Visa källa för Sverige

{{Olika betydelser}}
{{Landsfakta
|namn                   = Konungariket Sverige
|genitiv                = Sveriges
|flagga                 = Flag of Sweden.svg
|statsvapen             = Great coat of arms of Sweden.svg
|motto                  = ''För Sverige i tiden''<ref>''[[Svenska regenters valspråk|För Sverige i tiden]]'' är antaget som kungligt valspråk av Carl XVI Gustaf</ref>
|nationalsång           = [[Du gamla, du fria]] (de facto){{Break|2}}[[Fil:United States Navy Band - Sweden.ogg|center]]
|kunglig_hymn           = [[Kungssången]]
|karta                  = EU-Sweden.svg
|bildtext_karta         =Sverige i mörkgrönt. 
|världsdel              = [[{{#property:P30}}]]
|huvudstad              = [[{{#property:P36}}]]
|störstastad            = Stockholm
|språk                  = [[Svenska]]*<ref>{{Webbref |url=http://www.språkförsvaret.se/sf/fileadmin/PDF/spraklagen_200509.pdf |titel=Språklagen |format=pdf |verk=[[Språkförsvaret]]}}</ref>
|a/t                    = t
|nationella_språk       = 
|regionala_språk        = 
|etniska_grupper        = 
|etniska_grupper_år     = 
|demonym                = Svensk, svenska
|statsskick             = [[Parlamentarism|Parlamentarisk demokrati]] <br/>och [[konstitutionell monarki]]
|statschef              = [[Carl XVI Gustaf]]
|sct                    = regenter
|sct2                   = Monark
|regeringschef          = [[Stefan Löfven]]
|regeringschef_partitillhörighet = [[Socialdemokraterna (Sverige)|S]]
|rct                    = statsministrar
|rct2                   = Statsminister
|area_rank              = 57:e
|area                   = 447435
|area_not               = <ref name="area">{{webbref |url=http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012/table/tableViewLayout1/?rxid=55ac2603-a882-49a2-8d81-72ade05d2451 |titel=Land- och vattenareal i kvadratkilometer efter arealtyp och år (2015) |utgivare=[[SCB]] |hämtdatum= 28 april 2015}}</ref>
|area_%vatten           = {{formatnum:8.97}}<ref name="area"/>
|folkmängd_rank         = 90:e
|folkmängd              = 10182291
|folkmängd_år           = 2018
|folkmängd_not          =  <ref>{{webbref | url = http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/#_Nyckeltal | titel = Befolkningsstatistik - Nyckeltal | utgivare = [[Statistiska centralbyrån]] | språk = svenska | hämtdatum = 20 september 2018 }}</ref> 
|befolkningstäthet_rank = 158:a
|invånare/km2           = auto
|bnp_rank               = 38:e
|bnp_totalt             = 4 159 miljarder kronor<ref name="BNBpercapita">[http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Sverige/] ekonomifakta.se</ref>
|bnp/invånare           = 424 400 kronor<ref name="Ekonomifakta">{{cite web|url=http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP-per-capita/|title=BNP per capita - Ekonomifakta|website=Ekonomifakta|accessdate=1 november 2017}}</ref> (12:e plats bland OECD-länderna)<ref>{{webbref |url=http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/Sverige-i-valstandsligan/ |titel=Sverige i välståndsligan - Ekonomifakta |utgivare=Ekonomifakta.se }}</ref>
|bnp/invånare_rank      = 
|år                     = 2018
|hdi                    = 0,937<ref name="hdirapport2019">{{webbref |url= http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf |titel=Human Development Report 2019 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=30 december 2019 |format={{pdf}} |sid=300-303|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref> 
|hdi_rank               = 8:e 
|hdi_nivå               = 
|hdi_år                 = 2018
|gini                   = 0,330<ref>{{webbref |url=https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/hushallens-ekonomi-hek/pong/tabell-och-diagram/inkomster-19752013/inkomstfordelningen-19752013/ |utgivare=[[SCB]] |titel=Inkomstfördelning 1975–2013 |hämtdatum=13 november 2015}}</ref> 
|gini_rank              = ?
|gini_år                = 2013
|valuta                 = [[Svensk krona]]
|valutakod              = SEK
|tidszon                = [[Centraleuropeisk tid|CET]]
|högstapunkt            = [[Kebnekaise]]
|högstapunkt_meter      = 2 099<ref>{{tidningsref |efternamn=Kvarnlöf |förnamn=Gabriella |rubrik=Sydtoppen fortfarande högst i Sverige |url=https://www.svd.se/kebnekaises-sydtopp-behaller-mattet|tidning=[[Dagens Nyheter]] |datum=24 juli 2016 |hämtdatum=23 maj 2017}}</ref>
|störstasjö             = [[Vänern]]
|störstasjö_yta         = 5 648
|längstaflod            = [[Klarälven]]–[[Göta älv]]
|längstaflod_längd      = 720
|utc_offset             = +1
|sommartid              = [[Centraleuropeisk tid|CEST]]
|sommartid_not          = 
|sommartid_offset       = +2
|antipod                = 
|datumformat            = 
|kör_på                 =Höger sida 
|landsdomän             = [[{{#property:P78}}]] 
|nationaldag            = [[6 juni]]
|nationalitetsmärke     = S
|demokratiindex         = 9,50
|landsnummer            = 46 <ref>https://www.eniro.se/landsnummer</ref>
|fotnot                 = *De nationella minoritetsspråken är [[finska]], [[jiddisch]], [[meänkieli]], [[romani chib]] och [[samiska]].
}}
'''Sverige''' ({{IPA-sv|sværjɛ||Sv-Sverige.ogg}}, formellt {{Audio|Sv-Konungariket_Sverige.ogg|'''Konungariket Sverige'''}}), är ett [[Norden|nordiskt]] land på [[Skandinaviska halvön]] i [[Nordeuropa]]. Sverige har [[Gränsen mellan Norge och Sverige|landgräns i väst]] med [[Norge]], i [[Gränsen mellan Finland och Sverige|nordost]] med [[Finland]] samt angränsande territorialvatten till Norge i [[nordväst]], [[Danmark]] i sydväst och Finland i öst. Landet har kuster mot [[Bottenviken]], [[Bottenhavet]], [[Ålands hav]], [[Östersjön]], [[Öresund]], [[Kattegatt]] och [[Skagerrak]].

Sverige har en befolkning på {{formatnum:{{#expr:{{Stat/Sverige/Landet/Befolkning|Hela riket}}/1E6 round 1}}}} [[Miljon|miljoner]] invånare<ref name="auto">{{webbref|titel=Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige|url=http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-Sverige/|utgivare=SCB|hämtdatum=20 januari 2017|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170124065951/http://www.scb.se/sv_/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/behallare-for-nyheter-och-pressmeddelanden/nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-sverige/|arkivdatum=24 januari 2017}}</ref> och är med en area på 447&nbsp;435&nbsp;[[km²]] det geografiskt femte största landet i [[Europa]] (om enbart den europeiska delen av [[Turkiet]] räknas).<ref name="area"/>

[[Huvudstad]] är [[Stockholm]], landets största [[stad]] med {{formatnum:{{#expr:({{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|0336}}/1E6 round 1)}}}} miljoner invånare. Därutöver finns ytterligare tre [[storstad|storstäder]] enligt [[Statistiska centralbyrån]]s definition om fler än 200&nbsp;000 invånare: [[Göteborg]], [[Malmö]] och [[Uppsala]]<ref>{{Webbref |url=http://www.svt.se/nyheter/regionalt/uppsala/uppsala-har-blivit-storstad |titel=Uppsala har blivit storstad |hämtdatum=6 november 2015|datum=22 november 2011 |utgivare=SVT}}</ref>. Omkring 87 procent av befolkningen, en ökande andel, lever i [[tätort]]er med minst 200 invånare (år 2016)<ref>{{webbref|url=https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter-arealer-befolkning/pong/statistiknyhet/befolkning-i-tatort/|titel=Befolkningen i tätort ökade med 120&nbsp;000|utgivare=[[SCB]]|datum=2017-04-05|hämtdatum=2018-03-08|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180308041638/https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter-arealer-befolkning/pong/statistiknyhet/befolkning-i-tatort/|arkivdatum=2018-03-08}}</ref>. Med OECD-definitionen<ref>[https://read.oecd-ilibrary.org/urban-rural-and-regional-development/redefining-urban/redefining-urban-areas-in-oecd-countries_9789264174108-4-en#page5 Redefining urban areas in OECD countries]</ref> – utgående från minst 50&nbsp;000 invånare – bor bara 41 procent av svenskarna i urbana system. Sverige är alltså ett utpräglat landsbygdsland, med låg [[befolkningstäthet]] om 22 invånare per km² och med högre täthet i södra landshalvan.

Sverige är en [[konstitutionell monarki]] med [[parlamentarism|parlamentarisk demokrati]] och [[industriland|utvecklad ekonomi.]] Landet är medlem i [[Förenta nationerna]] sedan november 1946<ref>{{Webbref|titel=FN:s medlemsländer|url=https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/medlemslander/|verk=Svenska FN-förbundet|hämtdatum=2019-04-30}}</ref> och [[Europeiska unionen]] sedan 1 januari 1995<ref>{{Webbref|titel=Sverige i EU|url=https://ec.europa.eu/sweden/about-us/eu-presence_sv|verk=Sverige - European Commission|datum=2016-05-03|hämtdatum=2019-04-30|förnamn=John|efternamn=Smith}}</ref>.

Sverige, [[tradition]]ellt ''[[Svea rike]]'', tidigast dokumenterat (”''Swēorice''”) i [[anglosaxiska]] ''[[Beowulf]]kvädet'' cirka år [[1000]],<ref name=":0">Första delen, vers 2380</ref> avsåg ursprungligen ett rike av [[svear]], en [[folkstam]] i sin tur tidigast dokumenterad av den [[romarriket|romerske]] historikern [[Publius Cornelius Tacitus|Tacitus]] år 98 e.Kr. Riket [[Sveriges kristnande|kristnades]] under [[medeltiden]] och erkändes genom kung [[Inge den äldre]] av [[påve]] [[Gregorius VII]] år 1080. Sedermera omfattades både [[svear]] och [[götar]] från omkring år 1160. Sverige ingick därefter i den nordiska [[Kalmarunionen]] 1397–1523. Under 1600-talets [[stormaktstiden|stormaktstid]] expanderade landet militärt, men förlorade större delen av områdena utanför [[skandinaviska halvön]] under 1700- och 1800-talen. Östra rikshalvan, sedermera [[Finland]], förlorades till [[Kejsardömet Ryssland|Ryssland]] år 1809. Det senaste kriget som Sverige direkt var inblandat i var [[Napoleonkrigen]] 1814, när Sverige förlänades [[Norge]] från [[Danmark]] in i [[Svensk-norska unionen]], en [[personalunion]] som varade till 1905.

Under 1900-talet präglades [[Sveriges utrikespolitik]] av [[Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik under kalla kriget|militär alliansfrihet]]. Detta till trots har Sveriges [[Försvarsmakten (Sverige)|försvarsmakt]] medverkat i utländska militära operationer genom [[Nato]]samarbetet [[Partnerskap för fred]]<ref>{{webbref|url=http://www.regeringen.se/sb/d/10821/a/109012|titel=Nato och Partnerskap för fred|arkivurl=https://archive.is/20140723083421/http://www.regeringen.se/sb/d/10821/a/109012|arkivdatum=23 juli 2014|verk=regeringen.se|utgivare=Regeringskansliet}}</ref><ref>[http://www.sakerhetspolitik.se/Forsvar/Internationellt/Militar-alliansfrihet/ Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap ''Militär alliansfrihet''] (läst 2010-10-04)</ref> och EU:s [[gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken|gemensamma säkerhets- och försvarspolitik]]. [[Kultur i Sverige|Svensk kultur]] utmärker sig i internationella [[mätning|värderingsmätning]]ar med sin [[individualism]], [[humanism]] och [[sekularism]] samt med ett stort förtroende för stat, politik och myndigheter bland medborgarna.

[[Politik i Sverige|Svensk ekonomisk politik]] har sedan mitten av 1900-talet utmärkt sig internationellt för sin stora [[skatt i Sverige|högbeskattande]] [[offentlig]]a [[välfärdssamhälle|resursfördelning]] av [[svenskar|svenska folket]]s [[resurs]]er, både inrikes och utrikes, och för [[blandekonomi]] (blandning av [[socialism]] och [[marknadsekonomi]]). Samförstånd råder mellan arbetsmarknadens parter, känt som den ”[[svenska modellen]]”.

Landet rankas trea i världen i tidningen [[The Economist]]s ”[[demokratiindex]]” (2018)<ref name="demokratiindex2018">{{Webbref|url=https://infographics.economist.com/2019/DemocracyIndex/|titel=EIU Democracy Index 2018 |hämtdatum=30 december 2019 |verk=infographics.economist.com}}</ref> och plats 8 i [[Förenta nationerna]]s ”[[Human Development Index]]” (2018).<ref name="hdirapport2019"/> Landet är en av Förenta nationernas största bidragsgivare och ett av få länder som uppfyller deras biståndsmål om över 0,7 procent av [[Bruttonationalinkomst|BNI]].<ref>[http://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-och-fn/om-sverige-och-fn/ Om Sverige och FN] {{Wayback|url=http://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-och-fn/om-sverige-och-fn/ |date=20160701234021 }} regeringen.se</ref>

== Historia ==
{{Huvudartikel|Sveriges historia|Sveriges militärhistoria|Svensk vetenskapshistoria|Sveriges ekonomiska historia}}
[[Fil:Gustav Vasa.jpg|miniatyr|stående|[[Gustav Vasa]] valdes till kung av Sverige den 6 juni 1523, ett datum som nu är [[Sveriges nationaldag]].]]
[[Fil:Porträtt, Drottning Kristina av Sverige, 1661 - Skoklosters slott - 91446.tif|miniatyr|stående|Porträtt av [[Drottning Kristina]] av Sverige, från 1661.]]

=== Förhistoria ===
Sedan [[istid|inlandsisen]] dragit sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av samlar- och jägarfolk i olika generationer. Jordbruket gjorde sitt intåg mellan 4&nbsp;000 och 3&nbsp;200 f.Kr. Enstaka metallföremål dök upp redan omkring 3000 f.Kr., men det dröjde till omkring 1800 f.Kr. innan brons blev så vanligt att man kan tala om en [[Bronsåldern|bronsålder]].

Järnet blev den huvudsakliga redskapsmetallen omkring 400 – 500 f.Kr. Det första skriftspråket, [[runor]]na, introducerades troligen under 300-talet e.Kr. men förefaller främst haft en magisk funktion. Först omkring år 800 började runor användas oftare som kommunikationsmedel. Ungefär samtidigt började de första spåren av en fastare samhällsorganisation att dyka upp.<ref>''Arkeologi i Sverige'', Göran Burenhult, band 1–3, 2:a omarbetade upplagan</ref>

=== Sveriges enande, medeltiden ===
När [[Sveriges kristnande|Sverige kristnandes]] och i vilken omfattning är oklart. Spår finns redan från omkring 900 men den förste kung som tar ställning för kristendomen är Olof Skötkonung omkring år 1000. Kristnandet sker genom mission och genom att kungar och hövdingafamiljer ställer sig bakom den nya guden. 

Den första historiskt säkert belagde svenske kungen är [[Erik Segersäll]], men Sverige då bestod bara av Götalandskapen, Närke, Södermanland, Västmanland och de uppländska folklanden. Konsolideringen av Sverige fortgår under 1300-talet och nya områden läggs till, men det är landskapen/lagsagorna, inte riket, som är i centrum. Först 1336 ersätts landskapslagarna av en enhetlig lag för hela riket av kung [[Magnus Eriksson]].

Norden förenades i [[Kalmarunionen]] år 1397 varpå de tre rikena ger upp delar av sin självständighet.

=== Vasatiden ===
[[Vasatiden]] börjar med att [[Gustav Vasa]] efter [[Stockholms blodbad]] leder Sverige ur [[Kalmarunionen]] genom krig med Danmark, en konflikt som kallas [[befrielsekriget]]. Kriget slutar 1523, och samma år väljs Gustav Vasa till kung av Sverige. Under Gustav Vasa tar [[reformationen]] fart i Sverige samtidigt som [[Svenska_reduktioner#Reduktion_under_Vasaätten|reduktioner]] av kyrkojord bidrar till att statens finanser stärks. Gustav Vasa är även den som 1544 inför [[arvkungadöme]] i Sverige.

Under Vasatiden kallas [[Sveriges ståndsriksdag|ståndsriksdagen]] löpande till riksdagar, och omfattar nu permanent [[Bondeståndet i Sverige|bondeståndet]].

===Sverige som stormakt===
[[Fil:Karta över Svenska stormaktsväldet.png|miniatyr|Karta över [[Stormaktstiden|stormakten Sverige]]s utveckling och [[Svenska besittningar|besittningar]] mellan 1560 och 1903.]]
[[Stormaktstiden]] inleddes med att kung [[Gustav II Adolf]] ledde in Sverige i det [[trettioåriga kriget]]. Kungen dödades redan 1632 under [[Slaget vid Lützen]], men Sveriges deltagande under kriget fram till fredsslutet 1648 gjorde att Sverige genom den [[Westfaliska freden]] blev en europeisk stormakt, med besittningar både i [[Baltikum]] och norra [[Tyskland]]. 

Fram till 1680 delades den utövande makten mellan kungen och högadeln, vilket ledde till mäktigare adelsmän. I samband med [[Karl XI:s reduktion|reduktionen]] infördes 1680 enväldig monarki, vilken varade fram till [[Karl XII]]:s död 1718, vilket markerar slutet på [[Stora nordiska kriget]].

===Frihetstiden===
Som en reaktion på nederlaget i det [[Stora nordiska kriget]] började [[frihetstiden]] år 1719, vilket ledde till skapandet av konstitutionell monarki, med en svag kungamakt och en stark riksdag. Denna period såg bildandet av Sveriges första politiska partier, [[hattar]]na och [[mösspartiet|mössorna]]. Frihetstiden såg även en omläggning av landets ekonomiska politik mot en mer [[Merkantilism|merkantilistisk]], och staten stödde bland annat bildandet av [[manufaktur]]er genom [[produktplakatet]].

Dock fanns spänningar mellan kungamakten och ständerna, som tog sig uttryck i den misslyckade [[Kuppen 1756|statskuppen 1756]]. Frihetstiden slutade med att [[Gustav III]] genomförde sin egen [[Gustav III:s statskupp|statskupp 1772]] som ledde till en starkare kungamakt.

===Gustavianska tiden===
[[Fil:Gustav IIIs revolutionsring från 1772 - Livrustkammaren - 97895.tif|miniatyr|Revolutionsring från 1772 med [[Gustav III]].]]
Statskuppen 1772 gav upphov till [[1772 års regeringsform]] och den markerar början på den [[Gustavianska tiden]] som varade fram till 1809. Under denna tid liberaliserades strafflagstiftningen, [[dödsstraff]] begränsades och [[tortyr]] avskaffades. Viss [[religionsfrihet]] infördes för [[katoliker]] och [[judar]]. Genom [[Förenings- och säkerhetsakten]] från [[Riksdagen 1789]] avskaffades de flesta av adelns [[privilegier]], men samtidigt utökades även kungens makt.

[[Gustav III]] sköts på en [[Mordet på Gustav III|maskeradbal]] 1792, och han efterträddes av sin son [[Gustav IV Adolf]]. Sveriges utrikespolitik utformades som ett motstånd mot den [[Franska revolutionen]] och senare som ett öppet motstånd mot [[Napoleon]]. Sverige drogs in i [[Napoleonkrigen]] och 1809 förlorades den östra rikshalvan, [[Finland]], till [[Ryssland]] efter det [[Finska kriget]] 1808–1809. Kungen avsattes genom [[statskuppen 1809]].

=== 1800-talet ===
[[Karl XIV Johan|Jean Baptiste Bernadotte]] (Karl Johan) valdes till svensk tronföljare vid [[Riksdagen 1810]] i Örebro, och Sverige gick därefter åter med i [[militärallians]] mot [[Napoleon]]. Under det [[Sjätte koalitionskriget]] deltog Sverige med trupper i Tyskland. Karl Johan som var överbefälhavare för den norra armén avdelade den svenska armén efter [[Slaget vid Leipzig (1813)|Slaget vid Leipzig]] för att gå mot Danmark. Danmark var vid denna tid en av Frankrikes allierade. Sverige vann [[Slaget vid Bornhöft (1813)|Slaget vid Bornhöft]], och Danmark tvingades till [[Freden i Kiel]], där Sverige fick Norge, mot att Danmark fick [[Svenska Pommern]].

Norge accepterade inte överenskommelsen utan utropade sin självständighet och skapade sin egen författning, [[Eidsvollförfattningen]]. Detta kunde inte Sverige acceptera utan man skickade armén till Norge för att slå ner upproret. [[Fälttåget mot Norge]] varade endast en knapp månad, och slutade med svensk seger och [[Konventionen i Moss]]. Därefter bildade Sverige och Norge en union, [[Förenade Konungarikena Sverige och Norge]], som varade fram till 1905.

Under 1800-talet drog [[industrialiseringen]] igenom Sverige. Denna var beroende av goda transportnät, varför man lät bygga [[Göta kanal]], som stod klar 1832. Därefter inleddes byggandet av järnvägar, vilka från 1850-talet var av stor betydelse. 1862 stod [[Västra stambanan]] klar.

Även inom politiken skedde förändringar. 1866 avskaffades ståndsriksdagen genom [[Representationsreformen i Sverige|representationsreformen]], och en nya tvåkammarriksdag infördes. Den svenska industrialiseringen skapade även stora internationella företag, främst inom elektronik och kemi som [[Ericsson|L.M. Ericsson]] och [[Nitroglycerin AB]], vilka fick en internationellt betydelsefull ställning mot seklets slut.

=== Demokratisering av Sverige, folkhemspolitik ===
En första rösträttsreform beslöts år 1909, vilken innebar rösträtt för alla män, med graderad rösträtt och ett [[proportionellt valsystem]]. År 1919 fattades riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt i Sverige, sedan kung [[Gustaf V]] accepterat att utnämna Sveriges regering utifrån riksdagens flertal år 1917. Lika rösträtt tillämpades första gången i [[andrakammarvalet 1921]], som ledde till en [[socialdemokrati]]sk regering under [[Hjalmar Branting]].

Under 1920-talet växlade regeringsmakten, men vid valet 1932 kom socialdemokraterna i regeringsställning och förutom sommaren 1936 förblev partiet vid makten fram till 1976. Under andra världskrigets samlingsregering och 1950-talets koalitionsregering med nuvarande Centerpartiet delades dock regeringsmakten med andra partier.

Även under [[andra världskriget]] hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala, men denna förhoppning gick i kras genom [[Sovjetunionen]]s anfall på Finland och [[Nazityskland]]s anfall på Danmark och Norge, vilket tvingade Sverige att föra en pragmatisk politik mot omvärlden. Efter krigsslutet avvecklades samlingsregeringen, och en rent socialdemokratisk regering tillträdde. Under 1950- och 1960-talen genomfördes omfattande reformer inom socialpolitiken, och under tidigt 1970-tal genomfördes en omreglering av arbetsmarknaden. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.

Den svenska säkerhetspolitiken byggde på alliansfriheten i fredstid syftande till neutralitet i händelse av krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med [[Nato]]. Statsminister [[Olof Palme]] drev dock en offensiv utrikespolitik med kritik mot bland annat [[Vietnamkriget]] och [[apartheid]] i [[Sydafrika]].

År 1971 ersattes den tidigare [[tvåkammarriksdag]]en med en [[enkammarsystem|enkammarriksdag]]. År 1974 kom en omfattande grundlagsreform. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att [[Sveriges riksdag|riksdagen]] beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.

=== Efter murens fall ===
[[Berlinmuren]]s fall 1989, [[Sovjetunionen]]s fall 1991 och det [[kalla kriget]]s slut ledde till en omprövning av den tidigare majoritetsuppfattning att den svenska alliansfriheten förhindrande ett närmare svenskt deltagande i den europeiska integrationsprocessen. [[Sveriges regering]] ansökte därför om medlemskap för Sverige i [[Europeiska unionen]] (EU), efter att ha varit med i [[Europeiska frihandelssammanslutningen|EFTA]] sedan organisationen bildades 1960.

Efter förhandlingar blev Sverige medlem den 1 januari 1995, efter en majoritet på 52,3 procent i [[folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994|folkomröstning]] den 13 november 1994.

== Geografi och natur ==
{{Huvudartikel|Sveriges geografi}}
[[Fil:Map of Sweden Cities (polar stereographic) Sv.png|miniatyr|Karta över Sverige med länsgränser, de största tätorterna och vägarna samt sjöar, floder och berg.]]

=== Översikt ===
Sverige ligger i norra [[Europa]], på östra delen av den [[skandinaviska halvön]] och sträcker sig över ungefär 17 latituder (breddgrader) och 15 longituder (meridianer).<ref>[http://kartor.eniro.se/ Eniro kartor], GPS-koordinater</ref> Den longitudinella skillnaden motsvarar 52 minuters skillnad i soltid (mellan Haparanda i öster och Strömstad i väster). Till ytan är Sverige det femte [[Lista över Europas länder i förhållande till storlek|största landet i Europa]]. Landet gränsar till [[Norge]] i väster, [[Finland]] i nordost, samt [[Danmark]] i sydväst. De omgivande vattnen är [[Bottenviken]] och [[Bottenhavet]], som utgör en del av [[Östersjön]], samt i sydväst [[Skagerrak]], [[Kattegatt]] och [[Öresund]]. Sverige utgör en del av det geografiska området [[Norden]].

Öster om Sverige ligger [[Östersjön]] och [[Bottniska viken]] och den långa kustlinjen påverkar klimatet. I väster ligger den skandinaviska fjällkedjan som såsom bergskedja benämns [[Skanderna]], sedan gammalt också kallad Kölen på både svenska och norska (''kjølen''). Den skiljer Sverige från [[Norge]]. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet någorlunda väl [[vattendelare]]n i denna bergskedja. [[Lista över vattendrag i Sverige|Älvarna]] i norra Sverige (de så kallade Norrlandsälvarna) flyter alltså som regel österut från bergskedjan och hinner ofta bli ganska breda.

Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark. Totalt täcks Sverige av 2,7 miljoner hektar jordbruksmark<ref>[http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr2.pdf Fakta om svenskt jordbruk], [[Jordbruksverket]] 2008</ref>. Totalt sett täcks dock 60 procent av totalytan och 75 procent av landarean av [[skog]]. Sveriges skogsland tillhör den västra ytterkanten av den [[Eurasien|eurasiska]] [[tajga|taigan]]. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum främst i [[Mälardalen]], [[Bergslagen]], [[Öresundsregionen]] och i [[Västra Götalandsregionen]]. I södra [[Götaland]] rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade [[sydsvenska höglandet]] och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Vattendragen i södra Sverige blir vanligen heller inte lika långa och stora som i norr. I Svealand och i Götaland finns dock Sveriges största älv när det gäller [[vattenföring]] och [[avrinningsområde]]: [[Klarälven]]-[[Göta älv]], som bland annat inkluderar sjön [[Vänern]]. Sverige är ovanligt tätt på sjöar av olika storlek. Det finns 267&nbsp;570 insjö- och havsöar i Sverige.<ref>{{bokref|efternamn=Mats & Åsa Ottosson text & Roine Magnusson foto|titel=Stora Karlsö - bilder från ett paradis|år=2015|utgivare=Votum förlag|isbn=9789187283574|sid=144|url=http://votumforlag.se/produkt/stora-karlso-bilder-fran-ett-paradis/}}</ref>

Sveriges högsta berg är [[Kebnekaise]], på 2&nbsp;097 meter över havet. De två utmärkande största öarna är [[Gotland]] och [[Öland]], de två största sjöarna är [[Vänern]] och [[Vättern]]. Sverige sträcker sig 1&nbsp;572&nbsp;km från norr till söder och den största bredden är cirka 500&nbsp;km (se även [[Sveriges ytterpunkter]]).

[[Skog]], [[vattenkraft]] och [[järnmalm]] är viktiga [[naturresurs]]er, liksom [[mangan]] i Östersjön, [[koppar]], [[bly]], [[zink]], [[guld]], [[silver]], [[uran]], [[arsenik]], [[volfram]] och [[fältspat]].<ref>{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sw.html |titel=Europe: Sweden |utgivare=[[CIA]] |verk=[[The World Factbook]] |hämtdatum=9 januari 2009 |språk=engelska}}</ref>

=== Klimat ===
{{Huvudartikel|Sveriges klimat}}

Sverige har ett oftast milt [[tempererat klimat]] med stora temperaturskillnader, trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från [[Golfströmmen]]. I södra Sverige är [[lövträ]]d dominerande, i norr [[barrskog]]ar, med [[tall]] och [[gran]], och härdiga [[björksläktet|björkar]] vilka dominerar landskapet. I Sveriges nordligaste del, som präglas av [[fjäll]], har landet ett [[subarktiskt klimat]]. Det betyder längre, kallare och snösäkra vintrar. Under delar av sommaren är det [[midnattssol]] (solen går inte ner) i allra nordligaste Sverige (norr om [[polcirkel]]n), medan det under delar av vintern är totalt mörker. Midvinternatten avbryts då endast av några timmars gryning och skymning.

[[Nederbörd|Årsnederbörden]] ligger normalt runt 700&nbsp;mm, med relativt stora mängder över den västra fjällkedjan.<ref>{{webbref |url=http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/nederbord/klimatindikator-nederbord-1.2887 |utgivare=[[SMHI]] |titel=Klimatindikator - nederbörd |hämtdatum=7 juni 2011}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www-markinfo.slu.se/sve/klimat/ned.html |utgivare=Markinfo.slu.se |titel=Årsnederbörd |hämtdatum=9 augusti 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100708003657/http://www-markinfo.slu.se/sve/klimat/ned.html |arkivdatum=8 juli 2010 }}</ref> [[Medelvärde|Dygnsmedeltemperaturen]] i januari varierar mellan cirka 0 grader i söder, några minusgrader i mellersta Sverige och ner till −18&nbsp;°C i norr. I juli är temperaturskillnaderna mellan norr och söder avsevärt mindre än på vintern. Dygnsmedeltemperaturen ligger då nära 17&nbsp;°C i både Götaland (något lägre på [[sydsvenska höglandet]]) och Svealand (med undantag av de västra delarna). I Norrland avtar dygnsmedeltemperaturen längs kusten från cirka 17&nbsp;°C vid Gävle ner till 14&nbsp;°C vid Haparanda. I fjällen stannar emellertid dygnsmedeltemperaturen för juli strax över 10&nbsp;°C. Sveriges lägsta temperatur uppmättes den 2 februari 1966 i [[Vuoggatjålme]], [[Lappland, Sverige|Lappland]], med –52,6 grader <ref name=":1">{{Webbref|titel=Svenska temperaturrekord {{!}} SMHI|url=https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-temperaturrekord-1.5792|verk=www.smhi.se|hämtdatum=2019-05-29}}</ref>. Den högsta registrerade temperaturen, 38&nbsp;°C, noterades i [[Ultuna, Uppsala|Ultuna]], [[Uppland]] (9 juli 1933) och [[Målilla]], [[Småland]] (29 juni 1947)<ref name=":1" />.

'''[[Kiruna]]''' (Norra Norrland/nordligaste Sverige):<ref>{{webbref |url=http://www.worldweather.org/096/c01045.htm |utgivare=Worldweather.org |titel=Weather Information for Kiruna |hämtdatum=9 augusti 2010 |språk=engelska}}</ref>
{{Klimattabell|
   |hmjan=−10
   |hmfeb=−8 
   |hmmar=−4
   |hmapr=1
   |hmmaj=7
   |hmjun=14
   |hmjul=17 
   |hmaug=14 
   |hmsep=8
   |hmokt=2
   |hmnov=−5
   |hmdec=−8
   |lmjan=−19 
   |lmfeb=−18
   |lmmar=−14
   |lmapr=−8
   |lmmaj=−1
   |lmjun=5
   |lmjul=7 
   |lmaug=6
   |lmsep=1
   |lmokt=−5
   |lmnov=−12
   |lmdec=−17
   |nbjan=30
   |nbfeb=25
   |nbmar=26 
   |nbapr=27
   |nbmaj=34
   |nbjun=49
   |nbjul=86
   |nbaug=74
   |nbsep=49
   |nbokt=47
   |nbnov=42
   |nbdec=34
}}
'''[[Stockholm]]''' (Östra Svealand/södra Mellansverige):<ref>{{webbref |url=http://www.worldweather.org/096/c00187.htm |utgivare=Worldweather.org |titel=Weather Information for Stockholm |hämtdatum=9 augusti 2010 |språk=engelska}}</ref>

{{Klimattabell|
   |hmjan=−1 
   |hmfeb=−1
   |hmmar=3
   |hmapr=9
   |hmmaj=16
   |hmjun=21
   |hmjul=22 
   |hmaug=20 
   |hmsep=15
   |hmokt=10
   |hmnov=5
   |hmdec=1
   |lmjan=−5 
   |lmfeb=−5
   |lmmar=−3
   |lmapr=1
   |lmmaj=6
   |lmjun=11
   |lmjul=13 
   |lmaug=13
   |lmsep=9
   |lmokt=5
   |lmnov=1
   |lmdec=−3
   |nbjan=39 
   |nbfeb=27
   |nbmar=26 
   |nbapr=30
   |nbmaj=30
   |nbjun=45
   |nbjul=72 
   |nbaug=66
   |nbsep=55
   |nbokt=50
   |nbnov=53
   |nbdec=46
}}
'''[[Göteborg]]''' (Västra Götaland):<ref>{{webbref |url=http://www.worldweather.org/096/c01042.htm |utgivare=Worldweather.org |titel=Weather Information for Gothenburg |hämtdatum=6 december 2010 |språk=engelska}}</ref>
{{Klimattabell|
   |hmjan=1
   |hmfeb=1 
   |hmmar=5
   |hmapr=10
   |hmmaj=16
   |hmjun=20
   |hmjul=21 
   |hmaug=21 
   |hmsep=16
   |hmokt=12
   |hmnov=6
   |hmdec=3
   |lmjan=−3 
   |lmfeb=−4
   |lmmar=−1
   |lmapr=2
   |lmmaj=7
   |lmjun=11
   |lmjul=13 
   |lmaug=12
   |lmsep=9
   |lmokt=6
   |lmnov=2
   |lmdec=−2
   |nbjan=61
   |nbfeb=40
   |nbmar=49 
   |nbapr=41
   |nbmaj=49
   |nbjun=59
   |nbjul=68
   |nbaug=75
   |nbsep=80
   |nbokt=83
   |nbnov=82
   |nbdec=72
}}
'''[[Malmö]]''' (Skåne, sydligaste Sverige):<ref>{{webbref |url=http://www.worldweather.org/096/c01041.htm |utgivare=Worldweather.org |titel=Weather Information for Malmo |hämtdatum=9 augusti 2010 |språk=engelska}}</ref>
{{Klimattabell|
   |hmjan=2
   |hmfeb=2 
   |hmmar=5
   |hmapr=10
   |hmmaj=16
   |hmjun=20
   |hmjul=21 
   |hmaug=21 
   |hmsep=17
   |hmokt=12
   |hmnov=7
   |hmdec=4
   |lmjan=−3 
   |lmfeb=−3
   |lmmar=−1
   |lmapr=2
   |lmmaj=7
   |lmjun=11
   |lmjul=13 
   |lmaug=12
   |lmsep=10
   |lmokt=7
   |lmnov=3
   |lmdec=−1
   |nbjan=49
   |nbfeb=30
   |nbmar=40 
   |nbapr=38
   |nbmaj=41
   |nbjun=52
   |nbjul=61
   |nbaug=58
   |nbsep=59
   |nbokt=57
   |nbnov=61
   |nbdec=58
}}

===Vegetationsregioner ===
[[File:Sverige Vegetation.png|thumb|Karta över Sverige vegetationsregioner.]]
I och med Sveriges stora [[latitud]]iella skillnad nord till syd (från omkring 55 till 69 grader nord) uppstår det stora skillnader för vegetationens möjliga utbredning. Man kan skilja på [[odlingszon]]er (för planterade träd och grödor) samt vegetationsregioner, för den naturliga spridningen av allt ifrån gräs till träd. I detta hänseende indelas Sverige i fem huvudregioner.

# Södra lövskogsregionen
# Södra barrskogsregionen
# Norra barrskogsregionen
# Fjällbjörksregionen
# Kalfjällsregionen

Typiskt för [[södra lövskogsregionen]] är att det är en utlöpare från Nordvästeuropas lövskogsområde men den främsta faktorn är likväl avsaknaden av naturligt spridd gran. Regionen, som täcker västkusten, större delen av Skåne samt södra Blekinge präglas i stället främst av [[Bok (träd)|bok]] och andra [[ädla lövträd]]. [[Alm]]en har dock minskat p.g.a. [[almsjuka]].<ref name=NE/>

Södra Öland tillhör södra lövskogsregionen, men utgör ett litet undantag då gran sprider sig naturligt där.

[[Södra barrskogsregionen]] präglas av en blandning av [[barrträd]], med inslag av bl.a. bok och ek. Bokens nordgräns delar upp denna region i två underregioner. Bok förekommer naturligt, blandat med barrträd ungefär enligt en linje från mellersta [[Bohuslän]] till Oskarshamnstrakten, med en [[exklav]] på Västgötaslätten. Södra barrskogsregionens avslutning norrut sammanfaller helt och hållet med [[ek]]ens nordgräns<ref name="NE3" /> (enstaka exemplar längre norrut förlänger inte södra barrskogsregionen).

[[Norra barrskogsregionen]] präglas av gran, tall med inslag av björk, al, asp med flera lövträd. I princip alla ädla lövträd är planterade. Norra barrskogsregionen är en direkt utlöpare av den rysk-finska [[tajga]]n. Ju längre norrut man kommer desto glesare blir skogen.<ref name=NE2/>

I fjälltrakternas lägre terräng finner man [[fjällbjörksregionen]], där [[fjällbjörk]]en utgör den enda större vegetationen. Lägre vegetation som blommor, lavar och blåbärsris förekommer.

Över en viss höjd i fjällen finner man [[kalfjällsregionen]]. Trädgränsens höjd beror av latituden och är t.ex. högre upp i Dalafjällen än vid Riksgränsen. [[Kalfjäll]] kan utgöras av [[glaciär]] eller frilagt urberg (d.v.s klippor) men också av lägre vegetation sommartid.<ref>Bonniers Lexikon, "Äpplet", artikel "Sverige" , band 13 av 15. Spalt 1047.</ref>

== Statsskick och politik ==
=== Sveriges statsskick ===
{{Huvudartikel|Sveriges statsskick}}
[[Fil:Riksdagshus entre 2007 1.jpg|miniatyr|[[Riksdagshuset i Stockholm|Riksdagshusets]] entré i Stockholm. [[Sveriges riksdag|Riksdagen]] är enligt [[regeringsformen]] folkets främsta företrädare och beslutar om alla lagar.]]

Sverige är en [[Parlamentarism|parlamentarisk]] och [[representativ demokrati]] med en folkvald [[Sveriges riksdag|riksdag]] och styrs av en [[Sveriges regering|regering]] ledd av en [[statsminister]]. Formellt är Sverige samtidigt en [[konstitutionell monarki]], där monarken – kungen – är [[statschef]].

Nuvarande statschef är konung [[Carl XVI Gustaf]], [[tronarvinge]] är [[kronprinsessan Victoria]], regeringschef är statsminister [[Stefan Löfven]], och riksdagens talman är [[Andreas Norlén]].

Lagarna i riket stiftas av landets [[parlament]] – [[Sveriges riksdag|riksdagen]] – med 349 direktvalda ledamöter, som utses i fria val. Riksdagen består av en kammare. Regeringen är ansvarig inför riksdagen. Nya lagförslag läggs vanligen fram av regeringen men kan också läggas fram av riksdagsledamöterna. Riksdagens ledamöter – riksdagsmännen – väljs vart fjärde år enligt ett [[proportionellt valsystem]]. Valdagen är andra söndagen i september,<ref>{{webbref|url=http://www.val.se/kommande_val/ |titel=Kommande val |arkivurl=https://archive.is/20130418163901/http://www.val.se/kommande_val/ |arkivdatum=18 april 2013 |utgivare=Valmyndigheten }}</ref> och då väljs också [[kommunfullmäktige]]ledamöter och [[landstingsfullmäktige]]ledamöter. Riksdagsledamöter och alla andra politiker väljs genom att väljarna röstar på olika [[politiskt parti|partier]], som i sin tur representerar olika politiska idériktningar. Alla medborgare över 18 år får rösta i riksdagsvalen, samt fritt grunda partier eller kandidera till politiska poster. Det svenska politiska systemet bygger i hög grad på [[deltagardemokrati]]. Vid val till riksdagen finns den s.k. 4-procentsspärren som innebär att partier med röstandel under detta inte erhåller några riksdagsmandat.

Sverige har [[Sveriges grundlagar|fyra grundlagar]]: [[regeringsformen]], [[successionsordningen]], [[tryckfrihetsförordningen]] och [[yttrandefrihetsgrundlagen]]. [[Riksdagsordningen]] har status mellan grundlag och vanlig lag. Regeringsformen inleds med följande portalparagraf:

{{citat|All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.|[[Regeringsformen]]}}

Grundlagarna kan endast ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Vidare kan, om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i grundlagen, en folkomröstning hållas innan det andra beslutet. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. [[Lagrådet]] kontrollerar nya lagförslag. Det granskar hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen, rättssäkerhetens krav och till EU-rätten samt hur föreskrifterna förhåller sig till varandra.

[[Fil:Kings of Sweden.jpg|miniatyr|stående|Kung [[Carl XVI Gustaf]] och [[drottning Silvia]].]]
[[Fil:Kronprinsessan Victoria 20130915 2529.jpg|miniatyr|stående|vänster|[[Kronprinsessan Victoria]] är svensk tronarvinge.]]

[[Sveriges tron]] innehar inte längre någon egentlig makt; monarkin har i stället en symbolisk statschefsfunktion med nästan uteslutande ceremoniella uppgifter. Grundlagen skrevs delvis med syftet att ”med ett penndrag” kunna avveckla monarkin, och flera partier har införandet av [[republik]] inskrivet i sina [[partiprogram]]. Kungahuset har dock fortsatt åtnjuta hög popularitet, varför frågan av pragmatiska skäl inte väcks.

Regeringen styr landet och tillsätts efter riksdagsvalen genom förhandlingar som leds av [[Sveriges riksdags talman|riksdagens talman]]. Talmannen föreslår en statsminister på grundval av vem som har det starkaste stödet i den nyvalda riksdagen. På talmannens förslag utser riksdagen statsministern. Statsministern utser i sin tur ministrarna i regeringen. Regeringen måste stödjas eller tolereras av en majoritet riksdagens ledamöter. Riksdagen har även kontrollerande funktioner, både av regeringen och av myndigheterna; regeringen kontrolleras bland annat av riksdagens [[konstitutionsutskottet|konstitutionsutskott]]. Riksdagen kan också när den vill pröva om regeringen fortfarande har stöd av riksdagen. Riksdagen kan på så sätt tvinga regeringen att avgå; det kan ske genom att minst 35 ledamöter går ihop och föreslår en omröstning om [[misstroendeförklaring]].

Sveriges styrelse bygger därutöver på långtgående [[decentralisering]]. Kommuner och myndigheter har en ovanligt stark ställning som enskilda instanser, och kommunernas självstyre är inskrivet i grundlagen. I Sverige finns sammanlagt runt 380 olika statliga myndigheter och bolag. En ovanlig politisk institution – som dessutom uppfanns i Sverige – är [[ombudsman]]nainstitutionen. Sverige har flera ombudsmän som tillgodoser enskildas rättigheter mot myndigheter, organisationer och företag. [[Justitieombudsmannen]] (JO) heter den främsta ombudsman som värnar medborgarnas rätt att bli behandlade på rätt sätt av myndigheterna.

Sverige är medlem i [[Europeiska unionen|EU]], och Sveriges grundlag är underordnad Europeiska unionens, men förhållandet mellan dessa är inte klarlagt exakt.<ref name="Lagrådet">{{webbref |utgivare=Lagrådet |datum=2005 |url=http://www.lagradet.se/yttranden/Fordraget%20om%20upprattande%20av%20en%20konstitution%20for.pdf |titel=Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-06-28 |format=[[PDF]] |hämtdatum=24 juli 2012}}</ref><ref name="JK_EU">{{webbref |utgivare=[[Justitiekanslern (Sverige)|Justitiekanslern]] |datum=2005 |url=http://www.jk.se/Beslut/YttrandenIVissaFragor/4506-04-80.aspx |titel=Remissyttrande över promemorian Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (Ds 2004:52)]. Beslut 2005-03-22, Dnr 4506-04-80 |hämtdatum=24 juli 2012}}</ref><ref>{{webbref |titel=EU-rättsliga principer styr EU-domstolen och nationella domstolar |utgivare=[[EU-upplysningen]] |url=http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/EU-rattsliga-principer/ |datum=2011-10-17 |hämtdatum=24 juli 2012}}</ref> Omkring 80 procent av alla nya lagar som stiftas i Sverige är från början direktiv som har fattats inom EU. Sverige har 20 av 754 mandat i [[Europaparlamentet]] och företräds av den svenska regeringen i [[Europeiska unionens råd]]. I [[Europeiska kommissionen]] sitter svenskan [[Cecilia Malmström]] ([[Liberalerna|L]]), men representerar inte Sveriges, utan Europas, intressen.<ref>{{webbref|titel=Europeiska kommissionen |utgivare=[[EU-upplysningen]] |url=http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/EU-kommissionen/ |datum=2009-07-10 |hämtdatum=2009-07-11}}</ref> Sverige tillhörde länge de länder som hade den allra högsta åtföljnadsgraden av EU:s direktiv.<ref name="Falkner">Falkner et al (2004). [http://www.ihs.ac.at/publications/pol/2004WestEuropeanPolitics.pdf Non-Compliance with EU Directives in the Member States: Opposition through the Backdoor?]. West European Politics 27(3):452-473.</ref><ref name="Commission2002">{{webbref |utgivare=[[Europeiska kommissionen]] |datum=2002 |url=http://ec.europa.eu/eu_law/eulaw/pdf/mne-country_20020610_en.pdf |titel=Progress in notification of national measures implementing all adopted directives |format=[[PDF]] |hämtdatum=24 juli 2012 |språk=engelska}}</ref> De senaste åren har dock implementationsprocenten minskat en aning.<ref name="Commission2009">Europeiska kommissionen (2009). [http://ec.europa.eu/eu_law/docs/docs_directives/mne_country_20090626_en.pdf Progress in notification of national measures implementing all adopted directives]{{pdf}}. Reference date 26/06/2009.</ref> Som följd av EU-medlemskapet utformas Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik delvis i samarbete med andra länder. Regeringen representerar Sverige i EU, men förutsätts representera riksdagens ståndpunkter i [[Europeiska unionens råd]] genom att regeringen kontinuerligt konsulterar [[EU-nämnden]] i riksdagen.<ref>{{webbref|titel=EU-nämnden |utgivare=[[Sveriges riksdag]] |url=http://www.riksdagen.se/templates/R_SubStartPage____6457.aspx |datum=2008-10-02 |hämtdatum=2009-07-11}}</ref>

=== Politik ===
{{Huvudartikel|Politik i Sverige}}
[[File:Stefan Löfvens regering 2014.jpg|thumb|vänster|[[Stefan Löfven]] (i mitten) är [[Sveriges statsminister]] sedan 2014, i en minoritetsregering tillsammans med [[Miljöpartiet de gröna]].]]
[[Fil:Reinfeldts and Obamas.jpg|mini|Tidigare [[statsminister]] [[Fredrik Reinfeldt]] tillsammans med sin dåvarande hustru [[Filippa Reinfeldt|Filippa]], [[Michelle Obama|Michelle]] och [[USA:s president]] [[Barack Obama]] vid [[Metropolitan Museum of Art]] i [[New York]] den 23 september 2009.]]

Under större delen av 1900-talet har Sverige i huvudsak haft fem olika partier i parlamentet, [[Sveriges riksdag|riksdagen]], som grovt uppräknat har representerat [[Vänsterpartiet|socialism]], [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokrati]], [[Folkpartiet|liberalism]], [[Moderaterna|konservatism]] samt [[Centerpartiet|landsbygdens intressen]]. I slutet av 1900-talet tillkom riksdagspartierna [[Miljöpartiet|Miljöpartiet – de Gröna]] (1988) och [[Kristdemokraterna (Sverige)|Kristdemokraterna]] (1991). [[Sverigedemokraterna]] finns i riksdagen sedan 2010. I [[Riksdagsvalet i Sverige 1991|valet 1991]] röstades [[Ny demokrati (Sverige)|Ny demokrati]] in i riksdagen, men kom efter valet 1994 att nästan försvinna helt ur svensk politik. Sedan [[Riksdagsvalet i Sverige 2014|valet 2014]] är de största partierna utanför riksdagen: [[Feministiskt initiativ]], [[Piratpartiet (Sverige)|Piratpartiet]] samt [[Enhet (parti)|Enhet]].

I [[Europaparlamentet|EU-parlamentet]] representeras Sverige av riksdagspartierna och, sedan [[Europaparlamentsvalet i Sverige 2014|EU-parlamentsvalet]] i juni 2014, [[Feministiskt initiativ]]. Åren 2004–2009 hade [[Junilistan]] först tre och sedan två mandat och åren 2009–2014 hade [[Piratpartiet (Sverige)|Piratpartiet]] två mandat i EU-parlamentet.

Socialdemokraterna har sedan 1930-talet dominerat svensk politik och satt närmast oavbrutet i regeringsposition från 1932 fram till 1976 med egen majoritet 1968–1970. Sedan slutet av 90-talet har socialdemokratiska regeringar förlitat sig på stöd från miljöpartiet och vänstern för att bilda regering. De senaste decennierna har socialdemokratins dominans luckrats upp av återkommande borgerliga valsegrar. [[Riksdagsvalet i Sverige 2006|Riksdagsvalet 2006]] resulterade i att den borgerliga alliansen ([[Allians för Sverige]]) bestående av Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kunde bilda en majoritetskoalition. Moderaternas partiledare [[Fredrik Reinfeldt]] innehade posten som Sveriges statsminister, dock efter [[Riksdagsvalet i Sverige 2010|riksdagsvalet 2010]] som ledare för en minoritetsregering. Efter [[Riksdagsvalet 2014]] är emellertid åter en socialdemokrat statsminister; [[Stefan Löfven]] leder en minoritetsregering tillsammans med [[Miljöpartiet de gröna]].

I samband med riksdagsvalen hålls också val till [[kommun]] och [[Sveriges landsting|landsting]]. De partier som nu är representerade i riksdagen är också representerade på de flesta håll lokalt. Därtill är det också vanligt med rent kommunala eller regionala partier samt mer eller mindre rikstäckande småpartier som ställer upp i lokala val, [[Feministiskt initiativ]], [[Landsbygdspartiet oberoende]], [[Kommunistiska Partiet]], [[Sjukvårdspartiet]], [[Rättvisepartiet Socialisterna]] och [[Sveriges pensionärers intresseparti]] är exempel på partier utanför riksdagen som finns representerade lokalt.

Utrikespolitiskt tillhör Sverige de stater som är medlemmar i flest internationella organisationer och som är mest positiva till multilateralt samarbete. Sverige ger ett av världens högsta bistånd i förhållande till BNP<ref>{{webbref |url=http://www.regeringen.se/sb/d/13026/a/143893 |titel=Biståndsrekord 2009 |hämtdatum=19 april 2010 |författare=Larsson, Peter |datum=2010-04-14 |verk=regeringen.se |utgivare=Regeringskansliet}}</ref> och ett av de största bidragen till [[Förenta nationerna|FN]]. Sverige ger även ett av de högsta bidragen till [[Europeiska unionen|EU]] och det högsta per capita till [[UNHCR]]. Tidigare var Sverige starkt engagerat i fredsbevarande FN-operationer, men bidrag med manskap har minskat kraftigt på senare år.<ref>{{webbref |utgivare=[[Förenta nationerna|FN]] |url=http://www.un.org/en/peacekeeping/contributors/2008/oct08_1.pdf |format=[[Portable Document Format]] |språk=engelska |titel=Monthly Summary of Contributions as of 31 October 2008 |hämtdatum=12 november 2008}}</ref> I stället samarbetar Sverige mer och mer med [[Nato]], bland annat genom över 500 man i [[Afghanistan]].

=== Rättsväsen ===
{{Huvudartikel|Sveriges rättsväsen}}
[[Fil:Sveriges rikes lag.jpg|miniatyr|[[Sveriges rikes lag]].]]

Ett utmärkande drag för [[polis]]en i Sverige är att hela polisväsendet, som 2007 omfattade 17 866 poliser, är statligt, även om länspolisen i varje län utgör en egen myndighet.<ref>{{cite web|url=http://www.polisen.se/sv/Languages/Service/Publications/Hallare/Employees-during-1997-2007/|title=Police employees during 1997-2007|publisher=|accessdate=1 november 2017}}</ref>

[[Sveriges domstolsväsen|Domstolsväsendet]] är uppdelat i [[allmänna domstolar]], [[allmänna förvaltningsdomstolar]] och [[specialdomstol]]ar. De allmänna domstolarna handlägger och dömer i både civilmål (tvister mellan enskilda) och brottmål medan förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan enskilda och myndigheter. Verksamheten i de allmänna domstolarna är uppdelad i olika [[rättsinstans]]er. Dessa är lokala [[tingsrätt]]er och [[Förvaltningsrätt (domstol)|förvaltningsrätter]], vars domar eller beslut kan överklagas till regionala [[appellationsdomstol]]ar, [[hovrätt]]er och [[kammarrätt]]er, med [[Högsta domstolen (Sverige)|Högsta domstolen]] och [[Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige)|Högsta förvaltningsdomstolen]] (tidigare Regeringsrätten), som högsta instans i respektive system.

Vissa mål avgörs i specialdomstolar. Hit hör [[Arbetsdomstolen]], [[Marknadsdomstolen]], [[Patentbesvärsrätten]], [[mark- och miljödomstol]]arna, [[fastighetsdomstol]]arna och [[migrationsdomstol]]arna. Vissa arbetsrättsliga mål, som handläggs i tingsrätt som första instans, överklagas till Arbetsdomstolen. En dom i Arbetsdomstolen eller Marknadsdomstolen kan inte överklagas.

=== Försvar ===
[[Fil:Swedish Air Force (39225) Saab JAS-39C Gripen.jpg|miniatyr|stående|vänster|En [[Saab 39 Gripen|JAS 39 Gripen]] från svenska flygvapnet. Stridsflygplanet är utvecklat och tillverkat i Sverige.]]
{{Huvudartikel|Försvarsmakten (Sverige)}}

Beteckningen totalförsvar används i Sverige som en samlingsbeteckning på militärt och civilt försvar.<ref>[http://www.regeringen.se/sb/d/3013 Regeringen.se: Totalförsvar], läst 31 juli 2008</ref> Sverige var under merparten av 1900-talet militärt alliansfritt men har nu ett nära samarbete med [[Nato]], via medlemskapet i [[Partnerskap för fred]], och deltar i försvarssamarbetet inom EU. Ordet neutralitet försvann från Sveriges säkerhetspolitiska linje 2007.<ref>Henrik Brors -Allt talar för svensk insats. DN 2011 03 21 s.10</ref> Försvarets andel av Sveriges [[Bruttonationalprodukt|BNP]] var år 2007 1,48 procent.<ref>{{webbref |url=http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/35/69/e02c6cfd.pdf |titel=Försvarsutgifters andel av statsbudgeten|hämtdatum= 20 oktober 2008}}</ref> Internationella insatser har kommit att få successivt ökad betydelse relativt den tidigare dominerande uppgiften försvar av det egna territoriet mot invasion.

Sveriges försvar består av försvarsgrenarna [[Sveriges armé|armén]], [[Sveriges marin|marinen]] och [[Svenska flygvapnet|flygvapnet]]. Marinen består i sin tur av vapenslagen [[Svenska flottan|flottan]] och [[amfibiekåren]]. Samtliga försvarsgrenar ingår i myndigheten [[Försvarsmakten (Sverige)|Försvarsmakten]]. Under 1990-talet, några år efter [[kalla kriget]]s slut inleddes en långvarig period av successiv minskning av Sveriges försvar. Sverige tillämpade under lång tid [[värnplikt]], men sedan början av 1990-talet har uttaget av värnpliktiga sjunkit kraftigt. 1996 ryckte 32&nbsp;547 personer in i värn- eller civilpliktsutbildning, år 2007 var antalet personer nere i 5&nbsp;119 stycken.<ref>{{webbref |url=http://www.pliktverket.se/sv/Statistik/ |titel=Pliktverket statistik |hämtdatum= 18 oktober 2008}}</ref> Värnplikten lades vilande den 1 juli 2010, och försvarets personalbehov täcks numera dels genom anställda [[Krigare|yrkessoldat]]er, dels genom frivillig tjänstgöring. Den 2 mars 2017 beslutade regeringen att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att fullgöra mönstring respektive grundutbildning med värnplikt. Beträffande skyldigheten att fullgöra mönstring gäller beslutet från och med den 1 juli 2017, och vad gäller skyldigheten att fullgöra grundutbildning gäller det från och med den 1 januari 2018.

=== Administrativ indelning ===
{{Huvudartikel|Sveriges administrativa indelning}}

Sverige är uppdelat i 21 [[Sveriges län|län]]. I varje län finns en [[länsstyrelse]], utnämnd av Sveriges regering. I varje län finns också ett [[Sveriges landsting|landsting]] som är den lokala folkrepresentationen. Varje län är vidare uppdelat i [[Sveriges kommuner|kommuner]], med totalt 290 kommuner. Historiskt och traditionellt finns även uppdelning i [[Landskap i Sverige|landskap]] och [[Sveriges landsdelar|landsdelar]]. Dessa saknar administrativ betydelse, men befolkningsstatistik redovisas även för dessa områden.

{|
|-
| style="width:25%; vertical-align:top;"|
<imagemap>File:SverigesLän2007mKod.svg|240px|right|Uppdelning i [[Sveriges län|län]]
poly 117 138 201 16 257 55 276 150 230 189 172 167 [[Norrbottens län]]
poly 93 196 115 139 235 196 198 267 [[Västerbottens län]]
poly 45 326 92 196 140 248 92 357 80 351 [[Jämtlands län]]
poly 158 334 115 336 103 359 142 422 150 391 [[Gävleborgs län]]
poly 50 384 28 465 55 477 57 458 83 469 88 436 [[Värmlands län]]
poly 30 545 50 556 92 496 27 472 27 474 [[Västra Götalands län]]
poly 91 435 90 490 116 485 112 436 [[Örebro län]]
poly 143 424 147 454 120 463 119 436 125 433 [[Västmanlands län]]
poly 158 404 156 444 200 411 200 411 [[Uppsala län]]
poly 195 275 141 269 140 328 158 330 [[Västernorrlands län]]
poly 179 524 210 521 195 579 173 576 173 574 [[Gotlands län]]
poly 131 522 112 597 143 613 165 539 [[Kalmar län]]
poly 131 465 157 458 162 492 131 489 [[Södermanlands län]]
poly 43 599 84 597 83 645 45 647 [[Skåne län]]
poly 29 558 66 569 62 593 43 594 39 588 [[Hallands län]]
poly 110 562 104 596 63 593 71 571 [[Kronobergs län]]
poly 110 541 111 559 73 561 71 539 97 527 100 527 [[Jönköpings län]]
poly 104 492 134 491 133 518 115 536 98 520 [[Östergötlands län]]
poly 44 330 132 397 124 425 87 431 [[Dalarnas län]]
poly 205 434 181 432 160 456 178 487 [[Stockholms län]]
poly 132 613 112 601 88 614 99 615 [[Blekinge län]]
</imagemap>
* AB - [[Stockholms län]]
* C - [[Uppsala län]]
* D - [[Södermanlands län]]
* E - [[Östergötlands län]]
* F - [[Jönköpings län]]
* G - [[Kronobergs län]]
* H - [[Kalmar län]]
* I - [[Gotlands län]]
* K - [[Blekinge län]]
* M - [[Skåne län]]
* N - [[Hallands län]]
* O - [[Västra Götalands län]]
* S - [[Värmlands län]]
* T - [[Örebro län]]
* U - [[Västmanlands län]]
* W - [[Dalarnas län]]
* X - [[Gävleborgs län]]
* Y - [[Västernorrlands län]]
* Z - [[Jämtlands län]]
* AC - [[Västerbottens län]]
* BD - [[Norrbottens län]]

Varje län (utom Gotlands) har ett [[Sveriges landsting|landsting]].
Lista över landsting: 
* [[Landstinget Blekinge|Blekinge]]
* [[Landstinget Dalarna|Dalarna]]
* [[Gävleborgs läns landsting|Gävleborg]]
* [[Landstinget Halland|Halland]]
* [[Jämtlands läns landsting|Jämtland]]
* [[Landstinget i Jönköpings län|Jönköping]]
* [[Landstinget i Kalmar län|Kalmar]]
* [[Landstinget i Kronoberg|Kronoberg]]
* [[Norrbottens läns landsting|Norrbotten]]
* [[Region Skåne|Skåne]]
* [[Stockholms läns landsting|Stockholm]]
* [[Landstinget Sörmland|Södermanland]]
* [[Landstinget i Uppsala län|Uppsala]]
* [[Region Värmland|Värmland]]
* [[Västerbottens läns landsting|Västerbotten]]
* [[Landstinget Västernorrland|Västernorrland]]
* [[Landstinget Västmanland|Västmanland]]
* [[Västra Götalandsregionen|Västra Götaland]]
* [[Örebro läns landsting|Örebro]]
* [[Landstinget i Östergötland|Östergötland]]
| style="width:25%; vertical-align:top;"|
Ibland delas Sverige in även i [[Sveriges landsdelar|landsdelar]], [[Landskap i Sverige|landskap]] och [[stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stift]].

Uppdelning i landsdelar: 
* [[Götaland]]
* [[Svealand]]
* [[Norrland]]

Uppdelning i landskap: 
* [[Blekinge]]
* [[Bohuslän]]
* [[Dalarna]]
* [[Dalsland]]
* [[Gotland]]
* [[Gästrikland]]
* [[Halland]]
* [[Hälsingland]]
* [[Härjedalen]]
* [[Jämtland]]
* [[Lappland, Sverige|Lappland]]
* [[Medelpad]]
* [[Norrbotten]]
* [[Närke]]
* [[Skåne]]
* [[Småland]]
* [[Södermanland]]
* [[Uppland]]
* [[Värmland]]
* [[Västerbotten]]
* [[Västergötland]]
* [[Västmanland]]
* [[Ångermanland]]
* [[Öland]]
* [[Östergötland]]

Uppdelning i stift (enligt [[Svenska kyrkan]]):
* [[Uppsala stift|Uppsala ärkestift]]
* [[Linköpings stift]]
* [[Skara stift]]
* [[Strängnäs stift]]
* [[Västerås stift]]
* [[Växjö stift]]
* [[Lunds stift]]
* [[Göteborgs stift]]
* [[Karlstads stift]]
* [[Härnösands stift]]
* [[Luleå stift]]
* [[Visby stift]]
* [[Stockholms stift]]
|}

=== Sverige i världen ===
Som ett litet land utan större pågående konflikter är kunskapen om Sverige låg i omvärlden som helhet. De som känner till landet har dock sällan negativa uppfattningar om det. I ett index där drygt 25&nbsp;000 människor världen över har rankat sin uppfattning om 40 länder hamnar Sverige på en åttonde plats, och [[varumärke]]t Sverige värderas till 464 miljarder [[Amerikansk dollar|dollar]], en uppgång med 16,5 procent sedan föregående år (2006).<ref>{{cite web|url=http://www.dn.se/ekonomi/varumarket-sverige-okar-i-varde|title=Varumärket Sverige ökar i värde - DN.SE|date=31 maj 2007|publisher=|accessdate=1 november 2017}}</ref> En av de internationellt mest kända svenska företeelserna är [[Nobelpriset]], som har delats ut årligen sedan 1901 och tillkom genom en donation av [[dynamit]]ens uppfinnare, ingenjör [[Alfred Nobel]]. Bland internationellt kända svenska politiker-diplomater finns [[Olof Palme]], [[Dag Hammarskjöld]] och [[Carl Bildt]].

{| class="wikitable float-right"
|+ Internationella rankningar
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Freedom House]]
| Frihetsindex 2019<ref>{{webbref|url=https://freedomhouse.org/sites/default/files/Feb2019_FH_FITW_2019_Report_ForWeb-compressed.pdf |titel=Freedom in the world 2019|utgivare=Freedom House |språk=engelska |format={{pdf}}}}</ref>
| 3 av 195
|-
| [[The Economist]]
| [[Demokratiindex]] 2018<ref name="demokratiindex2018"/>
| 3 av 167 
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf HDI (välfärd) 2018]
| 8 av 189
|-
| [[Internationella valutafonden|IMF]]/''[[Internationella valutafonden|IMF]]''
| [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2018/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=62&pr.y=9&sy=2017&ey=2017&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=512%2C946%2C914%2C137%2C612%2C546%2C614%2C962%2C311%2C674%2C213%2C676%2C911%2C548%2C193%2C556%2C122%2C678%2C912%2C181%2C313%2C867%2C419%2C682%2C513%2C684%2C316%2C273%2C913%2C868%2C124%2C921%2C339%2C948%2C638%2C943%2C514%2C686%2C218%2C688%2C963%2C518%2C616%2C728%2C223%2C836%2C516%2C558%2C918%2C138%2C748%2C196%2C618%2C278%2C624%2C692%2C522%2C694%2C622%2C142%2C156%2C449%2C626%2C564%2C628%2C565%2C228%2C283%2C924%2C853%2C233%2C288%2C632%2C293%2C636%2C566%2C634%2C964%2C238%2C182%2C662%2C359%2C960%2C453%2C423%2C968%2C935%2C922%2C128%2C714%2C611%2C862%2C321%2C135%2C243%2C716%2C248%2C456%2C469%2C722%2C253%2C942%2C642%2C718%2C643%2C724%2C939%2C576%2C644%2C936%2C819%2C961%2C172%2C813%2C132%2C726%2C646%2C199%2C648%2C733%2C915%2C184%2C134%2C524%2C652%2C361%2C174%2C362%2C328%2C364%2C258%2C732%2C656%2C366%2C654%2C734%2C336%2C144%2C263%2C146%2C268%2C463%2C532%2C528%2C944%2C923%2C176%2C738%2C534%2C578%2C536%2C537%2C429%2C742%2C433%2C866%2C178%2C369%2C436%2C744%2C136%2C186%2C343%2C925%2C158%2C869%2C439%2C746%2C916%2C926%2C664%2C466%2C826%2C112%2C542%2C111%2C967%2C298%2C443%2C927%2C917%2C846%2C544%2C299%2C941%2C582%2C446%2C474%2C666%2C754%2C668%2C698%2C672&s=NGDPDPC&grp=0&a= BNP per capita 2017]
| 11 av 187
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/sweden Ekonomifrihetsindex 2019]
| 19 av 180
|-
| [[Freedom House]]
| [https://freedomhouse.org/sites/default/files/FOTP_2017_booklet_FINAL_April28.pdf Pressfrihetsindex 2017]
| 2–3 av 199
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/sweden Pressfrihetsindex 2019]
| 3 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Anti-korruptionsindex 2018]
| 3 av 180
|-
| [[Central Intelligence Agency]]
| [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2034rank.html Militärutgifter per capita 2016]
| 110 av 153
|}

== Ekonomi ==
=== Sveriges ekonomiska historia ===
{{Huvudartikel|Sveriges ekonomiska historia}}
[[Fil:Sveriges BNP-capita 1000-2006.svg|miniatyr|Sveriges BNP/capita år 1000–2006 i jämförelse.{{inaktuell mening|datum=2019-08|Tidsseriens slutdatum är äldre än 10 år.}}]]

Sverige har sedan [[järnåldern]] haft en omfattande utrikeshandel som ofta har begränsat sig till ett fåtal viktiga [[import]]- och [[export]]varor. Dessa har oftast kommit från råvarutillgång i landet, framför allt [[järn]] och [[trä]].

Under [[folkungatiden]] på 1250-talet till 1300-talets slut, dominerades handeln i Sverige av tyska köpmän (först på 1600-talet blev Sverige en riktig handelsnation) för vilka Visby fram till 1300-talet var ett viktigt nav.<ref name="Lagerkvist">Lagerqvist, sid. 101</ref>

På 1500-talet sysselsatte jordbruket över 90 procent av Sveriges befolkning. De svenska böndernas ekonomi byggde på självhushållning. De största importvarorna var salt för konservering av livsmedel och kläde främst för att tillgodose efterfrågan från de högre stånden i landet.<ref name="Hist">Historiens huvudlinjer 1, sid. 127</ref> Exporten dominerades av råvarumetaller såsom [[järn]] och [[koppar]]. Sverige var under denna tiden ett starkt specialiserat råvaruexporterande land.<ref name="Hist"/>

Sverige förde alltmer en [[merkantilism|merkantilistisk]] politik från 1500-talet, och utvecklingen förstärktes under 1600-talet.<ref>Magnusson, sid. 163</ref> Den ekonomiska expansionen under [[Stormaktstiden]]s 1600-tal innebar att Sverige försökte utvidga handeln mot [[Östeuropa]] och [[Centraleuropa]]. Det misslyckades dock då den ryska och polska exporten tog andra vägar än via Sverige. Däremot lyckades Sverige med att sälja koppar och järn i allt större utsträckning på världsmarknaden.<ref>Historiens huvudlinjer 1, sid. 171–178</ref> På 1700-talet revolutionerades det svenska jordbruket, vilket medförde en ytterligare expansion av den svenska ekonomin. Revolutionen innebar ökad produktion per person, förstärkt [[arbetsdelning]], ökad marknadsproduktion och kapitalbildning. Den allt starkare expansionen, delvis byggd på statliga [[subvention]]er, från mitten av 1700-talet medförde en ökad [[penningmängd]] och [[inflation]] (kostnads- och prisökningar), och underskott i statens finanser. Handeln och industrin stod i förgrunden för statens intressen under 1700-talet.

På 1800-talets satsade staten betydande summor på [[infrastruktur]] under det att flera finansiella institutioner, som [[bank]]er, bildades.<ref>(Lundh, sid. 24)</ref> Runt 1850-talet närmade sig Sverige också liberalismens ideal vad gällde [[frihandel]]sprincipen. Livsmedelstullarna sänktes, alla import- och exportförbud, utom förbudet mot export av järnmalm, avskaffades. Från mitten av 1800-talet skedde en successiv övergång till en alltmer oreglerad [[marknadsekonomi]] i takt med [[Industrialisering|industrialism]]ens genombrott.

[[Fil:Sveriges konjunkturcykler 1842-2001.svg|miniatyr|Konjunkturcykler i Sverige år 1842–2001.{{inaktuell mening|datum=2019-08|Tidsseriens slutdatum är äldre än 10 år.}}]]

Stora ekonomiska förändringar leder till nya institutionella arrangemang, man ser det i slutet av 1800-talet då det ökade industriella arbetet för befolkningen gav upphov till bland annat [[fackföreningar]], [[sjukkassa|sjukkasseväsen]] och [[arbetsgivarförening]]ar.<ref>Magnusson, sid. 381–383</ref>

1900-talet var industrins sekel, då industrin växte kraftigt, mognade och samtidigt kontinuerligt omvandlades. På 1960-talet var Sverige ett av de rikaste länderna i världen, sett till [[Bruttonationalprodukt|BNP]] per capita.<ref>Andersson-Skog & Krantz, sid. 12–15</ref> Under detta årtionde upplevde såväl Europa som Sverige en period av snabb ekonomisk tillväxt. Det var en period av ökad frihandel som lade grunden till detta. Sverige upplevde under 1970-talet en ökande andel av offentlig konsumtion, vilket blev en stabiliserande faktor på konjunkturerna. Under samma årtionde började inflationen öka samtidigt som tillväxttakten mattades av och arbetslösheten ökade, och ekonomin trädde in i ett stadium som kallas [[stagflation]].<ref>Lybeck, sid 20–26</ref> Mellan 1970 och 1990 sjönk den ekonomiska tillväxten kraftigt och skapade problem i de offentliga finanserna. Statens avregleringspolitik i kombination med kraftig expansiv finanspolitik på 1980-talet skapade under 1990-talet en finanskris. [[Finanskrisen 1990-1994 i Sverige|Finanskrisen 1990–1994]] var en svår lågkonjunktur med kraftiga underskott i de offentliga finanserna. [[Monetarism]]en kan sägas ha fått större inflytande i den ekonomiska politiken efter 1990-talskrisen, med dess prioritering av att stabilisera penningmängden för att få ned inflationen.

En lågkonjunktur i spåren efter [[IT-boomen|it-boomen]], som bland annat kallats ”dot-com-döden”, inträffade under 2000–2002 och drabbade den övervärderade it-sektorn svårt.

=== Sveriges ekonomi ===
{{Huvudartikel|Sveriges ekonomi}}
[[Fil:Sveriges BNP-capita 2006-2013.svg|miniatyr|Sveriges BNP / capita (PPP) (blå linje) i jämförelse med andra avancerade ekonomier. År 2006–2013, årtal efter 2007 är projektioner.]]
[[Fil:Sektorers bidrag till Sveriges BNP 1800-2000.svg|miniatyr|Olika sektorers bidrag till Sveriges BNP, 1800–2000.{{inaktuell mening|datum=2019-08|Tidsseriens slutdatum är äldre än 10 år.}}]]

Sveriges valuta är [[svensk krona]] (SEK). Sveriges [[Köpkraftsparitet|köpkraftsjusterade]] [[bruttonationalprodukt]] uppskattades 2005 till 270,5 miljarder [[Amerikansk dollar|amerikanska dollar]].<ref>[[Internationella valutafonden]] (2005) - [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2006/01/data/dbcoutm.cfm?SD=2005&ED=2005&R1=1&R2=1&CS=3&SS=2&OS=C&DD=0&OUT=1&C=512-941-914-446-612-666-614-672-311-946-213-137-911-962-193-674-122-676-912-548-313-556-419-678-513-181-316-682-913-684-124-273-339-921-638-948-514-686-218-688-963-518-616-728-223-558-516-138-918-353-748-196-618-278-522-692-622-694-156-142-624-449-626-564-628-283-228-853-924-288-233-293-632-566-636-964-634-182-238-453-662-968-960-922-423-714-935-862-128-716-611-456-321-722-243-965-248-718-469-724-253-576-642-936-643-961-939-813-644-199-819-184-172-524-132-361-646-362-648-364-915-732-134-366-652-734-174-144-328-146-258-463-656-528-654-923-336-738-263-578-268-537-532-742-944-866-176-369-534-744-536-186-429-925-178-746-436-926-136-466-343-112-158-111-439-298-916-927-664-846-826-299-542-582-443-474-917-754-544-698&S=PPPWGT&CMP=0&x=25&y=12 Lista över BNP (PPP)]</ref> BNP per capita var 36&nbsp;578&nbsp; dollar år 2007.<ref>[[Internationella valutafonden]] (2008) - [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&c=193%2C542%2C122%2C137%2C124%2C181%2C156%2C138%2C423%2C196%2C128%2C142%2C172%2C182%2C132%2C576%2C134%2C961%2C174%2C184%2C532%2C144%2C176%2C146%2C178%2C528%2C436%2C112%2C136%2C111%2C158&s=PPPPC&grp=0&a=&pr1.x=33&pr1.y=14 Lista över BNP (PPP) per capita]</ref> Medelbruttoinkomsten per invånare var 28&nbsp;400 svenska kronor i månaden under år 2010.<ref>{{webbref |url=https://www.svd.se/borsmaklaren-tjanar-bast |titel=Börsmäklaren tjänar bäst |utgivare=Svd.se }}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Loner-och-arbetskostnader/Lonestrukturstatistik-privat-sektor-SLP/7531/7538/Behallare-for-Press/Lonestrukturstatistik-2010/ |titel=Lönestrukturstatistik 2010 |utgivare=Scb.se }}</ref>

Sverige har varit medlem i den ekonomiska samarbetsorganisationen [[OECD]] från det att organisationen bildades 1961.

Landet är sedan 1995 medlem i [[Europeiska unionen|EU]]:s interna marknad, men efter ett nej vid en folkomröstning 2003 deltar Sverige inte fullt ut i samarbetet kring [[Ekonomiska och monetära unionen|EMU]].

Sveriges ekonomi är en [[marknadsekonomi]] med en omfattande skattefinansierad sektor och [[Fördelningspolitik|omfördelning]] av inkomster. Privata företag står för cirka 90 procent av landets industriella produktion. Landets tjänsteproduktion utgör cirka 70 procent av BNP. Lantbruket utgör endast 2 procent av [[Bruttonationalprodukt|BNP]] och sysselsätter också endast 2 procent av arbetsstyrkan.<ref>Uppslagsordet ''Sverige - näringsliv - jordbruk'' från Nationalencyklopedins internettjänst; "Sysselsättningen [inom jordbruket] har minskat från ca 25 procent av landets förvärvsarbetande 1950 till 2 procent 2000". Hämtat 17 december 2008.</ref>

;Arbetsmarknad

I juli 2012 uppgick arbetslösheten i Sverige till 7 procent.<ref>{{webbref |url=http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/ |titel=Arbetslöshet - Ekonomifakta |utgivare=Ekonomifakta.se }}</ref> Störst var arbetslösheten i [[Norrbottens län]] med 10,5 procent, minst i [[Stockholms län]] med 3,9 procent (2012, juli). Ungdomsarbetslösheten (åldern 15–24 år) uppmättes till 16,9 procent, vilket är en bra bit under EU-genomsnitt som ligger på 22,6 procent (första kvartalet 2012).<ref>{{cite web|url=http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/|title=Ungdomsarbetslöshet - Ekonomifakta|website=Ekonomifakta|accessdate=1 november 2017}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/ |titel=Ungdomsarbetslöshet - internationellt - Ekonomifakta |utgivare=Ekonomifakta.se }}</ref> Sverige har den nionde lägsta arbetslösheten i [[Europeiska unionen]] och bland de [[Norden|nordiska]] länderna har Sverige den näst lägsta arbetslösheten efter [[Norge]].<ref>{{webbref |url=http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet---internationell-jamforelse/ |titel=Arbetslöshet - internationellt - Ekonomifakta |utgivare=Ekonomifakta.se }}</ref> När det gäller löneskillnader, har Sverige det minsta lönespridningen bland [[OECD]]-länderna.<ref>{{webbref |url=http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneskillnader-i-olika-lander/ |titel=Lönespridning - internationellt - Ekonomifakta |utgivare=Ekonomifakta.se }}</ref>. År [[2018]] tillhörde 67 procent av de anställda en [[fackförening]], vilket är mycket högt internationellt sett.<ref>[[Anders Kjellberg (sociolog)|Kjellberg, Anders]] (2019)[https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/kollektivavtalens-tackningsgrad-samt-organisationsgraden-hos-arbetsgivarfoerbund-och-fackfoerbund(384bb031-c144-442b-a02b-44099819d605).html ''Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund''], Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2019:1, tabell 1-3</ref>.

;Näringsliv
Viktiga näringar i Sverige innefattar [[Tjänstesektor|tjänster]], [[skogsbruk]], [[industri]] samt gruvdrift (se [[Gruvdrift i Sverige (pågående)|Gruvdrift i Sverige]]). Andra näringar av betydelse inkluderar [[jordbruk]] (viktiga jordbruksprodukter är [[vete]], [[potatis]], [[Sockerbeta|sockerbetor]], [[nötkreatur]]) och [[Fiske|fisk]].

[[Maskin]]er, [[papper]], [[Virke|trävaror]], [[järn]], [[stål]], [[Fordon|vägfordon]] liksom elektronik och telekommunikationsprodukter utgör viktiga exportprodukter för Sveriges ekonomi.<ref name="Efvv">{{cite web|url=http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26625.aspx|title=Export för viktiga varuområden enligt SITC|publisher=|accessdate=1 november 2017}}</ref> Sveriges ekonomi är mycket starkt orienterad mot export och handel med utlandet, exporten har de senaste åren utgjort över 50 procent av BNP.<ref>SCB (2008) [http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____219327.aspx Export och import av varor och tjänster (1950- )]. Statistiska Centralbyrån.</ref> Sveriges industristruktur består i ovanlig hög grad av stora internationellt inriktade koncerner. Huvudstaden Stockholm, med [[Stockholmsbörsen]] och flera bankers huvudkontor, är Nordens främsta finanscentrum. [[Wallenberg]]sfären har haft ett inom industriländer unikt stort inflytande på den svenska börsen, stundtals har de kontrollerat över 30 procent av börsvärdet.

Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Handel med andra [[Europa|europeiska]] länder utgör en betydande del av Sveriges utrikeshandel där [[Tyskland]] är landets viktigaste handelspartner.<ref name="import">{{cite web|url=http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26643.aspx|title=Import från våra 30 största handelspartner|publisher=|accessdate=1 november 2017}}</ref><ref name="export">{{cite web|url=http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26637.aspx|title=Export från våra 30 största handelspartner|publisher=|accessdate=1 november 2017}}</ref> Verkstadsvaror stod för 47,5 procent av exportvärdet 2007.<ref name="Efvv" />

Sverige var ett av Europas fattigaste länder för hundra år sedan men har nått framgång tack vare [[innovation]]er.<ref>[http://www.sweden.se/eng/Home/Education/Research/Facts/Innovation/ SACC-USA - “Sweden Leeds in Innovation, but Needs to Turn Ideas into Business”]
</ref>

=== Offentliga finanser ===
[[Fil:Sweden GRP per Capita (2014).png|miniatyr|Bruttoregionalprodukt per capita i tusental kronor. (2014)]]

Med offentliga finanser så menar man kommunernas, landstingens och statens finanser. Dessa omfattar drygt halva Sveriges [[Bruttonationalprodukt|BNP]] och är en av världens högsta. Cirka hälften av de offentliga finanserna utgörs av [[Sveriges statsbudget]] (statens finanser) som år 2015 beräknas uppgå till 887 miljarder kronor. Merparten av de offentliga utgifterna finansieras via olika typer av [[skatter]].

Den [[offentlig sektor|offentliga sektorn]] har de senaste åren genomgått en [[bolagisering]] och [[privatisering]]. I den nära historien har de offentliga finanserna inte alltid balanserat. Sverige har, särskilt sedan mitten av 1970-talet, ackumulerat en [[statsskuld]] motsvarande drygt 1093 [[miljard]]er kronor (brutto). Detta skapar en ''[[bruttoskuld]]'' på drygt 35 procent av Sveriges BNP.<ref>https://www.riksgalden.se - Information om Sveriges statsskuld</ref> Sedan sent 1990-tal har dock bruttostatsskuldens andel av BNP minskat kraftigt, från ca 80 procent. Statsskulden utslagen per invånare blir ca 130&nbsp;000 kr.<ref>https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____587.aspx - Fakta om Sveriges statsskuld</ref> Staten äger samtidigt stora finansiella tillgångar. Då tillgångarna överstiger skulderna har Sverige ingen offentlig ''[[nettoskuld]]'', utan förvaltar i stället ett överskott. Den svenska offentliga sektorn har därmed år 2008 en finansiell nettofordran på 24 procent av BNP gentemot omvärlden. Överskottet är följden av att den offentliga sektorn det senaste decenniet har gjort stora budgetöverskott, i genomsnitt ca två procent av BNP per år. År 2008 var överskottet 135 miljarder kronor, vilket främst berodde på försäljningar av [[statliga bolag]]. Som en följd av finansiella överskott utan motsvarande ökning av inhemska [[investering]]ar, har Sverige använt sju procent av landets samlade resurser till kapitalexport under de senaste tio åren. En så stor kapitalexport är unik bland industriländer.<ref>Lindbeck, Assar (2008). [http://people.su.se/~alind/Links/OverskottWadensjo.pdf ''Ett samhällsekonomiskt perspektiv på överskottsmålet'']{{pdf}}. IIES, Stockholms Universitet.</ref>

Den svenska nationalbanken – [[Sveriges riksbank|Riksbanken]] – för en inflationsstabiliserande politik med en målsättning på en årlig [[inflation]] på 2 procent.<ref>http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Pressmeddelanden/930115.pdf {{PDF}}</ref> Riksbankens beslut får inte påverkas av de valda politikerna och är starkt beroende av ränteutvecklingen i euro- och dollarområdena.

=== Sociala förhållanden ===
Sverige har världens sjunde högsta [[levnadsstandard]] enligt [[Human Development Index]], med index 0,916 av 1,0.<ref>{{cite web|url=http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window|title=2013 Human Development Report|publisher=|accessdate=1 november 2017}}</ref> På lång sikt (1980–2006) har Sverige haft en ganska normal ökning jämfört med andra länder. På medellång sikt (1990–2006) har Sverige har en relativt hög ökning, men på kort sikt (2000–2006) har vi däremot haft en ytterst liten ökning. Även i många andra välfärdsindex hamnar Sverige mycket högt upp vid rankningar. Sverige har världens fjärde jämnaste [[ojämlikhet|inkomstfördelning]], med en [[Ginikoefficient|Gini]] på 25 (år 2000). Även [[fattigdom]]snivån i Sverige är en av världens allra lägsta, oavsett om man avser relativ eller absolut fattigdom. Inkomstojämlikheten har dock ökat i Sverige under mer än ett decennium. I december 2008 offentliggjorde [[TCO]] en rapport som visar att var tredje arbetslös i Sverige saknar [[Arbetslöshetskassa|a-kassa]] och därmed bara har en garanterad inkomst motsvarande [[existensminimum]].<ref>''[http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp d=22620&a=1349955&lid=puff_1349968&lpos=lasmer Många arbetslösa utanför a-kassan]'', svt.se 17 december 2008. Hämtat 17 december 2008.</ref>

=== Socialt kapital och korruption ===
{{fördjupning2|Korruption i Sverige}}
Sverige är ett av de länder i världen som har det högsta [[socialt kapital|sociala kapitalet]]. Med det menas att tilliten mellan medborgarna som individer och till myndigheter är mycket hög. En effekt av högt socialt kapital är låg [[korruption]].{{Källa behövs|datum=2016-03}}

Sverige har låg korruption, i likhet med flera andra västeuropeiska länder. På den internationella listan som årligen publiceras av analysföretaget Gallup hamnar Sverige på en tiondeplats. Flera andra europeiska länder hamnade dock före Sverige.<ref>{{cite web|url=http://www.prnewswire.com/news-releases/2006-gallup-worldwide-corruption-index-55831352.html|title=2006 Gallup Worldwide Corruption Index|first=The Gallup|last=Organization|website=www.prnewswire.com|accessdate=1 november 2017}}</ref> Enligt ''[[Transparency International]]s'' korruptionsindex hamnade Sverige 2018 på en tredjeplats tillsammans med [[Finland]], [[Singapore]] och [[Schweiz]]<ref>{{webbref|url=https://www.transparency.org/cpi2018 |titel=Corruption Perceptions Index 2018 |utgivare=www.transparency.org |hämtdatum=30 december 2019}}</ref> Av europeiska länder var [[Danmark]] före Sverige på listan. Jämför artikeln om [[riksrätt]].

== Infrastruktur ==
=== Kollektivtrafik ===
[[Fil:Dubbelledbuss i Malmö, augusti 2014.jpg|miniatyr|Dubbelledad stadsbuss som trafikerar linje 5 i Malmö]]
{{Huvudartikel|Kollektivtrafik i Sverige}}

Sedan 1983 är den lokala och regionala kollektivtrafiken i Sverige organiserad på [[Sveriges län|län]]snivå. I varje län ska det finnas en [[kollektivtrafikmyndighet]]. De regionala myndigheterna ansvarar för [[tunnelbana]], [[spårväg]], [[stadsbuss]]ar och [[regionbuss|regionala bussar]] liksom för regional [[tåg]]trafik. Vissa myndigheter ansvarar även för andra trafikslag ([[båt]]).

För lönsam långväga kollektivtrafik finns ingen myndighet eller trafikhuvudman i ordens egentliga betydelse utan varje trafikföretag (operatör) får köra i egen regi. Marknaden är avreglerad sedan 1990-talet. Det finns dock en myndighet för nationell, alltså långväga, kollektivtrafik i Sverige. Denna sorterar under [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]] (fram till [[2011]] var det en egen myndighet som kallades [[Rikstrafiken]]). Trafikverket handlar endast upp trafik och hanterar inte något biljettsystem eller tillhandahåller fordon, utan det får operatörerna sköta. På vissa mellanlånga linjer, både buss och tåg, upphandlar Trafikverket och flera regionala kollektivtrafikmyndigheter tillsammans trafiken.

Trafikverket handlar också, inom ramen för myndighetens uppdrag, upp olönsam [[flyg]]trafik (exempelvis till [[Norrland]]) och båttrafik (primärt [[Gotland]]). Kollektivtrafik mellan Sverige och utlandet får oftast inget stöd, men tågtrafiken till [[Narvik]] i [[Norge]] är ett av undantagen.

=== Energi ===
[[Fil:Oskarshamns-kärnkraftverk.jpg|miniatyr|[[Oskarshamns kärnkraftverk]].]]
{{Huvudartikel|Energi i Sverige}}

Vattenkraftsproduktionen stod för 43 procent av elproduktionen år 2014 med 64 [[Wattimme|TWh]], kärnkraften för 41,4 procent med sina 62 TWh, värmekraft för 8,4 procent med sina 13 TWh och vindkraften för 8,4 procent med sina 12 TWh. De senaste årens trend har varit att värmekraft minskat och vindkraft ökat. Den totala elförbrukningen har sjunkit något och Sverige har blivit en nettoexportör av el (15,8 TWh år 2014), mest till Finland.<ref name="el">{{cite web|url=http://www.svenskenergi.se/Global/Statistik/Tidigare%20kraftl%C3%A4gen/Kraftl%C3%A4get-Sverige-veckorapport-vecka-2014-52.pdf|title=Svensk Energi:Kraftlägen i Sverige och Norden veck 52 2014|publisher=|accessdate=1 november 2017}}</ref> Det svenska högspänningsnätet är via högspänningskablar hopkopplat med elnätet i Norge, Finland, Danmark och Polen.<ref>{{cite web|url=http://svk.se/Drift-och-marknad/Kraftsystemet/Aktuell-driftsituation/|title=Svenska kraftnät, Aktuell driftsituation|publisher=|accessdate=1 november 2017}}</ref>
 
Landet har tio kärnkraftsreaktorer fördelade på [[Forsmarks kärnkraftverk]], [[Oskarshamns kärnkraftverk]] och [[Ringhals kärnkraftverk]]. Vattenkraften koncentrerad till dammbyggen vid älvar i norra delen av landet. Sverige har ingen utvinning av [[Petroleum|råolja]] och är därmed beroende av [[import]] av råolja och drivmedel. 2007 importerade Sverige 20&nbsp;930&nbsp;000 m³ råolja.<ref name="oljeåret07">{{webbref |titel=SPI Oljeåret 2007 |utgivare=Svenska Petroleum Institutet |sid=5 |url=http://www.spi.se/fprw/files/SPI_Oljearet_2007_v0821_LU.pdf |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100815031134/http://www.spi.se/fprw/files/SPI_Oljearet_2007_v0821_LU.pdf |arkivdatum=15 augusti 2010|format=PDF |hämtdatum=20 oktober 2008}}</ref>

Å andra sidan har landet stora tillgångar av skog vilket nyttiggörs som [[biobränsle]] i [[fjärrvärme|fjärr-]] och [[kraftvärmeverk]], liksom att skogsråvara jämte jordbruksprodukter kan användas till fordons[[drivmedel]]. En annan energikälla i tillväxt är [[solenergi]].

=== Vägar ===
[[Fil:Essingeleden southbound at Nyboda.jpg|miniatyr|[[Essingeleden]] i Stockholm.]]
{{Huvudartikel|Vägar i Sverige}}
Sverige har ett uppskattat vägnät på 212&nbsp;000 kilometer (år 2001). De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade områden som [[Skåne]], [[Göteborg]], [[Sveriges västkust|västkusten]] samt [[Östergötland]] och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara [[grusväg]]ar, detta gäller framförallt [[Norrland]]. Från [[Skåne]] går det [[motorväg]]ar till [[Danmark]] över [[Öresundsbron]] och till [[Göteborg]], [[Stockholm]] och [[Gävle]]. Från Göteborg går det motorväg även vidare till [[Norge]] då [[E6]]:an fungerar som en internationell transitmotorväg mellan [[Köpenhamn]] och [[Oslo]]. Från [[Helsingborg]] till [[Axmartavlan]] som ligger kring 30 km norr om Gävle är vägen helt mötesfri. Motorvägsnätet i Sverige ingår i det kontinentala motorvägsnätet och är anslutet till övriga Europa genom [[Öresundsförbindelsen]] och vidare genom Danmark till [[Tyskland]]. Vissa delar av [[E4]] längre norrut har bristfällig standard, men [[Projekt E4-Sundsvall|Dubbelkrum]] och [[Umeåprojektet]] syftar till förbifarter utanför tätorter.

=== Järnvägar ===
[[Fil:X2000, Lund C.JPG|miniatyr|[[X 2000]]-tågen togs i bruk 1990.]]
{{Huvudartikel|Järnväg i Sverige}}
Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet, även om många banor, framförallt på landsbygden, lades ned under andra halvan av 1900-talet. År 2001 omfattade nätet omkring 11 106 kilometer [[järnväg]], varav 9&nbsp;400 kilometer är elektrifierad.

Järnvägarna är ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har [[Stockholm]] som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till [[Danmark]], [[Norge]] och även, via tågfärja, [[Tyskland]]. En förbindelse via Haparanda till [[Finland]] trafikeras för närvarande endast av godstrafik. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt [[Stockholm]], [[Göteborg]] och [[Skåne]]. Andra regioner har däremot ett glesare järnvägsnät. Det finns, främst i [[Norrland]], regioner som i stort sett enbart har en eller två banor.

=== Flyg ===
[[Fil:Sas2.jpg|miniatyr|[[Scandinavian Airlines]].]]
{{Huvudartikel|Luftfart i Sverige}}
I Sverige finns flera internationella [[flygplats]]er, av vilka [[Stockholm-Arlanda flygplats|Arlanda]] är den största. Därefter kommer [[Göteborg-Landvetter flygplats|Göteborg Landvetter]], [[Stockholm-Bromma flygplats]], [[Stockholm Skavsta flygplats|Skavsta]], [[Malmö Airport]] och [[Luleå Airport]]. Resenärer i den sydligaste delen av Sverige använder även [[Köpenhamns flygplats]]. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har [[Scandinavian Airlines|SAS]] ett övertag, men flera andra har också en stor betydelse, exempelvis [[Norwegian Air Shuttle|Norwegian]], [[Lufthansa]] och [[Ryanair]]. Inrikes finns det – förutom SAS – flera alternativ på de större sträckorna, som till exempel [[BRA]] och lågprisflyget [[Norwegian Air Shuttle|Norwegian]]. Några utländska flygbolag som trafikerar [[Stockholm-Arlanda flygplats|Arlanda]] och i vissa fall [[Göteborg-Landvetter flygplats|Göteborg Landvetter]] är [[Finnair]], [[Air France]], [[British Airways]], [[Continental Airlines]] och [[Aeroflot]]. Arlanda har dessutom en [[järnväg]] som går både söderut och norrut med tät trafik.<ref name=NiS/>

=== Sjöfart ===
[[Fil:HSS Stena Explorer in Dun Laoghaire.jpg|miniatyr|[[Stena Line]] HSS ''Stena Explorer''.]]
{{Huvudartikel|Svensk sjöfart}}
Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser, inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjöfarten som en [[östat|önation]]. Med en av Europas längsta kuststräckor och ganska goda djupförhållanden i [[hamn]]ar, svarar sjöfarten för en dominerande del av transporterna i Sveriges utrikeshandel – cirka 90 procent mätt i volym. År 2007 fanns 232 fartyg registrerade i det svenska fartygsregistret. Det totala antalet svenskkontrollerade [[fartyg]] – inklusive sådana som är registrerade i utlandet – var 562 samma år. [[Tankfartyg]] och [[rorofartyg]] är de viktigaste fartygstyperna, och [[Göteborg]], [[Stockholm]], [[Helsingborg]] och [[Trelleborg]] de viktigaste sjöfartsstäderna.<ref>Näringsdepartementet (2008). [http://www.regeringen.se/sb/d/10459 Sjöfart].</ref>

=== Telefoni ===
* Fast [[telefoni]] (2012): 4,5 miljoner abonnemang <ref name="PTS">http://www.statistik.pts.se/pts2012/Marknadsutvecklingabonnemang.htm PTS.se</ref> Till 2017 hade antalet abonnemang med fast telefoni sjunkit till 2,6 miljoner (varav 1,5 miljoner var [[ip-telefoni]]).<ref name="PTS2017">http://www.statistik.pts.se/media/1315/svensk-telekommarknad-2017.pdf</ref>
* [[mobiltelefoni|Mobil]] telefoni (2012): 13,9 miljoner abonnemang <ref name="PTS" /> Till 2017 hade antalet mobilabonnemang stigit till 14,4 miljoner.<ref name="PTS2017"/>

== Demografi ==
{{Huvudartikel|Sveriges demografi}}
[[Fil:Swedish Population Density 2016-12-31.png|miniatyr|stående|Sveriges befolkningstäthet, kommunvis. (2016) Antal invånare per kvadratkilometer.]]

Sverige uppnådde 10 miljoner invånare den 20 januari 2017 enligt [[Statistiska centralbyrån]]<ref name="auto"/>. Befolkningen ökar med 60&nbsp;000–80&nbsp;000 personer per år, varav tre fjärdedelar beror på invandringsöverskottet.

Landet har en folktäthet på 21,9 invånare per kvadratkilometer. Det är därmed det land med det 84:e högsta invånarantalet, men med endast den 152:a högsta befolkningstätheten. Befolkningstätheten är i allmänhet större i de södra delarna i Sverige. Såsom exempel kan nämnas att det i landskapet [[Lappland, Sverige|Lappland]] bor 100&nbsp;980 invånare; Lapplands yta är 109&nbsp;702&nbsp;km²; i [[Lunds kommun]] bor det fler, 102&nbsp;257 invånare; Lunds kommun har en yta på endast 442,87&nbsp;km².

Medellivslängden stiger i Sverige. År 2006 var [[medellivslängd]]en 83 år för kvinnor och 79 år för män.<ref>{{cite web|url=http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-131-8|title=Folkhälsa och sociala förhållanden – Lägesrapport 2007|website=www.socialstyrelsen.se|accessdate=1 november 2017}}</ref> Elva år senare hade männen nästan hunnit ikapp kvinnorna, då män 2017 hade en medellivslängd på 80,72 år och kvinnor 84,1 år.<ref>{{cite web|url=https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/|title=Medellivslängden i Sverige (Senast uppdaterad: 2018-11-06)|website=www.socialstyrelsen.se|accessdate=14 januari 2019}}</ref> 

Åldersstrukturen är jämförelsevis rak upp till 64 års ålder och andelen gamla är hög; 21 procent av befolkningen är yngre än 17 år och 17,5 procent äldre än 65 år (2007). [[Spädbarnsdödlighet]]en är en av de lägsta i världen, 2,5 barn per 1&nbsp;000 födda. 2007 var det genomsnittliga antalet barn per kvinna 1,88, 2018 hade denna siffra sjunkit något och låg på 1,75. Den kommun med lägst genomsnitt 2018 var [[Kristinehamns kommun|Kristinehamn]] med 1,38 och den kommun med högst genomsnitt var [[Vingåkers kommun|Vingåker]] med 2,59<ref>{{Webbref|titel=Födda i Sverige|url=http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/fodda-i-sverige/|verk=Statistiska Centralbyrån|hämtdatum=2019-07-02|språk=sv}}</ref>.

===Svenskarnas ursprung===
{{Huvudartikel|Svenskar}}
De första förfäderna till dagens [[svenskar]] anlände till Sverige för 12 000–13&nbsp;000 år sedan. Dessa grupper av [[jägare-samlare]] följde inlandsisen och bosatte sig först i Skåne.<ref>Andersson, M. & Knarrström, B. (1999). Senpaleolitikum i Skåne. En studie av materiell kultur och ekonomi hos Sveriges första fångstfolk. Lund UV-Syd, Riksantikvarieämbetet.</ref> Samtida forskning tyder på ett flertal forntida invandringsvågor; från Mellanöstern via Balkan ([[haplogrupp]] I), från Centralasien via Sydeuropa (haplogrupp R1b), från Centralasien västerut (haplogrupp R1a), från Sydostasien via Sibirien (haplogrupp N), samt neolitiska jordbrukare som bör ha anlänt någon gång under neolitikum, från och med 4200 f.Kr (haplogrupper E, G, J).<ref>Karlsson et al (2006). Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective, European Journal of Human Genetics, 14, 963–970. [http://www.nature.com/ejhg/journal/v14/n8/full/5201651a.html]</ref><ref>[https://genographic.nationalgeographic.com/genographic/lan/en/atlas.html Atlas of the Human Journey - The Genographic Project<!-- Bot generated title -->] {{Wayback|url=https://genographic.nationalgeographic.com/genographic/lan/en/atlas.html |date=20110205224742 }}</ref><ref name="Malmström 2007">Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.</ref> Ytterligare forskning tyder på att etniska svenskar till största delen (ca 80 procent) är ättlingar till de tidigare jägare-samlarna och endast i mindre grad (20 procent) till de senare neolitiska bondefolken.<ref name="Malmström 2007"/><ref name="Bergman 2004">Bergman et al (2004). Deglaciation and Colonization: Pioneer Settlements in Northern Fennoscandia. Journal of World Prehistory, Vol. 18, No. 2, June 2004.</ref>

[[Samer]]na har status som [[ursprungsbefolkning]] och invandrade från öster för mellan 8000 och 5000 år sedan.<ref name="Bergman 2004"/> Det finns i dag uppemot 17&nbsp;000 [[samer]] i Sverige. I norr invandrade tidigt även [[finnar|finska]] folk ifrån öster, vilka inte minst blev [[tornedalingar]]. Bland senare invandrade etniska minoriteter märks [[sverigefinnar]] (i till exempel [[Rättviks finnmark]] och [[Orsa finnmark]]), [[romer]] och [[judar]]; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen och i något större antal från 1800-talet. Upp till tusen [[valloner]] invandrade på 1600-talet.<ref>Nationalencyklopedin: ''Valloner''</ref>

Det fanns 633&nbsp;292 utländska medborgare i Sverige år 2010, 6,7 procent i jämförelse med befolkningen. År 2017 hade siffran stigit till 897&nbsp;336, eller 8,9 procent av befolkningen. Som utländsk medborgare räknas dock inte personer med svenskt och annat medborgarskap, dvs. [[dubbelt medborgarskap]].<ref>http://www.scb.se/Pages/Article____341727.aspx läst 2013-10-05</ref> 

År 2010 var 1&nbsp;384&nbsp;929 personer födda i utlandet (14,7 procent). Sammanlagt 19,1 procent av befolkningen var då födda utomlands eller hade föräldrar som båda var födda utomlands.<ref>{{Webbref|url=http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26041.aspx |titel=Summary of Population Statistics 1960 - 2010 |utgivare=www.scb.se |datum=2011-03-17 |hämtdatum=4 juli 2011 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130317045943/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26041.aspx |arkivdatum=17 mars 2013 }}</ref>

År 2017 hade siffran stigit till 1&nbsp;877&nbsp;050 personer födda i utlandet (18,5 procent). Sammanlagt 24,1 procent av befolkningen var då födda utomlands eller hade föräldrar som båda är födda utomlands.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/ |titel=Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2017 |utgivare=www.scb.se |datum=2018-03-21 }}</ref>

=== Språk ===
{{Huvudartikel|Språk i Sverige}}
Sedan den 1 juli 2009 är [[svenska]] officiellt stadfäst som huvudspråk för Sverige och samma lag anger att svenska skall vara officiellt språk för Sverige i internationella sammanhang.<ref>{{cite web|url=http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2009:600|title=Språklag (2009:600) Svensk författningssamling 2009:2009:600 - Riksdagen|first=|last=Riksdagsförvaltningen|publisher=|accessdate=1 november 2017}}</ref> De erkända inhemska [[minoritetsspråk i Sverige|minoritetsspråken i Sverige]] är [[samiska]], [[meänkieli]], [[finska]], [[romani chib]] och [[jiddisch]]<ref>{{Webbref|titel=Om minoritetsspråk - Institutet för språk och folkminnen|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/om-minoritetssprak.html|verk=www.sprakochfolkminnen.se|hämtdatum=2019-07-02|språk=sv}}</ref>. Romani chib och jiddisch är så kallade extraterritoriella minoritetsspråk, vilket betyder att de inte är bundna till en viss region eller ett visst område. Övriga minoritetsspråk har en starkare ställning än de extraterritoriella språken, vilket bland annat yttrar sig i att minoritetsspråkbrukare i vissa [[kommun]]er har rätt till myndighetskontakter och äldrevård på sitt eget språk. Akademisk forskning och undervisning kring samtliga fem minoritetsspråk ska enligt lag ske vid minst ett [[Högskolor och universitet i Sverige|svenskt universitet]]. Det [[Svenskt teckenspråk|svenska teckenspråket]] har en ställning som liknar de nationella minoritetsspråken. [[Älvdalska]] har på senaste tid börjat ses som ett eget språk,<ref>{{webbref |url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hoppet-finns-kvar-for-nordens-minsta-sprak_4588231.svd |titel=Hoppet finns kvar för Nordens minsta språk |hämtdatum= |format= |verk=}} Svenska Dagbladet 2010-04-20, läst 2013-09-04</ref> men har ingen officiell status som minoritetsspråk.

=== Invandring och utvandring ===
{{Huvudartikel|Sveriges migrationshistoria|Sveriges invandringspolitik}}
{{bildram
|content = {{Immigration och emigration till och från Sverige}}  
|align = right
|caption = Invandring (blå linje) och utvandring (orange linje) i Sverige per år, 1875–.<ref name="SCB">"Befolkningsutvecklingen i riket efter kön. År 1749- " SCB på [https://www.scb.se/hitta-statistik/ "Hitta statistik"]</ref>
}}
Medeltidens invandring till Sverige var blygsam som andel av hela befolkningen och skedde främst i form av tyska hantverkare och köpmän till städerna. Från 1600-talet till tidigt 1800-tal fanns restriktioner mot invandring av personer som inte var protestanter (vilket vid den tidpunkten i praktiken främst innebar katoliker och judar).

Efter [[andra världskriget]] ökade invandringen till Sverige kraftigt. Under 1950- och 60-talen invandrade många från Sydeuropa till Sverige för att arbeta.<ref name=NE4/> Framförallt [[finländare]], [[norrmän]], [[danskar]], [[tyskar]], [[polacker]], [[kroater]], [[albaner]], [[serber]], [[bosnier]], [[turkar]], [[irak]]ier, [[iranier]], [[kurder]], [[assyrier/syrianer]], [[Libanon#Demografi|libaneser]], [[chile]]nare, [[greker]] och [[Somalia|somalier]] har invandrat till Sverige.

Under perioden 1941–2005 har Sverige tagit emot totalt 2&nbsp;455&nbsp;665 invandrare, men samtidigt har 1&nbsp;410&nbsp;063, människor flyttat från Sverige.<ref>Immigrant-institutet – [http://www.immi.se/migration/statistik/inochut.htm Sverige ett invandrarland och ett utvandrarland – samtidigt]</ref>

Under åren 1980–2009 har sammanlagt 365 523 asylsökande beviljats permanent uppehållstillstånd. 

Toppnoteringarna för enskilda år under denna intervall var 1993 och 1994, då 36&nbsp;482 respektive 44&nbsp;875 asylsökande beviljades permanent uppehållstillstånd; majoriteten av dessa var flyktingar från olika länder i forna [[Jugoslavien]].<ref name="tabs1">{{cite web|url=http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf:|title=Felsida - Startsida|date=31 mars 2010|publisher=|accessdate=1 november 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100331070401/http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf:|archivedate=31 mars 2010}}</ref> Under efterkrigstiden fram till omkring 1980 kom många invandrare från [[Finland]], [[Tyskland]], [[Polen]], [[Iran]], det forna [[Jugoslavien]], [[Vietnam]], [[Chile]], [[Argentina]] och [[Uruguay]] till landet. Senare har många invandrare varit [[kurder]], [[assyrier/syrianer]], [[araber]], [[palestinier]], marockaner med flera från länderna i [[Mellanöstern]].

År 2015 invandrade 134&nbsp;240 personer, vilket är rekord för Sverige. Samma år utvandrade 55&nbsp;830 personer.<ref>http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/helarsstatistik---riket/26046/ {{Död länk|datum=2017-05}}</ref>

Antalet utvandrare har ökat från 20&nbsp;000–30&nbsp;000 per år under 1970-talet till över 40&nbsp;000 per år i dag.

=== Religion ===
{{Huvudartikel|Religion i Sverige}}
[[Fil:Uppsala domkyrka view01sml.jpg|miniatyr|[[Uppsala domkyrka]], säte för [[Svenska kyrkan]].]]
Sverige är ett av världens minst religiösa länder. Religionssociologiska undersökningar visar att 46–85 procent av Sveriges befolkning kan kategoriseras som [[Ateism|ateistisk]], [[Agnosticism|agnostisk]] eller icke-gudstroende.<ref>Zuckerman, Phil (2007), [http://www.pitzer.edu/academics/faculty/zuckerman/Ath-Chap-under-7000.pdf Atheism: Contemporary Rates and Patterns] {{Wayback|url=http://www.pitzer.edu/academics/faculty/zuckerman/Ath-Chap-under-7000.pdf|date=20090612114443}} {{pdf}} i ''Cambridge Companion to Atheism''. Cambridge: Cambridge University Press. {{ISBN|0-521-60367-6}}</ref> År 2016 var ändå 61,2 procent av alla svenskar formellt sett medlemmar i den [[luthersk]]a [[Svenska kyrkan]]. Svenska kyrkan var tidigare [[Statsreligion|statskyrka]] i Sverige och dess villkor och existens fastställs ännu i [[Lag om Svenska kyrkan]] från 1998. Lagen trädde i kraft 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. Trots [[Svenska kyrkan]]s höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten ([[gudstjänst]]besöken) inte särskilt omfattande. Totalt 44,1 procent av de som föds i Sverige [[dop|döps]] inom Svenska kyrkan. 33,5 procent av vigslarna sker i Svenska kyrkan, men 76,5 procent av begravningarna sker inom den.<ref>[https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1470788 Döpta, konfirmerade, vigda och begravda enligt Svenska kyrkans ordning år 1970-2015.]{{pdf}}</ref>

I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, bland annat till följd av [[Sveriges migrationshistoria|invandring]] från andra delar av världen. Romerska [[romersk-katolska kyrkan|katoliker]], den [[Ortodoxa kyrkor|kristna ortodoxa]] kyrkan, [[Islam i Sverige|muslimer]] och [[frikyrka|frikyrkliga]] protestanter är vanliga religiösa inriktningar. Den muslimska gruppen uppgick enligt lösa definitioner till 400&nbsp;000 personer år 2006.<ref>[http://www.fra.europa.eu/fraWebsite/attachments/Manifestations_EN.pdf Muslims in the EU]{{pdf}}</ref> Av muslimerna uppskattas 5 procent, eller 25&nbsp;000, vara praktiserande (i betydelsen att de deltar i fredagsbönen och ber fem gånger om dagen).<ref>[http://sydsvenskan.se/sverige/article140868.ece Andel praktiserande muslimer] {{Wayback|url=http://sydsvenskan.se/sverige/article140868.ece |date=20120113112554 }}</ref> Det finns även [[buddhism i Sverige|buddhister]], [[judar i Sverige|judar]], [[hinduism|hinduer]] och [[Umeå Bahá'í-samfund|bahá'íer]] i Sverige. Bland de övriga finns enstaka som praktiserar [[modern asatro]] och traditionell [[samisk religion]].

=== Största tätorter ===
{{Sveriges största tätorter}}
{{clear}}

== Kultur ==
{{Huvudartikel|Kultur i Sverige}}
[[Fil:AlfredNobel2.jpg|miniatyr|[[Alfred Nobel]], instiftare av [[Nobelpriset]].]]

Svensk kultur är en del av de [[Norden|nordiska]], [[Germanska språk|germanska]] och [[Västvärlden|västerländska]] kulturområdena. Svenska kulturuttryck inom [[konst]], [[musik]] och [[litteratur]] ansluter sig främst till dessa traditioner. Det offentliga stödet till kulturen är omfattande i Sverige. Folkligt deltagande är stort inom många kulturverksamheter, ett exempel på detta är [[kör]]sång, som engagerar tiotusentals svenskar. Värderingsmässigt skiljer sig svensk kultur starkt från världens genomsnittsvärderingar genom att vara mycket mer universalistisk, sekulär och inriktad mot postmaterialistiskt självförverkligande.<ref>{{cite web|url=http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_56|title=World Value Survey|publisher=|accessdate=1 november 2017}}</ref> Svensk kultur är starkt egalitär och mycket öppen mot omvärlden. Amerikansk kultur har sedan länge ett stort inflytande. Svensk kultur är vidare starkt individualistisk och antinationalistisk, även självkritisk. Maximal jämställdhet mellan kvinnor och män har ett centralt värde.<ref>{{cite web|url=http://hdr.undp.org/en/statistics/gii/|title=Gender Inequality Index (GII) - Human Development Reports|website=hdr.undp.org|accessdate=1 november 2017}}</ref>

=== Sveriges nationalsång ===
{{Huvudartikel|Du gamla, du fria}} 
”Du gamla, du fria” med text av [[Richard Dybeck]] brukas som Sveriges [[nationalsång]] och spelas vid större arrangemang och vid högtider, men till skillnad från många länder så har denna sång aldrig antagits officiellt, utan användandet av nationalsången vilar helt på traditioner.<ref name="Jonsson">{{bokref|redaktör=[[Leif Jonsson|Jonsson Leif]], Tegen Martin |titel=Musiken i Sverige. 3, Den nationella identiteten 1810-1920 |år=1992 |utgivare=Fischer |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=91-7054-685-1 (Fischer (inb.) |libris=8221448 }}</ref>

=== Massmedier ===
{{Huvudartikel|Massmedier i Sverige}}
Antalet [[Internet]]användare uppskattades år 2013 till 8&nbsp;900 per 10&nbsp;000 invånare.<ref name="IS.se">{{Webbref |url=http://www.internetstatistik.se/artiklar/svenskarna-och-internet-2013-slappt/ |datum=20 november 2013 |titel=Svenskarna och internet 2013 släppt |författare=Elisabeth Nilsson |hämtdatum=13 maj 2015 }}</ref> 2017 använde cirka 96 procent av Sveriges befolkning [[internet]], detta kan jämföras med bara 10 år tidigare när endast cirka 82 procent av befolkningen använde internet.<ref>{{Webbref|titel=Individuals using the Internet (% of population) {{!}} Data|url=https://data.worldbank.org/indicator/IT.NET.USER.ZS?locations=SE|verk=data.worldbank.org|hämtdatum=2019-04-30}}</ref> År 2016 ägde 3,5&nbsp;miljoner företag och hushåll minst en TV- eller radiomottagare.<ref>{{Webbref |url=https://www.radiotjanst.se/globalassets/arsredovisning/rundradiororelsens-samlade-ekonomi-2016.pdf |titel=Rundradiorörelsens samlade ekonomi 2016 |hämtdatum=23 maj 2018 |år=2016 |format=PDF |utgivare=Radiotjänst |sid=6}}</ref>

=== Konst, film och litteratur ===
[[August Strindberg]] räknas som en av Sveriges främsta författare. Internationellt är han dock främst känd som dramatiker. Barnboksförfattaren [[Astrid Lindgren]] och Millennium-författaren [[Stieg Larsson]] har också fått stor spridning på sina verk, långt utanför Sveriges gränser. Från 1900-talets första hälft bör Nobelprisvinnarna [[Selma Lagerlöf]] och [[Harry Martinson]] nämnas. Sveriges mest kända konstnärer inkluderar målarna [[Alexander Roslin]], [[Anders Zorn]] och [[Carl Larsson]]. Bland svenska skulptörer kan [[Carl Milles]] och [[Johan Tobias Sergel|Tobias Sergel]] nämnas. Svensk 1900-talskultur är också känd för den tidiga verksamheten inom [[film]]en, med personer som [[Mauritz Stiller]] och [[Victor Sjöström]]. Mellan 1920- och 80-talen blev filmskapare som [[Ingmar Bergman]] samt skådespelare som [[Greta Garbo]] och [[Ingrid Bergman]] internationellt kända inom filmen. Under 2000-talet har filmer av [[Roy Andersson]], [[Lasse Hallström]] och [[Lukas Moodysson]] mottagit internationella utmärkelser.

=== Musik och dans ===
Svensk populärmusik har periodvis haft stora framgångar, dels genom musikgrupper och dels genom framgångsrika låtskrivare och producenter. Under 1970-talet och början av 1980-talet stod [[Abba]] för de i särklass största svenska popframgångarna. [[Roxette]], som också fick flera förstaplatser på [[Billboard 100]], hade sin storhetstid under 1980-talets andra hälft samt och under det tidiga 1990-talet. Detsamma kan sägas om [[Ace of Base]] som också fick en listetta på Billboard. 

I början av 2010-talet slog [[Avicii]] igenom, främst med låten ''[[Levels]]''. Hans låt ''[[Wake Me Up]]'' var 2014 den låt som spelades mest i världen och han är den svensk som är mest spelad [[Spotify]].<ref>{{Webbref|titel=Avicii mest spelade svenska artisten någonsin på Spotify|url=https://www.aftonbladet.se/a/zLP1A5|verk=Aftonbladet|hämtdatum=2019-04-30}}</ref>

På operans område nådde sopranerna [[Jenny Lind]] och [[Birgit Nilsson]] världsberömmelse. Sverige har också en utvecklad [[Dansband|dansbandskultur]] som inrymmer orkestrar med något olika inriktningar. Dessa orkestrar spelar musik som passar för bugg och foxtrot och är en tradition som även spridits till delar av övriga Norden.

=== Svenska köket ===
{{Huvudartikel|Svenska köket}}

[[File:IKEA-Sendai- Japan03.JPG|thumb|vänster|Köttbullar med potatismos (eller kokt potatis), brunsås och lingonsylt är en klassisk svensk maträtt som är känd världen över. Den blågula tårtan är en [[rulltårta]].]]
[[Fil:Knaeckebroed.jpg|miniatyr|Svenskt [[knäckebröd]].]]

Det svenska köket är, liksom de övriga [[Skandinavien|skandinaviska]] länderna, [[Danmark]] och [[Norge]], traditionellt ganska enkelt. [[Fisk (livsmedel)|Fisk]] (speciellt [[sill]]), [[kött]] och [[potatis]] spelar framstående roller. Kryddor används relativt sparsamt. Kända maträtter är svenska [[köttbullar]] som traditionellt serveras med brunsås, kokt potatis och [[lingonsylt]]; pannkakor, [[lutfisk]] och [[smörgåsbord]]. [[Akvavit]] är en populär alkoholhaltig [[spritdryck]] och att dricka [[snaps]] är kulturellt viktigt. Lokalt viktig mat är bland annat [[surströmming]] i norra Sverige och [[Egentliga ålar|ål]] i [[Skåne]] i södra Sverige.

{{clear}}

=== Sport ===
{{huvudartikel|Sport i Sverige}}
Sverige har ett omfattande föreningsliv på idrottssidan och de flesta föreningar med någon form av idrottsinriktning är medlemmar i [[Riksidrottsförbundet]]. Räknat på antalet utövare är fotboll den största sporten i Sverige, med innebandy och golf på andra och tredje plats. De största sporterna publikmässigt är fotboll och ishockey. Arrangemang med stort folkligt deltagande är bland annat [[Vasaloppet]], [[O-ringen]] och [[Stockholm Marathon]]. Bland elittävlingarna är DN-galan i friidrott en av de största. Sportprofiler från Sverige är bland annat [[Zlatan Ibrahimović]] (fotboll), [[Peter Forsberg]] (ishockey), [[Ingemar Stenmark]] och [[Anja Pärson]] (utförsåkning), [[Jan-Ove Waldner]] (bordtennis), [[Ingemar Johansson]] (boxning), [[Björn Borg]] (tennis) och [[Sarah Sjöström]] (simning). [[Pia Sundhage]], fotbollstränare och före detta fotbollsspelare, kan också nämnas. Inom lagsporterna har Sverige varit framgångsrikt inom bland annat handboll på herrsidan och curling på damsidan. Dessutom har såväl Sveriges herrlag som damlag i fotboll tagit medalj(er) i världsmästerskap och Olympiska spel.

=== Arkitektur ===
{{Huvudartikel|Svensk arkitektur}}
[[Fil:Drottningholm turister 2006.jpg|miniatyr|vänster|[[Drottningholms slott]], kungens bostad och ett populärt turistmål.]]
[[Fil:The Turning Torso, Malmo.JPG|miniatyr|stående|Med sina 190 meter är [[Turning Torso]] den högsta skyskrapan i Norden.]]

Före 1300-talet var de flesta byggnader gjorda av [[Murtegel|tegel]], om de inte var gjorda av trä. Men en förskjutning inleddes mot sten. Tidiga svenska stenhus är romanska [[kyrkor]] på landet. Många av de som byggdes i [[Skåne]] är i praktiken danska kyrkor. Detta skulle inkludera [[Lunds domkyrka]] i Lund från 1100-talet och den något äldre [[Dalby kyrka, Skåne|kyrkan i Dalby]], men även många andra tidiga kyrkor influerades av [[Hansan]], som i [[Ystad]], Malmö och Helsingborg.

Katedraler i övriga delar av Sverige byggdes också som platser för Sveriges biskopar. [[Skara Domkyrka]] byggdes av tegel på 1400-talet, och [[Uppsala domkyrka]] på 1500-talet. Grunden till [[Linköpings domkyrka]] gjordes 1230; materialet som användes var kalksten, och byggnaden tog 250 år att färdigställa.

Bland äldre strukturer finns också några betydande fästningar och andra historiska byggnader så som [[Borgholms slott]], [[Halltorps gård]] och [[Eketorps borg]] på Öland, [[Nyköpingshus]] och [[Visby ringmur]].

Omkring 1520, strax efter medeltiden under [[Gustav Vasa]]s regeringstid, inleddes bygget av stora herrgårdar, slott och fästningar. Några av de mer storslagna inkluderar [[Kalmar slott]], [[Gripsholms slott]] och [[Vadstena slott]].

I de nästkommande två århundradena dominerades arkitekturen av [[barock]] och senare [[rokoko]]. Kända projekt från den tiden inkluderar staden [[Karlskrona]], som har förklarats som världsarv, och [[Drottningholms slott]].

1930 var året för den stora [[Stockholmsutställningen 1930|Stockholmsutställningen]], som innebar genombrottet för funktionalismen, eller ”[[funkis]]” som det blev känt som. Stilen kom att dominera under de följande decennierna. Några framstående projekt av detta slag var [[miljonprogrammet]], som erbjuder prisvärda men något bisarrt snabbt konstruerade lägenhetskomplex.

;Skyskrapor
De nordiska länderna är kända för att inte ha många skyskrapor, men Sverige är det land som har byggt flest. [[Malmö]] och Stockholm har några skyskrapor på över 80 meter, men de är inte tätt byggda som i ett så kallat affärsdistrikt (till exempel i [[Frankfurt]] eller [[La Defense]]). Det finns ingen förklaring till varför så få höga byggnader har byggts i Sverige. [[Turning Torso]] i [[Malmö]] har den högsta skyskrapan i de nordiska länderna och det näst högsta bostadshuset i Europa. Malmö upplever också en byggboom sedan Turning Torso färdigställdes och många svenska städer inspireras av denna. [[Point Hyllie]] är en ny skyskrapa som just nu är under byggnation, Malmös nya konserthus planeras bli minst 70 meter högt och flera nya höga byggnader har föreslagits.<ref>{{Tidningsref |författare=Westerberg, Olof |rubrik=Första etappen för Malmös Manhattan får ja |url=http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1316932/Forsta-etappen-for-Malmos-Manhattan-far-ja.html |tidning=Sydsvenskan|datum=24 mars 2011 |sid= |hämtdatum=6 november 2015 |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref><ref>{{Tidningsref |författare=Anjou, Marika |rubrik=Malmö får nytt konserthus |url=http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1234174/Malmo-far-nytt-konserthus.html |tidning=Sydsvenskan|datum=10 september 2010 |sid= |hämtdatum=6 november 2015 |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref>

== Se även ==
{{Portal Land
|Flagga=Bild:Flag_of_Sweden.svg
|Storlek=35px
|Portal=Portal:Sverige
|Namn=Sverigeportalen
}}

* [[Svenska namn]]
* [[Brottslighet i Sverige]]

== Referenser ==
<references>
<ref name="NE">{{webbref|verk=Nationalencyklopedin |titel=Almsjuka |url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/almsjuka |författare=Olle G. Olsson och Björn Norden |hämtdatum=13 maj 2015 |utgivare=Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs }}</ref>
<ref name="NE2">{{webbref|verk=Nationalencyklopedin |titel=Norra barrskogsregionen |url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norra-barrskogsregionen |författare=Hugo Sjörs |hämtdatum=13 maj 2015 |utgivare=Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs }}</ref>
<ref name="NE3">{{webbref|verk=Nationalencyklopedin |titel=Södra barrskogsregionen |url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%B6dra-barrskogsregionen |författare=Hugo Sjörs |hämtdatum=13 maj 2015 |utgivare=Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs }}</ref>
<ref name="NE4">{{webbref|verk=Nationalencyklopedin |titel=Invandring |url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/invandring |författare=Tomas Hammar |hämtdatum=13 maj 2015 |utgivare=Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs }}</ref>
<ref name="NiS">{{webbref|verk=Ny i Sverige - webbsida |titel=Människan och samhället |url=http://www.interactor.se/page9.html |författare=Ethel Bergman Carter |hämtdatum=13 maj 2015 |utgivare= }}</ref>
</references>

== Vidare läsning ==
{{Systerlänkar}}
===Litteratur===
* Rolf h. Lindholm, Historiska platser, 2003, {{ISBN|91-631-3904-9}}
* {{bokref |författare=Palmer, Brian W |år=2001 |kapitel=[http://www.everyculture.com/Sa-Th/Sweden.html Sweden] |redaktör=Ember, Melvin & Ember, Carol, A. (red.) |titel=Countries and Their Cultures |utgivare=Macmillan Reference |id={{ISBN|978-0-02-864950-4}}}}

=== Externa länkar ===
{{Commonscatbox|Sweden}}
{{wikiatlas|Sweden}}
{{wikivoyage|Sverige}}

{{Coord|63|N|16|E|region_SE_type:country|display=title}}
{{Navigeringsmallar Sverige}}
{{Sverige}}
{{Auktoritetsdata}}
{{Rekommenderad}}

[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Europeiska unionens medlemsstater]]
[[Kategori:Norden]]
[[Kategori:Sverige| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]
[[Kategori:Monarkier]]