Reportage:Gotlands Hesselby Jernväg – En levande järnväg Del.2: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
|||
| Rad 60: | Rad 60: | ||
Nästa del i detta reportage kommer den 4 augusti juli. Där kommer ni kunna läsa om den "nya" vagnhallen som byggdes för något år sedan där många spännande projekt pågår. | Nästa del i detta reportage kommer den 4 augusti juli. Där kommer ni kunna läsa om den "nya" vagnhallen som byggdes för något år sedan där många spännande projekt pågår. | ||
<br> | <br> | ||
Vill ni stödja något av | Vill ni stödja något av projekten hos föreningen gå då in på deras hemsida: http://forening.gotlandstaget.se/. | ||
Versionen från 27 juli 2021 kl. 05.29
Rundvandring fortsätter
En dag i slutet av juni träffade jag ordföranden i Gotlands Hesselby Järnväg, Staffan Beijer. Han tog mig med på en rundvandring vid deras anläggning i Dalhem. En imponerande anläggning som tog sin start den 4 februari 1972 när föreningen Gotlandståget bildades.
Verkstaden
Staffan tar mig vidare genom denna anläggning, och tar mig till verkstaden som den kallar denna byggnaden. Just den här dagen när jag besöker finns inga lok eller vagnar i denna byggnaden, men längst ner i byggnaden ser jag något som tycker mig känna igen. Det är två Scania dieselmotorer en så kallad rak 8:a. Målet med dessa två motor är att får en av dem tillbaka i drift och sedan installera den i den Hilding vagn som vi återkommer till i reportaget. Det som även ni kommer märka är att föreningen har många projekt på gång men saknar pengar till allt, men även bemanningen som krävs. Gå gärna in på deras hemsida Gotlandståget och bli medlemmar eller stöd något av de projekt de har på gång.
Första vagnhallen
Byggnaden bakom verkstaden är föreningens första vagnhallen, här förvaras de vagnar och lokomotorer som används. I bakre delen har föreningen ganska nyligen byggt en verkstad där man håller på att repera Dalhem.
Vena vagnen - SJ Cp 407
Ny för säsongen är Vena-vagnen som fungerade som stationshus i Vena efter att stationshuset hade rivits 1973. Från början kom denna vagn från Norsholm-Bergsbo Järnväg och vagnen hette då NBJ C3 61 för att senare efter att SJ tagit över vagnen heta SJ Cp 407. När vagnen skulle användas som stationsvagn tog man bokstäverna från stationshuset och satt på vagnen. Vagnen kom till Gotland i juli 1978 via Oskarshamn och gotlandsbåten. Vagnen fungerade under några år som sovvagn och sommaren 2015 började den stora renoveringen och återställningen av vagnen. Nu i år blev vagnen klar och invigdes. Många timmar har lagts ner på den. Många detaljer fick ny tillverkas då de saknades så som fönstret var borta på ena sidan av vagnen. Inuti vagnen har den fått vackra bänkar och en gasbelysning genom ledlampor. Ledbelysningen i vagnen ger ett otroligt likt sken som fanns för, plus att det är mycket säkrare.
GJ C 42
Vidare visar Staffan mej en av de första vagnarna, GJ C 42, som föreningen tog över 1977 och totalrenoverades mellan 1977-1978. Vagnen som är byggd 1878 har vid flera tillfällen byggts om och de sista åren fungerade den som postvagn. När renoveringen var avslutad fick den tillbaka sitt ursprungliga skick som C-vagn. Underredet som denna vagnar har är dock från en annan vagn, GJ A 23, vars korg hittades i Burgsvik 2014. Planer finns på att återställa även denna vagn och då ta underredet från G C 42 och bygga nytt till den eller att bygga nytt underrede till GJ A 23. Som ni märker finns det många projekt att ta hand om inom GHJ-Gotlands Hesselby Jernväg.
Lokomotorerna SJ 312 Z4p, SJ 320 Z4p och SJ 397 Z4p
När Staffan visar mej dessa tre lokomotorer som just nu sommaren 2021, kör trafiken på banan. Han berättar även att SJ 397 Z4p kallas för "sportmodellen" då karossen har mer rundade detaljer är sin kollegor SJ 312 Zp4 och SJ 320 Z4p.
SJ Z4p 312 byggdes 1952 av Kalmar Verkstad AB och leverades till SJ. 1975 såldes detta till GHJ.
SJ 320 Z4p byggdes 1952 av Kalmar Verkstad AB och levererades till SJ. I slutet av september 1954 kom lokomotorn till Gotland där den använde tillsammans med SJ 323 Z4p för att bland annat köra betestågen. Samma år som den kom till ön hade den byggts om för multipeldrift. Efter en tur till Blekinge hamnade den hos Järnvägsmuseet som i tur 1982 överlätt den till deposition hos GHJ.
SJ Z4p 397 även denna byggdes av Kalmar Verkstad AB 1956 och levererades till Gotland i april 1956. Efter nedläggningen av de gotländska järnväg så fick lokomotorn tjänsten som "Griståget". Varför "Griståget"? I Visby fanns ett Andelsslakteri och från detta till Visby hamn gick ett linje till 1962. Efter den linjen nedläggning drog lokomotorn rivningstågen. Detta var den den sista lokomotor som transporterades från Gotland i oktober 1963.
Ångloken Klintehamn och Dalhem
Efter att sett dessa tre lokomotorer undrar jag vart ångloken Dalhem, (SlRJ 3) och Klintehamn, (KlRJ 1) är. Det visar sig att Dalhem, (SlRJ 3) är nedplockat för reparation sedan en tid tillbaka. Klintehamn, (KlRJ 1), har inte tagits i bruk sedan det kom tillbaka 2011 och planerna var att renovera loket. När detta skulle påbörjas upptäcktes en vad man trodde en mindre skada på Dalhem, men när man började se över loket visade det sig att de fanns flera skador så man fick ta de urdrift och påbörja en större renovering. Detta har lett till just nu finns inga ånglok i drift på GHJ, men det jobbas hårt för att om något år eller två, så ska Dalhem vara i drift igen. När det gäller Klintehamn, (KlRJ 1), vet man i dagsläget inte när renoveringen kan starta.
Nästa del av reportaget
Nästa del i detta reportage kommer den 4 augusti juli. Där kommer ni kunna läsa om den "nya" vagnhallen som byggdes för något år sedan där många spännande projekt pågår.
Vill ni stödja något av projekten hos föreningen gå då in på deras hemsida: http://forening.gotlandstaget.se/.
Vid tangenterna
Jan Karlsson , Oskarshamn den 27 juli 2021
