Visa källa för Stockholms centralstation

{{för|anslutande tunnelbanestation|T-Centralen|den anslutande pendeltågsstationen|Stockholm City (pendeltågsstation)}}
{{Järnvägsstation
|namn=Stockholms centralstation
|bild=Stockholm centralstation 2018.jpg
|bildtext=Fasaden mot [[Vasagatan, Stockholm|Vasagatan]], 2017.
|bildstorlek=<!-- låt mallen bestämma bildstorlek -->
|stad=Stockholm
|öppningsår=[[18 juli]] [[1871]]
|stängningsår=
|trafikeras av=[[SJ AB|SJ]], [[Transdev]], [[Arlanda Express]], [[Skandinaviska Jernbanor]], [[MTRX]], [[Tågab]]
|ägare=[[Jernhusen]]
|trafiktyp=Passagerartrafik
|signatur=Cst
<!-- Kapacitet-->
|antal spår=18 (Spår 9 saknas)
|underjordiska spår= Inga
|passagerare per år=
|gods per år=
<!-- Förbindelser-->
|övrig trafik= [[Fil:Stockholm metro symbol.svg|14px]] [[T-Centralen]]<br>[[Fil:Stockholm commuter rail symbol.svg|14px|Pendeltågssymbol]] [[Stockholm City (pendeltågsstation)|Stockholm City]]<br>[[Bild:BSicon TRAM.svg|4. Spårvagn|14px]] [[Spårväg City|Klarabergsgatan]]<br>[[Bild:Bus-logo.svg|3. Buss|16px]] [[Cityterminalen]]<br>[[Bild:Bus-logo.svg|3. Buss|16px]]  [[Vasagatan, Stockholm|Vasagatan]]<br>[[Bild:Bus-logo.svg|3. Buss|16px]]  [[Klarabergsviadukten]]
|linjer=[[Bild:Aiga railtransportation 25.svg|2. Tåg|10px]] [[Västra stambanan]]<br/>
[[Bild:Aiga railtransportation 25.svg|2. Tåg|10px]] [[Ostkustbanan]]<br/>
[[Bild:Aiga railtransportation 25.svg|2. Tåg|10px]] [[Mälarbanan]]<br/>
[[Bild:BSicon LDER.svg|8. Snabbtåg|14px]] [[Arlandabanan]]
| föregående stn =  [[Sundbyberg (pendeltågsstation)|Sundbyberg]], [[Märsta station|Märsta]], [[Arlanda centralstation|Arlanda C]], [[Arlanda Express|Arlanda södra]]
| efterföljande stn =  [[Flemingsbergs station|Flemingsberg]]
<!-- Läge-->
|avstånd=
|avstånd från=
|höjd=
|koord={{Coord|59|19|49|N|18|3|30|E|region:SE_type:railwaystation|display=title,inline}}
|fotnot={{Portal Stockholm}}
}}

[[File:Stockhom Railway Station, view from the bridge.jpg|thumb|Stockholms centralstation]]

'''Stockholms centralstation''' (ursprungligen ''Stockholms Centralbangård''), officiellt ''Stockholms central'',<ref>[[Transportstyrelsen]] fastställer namnen på svenska järnvägsstationer. Namnformen ''Stockholms central'' återfinns i följande lista: {{webbref|titel=Trafikplatser 2008-04-02.xls |url=http://www.transportstyrelsen.se/Global/Jarnvag/Trafikplats/trafikplatser_2008_04_02.xls?epslanguage=sv |utgivare=[[Transportstyrelsen]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101219125117/http://www.transportstyrelsen.se/Global/Jarnvag/Trafikplats/trafikplatser_2008_04_02.xls?epslanguage=sv |arkivdatum=2010-12-19 }}</ref> lokalt vardagligen ''Centralen'', är [[Sverige]]s största [[järnvägsstation]]. Den ligger på [[Norrmalm]], i centrala [[Stockholms innerstad|Stockholm]], vid [[Centralplan, Stockholm|Centralplan]]/[[Vasagatan, Stockholm|Vasagatan]] och sträcker sig från [[Vattugatan]] i söder till [[Kungsbron]] i norr. Stationen togs i bruk den 18 juli 1871 och efter bolagiseringen av [[Statens Järnvägar]] 2001 ägs och förvaltas byggnaden av [[Jernhusen|Jernhusen AB]] medan perronger och spår förvaltas av [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]]. Centralens [[Trafikplatssignatur|stationssignatur]] är Cst, vilket skall utläsas som Centralbangården Stockholm.

Byggnaden för Stockholms centralstation uppfördes efter ritningar av arkitekt [[Adolf W. Edelsvärd]] och har därefter om- och tillbyggts ett flertal gånger. De största förändringarna skedde 1925–1928 då den stora centralhallen kom till, ritad av arkitekt [[Folke Zettervall]], samt i mitten på 1950-talet då stationen kopplades ihop med [[Stockholms tunnelbana]] via den nya underjordiska gångtunneln och hallen. Byggnaden är sedan 1986 ett statligt [[byggnadsminne]].<ref>[[Riksantikvarieämbetet]]: [http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaLagskydd.raa;jsessionid=6279F679E7B97D6094A54E32D1B525B3?anlaggningId=21300000015537&page=lagskydd Lagskydd för Stockholms centralstation.]</ref>

== Historik ==
=== Nya stationshuset och sammanbindningsbanan 1871 ===
{{huvudartikel|Sammanbindningsbanan (järnväg)}}
[[Fil:Stockholms central 1890.jpg|miniatyr|Stockholms central 1890, mot Vasagatan.]]
[[Fil:Stockholms central karta 1899.jpg|miniatyr|left|Stationsbyggnaden på [[Alfred Bentzer]]s Stockholmskarta från 1899.]]
[[Fil:Stockholms central tak 2012.jpg|miniatyr|left|Takmålningen på kassettaket i entréhallen målades omkring 1910 av [[Filip Månsson]].]]
[[Fil:Ljungströmslok Nydqvist&Holm 1922 Stockholm C.jpg|miniatyr|Centralen 1922 med den gamla banhallen.]]
[[File:Banhallen 1907.jpg|miniatyr|Banhallen på Centralstationen ca 1910 (då centralen är påbyggd), foto av Axel Swinhufvud.]]

Sveriges första järnväg invigdes 1856, relativt sent jämfört med [[Centraleuropa]] och [[England]]. Det dröjde ytterligare fyra år innan Stockholm fick sin järnväg då första sträckan på linjen [[Stockholm]]–[[Södertälje]] Saltskog invigdes. Linjen kom att bli [[Västra stambanan]] (trafiken Stockholm–Göteborg kom igång 1862). Slutstationen var [[Stockholms södra station|Södra station]] (Sst) som låg vid [[Södra Bantorget]] (nuvarande Medborgarplatsen). År 1866 öppnades [[Norra station, Norra Bantorget|Norra station]] (Nst) som anslöt Uppsala med [[Norra stambanan]], stationen låg i höjd med [[Norra Bantorget]] och [[Expeditionshuset|stationshuset]] i tegel finns fortfarande kvar. Den stora utmaningen var att skapa en sammanhängande sträckning genom den svåra geografin med [[Södermalm|Söders]] åsar och [[Riddarfjärden]].

Placeringen av det nya stationshuset hängde intimt samman med framdragningen av [[Sammanbindningsbanan (järnväg)|Sammanbindningsbanan]]. För [[Nils Ericson (ingenjör)|Nils Ericson]], ansvarig projektör och ingenjör för samtliga stambanor i södra och mellersta Sverige, stod det från början klart att det nya stationshuset skulle uppföras på en strategisk plats där västra och norra stambanan kunde knytas samman, exempelvis på sydvästra Norrmalm intill [[Klara sjö]], här låg redan norra stambanans slutstation. Stationshuset med tillhörande ämbetslokaler för trafikstyrelsen samt bangården med spåranläggningar, magasinsbyggnader och liknande krävde stort utrymme och det kunde skapas här genom omfattande utfyllnader av Klara sjö intill [[Klaragasverket]].<ref>[http://www.ekeving.se/p/sth/cst/1927/1c.pdf Beskrivning av Sammanbindningsbanans tillkomst och sträckning.]</ref>

Det fanns även andra lokaliseringsförslag för ett nytt stationshus där Sammanbindningsbanan skulle byggas längs östra sida av [[Gamla stan]]. Enligt det alternativet som kom från [[Baltzar Cronstrand]], [[Konstfackskolan]]s grundare hade centralstationen hamnat vid [[Östermalmstorg]].<ref>Abrahamsson (2004), sida 137</ref> Det blev till sist ingenjören [[Nils Ericson (ingenjör)|Nils Ericson]]s förslag som genomfördes. Han fick inte uppleva det färdiga resultatet men hedrades 1893 med en staty av [[John Börjesson]], som står framför huvudentrén. Bansträckan genom Stockholm var för sin tid ett mycket komplicerat projekt började byggas 1864 och stod klart 1871.<ref>{{Webbref |url = http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sammanb_stock/sammanbindningsb.html|titel = Sammanbindningsbanan genom Stockholm. Connection between northern main line and the west main line|utgivare = Historiskt.nu|datum = 2001-11-04}}</ref> På den plats där Stockholms Centralstation nu ligger låg tidigare [[Klara tekniska fabrik]] som producerade [[stearinljus]]. Fabriken låg i [[Klarakvarteren]] vid Klara Bergsgränd 43 och den hette då ''Clara Tekniska Fabrik'' och ägdes av fabrikören och grosshandlaren [[Lars Montén]]. Efter riksdagsbeslut 1862-1863 om att dra en Sammanbindningsbana genom Stockholm väntade [[expropriation]]sdomar. Montén flyttade därför verksamheten till [[Alvik, Stockholm|Alvik]] i [[Bromma]].<ref>[http://www.stadsmuseet.stockholm.se/Utforska/Samlingar/Foremal/Manadens-foremal/Manadens-foremal/September-2013-Stearinljusfabriken-i-Alvik/ Stearinljusfabriken i Alvik, Stadsmuseet.]</ref>

Stationshuset byggdes 1867–1871 och invigdes 17 juli 1871 samtidigt med sammanbindningsbanan. Något större invigningsceremoni kring den nya banan och den nya centralstationen blev det inte. Men kung [[Karl XV]], kronprins Oscar (sedermera kung [[Oscar II]]), danske kronprinsen Fredrik (sedermera [[Fredrik VIII av Danmark]]), [[Norges statsminister i Stockholm]] [[Otto Richard Kierulf]] och några andra högt uppsatta personligheter provåkte sträckan i tre kungliga vagnar. Dessutom inbjöds trehundra arbetare och "tal höllos med anledning af det nu afslutade fleråriga och betydelsefulla arbetet å banan genom hufvudstaden".<ref>Jernhusen AB: Stockholm Centralbangård 140 år 1871–2011, läst 2 oktober 2012</ref>

Arkitekt för den nya stationen var Järnvägsstyrelsens chefsarkitekt [[Adolf W. Edelsvärd]]. Edelsvärds främste medhjälpare var [[Axel Kumlien]]. De arbetade med projektet på [[Statens Järnvägars arkitektkontor]] i [[Gamla stan]]. Vid invigningen var endast bottenvåningen färdig. Följande år kunde de övriga våningarna tas i bruk. Till en början inreddes också tjänstebostäder i stationshuset bland annat för banöverdirektören, biljettförsäljaren och ett par vaktmästare. Byggnaden är uppförd i [[renässansstil]] och fasaden mot [[Vasagatan, Stockholm|Vasagatan]] smyckades av en rad skulpturer. Högst upp fanns statyer visande ''[[Södra Sverige]]'' och ''[[Mellersta Sverige]]'' skapade av bildhuggaren [[Carl August Söderman]]<ref>[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Centralstationens_statyer.jpg Statyer av C.A Söderman]</ref>. Mellan dessa statyer fanns [[lilla riksvapnet]] i en sköld, som kröntes upptill av en kunglig krona, vilka skapades av konstnären [[Frans Oscar Theodor Berg]]. Därunder satt en stor klocka som hade tillverkats av [[Linderoths urfabrik]] (se även [[Klockor på Stockholms central]]). Byggnadens mittenparti smyckades av fyra kvinnogestalter som symboliserade ''Jordbruket'', ''Handeln'', ''Industrin'' och ''Strategin''. Dessa hade utförts av skulptören [[Carl August Söderman (skulptör)|Carl August Söderman]].<ref>Husen på malmerna (1985), s. 64–65</ref> All denna utsmyckning avlägsnades vid renoveringen och utbyggnaden av stationshuset på 1950-talet.
<gallery>
fil:Centralstationens statyer.jpg|Statyerna föreställande ''Södra'' (med [[Bjälboätten|folkungaättens vapen]]) samt ''Mellersta'' (med [[Tre kronor]]) Sverige. Skapade av [[Carl August Söderman (skulptör)|Carl August Söderman]] fanns överst på Centralen 1872-1951, omslutande [[Sveriges riksvapen]].
fil:Jordbruket Cst.jpg|Staty föreställande ''Jordbruket'' av Söderman som fanns på Centralen 1872-1951.
fil:Handel Cst.jpg|Staty föreställande ''Handeln'' av Söderman som fanns på Centralen 1872-1951.
fil:Inudstrien Cst.jpg|Staty föreställande ''Industrien'' av Söderman som fanns på Centralen 1872-1951.
fil:Strategien Cst.jpg|Staty föreställande ''Strategien'' av Söderman som fanns på Centralen 1872-1951.
</gallery>

[[Kassettak]]et i den ursprungliga biljetthallen (numera entréhallen) från 1871 bevarades dock. Taket fick sin takmålning omkring 1910 av [[Filip Månsson]] i en [[nonfigurativ]] orientalisk stil. [[Sven Erixson]], som under 1920-talet arbetade som yrkesmålare hos Filip Månsson, ansåg att taket var Stockholms vackraste.<ref>Jernhusen AB: Konst och kulturmiljöer på Stockholms Centralstation / Taket i entréhallen (tidigare biljetthallen), läst 1 oktober 2012.</ref> Ingen annan svensk stationsbyggnad blev föremål för en så omfattande konstnärlig bearbetning som Stockholms.<ref>[http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHelaHistoriken.raa?anlaggningId=21300000015537&historikId=21000000543161 Riksantikvarieämbetet, Stockholms centralstation, byggnadsbeskrivning.]</ref>

{{Bred bild|Stockholms central planritning 1920.jpg|900px|<center>En planritning från 1920 visar byggnader och spårområden strax innan den stora ombyggnaden 1927.</center>}}

Stationens [[banhall]], även den ritad av Edelsvärd, rymde fem spår. Själva banhallen blev inte alls så imponerande som huvudbyggnaden. Den täckets av ett enkelt [[sadeltak]] med fackverkstakstolar av järn. Banhallen sammanlänkades med stationshuset genom ett plattformstak uppburet av en järnbalk som vilade på [[Kolonn (arkitektur)|järnkolonner]]. Banhallsgavlar konstruerades av järn och glaspartier. Ett större antal takfönster försåg hallen med ljus. Norra station som kopplades ihop med centralen fick ta över rollen som godsstation. När Stockholms centralstation öppnade hade den ett resande runt 100 personer om dagen.

===Biljetthallen "puckeln"===
[[File:Stockholms central biljetthallen ca 1910.jpg|miniatyr|''Puckelns'' exteriör ca 1910.]]
[[Fil:Biljetthallen 1905.JPG|miniatyr|Biljetthallen ''puckelns'' interiör ca 1905.]]
Trafiken ökade snabbt, 1876 anslöt Järnvägen till Västerås och Stockholms centralstation byggdes ut med spår och nya godsbyggnader, bland annat med [[viadukt]]en [[Kungsbron]] som stod klar 1881. Stationen blev snabbt för liten och planer fanns bland annat på att bygga ut järnvägen med en linje över [[Lilla Essingen]] och göra om Stockholms centralstation till [[säckstation]].<ref>Stockholms Centralstation http://www.ekeving.se/p/sth/cst/1927/2.pdf|Läst 22 januari 2010.</ref>

Till följd av den ökande trafiken och med den även större trängsel beslöt Statens Järnvägar 1904 att låta uppföra en ny biljetthall framför centralstationens fasad mot Centralplan. Tillbyggnaden ﬁck snabbt smeknamnet ”puckeln” efter sin svängda takform.

=== 1910 – stationen byggs på===
1910 gör man en påbyggnad på stationen, och detta gör att man får en tredje våning. Arbetet leds av arkitekten [[Folke Zetterwall]]. Med detta arbete försvinner klockan på fasaden, och istället placerar man [[Centralens gamla klocka]] på den tillbyggda biljetthallen, "puckeln", mot Vasagatan.<ref>[http://www.ekeving.se/p/sth/cst/1927/2.pdf Stockholms centralstation till 1923 års beslut om utbyggnad, sid 19-23.]</ref>

=== 1927 års stationsombyggnad ===
[[Fil:Tornbergs ur Centralen 2013 03.jpg|miniatyr|left|[[Statens Järnvägar]]s logo på [[Stockholms Centrals gamla klocka|Centralens gamla klocka]], Centralplan.]]

För att hantera den ökade trafiken fattade [[riksdag]]en 1923 ett beslut om en stor utbyggnad av infrastrukturen på järnväg i Stockholm och stationen. Det stora problemet var hur man skulle bygga ut järnvägen utan att påverka sjöfarten genom Stockholm och undvika [[klaffbro]]ar som tar tid att öppna. [[Hammarby sjö]] byggdes om till [[sluss]] för att koppla ihop [[Årstaviken]] och Mälaren med Saltsjön. Över [[Årstaviken]] byggdes en högbro, [[Årstabroarna|Årstabron]] som anknöt [[Älvsjö station]] med [[Stockholms södra|Södra station]] genom [[Tanto, Stockholm|Tanto]]. Godstrafiken på [[Norra station, Norra Bantorget|Norra station]] flyttades från [[Norra Bantorget]] till [[Norrtull]] och Södra station flyttades i höjd med Timmermansgatan och fungerade som en lokaltågsstation. Västra stambanan och Stockholms centralstation elektrifierades 1926.
[[Fil:Stockholms central takkonstruktion 2012.jpg|miniatyr|Hallens takkonstruktion, vy mot syd.]]

Åren 1925–1927 revs den gamla banhallen, de genomgående spåren för Västra stambanan flyttades västerut och en ny säckstation skapades vid det nya norra spårområdet, spår 1–6, för Västeråsbanan och Norra stambanan. Sammanlagt byggdes sex perronger och elva plattformspår samt ett genomgående godstågsspår.

Chefsarkitekten vid [[Statens Järnvägars arkitektkontor]] [[Folke Zettervall]] ledde den påkostade ombyggnaden av stationsbyggnaden. I sydöstra hörnet byggdes den kungliga väntsalen ut, den fungerar fortfarande idag som väntsal för [[kungafamiljen]]. Kungliga väntsalen har sin ingång från huvudfasaden mot Vasagatan 1. Entrén skyddas av ett [[skärmtak]] utfört i kopparplåt som smyckas av en kunglig krona högst upp. Själva väntsalen består av förstuga, tambur, den kungliga väntsalen samt Drottningens rum. År 1992 gjordes en översyn av den lösa inredningen där kungaparet deltog i gestaltningen.<ref>Jernhusen AB: Konst och kulturmiljöer på Stockholms Centralstation / Kungliga väntsalen, läst 2 oktober 2012.</ref>

Den gamla banhallen revs och i dess ställe byggdes en ny stor vänthall, 119&nbsp;meter lång och 28&nbsp;meter bred med ett ellipsformat tak, vilket är 13&nbsp;meter högt och har 24&nbsp;meter i spännvidd, taket hålls uppe av [[limträ]]bågar som var den första stora beställningen för det då nyetablerade [[AB Fribärande Träkonstruktioner]] (senare Töreboda limträ).<ref>[http://www.svensktlimtra.se/upload/file/publikationer/2009/limtrahandbok_200812.pdf Limträhandboken, s. 8-9.] {{Wayback|url=http://www.svensktlimtra.se/upload/file/publikationer/2009/limtrahandbok_200812.pdf |date=20100824175636 }}</ref>  Dagsljus släpps in via [[taklanternin]]er och fönsterrader längs långsidorna samt genom välvda gavelfönsterpartier mot norr och söder, där det södra fönsterpartiet finns kvar i original.

I söder byggdes en monumental trappa i kalksten som ledde upp till en gemensam vänthall med buffé. Det gamla väntrummet för 3:e klass gjordes om till en mycket modern 1:a klass-restaurang enligt tidens mått med kylutrymmen i källarplan och en tunnel ledde från restaurangen till västra plattformen för att leverera mat och råvaror till tågen. Golvet i Centralhallen belades med ljusgrå plattor av ölandskalksten, med geometriska bårder i brun jämtlandskalksten (det ändrades vid ombyggnaden på 1960-talet). Utanför och söder om huvudbyggnaden tillkom även Södra Paviljongen, som från början kallades för ’’Södra ankomsthallen’’, då flödena för påstigning och avstigning var åtskilda fram till 50-talet på stationen. Denna byggnad på {{formatnum:1100}}&nbsp;m² blev senare ombyggd av SJ för att nyttjas som en exklusiv sammanträdes- och konferenslokal. Taket släpper in dagsljus via en stor taklanternin som kröns av SJ:s bevingade järnvägshjul. I dag (2018) används byggnaden som kontorslokaler under namnet ''Kollektivtrafikens hus''.

[[Centralhallens dricksvattenfontän]]er utfördes efter ritning av Folke Zettervall, som inte bara hade ritat den nya hallen utan även en del utsmyckningar och inredningar. Från början fanns två fontäner av röd jämtlandskalksten, en i vardera änden av hallen. De utfördes troligen av [[Ansgar Almquist]]. Den södra, som finns kvar, kröns av en jordglob och den norra hade en klassisk urna högst upp. Ursprungligen rann vattnet ur fyra [[maskaron|lejonmaskaroners]] munnar, men förmodligen blev det för svåråtkomligt att dricka, därför kompletterade man varje fontän på 1940-talet med två vattensprutande fiskar i brons.<ref>Jernhusen AB: Konst och kulturmiljöer på Stockholms Centralstation / Dricksvattenfontänerna, läst 10 oktober 2012.</ref>

===Byggnadsdetaljer===
<gallery mode="packed">
File:Stockholms central Ericson 2012.jpg|[[Nils Ericson (staty)|Nils Ericsons staty]]
File:Stockholms central skärmtak 2012.jpg|[[Baldakin]]en över entrén till kungliga väntsalen
File:Stockholms central Sydfasad 2012.jpg|Huvudbyggnadens fasad mot syd
File:Stockholms central belysningsarmatur.jpeg|Hallens belysning, konsol av Folke Zettervall samt ''Luzette'' glaskupor av Siemens.
File:Stockholms Central, Södra paviljongen, dec 2020.jpg|Södra Paviljongen efter upprustningen, 2020.
</gallery>


Den nya centralhallen belystes med elarmaturer tillverkade av [[Siemens AG|Siemens]] i [[Berlin]]. De var vanliga på järnvägsstationer och troligen formgivna av arkitekt [[Peter Behrens]] på 1910- eller 1920-talet. [[Ljuskälla]]n täcks  av ett [[opal]]iserat överglas och ett underglas förbundna med en metallring vilket gav ett starkt ljus uppåt och ett svagt nedåt. De sitter nedpendlade i grupper à fem stycken på en vacker, ornamenterad konsol formgiven av Folke Zettervall. [[Glaskupa|Glaskuporna]] såldes under namnet "Luzette" av [[Asea]]. Dagens glaskupor är dock [[kopia|kopior]] av originalbelysningen, men konsolen av Zettervall är i original. Även i entréhallen mot Vasagatan hänger samma typ av belysning.<ref>[http://www.elmuseum.se/?/luzette.htm Takbelysning "Luzette" i Stockholms centralstation.]</ref>

Ombyggnaden var slutförd den 17 juni 1927, då kommunikationsminister [[Carl Meurling]] inför ett par hundra inbjudna, avtäckte en minnestavla i Centralhallen.<ref>''[[Svenska Dagbladet]]s årsbok: 1927'', red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Stockholm 1928, s. 21</ref>

===Centralhallen då och nu===
{{Dubbel bild|center|Stockholms centralstation jarnvag vanthallen vykort.jpg|450|Hall, Stockholm Central Station cropped.jpg|460|<center>Den nya Centralhallen på ett vykort, förmodligen från sent 1920-tal, vy mot norr. I bakgrunden till vänster skymtar [[Stockholms Centrals gamla klocka|Centralens gamla klocka]] som krönte [[resgods]]kiosken och i förgrunden syns [[Centralhallens dricksvattenfontän]] med jordglob i röd Jämtlandskalksten. Fotografiet till höger är taget från samma position år 2008.</center>}}

===Bombdådet 1991===
Den 30 december 1991 sprängdes en bomb som placerats i en förvaringsbox på stationen. Före sprängningen ringde en man till polisens larmcentral och meddelade att bomber placerats ut på en rad platser runt om i Stockholm, däribland centralstationen, [[Arlanda]]s inrikesterminal samt varuhusen [[PUB]], [[NK]] och [[Åhléns]] city.<ref>Ljudinspelningen av samtalet ingår i ''[[Lasermannen – Dokumentären]]'' av [[Gellert Tamas]] och Malcolm Dixelius från 2005.</ref> Bombdådet kopplades till gripandet av en nynazistisk ledare och kom senare att kopplas till den så kallade [[Militärligan]] som under flera år gäckade polisen <ref>{{tidningsref |efternamn=Solum |förnamn=Linda |titel=Bröder i Militärligan misstänkta för mord. |tidning=[[Dalarnas Tidningar]] |url=http://www.dt.se/brottsplats/1.3382124-broder-i-militarligan-misstankta-for-mord  |datum=21 augusti 2008 |hämtdatum=12 februari 2013}}</ref>

==Väggmålningar==
===Östra väggen===
I samband med tillkomsten av nya Centralhallen 1927 utfördes på den östra sidan av vänthallen åtta väggmålningar med olika landskapsmotiv från Sverige. De är skapade av konstnärerna [[John Ericsson (konstnär)|John Ericsson]] och [[Natan Johansson]]. Ingen vet vem som gjorde vad eftersom samtliga målningar är signerade av båda konstnärerna. Målningarna är utförda i limfärg på duk, som sedan fernissades och klistrades direkt på putsen. Vid en restaurering 1969 lossades dukarna som istället spändes upp på ramar. Motiven som skulle föra tanken till ”vackra vykort i kolossalformat” föreställer från norr till söder:
 
*[[Saltoluokta]] mot [[Stora Sjöfallet]], Jokkmokks kommun, Lappland
*[[Vedasjön, Ångermanland|Vedasjön]] i [[Nordingrå]], Ångermanland
*[[Åreskutan]] i Jämtland
*[[Leksands kyrka]] i Dalarna
*[[Uddeholms herrgård]] i Hagfors kommun, Värmland
*[[Vadstena slott]] i Östergötland
*[[Varbergs fästning]] i Halland
*[[Dybäcks slott|Dybäcks herrgård]], Skurups kommun, Skåne

===Väggmålningarna östra väggen===
<gallery mode="packed">
File:Väggmålning Centralen Saltoluokta mot Stora Sjöfallet.jpg|Saltoluokta mot Stora Sjöfallet
File:Väggmålning Centralen Vedasjön i Nordingrå.jpg|Vedasjön i Nordingrå
File:Väggmålning Centralen Åreskutan.jpg|Åreskutan
File:Väggmålning Centralen Leksands kyrka.jpg|Leksands kyrka
</gallery>
<gallery mode="packed">
File:Väggmålning Centralen Uddeholms herrgård.jpg|Uddeholms herrgård
File:Väggmålning Centralen Vadstena slott.jpg|Vadstena slott 
File:Väggmålning Centralen Varbergs fästning.jpg|Varbergs fästning
File:Väggmålning Centralen Dybäcks herrgård.jpg|Dybäcks herrgård
</gallery>

===Västra väggen===
Betydligt senare skapades väggmålningarna längs Centralhallens västra vägg. År 1993 inbjöd [[Statens konstråd]] tio konstnärer till en skisstävling, där var och en skulle lämna förslag till utformning av de 21 väggfälten. Tävlingen vanns av konstnären [[Ulrik Samuelson]]. Väggfälten gestaltade han i glänsande [[stucco lustro]] i kombination med [[intarsia]] och [[mosaik]]er av keramik och guld. Färgvalet blev varma kulörer i gul och orange med mörkblåa och svarta inslag.<ref>Jernhusen AB: Konst och kulturmiljöer på Stockholms Centralstation / Ulrik Samuelsons väggfält på västra väggen, läst 1 oktober 2012.</ref>

===Väggmålningarna västra väggen (urval)===
<gallery mode="packed">
File:Centralen väggmålning väst 2012a 01.jpg
File:Centralen väggmålning väst 2012a 02.jpg
File:Centralen väggmålning väst 2012a 03.jpg
File:Centralen väggmålning väst 2012z.jpg
</gallery>

==Efterkrigstidens förändringar==
===1950-talets om- och tillbyggnader===
[[Fil:Stockholm Central Station Interior in 1957.jpg|miniatyr|vänster|upright|Byggnadsarbete pågår i centralstationens stora hall, 1957.]]
[[Fil:Centralhallen med rundeln 2012.jpg|miniatyr|[[Ringen på Stockholms centralstation|Ringen i centralstationen]].]]
[[Fil:Ringen Centralstation 2012 01.jpg|miniatyr|Ringen från T-baneplanet.]]

Kring 1950 förenklades fasaden mot Vasagatan och det mesta av fasadens dekorationer i form av statyerna, riksvapnet, fönsteromfattningar och listverk togs bort. Detta berövade exteriören sin ursprungliga uttryckskraft.<ref name="Hultin 2005, s. 22">Hultin (2005), s. 22</ref>

Samtidigt uppsattes nya fasaddekorationer i form av mindre [[relief]]er under fönstren ovanför huvudentrén. Dessa är skapade av skulptören [[Ansgar Almquist]] och föreställer [[allegori]]er ur järnvägens historia. Bland annat visas "Tiden före järnvägen" då man färdades med häst, en snigel symboliserar hastigheten och "Järnvägen elektrifieras", hastigheten ökar och sot och rök är ett minne blott.<ref>Jernhusen AB: Konst och kulturmiljöer på Stockholms Centralstation / Fasaddekorationer, läst 2 oktober 2012.</ref>

När [[Stockholms tunnelbana|tunnelbanan]] tillkom byggdes en gångtunnel som förbinder [[T-centralen]] med spår 11–19 som invigdes den 1 december 1958. Denna utvidgades så småningom till en mindre vänthall med affärer och serveringar under den stora hallen. Mellan gången och stora vänthallen finns ''[[Ringen på centralen|Ringen]]'', en öppning mot nedre hallen med 7 meters diameter som invigdes 1959 för att skapa ljus till den nedre gången. Ringens räcke är ett smideskonstverk skapat av skulptören [[Stig Blomberg]] och föreställer de fyra väderstrecken med figurer som representerar dessa. Verket var en gåva från [[Svenska järnvägsmannaförbundet]] till [[Statens järnvägar]]s 100-årsjubileum som firades 1956. Populärt kallas ringen för "Spottkoppen" eller "Bögringen"<ref>{{Webbref |url=http://www.metro.se/teknik/har-pekar-google-ut-bogringen/EVHmjB!YuqSKdW75rvXg/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-10-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131106185545/http://www.metro.se/teknik/har-pekar-google-ut-bogringen/EVHmjB!YuqSKdW75rvXg/ |arkivdatum=2013-11-06 }}</ref><ref>http://www.arbetarbladet.se/gastrikland/gavle/mikael-har-sett-manga-vanner-do-i-aids</ref><ref>http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2012/01/16/ett-bogringen-i-webbformat/</ref><ref>http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10225150.ab</ref>, och den fungerar som mötesplats för många Stockholmare.<ref name="AOS">[http://www.alltomstockholm.se/start/article371188.aos Allt om Stockholm: “Sagan om Ringen“.] {{Wayback|url=http://www.alltomstockholm.se/start/article371188.aos |date=20121203212216 }}</ref>

Järnvägspolitiken har alltid avspeglats i byggnaden, under 1960-talet bestämdes att järnvägen skulle bära sig ekonomiskt och många sträckor och stationer lades ner, men också satsningar på rationell trafik som [[pendeltåg]] i Stockholm enligt tunnelbanemodell. Stockholms centralstation hade nu förlorat sin status som viktigt transportnav för hela Sverige till förmån för flyget.

Efter [[Hörjelöverenskommelsen]] 1964 bildades [[Storstockholms lokaltrafik]] (SL) vilket innebar att [[pendeltåg]]en fick en egen del med spår 13–14 (södergående tåg) och 15–16 (norrgående tåg). Norr om bangården sänktes dubbelspåret ner under marknivån för att möjliggöra för pendeltågen att fortsätta på egen bana utan att korsa spår för fjärrtåg. De första pendeltågen av typen [[X1]] började gå 1968. [[Klarabergsviadukten]] som var påtänkt sedan 1928 byggdes slutligen 1961 och gav centralen en ny ingång med rulltrappa och senare även hiss upp till broplanet.

=== 1980-talets om- och tillbyggnader ===
[[Fil:Stockholms central nya hallen 2012.jpg|miniatyr|Utökning (1988−1993) av Centralhallen mot norr, 2012.]]
På 1980-talet började [[Statens Järnvägar]] satsa på affärsresenärer med [[InterCity]]tåg i förstaklass. Då byggdes en ny övre vänthall för affärsresenärer och en ny nedgång till pendeltågen över spår 10–19 från [[Klarabergsviadukten]]. Det norra spårområdet överdäckades och den gamla [[Kungsbron]] i gjutjärn ersattes av en ny och bredare betongbro för att passa till [[Cityterminalen]] och [[World Trade Center, Stockholm|World Trade Center]] invigt 1986, arkitekt var [[Ralph Erskine]]. Cityterminalen inrymmer bussterminal och kontor och är länkad med en passage till stationen vid spår 2–3. I mitten av 1990-talet var tanken att det skulle byggas lokaler för polisstyrkan på hyllan i södra änden, men efter att dåvarande generaldirektören på Statens Järnvägar, [[Stig Larsson (generaldirektör)|Stig Larsson]] hade sett lokalerna beslutade han att bygga en konferensanläggning istället.

[[X2000]] var Statens Järnvägar stora satsning på snabbtåg som kunde börja konkurrera med flyg och 1989 levererades det första tåget. Konceptet var först tänkt som ett rent affärståg, men snart infördes andra klass och nu vände den fallande resandekurvan för tåg. Samtidigt inleddes stora satsningar på att bygga ut banorna runt Stockholm [[Mälarbanan]], [[Svealandsbanan]] och [[Grödingebanan]] och bygga ut fyrspår till [[Arlanda]] vilket ökade resandet på Centralen och ställde större krav på kapacitet och utbud. Centralhallen restaurerades åren 1988 till 1993 genom [[White arkitekter]].<ref name="Hultin 2005, s. 22"/> Toaletterna flyttades till nedre plan och ersattes av [[Pressbyrån]], snabbmatställen och butiker tillkom.

===2000-talets om- och tillbyggnader===
Sedan år 2008 pågår en omfattande renovering och ombyggnad av Stockholms centralstation. Mot norr har hallen utökats och sträcker sig under Klarabergsviadukten till [[Cityterminalen]]. Där finns nu sittplatser för resande och nya rulltrappor samt ett tjugotal nya butiker, restauranger och servicefunktioner samtidigt har stationen sammanlänkats med en bussterminal. I södra delen av centralhallen har man byggt nya rulltrappor.<ref>[http://www.jernhusen.se/Foretag/Stationer1/Stationsprojekt/Stockholms-Centralstation-/ Jernhusen om pågående projekt.] {{Wayback|url=http://www.jernhusen.se/Foretag/Stationer1/Stationsprojekt/Stockholms-Centralstation-/ |date=20120508184235 }}</ref> Södra Paviljongen är en mindre separat byggnad på 1100 m² söder om huvudbyggnaden. Paviljongen, som tidigare disponerades av hotellet [[Royal Viking]] byggdes om och färdigställdes 2013 med ett entréplan, en [[entresol]] samt ytterligare ett våningsplan.{{Visa efter datum|2017|07|10||Efter att [[Citybanan]] öppnades den [[10 juli]] [[2017]] slutade [[Stockholms pendeltåg]] trafikera stationen och den ersattes istället av stationen [[Stockholm City (pendeltågsstation)|Stockholm City]].}}
{{Bred bild|Centalen infotavla vänthallen 2013.jpg|900px|<center>Centralstationens nya informationstavla i centralhallen, mars 2013.</center>}}

== Bolagisering och nutid ==
[[Fil:Arlanda Express Centralen 2012a 01.jpg|miniatyr|höger|[[Arlanda Express]]-[[X3 (tåg)|X3 tåg]] avgår från spår 1 och 2, som har separata, högre plattformar.]]
{{se även|Västra city}}
[[Bolagisering]]en av Statens Järnvägar började 1988. Då skapades [[Banverket]] som fick ansvar för all spår- och banskötsel. För att klara av trycket på ”[[getingmidjan]]”, dubbelspåret över Riddarfjärden, byggde Banverket ut järnvägsbron vid stadshuset för att öka hastigheten för ankommande och avgående tåg.

[[Arlanda Express]] inledde privatiseringen av Statens järnvägar genom byggandet av [[Arlandabanan]]. Plattformen för spår 1–2 höjdes för att passa de nya tågen [[X3 (tåg)|X3]] och det var också första gången en arkitektbyrå, [[White arkitekter|White]], skapade ett särskilt formspråk för järnväg i Sverige.<ref>Arlanda Express http://www.arlandaexpress.se/textpage.aspx?page=85 Läst 23 januari 2010</ref> [[Arlanda Express]] har en särskild entré vid Vasaplan med taxistation och nära till blå linjens [[T-centralen|tunnelbanenedgång]] på Vasagatan.

År 2001 bildades [[Jernhusen]] AB som fick ansvar för alla Statens Järnvägars fastigheter inklusive Stockholms centralstation. För närvarande har Jernhusen ett stort projekt för ombyggnad av nedre plan under centralhallen med butiker restauranger och nya passager för att underlätta stora folkströmmar. När [[Citybanan]] öppnades flyttades alla resande från pendeltågen till den nya stationen under jord men istället kunde regional- och fjärrpendlandet öka på Stockholms centralstation.

==Bangården panorama==
{{bred bild|Barnhusbron trail tracks panorama.jpg|900px|<center>Norra delen av bangården vid Stockholms central 2011, vy mot syd.</center>}}

== Trafik ==
===Fjärrtåg===
[[Fil:Arlanda Express Centralen 2012a 05.jpg|miniatyr|Arlanda Express vänthall på Centralen.]]
Stationens järnvägsspår består av två delar:

* Den norra delen med spår 1–8 utgör en [[säckstation]] för [[Ostkustbanan]], [[Mälarbanan]] och [[Arlandabanan]]. Spår 1–2 är reserverade för Arlanda Express med plattformarna anpassade till [[X3 (tåg)|X3]] tågens golvhöjd. Spår 3 används oftast av [[Uppsalapendeln]] och 4–8 används av fjärr- och regionaltåg samt av nattågen norrut.
* Den västra delen med spår 10–19 fungerar som en genomgångsstation mellan [[Västra stambanan]] och [[Ostkustbanan]]. Spår 10–12 används i regel för södergående fjärr- och regionaltåg, men de kan även användas för trafik norrut. Spår 17–19 är för ankommande fjärr- och regionaltåg söderifrån. De flesta tåg söderifrån har Stockholms centralstation som slutstation men alla lämnar stationen och går till servicedepåer i höjd med Norra bantorget där de städas och förråd fylls på. Även fjärrtåg från spår 4–8 städas vid Norra Bantorget. Spår 13–16 användes tidigare av SL:s pendeltåg (se nedan) men används numera för fjärr- och regionaltåg.

Stationen saknar spår 9. Spår 8 angör samma perrong (norra delen) som spår 10 (i söder), och däremellan finns inget spår 9.

=== Pendeltåg ===
''Huvudartikel:'' ''[[Stockholm City (pendeltågsstation)|Stockholm City]]''

[[Stockholms pendeltåg]] trafikerar i direkt anslutning till Stockholms central från station [[Stockholm City (pendeltågsstation)|Stockholm City]], den största stationen för pendeltågen.

Fram till [[9 juli]] [[2017]] stannade  [[Stockholms pendeltåg]] på spår 13-16. Den 10 juli 2017 öppnades [[Citybanan]] och tågen stannar därefter på [[Stockholm City (pendeltågsstation)|Stockholm City]] istället. 2008 hade pendeltågen 54 miljoner passagerare per år. Pendeltågen hade fyra entréer med spärrgrindar från det nedre planet och en övre biljetthall med entré från Klarabergsviadukten.

Norrut längs Ostkustbanan gick pendeltågen på egna spår som mellan Stockholms centralstation och [[Karlbergs station]] sänkts ner under marknivån för planskild korsning med fjärr- och regionaltrafiken till spår 1–12. Söderut anslöt de till [[Västra stambanan]] via [[Sammanbindningsbanan (järnväg)|sammanbindningsbanan]] som fortfarande består av två spår sen 1871.

=== Tunnelbana ===
''Huvudartikel:'' ''[[T-Centralen]]''

I direkt anslutning till (under) Stockholms central ligger [[T-centralen]], den största stationen i [[Stockholms tunnelbana]].

T-Centralen är den enda av Stockholms tunnelbanestationer där alla tunnelbanelinjer möts. En vanlig dag har stationen 183&nbsp;900 påstigande resenärer på tågen.<ref name="SL fakta">{{webbref |url=http://www.sll.se/Global/Verksamhet/Kollektivtrafik/Fakta%20om%20SL%20och%20l%C3%A4net/Fakta-SL-Waxholmsbolaget-Fardtjanstent-2015-webb.pdf |titel=Fakta om SL och länet år 2015 |hämtdatum=13 mars 2017 |datum=25 oktober 2016 |format=[[PDF]] |utgivare=[[Storstockholms Lokaltrafik]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20161126002454/http://www.sll.se/Global/Verksamhet/Kollektivtrafik/Fakta%20om%20SL%20och%20l%C3%A4net/Fakta-SL-Waxholmsbolaget-Fardtjanstent-2015-webb.pdf |arkivdatum=26 november 2016 }}</ref> Antal resenärer som antingen stiger på, stiger av eller byter (den normala definitionen av antal resenärer på en station, flygplats med mera) är mer än 300&nbsp;000. De kan genom ett system av gångtunnlar ta sig till och från bland annat Stockholms central och [[Cityterminalen]] för att byta färdmedel.

=== Linjesträckning ===
Stockholms centralstation är navet i Järnvägs-Sverige. I tabellen nedan anges alla de linjer som gör uppehåll eller har Stockholms central som slutstation. Linjer skrivna med '''Fet stil''' är de så kallade [[stambana|stambanorna]] som har ett tätt trafikutbud.

{| class="wikitable"
|- style="background: #efefef;"
!align="left" | Linje
!align="left" | Linjesträckning
! style="text-align:right;"| Längd
! style="text-align:right;"| Stationer 
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L20
| [[Storlien]]-[[Östersund]]-[[Sundsvall]]-[[Gävle]]-[[Uppsala]]-[[Stockholm C]]
| style="text-align:right;"| 654
| style="text-align:right;"| 17
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L40
| '''[[Luleå]]-[[Boden]]-[[Umeå]]-[[Ånge]]-[[Bollnäs]]-[[Gävle]]-[[Uppsala]]-[[Stockholm C]]'''
| style="text-align:right;"| '''1205'''
| style="text-align:right;"| '''17'''
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L41
| [[Östersund]]-[[Ånge]]-[[Sundsvall]]-[[Hudiksvall]]-[[Söderhamn]]-[[Gävle]]-[[Uppsala]]-[[Stockholm C]]
| style="text-align:right;"| 597
| style="text-align:right;"| 13
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L43
| [[Gävle]]-[[Tierp]]-[[Uppsala]]-[[Arlanda]]-[[Stockholm C]]
| style="text-align:right;"| 182
| style="text-align:right;"| 4
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L46
| [[Arlanda|Arlanda Norra]]-[[Arlanda|Arlanda Södra]]-[[Stockholm C]]
| style="text-align:right;"| 40
| style="text-align:right;"| 2
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L50
| [[Mora]]-[[Rättvik]]/[[Falun]]-[[Borlänge]]-[[Avesta Krylbo station|Avesta Krylbo]]-[[Sala]]-[[Uppsala]]-[[Arlanda]]-[[Stockholm C]]
| style="text-align:right;"| 332
| style="text-align:right;"| 16
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L51
| [[Uppsala]]-[[Knivsta]]-/[[Arlanda]]/-[[Märsta]]-[[Stockholm C]]
| style="text-align:right;"| 69
| style="text-align:right;"| 4
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L57
| [[Hallsberg]]-[[Örebro]]-[[Arboga]]-[[Västerås]]-[[Enköpings station|Enköping]]-[[Sundbybergs station|Sundbyberg]]-[[Stockholm C]]
| style="text-align:right;"| 230
| style="text-align:right;"| 10
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L58
| [[Arboga]]-[[Eskilstuna]]-[[Strängnäs]]-[[Södertälje]]-[[Flemingsberg]]-[[Stockholm C]]
| style="text-align:right;"| 159
| style="text-align:right;"| 8
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L60
| '''[[Göteborg]]-[[Herrljunga]]-[[Falköping]]-[[Skövde]]-[[Hallsberg]]-[[Katrineholm]]-[[Södertälje]]-[[Stockholm C]]'''
| style="text-align:right;"| '''455'''
| style="text-align:right;"| '''12'''
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L61
| [[Hallsberg]]-[[Katrineholm]]-[[Flen]]-[[Södertälje]]-[[Flemingsberg]]-[[Stockholm C]]
| style="text-align:right;"| 197
| style="text-align:right;"| 7
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L70
| '''[[Oslo]]-[[Arvika]]-[[Karlstad]]-[[Kristinehamn]]-[[Degerfors]]-[[Hallsberg]]-[[Katrineholm]]-[[Stockholm C]]'''
| style="text-align:right;"| '''572''' 
| style="text-align:right;"| '''29'''
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L80
| '''[[Köpenhamn]]-[[Malmö]]-[[Hässleholms centralstation|Hässleholm]]-[[Alvesta]]-[[Nässjö]]-[[Linköping]]-[[Norrköping]]-[[Stockholm C]]'''
| style="text-align:right;"| '''661'''
| style="text-align:right;"| '''15'''
|-
! style="background: #AEAFB2; color: white;" | L81
| [[Linköping]]-[[Norrköping]]-[[Nyköping]]-[[Vagnhärad]]-[[Södertälje]]-[[Stockholm C]]
| style="text-align:right;"| 209
| style="text-align:right;"| 7
|}

==Antal resenärer==
[[Fil:Centralstation vänthall 1940-tal.JPG|miniatyr|Väntande resenärer i centralhallen, 1940-tal.]]
[[Fil:Stockholms centralstation interiör.JPG|miniatyr|Väntande resenärer i centralhallen, 2012.]]
[[Fil:Stockholms Central, centralhallen julafton 2020.jpg|miniatyr|Centralhallen julafton 2020.]]
Enligt en undersökning utfört år 2009 av [[KTH]] Järnvägsgruppen på uppdrag av [[Banverket]] ökade det totala antalet resenärer på Stockholms Central från 44 miljoner 1990 till knappt 80 miljoner år 2008. Till 2030 beräknas resandet öka till 150 miljoner passagerare och år 2050 till drygt 200 miljoner passagerare eller en tredubbling jämfört med år 2008.<ref name="KTH">[http://www.kth.se/polopoly_fs/1.87109!/Menu/general/column-content/attachment/10-006RR_rapport.pdf KTH Järnvägsgruppen: Stockholm Central 2050 – Prognoser över efterfrågan och kapacitetsbehov.]</ref>

Under perioden fram till 2030 beräknas [[Citybanan]] färdigställas. {{Visa efter datum|2017|07|10|När Citybanan blir klar 2017 blir den största förändringen av Stockholm Central sedan Sammanbindningsbanans byggdes 1872. Citybanan innebär att pendeltågen får en helt egen bana med egen station, [[Stockholm City (pendeltågsstation)|Stockholm City]]. Pendeltågen kommer då inte längre att trafikera Stockholm Central och antalet passagerare på Stockholm Central minskar från ca 90 miljoner till 28 miljoner år 2017, alltså en kraftigt minskad belastning på Stockholm Central.|Citybanan blev klar 2017 som den största förändringen av Stockholm Central sedan Sammanbindningsbanans byggdes 1872. Citybanan innebar att pendeltågen fick en helt egen bana med egen station, [[Stockholm City (pendeltågsstation)|Stockholm City]]. Pendeltågen behövde då inte längre trafikera Stockholm Central och antalet passagerare på Stockholm Central minskade från ca 90 miljoner till 28 miljoner år 2017, alltså en kraftigt minskad belastning på Stockholm Central.}}

Efterfrågan på resor till Stockholm 1990–2008–2030–2050 med fördelning på tågkategorier (miljoner passagerare per år):<ref name="KTH"/>

===Pendel och snabbpendel===
* 1990: 34 miljoner passagerare
* 2008: 54 miljoner passagerare
* 2030: 108 miljoner passagerare (prognos)
* 2050: 152 miljoner passagerare (prognos)

===Regionaltåg och flygpendel===
* 1990: 6 miljoner passagerare
* 2008: 14 miljoner passagerare
* 2030: 28 miljoner passagerare (prognos)
* 2050: 36 miljoner passagerare (prognos)

===Fjärrtåg===
* 1990: 5 miljoner passagerare
* 2008: 8 miljoner passagerare
* 2030: 19 miljoner passagerare (prognos)
* 2050: 25 miljoner passagerare (prognos)

== Beteckningar ==
[[Fil:Stockholms centralstation Cst.JPG|miniatyr|Stockholms centralstation skylt "Cst 320".]]
Trafikverkets [[Trafikplatssignatur|stationssignatur]] för Stockholm C är ''Cst'', vilket skall uttydas som "'''C'''entralbangården, '''ST'''ockholm". Bokstävernas ordning har med 1800-talets telegrafsystem att göra. Telegrafisten skulle inte behöva vänta på den tredje bokstaven för att veta vilken station det rörde sig om. Samma system gällde för [[Stockholms östra station|Östra station]] (Öst), [[Stockholms södra station|Södra station]] (Sst) och [[Stockholms norra station|Norra station]] (Nst). Stationen har också en [[International Air Transport Association|IATA]]-kod, nämligen ''XEV''. Med den kan man boka biljetter via flygets bokningssystem. Rikshållplatsnumret för Stockholm C är 1.

== Se även ==
*[[Exkluderande design]]
*[[T-Centralen]]
* [[Stockholm City (pendeltågsstation)]]
* [[Cityterminalen]]
* [[Arlanda Express]]
* [[Citybanan]]
* [[Klockor på Stockholms central]]

== Referenser ==
===Noter===
<references/>

===Tryckta källor===
* {{Bokref/Åke Abrahamsson/2004}}
*  Stockholms centralstation, Dess historiska utveckling och ombyggnad under åren 1925–1927, Skrift utgiven av Kungliga järnvägsstyrelsen 1927
* {{bokref/Olof Hultin/2002}}
* {{Bokref/Husen på malmarna/1985}}

== Externa länkar ==
* [https://web.archive.org/web/20130918053121/http://jernhusen.se/Resenar/Stockholms-Centralstation/ Stockholms Centralstations sida hos Jernhusen]
* [https://web.archive.org/web/20140222025848/http://www.stockholmskallan.se/sv/Soksida/?loc=70995&p=1 Stockholmskällan har media angående Stockholms centralstation.]


{{Kommunikationer i Stockholm}}
{{Kollektivtrafik i Stockholms län}}
{{Mälarbanan}}
{{Ostkustbanan}}
{{Västra stambanan}}

{{Bra}}

[[Kategori:Järnvägsstationer i Stockholms län]]
[[Kategori:Byggnader på Norrmalm]]
[[Kategori:Järnvägsstationer invigda 1871]]
[[Kategori:Transport i Stockholm]]
[[Kategori:Byggnader ritade av Adolf W. Edelsvärd]]
[[Kategori:Byggnader ritade av Folke Zettervall]]
[[Kategori:Blåmärkta byggnader i Stockholm]]
[[Kategori:Byggnader dekorerade av Filip Månsson]]