spångmyrholmen]]. De kommande åren hölls åtskilliga processer mot häxor i landskapet, i Lillhärdal stod inte mindre än 56 personer anklagade vid ett tillfälle. Härjedalshäxor kunde påträffas i varje by. Ofta var det barn som anklagade vuxna. De sade sig ha blivit lurade att följa med på nattliga aktiviteter färdandes på upp och ned-vända djur såsom hästar, kor eller getter. En ung jänta, ''Sigrid Svensdotter'' angav sin gamla [[farmor]] för häxeri och [[Blåkulla]] låg självklart på andra sidan [[Skanderna|Kölen]], i Norge.

===Nyare tid===
Befolkningen uppgick vid slutet av 1600-talet till uppskattningsvis 2&nbsp;000 personer. [[Frihetstiden]] innebar ett visst uppsving genom nybyggnad.

Försök till [[bergsbruk]]sdrift togs i [[Ljusnedal]] 1685 då [[koppar]]gruvor anlades vid [[Ramundberget]]. Senare kom en [[smälthytta]] till i Ljungdalen. Men tillgången på kopparmalm var låg och den upphörde på 1770-talet. I stället förflyttades fokus till järnmalm och verksamheten blev större.

[[Fäboddrift]]en förblev Härjedalens största näring länge, kompletterat med järnframställning och [[forkörning|forbondehandeln]], främst till [[Røros]] i Tröndelag, en handel som ökade i och med bildandet av [[Svensk-norska unionen]]. Ett omfattande [[skogsbruk]] uppstod i mitten av 1850-talet i och med [[industrialiseringen]]. Timmer [[flottning|flottades]] på Ljusnan (Sveriges största flottningsled) ned till Hälsingland och kusten. Många sökte sig till Härjedalen från främst [[Värmland]] för att jobba inom skogsnäringen. Bönderna kunde nu själva disponera [[skog]]smarken på ett helt nytt sätt och faktiskt tjäna pengar på den, i form av försäljning. När förbudslagen togs i kraft i början av 1900-talet hade en stor del av marken hamnat i bolagsägo. Då var Härjedalen inne i [[folkrörelse]]tiden. Likt Jämtland så kom Härjedalen att domineras av den [[frisinne|frisinnade]] [[IOGT|Godtemplarrörelsen]] (eller [[nykterhetsrörelsen]] som den också benämns), Jämtland och Härjedalen utmärker sig som den enda regionen i hela Sverige där det finns fler [[orden]]hus än [[frikyrkor]]. Godtemplarrörelsen stod i sig nära den antiindustrialistiska [[hembygdsrörelsen]] (som bland annat grundade Gammelgården i Sveg) och [[Ungdomsrörelsen (Sverige)|ungdomsrörelsen]]. Genomslaget för rörelserna demonstrerades vid [[Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige|folkomröstningen om rusdrycksförbud]] där en klar majoritet ställde sig bakom ett förbud.

[[Fil:Funäsdalen.jpg|miniatyr|vänster|Skogen har i alla tider spelat en stor roll i Härjedalen. Bild från Funäsdalen i västra Härjedalen.]]
Spänningar fanns i Härjedalen, å en sidan stod [[arbetarrörelsen]] med organiserade skogsarbetare och [[rallare]], å andra stod bönderna, lärarna och prästerskapet. Bland annat så förbjöds vissa barn i [[Glissjöberg]] och [[Mosätt]] från att gå till skolan då den stränge läraren och föräldrarna inte stod på samma sida. Det hela eskalerade i och med ''revolutionen i Sveg'' i maj 1918. På godtemplargården i Sveg var det kallat till möte och två arbetare började bråka (efter att de supit sig [[full]]a, [[ironi]]skt nog i nykterhetskaféet). Fyllebråket övergick i [[kravall]]er och några tog initiativ till upplopp, på gatorna i Sveg krossades fönster och tingshuset stormades. Den aggressiva folkmassan mötte då en beväpnad skara svegbor och tre personer sköts ned till marken. Härjedalen har därefter beskrivits som [[syndikalism]]ens starkaste landskap. Syndikalismen i Härjedalen var emellertid som störst 1924 då var tionde härjedaling var med i [[Sveriges Arbetares Centralorganisation|SAC]] och rörelsen har därefter minskat i betydelse. Däremot så försvann de [[Frihetliga Kommunalfolket]] från kommunpolitiken först 1991.
[[Fil:Björnrike-björnidet.JPG|miniatyr|Björnrike]]
Härjedalen fick sin första egentliga kommunikation i och med [[Inlandsbanan]]s dragning under tidigt 1900-tal. Planer på anläggning av en järnväg hade tidigare funnits, då som en tvärbana från [[Hudiksvall]] genom Härjedalen till Røros, som fick järnväg redan under mitten av 1800-talet.

På senare tid har Härjedalen mer och mer intagit ställningen som ett turistlandskap med stora fjällanläggningar i [[Funäsdalen]], [[Vemdalen]], [[Björnrike]] och [[Lofsdalen]].

===Postväsendet===
[[Fil:Bjorn.jpg|miniatyr|I centralorten Sveg står världens största träbjörn.]]
Det fanns ingen ordnad postgång till och från Härjedalen sedan landskapet fogats till Sverige efter Brömsebrofreden 1645 och sedermera även [[Hudiksvalls län]]. År 1651 tog landshövding [[Erik Larsson Sparre (1618–1673)|Erik Sparre]] initiativ till [[post]]väsendets ordnande i Härjedalen. Det dröjde dock till dess att [[Ljusnedals bruk]] anlades innan det ordnades med reguljär postgång. Den inrättades år 1687 mellan [[Ljusnedal]] och [[Söderhamn]] via [[Söderala]], som vid denna tid var en knutpunkt. Posten gick var 14:e dag. Posthanteringen på sträckan [[Sveg]]–[[Färila]] sköttes av befallningsman ''Nils Uhr'' i Sveg. Sträckan Färila–[[Söderhamn]] sköttes av borgmästaren i Söderhamn ''Magnus Blix''. Var 3:e vecka förekom postgång mellan [[Ljusnedal]] och [[Frösön]].

Postbefordran skedde mestadels med så kallad ''[[gångpost]]'', vilket innebar att den befordrades med en gående postiljon. Hastigheten var stipulerad till max 4 timmar per mil. Porto var 4 skilling per mil. [[Postadress]]en under första hälften av 1700-talet var ''[[Bollnäs]]'', som var den postanstalt som hanterade post för hela Härjedalen. År 1756 öppnades postkontor i ''[[Delsbo]]'', som blev Härjedalens postadress från detta år. Den första [[postanstalt]]en i själva Härjedalen öppnades 1846 i ''[[Vemdalen]]''. År 1877 flyttades postkontoret till ''[[Hedeviken]]'', som blev huvudpostkontor för landskapet fram till år 1908 då ''Sveg'' blev huvudpostkontor. Vid denna tid hade emellertid de flesta byar i Härjedalen egen postanstalt eller någon form av postutväxling.

[[Fil:Herjedalenold.png|miniatyr|Socknar i Härjedalen samt [[Bergs kommun]]. Socknars namn är skrivet i liten storlek, något större storlek är kommunerna som fanns år 1970, samt dagens kommuner inuti en skylt. De forna kommunernas gränser markeras i rosa, dagens i ljusrött, länsgräns i mörkrött och landskapsgräns i blått.]]
==Indelningar==
===Indelningar före 1640-talet===
Härjedalen var länge indelad i en enda [[socken]] med sockenting i Sveg. Ur Svegs socken utbröts omkring 1400 [[Hede socken, Härjedalen|Hede socken]], 1407 [[Lillhärdals socken]], 1466 [[Överhogdals socken]] och mellan 1566 och 1588 [[Älvros församling]]. Ur Hede socken utbröts omkring 1550 [[Tännäs socken]] och [[Vemdalens socken]]. 

===Indelningar från 1640-talet och framåt===
====Socknar====
:''Dessa bildades huvudsakligen under medeltiden.''
Norra Härjedalen
* [[Hede socken, Härjedalen|Hede socken]] – varur 1751/1895 Storsjö socken utbröts.
* [[Storsjö socken]] – bildades 1751/1895 genom utbrytning ur Hede socken
* [[Tännäs socken]]
* [[Vemdalens socken]]
Södra Härjedalen
* [[Lillhärdals socken]]
* [[Linsells socken]] – bildades 1798 genom utbrytning ur Svegs socken
* [[Svegs socken]] – varur 1798 utbröts Linsells socken
* [[Älvros socken]]
* [[Överhogdals socken]]
 
[[Fil:Old provinces westnorrland.png|miniatyr|1645 bildades Hudiksvalls län (blått) och Härnösands län (gult). Dessa sammanslogs 1654 till '''Västernorrlands län''' (både gult och blått), som 1762 delades i [[Gävleborgs län]] (blått) och '''Västernorrlands län''' (gult). Dagens länsgränser kan ses i rött.]]
[[Fil:Z1952text.png|thumb|right|Kommunindelningen i Jämtlands län 1952. En del mindre justeringar har därefter skett av länsgränsen mellan Jämtlands län och [[Kopparbergs län]] (idag [[Dalarnas län]]).]]
====Län====
Härjedalen kom från att det blev en svensk provins från [[6 september]] 1645 att höra till [[Hudiksvalls län]] som 13 mars 1654 uppgick i [[Västernorrlands län]]. Mellan 1658 och 1660 ingick Jämtland i det då nya [[Trondheims län]]. 29 juni 1762 utbröts Härjedalen ur Västernorrlands län och tillfördes det nybildade [[Gävleborgs län]]. 7 maj 1810 bildades [[Jämtlands län]] för Jämtland och Härjedalen genom utbrytning ur Västernorrlands län och Gävleborgs län.

Nästan hela landskapet ingår i [[Jämtlands län]], sånär som på ett par obefolkade områden i södra delen av landskapet, vilka hör till [[Älvdalens kommun]] i [[Dalarnas län]].

====Fögderier====
Socknarna i hela Härjedalen hörde till 1884 till ''Härjedalens fögderi''.

Mellan 1884 och 1971 fanns
*''Jämtlands södra fögderi'' för socknarna i Härjedalen och södra Jämtland

Från 1971 till 1991 fanns Östersunds fögderi

====Lagsaga. domsagor, tingslag och tingsrätter====
Härjedalen ingick sedan landskapet överförts till Sverige 1645 i [[Norrlands lagsaga]]. 1718–1719 ingick området i ''Härjedalens läns lagsaga'', för att från 1720 ingå i [[Västernorrlands lagsaga]] tills denna avskaffades 1849. Först 1671 inrättades [[häradsrätt]]er i området som då delades in i [[tingslag]] och [[domsaga|domsagor]].<ref>{{bokref |efternamn=Almquist |förnamn=Jan Eric |titel=Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I | datum =1954 |utgivare=[[Norstedts förlagsgrupp|P.A. Norstedt & söners förlag]] |utgivningsort=Stockholm | sid = 420}}</ref>

Från 1671 till 1812 tillhörde hela Jämtland med Härjedalen en [[domsaga]], ''Jämtlands domsaga'',<ref>{{bokref |efternamn=Almquist |förnamn=Jan Eric |titel=Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I | datum =1954 |utgivare=[[Norstedts förlagsgrupp|P.A. Norstedt & söners förlag]] |utgivningsort=Stockholm | sid = 429}}</ref> där i Härjedalen fanns tingslagen [[Svegs tingslag]], [[Lillhärdals tingslag]] (före 1731) och [[Hede tingslag]].

Från 1812 till 1879 fanns domsagorna:
*''Södra Jämtlands domsaga'' för socknarna i västra och södra Jämtland och hela Härjedalen med:
**[[Hede tingslag]], [[Svegs tingslag]]
Från 1879 till 1971 fanns
*''[[Härjedalens domsaga]]'' för socknarna i södra Jämtland och Härjedalen med:
**Till 1948 [[Hede tingslag]], [[Svegs tingslag]], [[Bergs tingslag]]
**från 1948 [[Svegs och Hede tingslag]](dock bara till 1952 för Storsjö socken), [[Bergs tingslag]] (från 1952 för Storsjö socken)
Från 1971 fanns 
*''[[Svegs tingsrätt]]'' för socknarna i hela Härjedalen som den 17 maj 2004 uppgick i [[Östersunds tingsrätt]].

====Kommuner 1952–1970====

'''Köpingar''' (1 st):
{| 
|----- valign="top"
|
*[[Svegs köping]]
|}

'''Landskommuner''' (6 st):
{| 
|----- valign="top"
|
*[[Hede landskommun, Härjedalen|Hede landskommun]]
*[[Hogdals landskommun]]
*[[Lillhärdals landskommun]]
|
*[[Svegs landskommun]]
*[[Tännäs landskommun]]
*[[Övre Ljungadalens landskommun]]
|}

'''Förändringar 1952–1970'''<br>
1 januari 1967
*[[Svegs landskommun]] uppgick i [[Svegs köping]].

==== Kommuner från 1971 ====

Landskapet består sedan 1971 av följande [[kommun]]er:
*[[Härjedalens kommun]]
*[[Bergs kommun]]

==Demografi==
{{Stapeldiagram
|titel   =  Befolkningsutveckling i Härjedalen 1910–2010
|titelfärg=  #DDD
|bredd   =  600px
|diagrambredd=  500px
|vänster1   =  år
|höger1  =  folkmängd
|staplar    =  
{{Pixelstapel|1910<ref name="folkräkning1910">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf | titel=I. Areal och folkmängd för särskilda förvaltningsområden | författare = | format =PDF | verk =Folkräkningen den 31 december 1910 | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|372||11 270}}
{{Pixelstapel|1920<ref name="årsbok1921">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201921.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1921 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|424||12 870}}
{{Pixelstapel|1930<ref name="årsbok1930">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201930.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1930 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|472||14 301}}
{{Pixelstapel|1940<ref name=" årsbok1940">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201940.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1940 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|470||14 241}}
{{Pixelstapel|1950<ref name=" årsbok1950">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201950.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1950 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|480||14 557}}
{{Pixelstapel|1960<ref name=" årsbok1960">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201960.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1960 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|460||13 951}}
{{Pixelstapel|1970<ref name=" årsbok1970">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201970.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1970 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|382||11 593}}
{{Pixelstapel|1980<ref name=" årsbok1981">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201981.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1981 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|391||11 871}}
{{Pixelstapel|1990<ref name=" årsbok1992">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201992.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1992 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|377||11 447}}
{{Pixelstapel|2000<ref name=" årsbok2002">{{Webbref | url = http://www.scb.se/statistik/AA/OV0904/2000I02/A01S%C3%850201.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 2002 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|351||10 656}}
{{Pixelstapel|2010<ref name="landskap2010">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____333557.aspx | titel=Folkmängd i landskapen den 31 december 2010 | författare = | format = | verk = | datum= 2012-05-09 | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|328||9 937}}
|beskrivning =  Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) via [[:fi:Härjedalen#Väestönkehitys|fiwp]]
}}

==Geografi==
{| class="toc" cellpadding=0 cellspacing=2 style="float:right; clear:right; margin: 0.5em 0.5em 0.5em 1em; padding: 0.5e text-align:left; margin-left:10px; font-size:90%"
|colspan=4 style="background:#black; color:#EEEE00;" align=center bgcolor="black"|'''Högsta fjäll'''
|-
|colspan=4 align=center|[[Fil:Helags and Sylarna from Dunsjöfjället.JPG|frameless|Helagsmassivet till vänster på bilden]]
|-
! style="background:#e8e8e8;" | '''Fjäll'''
! style="background:#e8e8e8;" | '''Altitud ([[Meter över havet|m ö.h.]])'''
|-
| style="background:#efefef;" |[[Helagsfjället]]
| style="background:#efefef;" align=center|1&nbsp;796 
|-
|[[Anåfjället]]
|align=center|1&nbsp;332
|-
| style="background:#efefef;" |[[Sonfjället]] 
| style="background:#efefef;" align=center|1&nbsp;277
|-
|colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center|<small>Källa: [https://web.archive.org/web/20160303205135/http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2007A01_BR_A01SA0701.pdf SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2007]</small>
|-
|colspan=4 style="background:#black; color:#EEEE00;" align=center bgcolor="black"|'''Största tätorter'''
|-
|colspan=4 align=center|[[Fil:Funäsdalen2.jpg|frameless|Funäsdalen]]
|-
! style="background:#e8e8e8;" | '''Ort'''
! style="background:#e8e8e8;" | '''Invånare'''
|-
| style="background:#efefef;" |[[Sveg]]
| style="background:#efefef;" align=center|2&nbsp;633
|-
|[[Funäsdalen]]
|align=center|798
|-
| style="background:#efefef;" |[[Hede, Härjedalens kommun|Hede]]
| style="background:#efefef;" align=center|763
|-
|[[Vemdalen]]
|align=center|547
|-
| style="background:#efefef;" |[[Ulvkälla]]
| style="background:#efefef;" align=center|445
|-
|[[Lillhärdal]]
|align=center|365
|-
| style="background:#efefef;" |[[Norr-Hede]]
| style="background:#efefef;" align=center|293
|-
|colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center|<small>Källa: [https://web.archive.org/web/20070221111015/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/MI0810_2005A01_SM_MI38SM0601.pdf SCB, Tätorter 2005]</small>
|}
Härjedalen är ett [[högland|högt beläget landområde]] i hjärtat av den [[skandinaviska halvön]]. Fyra femtedelar av ytan ligger mer än 500 [[meter över havet]] och ett fyrtiotal platser{{förtydliga|datum=2015-02}} ligger över 1&nbsp;000 meter över havet. 
[[Fil:Flatruet road sign.jpg|miniatyr|vänster|Flatruet]]
Landskapet har även Sveriges högst belägna ort, [[Högvålen]], 830 m ö.h. I nord-sydlig riktning sträcker sig landskapet 90 kilometer och i öst-västlig riktning 180 kilometer. Härjedalens högsta punkt är [[Helagsfjället]] med sina 1&nbsp;796 meter över havet. Landskapets lägsta punkt är däremot så pass hög som 280 meter över havet och landskapet har trots sin ringa storlek stora höjdskillnader. Inget landskap kommer i närheten av den medelhöjd över havet som Härjedalen har. I Härjedalen finns landets högst belägna allmänna väg, [[Flatruetvägen]].

===Geologi===
Härjedalens [[berggrund]] utgörs av [[kaledoniderna]] som sträcker sig från [[Irland]] och [[Skottland]] (vars [[latin]]ska namn var Caledonia) över [[Nordsjön]] genom [[Norge]] till Härjedalen, ett resultat av den [[kaledonska orogenesen]]. Landskapet kan grovt ses som en utskjutning av fjällkedjan österut. I den allra östliga delen av landskapet består berggrunden av [[granit]]. Inåt landet är bergarterna yngre och [[skolla (geologi)|skollorna]] är lagrade på varandra då stora bergsmassor genom historien transporterats österut över det [[prekambrium|prekambriska]] [[urberg]]et. Detta gör att man i Härjedalen kan finna äldre bergarter ovanpå yngre [[Metamorf bergart|metamorfos]]a och [[sedimentär]]a dito. I nordvästra Härjedalen utmärker den så kallade [[Särvskollan]] sig bestående av främst [[sandsten]] och [[diabas]]. Landskapsstenen kan härledas till en av dessa skollor. Det högsta fjället Helags är ett [[gnejs]]massiv med inslag av [[glimmerskiffer]] och [[Sonfjället]] tillsammans med [[Klövsjö]]/[[Skorvdalsfjällen]] (som en gång i tiden bildade ett stort sammanhängande massiv) består huvudsakligen av hård [[kvartsit]]. I Helagsområdet finns även [[Kalcium|kalk]]rika sedimentära bergarter.
När [[inlandsis]]en sakta drog sig tillbaka för cirka 10&nbsp;000 år sedan bildades [[morän (jordart)|morän]]. På vissa ställen samlades partiklarna i bågformiga ryggar liggande vinkelrätt mot rörelseriktningen för inlandsisen. Detta är mycket tydligt i västra Härjedalen, varvid namnet ''[[Rogen]]morän''.

===Tätorter===
[[Fil:Rändåfallet.jpg|miniatyr|Rändåfallet]]
Härjedalen är det enda landskap i Sverige där det inte funnits någon [[stad (Sverige)|stad]]. Till [[tätort]]erna hör [[Hede, Härjedalens kommun|Hede]], [[Funäsdalen]], [[Lillhärdal]], [[Norr-Hede]], [[Sveg]], [[Ulvkälla]] och [[Vemdalen]]. [[Ytterhogdal]] ligger i [[Härjedalens kommun]] men i landskapet [[Hälsingland]].

Bebyggelsen i Härjedalen är koncentrerad till dalgångarna längs Ljusnan och landskapet är mycket glest befolkat med färre än 1 invånare per kvadratkilometer. Härjedalen är Sveriges [[Landskap i Sverige#Lista över landskap efter folkmängd|minsta landskap]] befolkningsmässigt (litet över 10 000 innevånare) och har samma befolkningstäthet som [[Lappland, Sverige|Lappland]]. 
[[Fil:Map of ljusnan.png|miniatyr|vänster|Ljusnan i Härjedalens övre del]]

===Vattendrag===
[[Fil:Messlingen2.jpg|miniatyr|Messlingen]]
Det största och viktigaste vattendraget i Härjedalen är [[Ljusnan]]. En annan [[älv]], [[Ljungan]], börjar sin resa till havet från ljungrissjöarna på Helagsfjällets norra sluttning och rinner genom [[Storsjön, Härjedalen|Storsjön]]  (563 [[meter över havet]]), till Storsjön avvattnas även [[Skärkån]]. Därefter rinner Ljungan vidare österut in i Jämtland. En annan stor älv är [[Klarälven]] som börjar i västra Härjedalen genom [[Rogen]] (landskapets största naturliga sjö), för att sedan flyta genom Norge söderut till [[Värmland]].

Från norr flyter huvudälven Ljusnan som rinner upp ur [[Ljusnetjärnen, Härjedalen|Ljusnetjärnen]] (881 m), [[Grönsjöarna (Tännäs socken, Härjedalen, 696026-131352)|Grönsjöarna]] (807 m) genom [[Grönån (Härjedalen)|Grönån]] och från väster genom [[Tvärån]] från [[Skarsfjället]]. Funäsdalssjön (583 m) avvattnas till [[Lossen]] (543 m), precis som [[Tännån]] gör genom Stora Linjetjärn (831 m), Malmagen (781 m), Tänndalssjön och Östersjön (713 m) i [[Tännäs]] tillsammans med [[Mysklan]]. Ett viktigt biflöde från norr är [[Mittån]] som upprinner i Mittåsjön i fjälltrakterna norr om Funäsdalen, genom i [[Mittådalen]] och sjöarna [[Messlingen]] och [[Grundsjön (Härjedalen)|Grundsjön]], för att sedan väster om [[Långå]] mynna ut i Ljusnan. Även [[Särvan]] som flyter genom [[Över-Särvsjön]] och [[Neder-Särvsjön]] är ett viktigt biflöde. Älven rinner genom Härjedalen i sydöstlig riktning men gör ett flertal stora krökningar eller ''svängar'' genom landskapet. Från Långå flyter älven till [[Hede, Härjedalens kommun|Hede]] och gör därefter just en krökning söderut. På väg nedåt mynnar [[Rånden|Råndan]] från [[Råndalen]] och [[Lofsån]] från [[Lofsdalen]] ut i Ljusnan. Sedermera når älven den ännu unga sjön [[Svegssjön]]. I Svegssjön mynnar [[Veman]] från [[Vemdalen]] ut, likväl som [[Härjån]] från [[Lillhärdal]]. Från Svegssjön flyter älven österut mot Hälsingland. Från [[Amsen, Härjedalen|Amsen]] rinner Amsån som mynnar ut i [[Tyckeln]] i [[Dalarna]].

==Klimat==
[[Fil:R vala.jpg|miniatyr|[[Ransundet|Ransundsvålen]] vintertid]]
Härjedalen är en del av den [[Tempererat klimat|tempererade klimatzonen]] och har ett uträglat [[inlandsklimat]] med stora skillnader mellan varma [[sommar|somrar]] och kalla [[vinter|vintrar]]. Under vintern är skillnaderna temperaturmässigt som allra minst i landskapet. Den kallaste delen är området mellan tätorterna Hede och Funäsdalen där [[medeltemperatur]]en vintertid är omkring minus 12 till minus 13 [[grad Celsius|°C]] under högvintern. På högre höjd kan det under samma period däremot vara högre temperaturer, mellan minus 7 till minus 8&nbsp;°C.
Under somrarna är det en större skillnad temperaturmässigt i landskapet. I östra Härjedalen, i [[Älvros socken]] på gränsen till Hälsingland är medeltemperaturen högst på omkring plus 14 grader under högsommaren. I takt med att höjden ökar så avtar också temperaturen. I partiet ovanför trädgränsen är sommartemperaturen mellan plus 8 till plus 10&nbsp;°C. På Härjedalens högsta punkt, det redan nämnda Helagsfjället är den enbart omkring plus 5&nbsp;°C.

Den högsta uppmätta temperaturen i skuggan i Härjedalen är plus 36,0&nbsp;°C, som uppmättes i Sveg den 8 juli 1933. Den högsta uppmätta temperaturen i nyare tid uppmättes även den i Sveg, 33,3&nbsp;°C den 6 augusti 1975. Den lägsta temperaturen, minus 47,7&nbsp;°C uppmättes den 10 januari 1987 i [[Storsjö]]. Under senvåren och somrarna har västra Härjedalen Sveriges lägsta temperaturer.{{källa behövs|datum=2015-02}} Den 3 maj 1981 uppmättes temperaturen minus 24,1&nbsp;°C i [[Fjällnäs]] och i Funäsdalen uppmättes såväl den 22 juli 1888 som den 14 juli 1893 en temperatur på minus 5&nbsp;°C. Den högsta nederbörden som uppmätts på ett dygn är 136 millimeter vid sjön [[Malmagen]] i slutet av augusti 1993. Den högsta uppmätta nederbörden på en hel månad uppmättes också vid Malmagen 237 millimeter juli 1973. Det högsta rapporterade snödjupet från Härjedalen är 174 centimeter i Fjällnäs den 7 mars 1988. I Härjedalen har även många tidiga och sena snöfall rapporterats. Det tidigaste kända snöfall (utanför de rena fjällområdena) i Sverige inträffade den 17 augusti 1949 i Brännvallen utanför Hede, ett snödjup på 4 centimeter. Ett mycket sent snöfall är det från Fjällnäs rapporterade 15 centimeter den 6 juli 1964. På grund av detta hör västra Härjedalens skidorter till Sveriges mest snösäkra områden. 
<div align=center>
<big>'''Klimattabell för Sveg'''</big> {{Klimattabell|
   |hmjan= -6
   |hmfeb= -4 
   |hmmar= 1 
   |hmapr= 6
   |hmmaj= 14
   |hmjun= 19
   |hmjul= 20
   |hmaug= 18 
   |hmsep= 13 
   |hmokt= 7
   |hmnov= -1
   |hmdec= -5
   |lmjan= -16
   |lmfeb= -15 
   |lmmar= -10 
   |lmapr= -4
   |lmmaj= 1
   |lmjun= 6
   |lmjul= 8
   |lmaug= 7 
   |lmsep= 3 
   |lmokt= -1
   |lmnov= -8
   |lmdec= -14
   |nbjan= 24.7
   |nbfeb= 21.9 
   |nbmar= 21.5 
   |nbapr= 30.3 
   |nbmaj= 33.9
   |nbjun= 59.6
   |nbjul= 67.7 
   |nbaug= 58.4
   |nbsep= 45.4 
   |nbokt= 38.5
   |nbnov= 34
   |nbdec= 23.4
  }}
</div>

==Kultur==
Folkkulturen i Härjedalen brukar ses som särskilt särpräglad, mycket på grund av landskapets karga klimat, det isolerade läget samt den under lång tid bristfälliga kommunikationen med omvärlden.<ref>Nodermann, Maj (2000). ”Fabeldjur i Härjedalen” i Sten Rentzhog: ''Jämten 2001''. Östersund: Jämtlands läns museum, sid. 143.</ref>

===Fäboddrift===
[[Fil:Bäckevallen 2012.jpg|miniatyr|Bebyggelse på Bäckevallen, en tidigare fäbodvall norr om Ljungdalen.]]
Något som kännetecknat Härjedalen, mer än något annat svenskt landskap, är den skandinaviska [[fäboddrift|bodskapskötseln vid fäbodvallar]]. En fäbodvall är en under sommarhalvår använd samlingsplats för fän (betande husdjur) som fritt eller med vallning (gätning) får beta på stället och/eller i dess omgivningar vilka sammantagna ligger på ett betydande avstånd från fänas hemgård. Mycket av Härjedalens folkkultur är kopplat till fäbodlivet, högtider som [[Olofsmässa]], mat som [[flötgröt]], [[kornost]], källarlagrade ostar kallade gômmôlost, [[messmör]] med mera, [[folktro]] och musik som [[Kulning|kökning]].

Dialektalt benämns fäboden ”bûvôll” (En vall med bodar) eller ”säter”

===Högtider===
Orsmäss eller Olsmäss, Olofsmässa, är en gammal katolsk festhögtid helgad åt [[Olof den helige]] som fortfarande firas i Härjedalen. Olofsmässan hålls till minnet av dagen då han stupade i [[slaget vid Stiklestad]], alldeles nordväst om Härjedalen den 29 juli. Pilgrimslederna genom Härjedalen gick till Olofs reliker i Nidaros och hans namn har genom historien varit det absolut populäraste bland männen i Härjedalen, varvid landskapet än i dag har en överrepresentation gällande Ols och Olofssöner. På Olofsmässan begav sig sockenborna till deras fäbodar för att där fira till minnet av Olof, ofta gick det långa folktåg från byarna ledda av spelmän.

===Dialekt===
[[Fil:Pulsatilla vernalis, Seiser Alm.JPG|miniatyr|Mosippa heter ''mofila'' på härjedalsk dialekt]]
{{Huvudartikel|Härjedalska}}
Dialekterna i Härjedalen benämns gemensamt [[härjedalska]] och tillhör enligt vissa källor de [[norrländska mål]]en.<ref name=ugglan>{{runeberg.org|nfbl|0092.html Härjedalen}}</ref> Gällande intonation och ordförråd märks stora likheter mellan dagens dialekter i Härjedalen, främst i de västra delarna, och den norska dialekten [[trönderska]], som talas i den del av Norge som Härjedalen tidigare ingick i, [[Tröndelagen]], medan de östra delarna uppvisar likheter med [[Hälsingemål]].<ref name=NE>{{NE|titel=Härjedalen, Dialekter|hämtdatum=2013-05-02}}</ref> Traditionella härjedalska folkmål står långt närmare folkmålen i Trondheims stift än några andra [[svenska dialekter]], med undantag för de [[jämtska]].<ref name=ugglan/>

Nedan följer en härjedalsk variant av barnsången [[Blåsippor (sång)|blåsippan ute i backarna står]] som i stället handlar om Härjedalens landskapsblomma [[mosippa]]n, text av Göran Mann från Vemdalen.
::''Mofila utä på bahkkân no står''
::''buhkkâ på huvvuä, sägg ”Dâ är vår”''
::''Ongan dûm f’luhkâ dûm, rehnt skâ ä b’li''
::''kuta senn hem hitat mora si''<ref>{{webbref|url=http://www.op.se/parser.php?level1=4&level2=12&id=130987 |titel=Göran Mann: ...ô rök stig från störrösä |hämtdatum=5 juli 2008 |efternamn=Berglund |förnamn=Kalle |datum=2002-01-08 |utgivare=[[Östersunds-Posten]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090224211355/http://www.op.se/parser.php?level1=4 |arkivdatum=24 februari 2009 }}</ref>

==Friluftsliv==
[[Fil:Vargstjärnsstöten 2012.jpg|miniatyr|Mindre damm med inplanterad fisk i stugområdet Torkilstöten ovanför Ljungdalen i nordvästra Härjedalen. I bakgrunden Vargstjärnsstöten.]]
Härjedalens storslagna natur gör landskapet intressant för vandrare under sommarhalvåret och skidåkare under vinterhalvåret. Härjedalen har flera högklassiga vintersportorter, som [[Lofsdalen]], [[Vemdalen|Vemdalsfjällen]] och [[Funäsdalsfjällen]].

==Panoramabild==
{{bredbild|Torkilstöten_Panorama_Jule_2013.jpg|700px|<center>Fjällandskap i norra Härjedalen med Helagsfjället och Sylarna (i Jämtland) i bakgrunden.</center>}}

==Se även==
*[[Härjedalens kommun]]
*[[Jämtlands län]]
*[[Sydsamer]]

==Referenser==
===Noter===
<references/>

===Webbkällor===
* {{webbref| författare=Haldo Vedin| publdatum=Väder och Vatten 6/2006| titel=Härjedalens klimat| url=http://www.smhi.se/content/1/c6/01/84/66/attatchments/s10_jun06.pdf| utgivare=[[SMHI]]| hämtdatum=2007-11-17}}{{Död länk|datum=2018-07 |bot=InternetArchiveBot }}

===Tryckta källor===
*{{bokref |författare=[[Elof Hellquist]] |år=1922 |titel=Svensk etymologisk ordbok |upplaga=Första upplagan |utgivningsort=[[Lund]] |utgivare=[[Gleerups förlag]]}}
*{{bokref |författare=Herm Hofberg |år=1896 |titel=Genom Sveriges Bygder |upplaga=Tredje upplagan|utgivningsort=[[Stockholm]] |utgivare=[[Bonniers förlag]]}}
*{{bokref |författare=Lars Rumar |år=1998 |titel=Historia kring Kölen |upplaga=Andra upplagan |utgivningsort=[[Östersund]] |utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]|}}
*{{bokref |författare=Bergström-Magnusson-Raihle |år=1991 |titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria  |utgivningsort=Östersund |utgivare=Jämtlands läns museum|}} {{ISBN|91-7948-065-9}}
*{{bokref |efternamn=Rentzhog |förnamn=Sten (red.) |författarlänk=Sten Rentzhog|år=1992 |titel=Jämten 1993 |medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.|utgivningsort=Östersund |utgivare=Jämtlands läns museum}}
*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''
*{{Ugglan|artikel=Härjedalen|url=http://runeberg.org/nfbl/0092.html}}
*Härjedalens ortnamn och bygdesägner'' av Erik Modin. Kgl. boktryckeriet i Stockholm 1949 P. A. Norstedt och söner.

== Externa länkar ==
{{Commons|Category:Härjedalen}}
*[https://web.archive.org/web/20060921183109/http://www.sverigeguiden.com/landskap/harj.htm Härjedalen - fakta och karta]
*[http://www.jamtland.info/ Jämtland-Härjedalen Turism]
*[http://swedia.ling.gu.se/Norrland/Harjedalen/index.html Lyssna till några av Härjedalens dialekter]
*[http://www.harjedalenskulturcentrum.com Härjedalens Kulturcentrum ]

{{Tingslag Härjedalen}}
{{Sveriges landskap}}

[[Kategori:Härjedalen| ]]
[[Kategori:Sveriges landskap]]
[[Kategori:Geografiska områden i Norges historia]]