Inlandsbanan: Skillnad mellan sidversioner

Från Järnvägsdata
mIngen redigeringssammanfattning
 
(14 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Infobox järnväg
{{Infobox järnväg
| bild=[[File:inlandsbanan-2.png|300px]]
| bild=inlandsbanan-2.png
| bildtext=
| bildtext=
| plats= [[Sverige]]
| plats= [[Sverige]]
Rad 25: Rad 25:
| fotnoter=
| fotnoter=
| ATC= Nej<br>Ja gemensam del med [[Mittbanan]] 16 km
| ATC= Nej<br>Ja gemensam del med [[Mittbanan]] 16 km
| Fjärrblockering= Nej [[System M]]<br> Ja gemensam del med [[Mittbanan]] 16 km
| fjärrblockering= Nej [[System M]]<br> Ja gemensam del med [[Mittbanan]] 16 km
| karta={{Linjekarta Inlandsbanan}}
| karta={{Linjekarta Inlandsbanan}}
}}
}}
'''Inlandsbanan''' är en svensk [[järnväg]] som går mellan [[Kristinehamn]] i söder och [[Gällivare]] i norr, totalt en sträcka av 1&nbsp;288 kilometer (om sträckan [[Östersund]]–[[Brunflo]], vilken är 15 kilometer och gemensam med [[Mittbanan]], räknas in).
'''Inlandsbanan''' är en svensk [[järnväg]] som går mellan [[Kristinehamn]] i söder och [[Gällivare]] i norr, totalt en sträcka av 1&nbsp;288 kilometer (om sträckan [[Östersund]]–[[Brunflo]], vilken är 15 kilometer och gemensam med [[Mittbanan]], räknas in).


Numera talar man ibland om den norra (Östersund–Gällivare) respektive södra delen (Kristinehamn–[[Persberg]]–[[Mora]]−Östersund) av Inlandsbanan. Inom den södra delen är en nära 160 kilometer lång sträcka, från Persberg norr om [[Filipstad]] till [[Lomsmyren (Mora kommun)|Lomsmyren]] strax söder om Mora, helt nedlagd för trafik. Spåret ligger dock kvar, och sommartid har även [[dressincykling]] förekommit på delar av banavsnittet.<ref>{{webbref
Numera talar man i första hand om sträckan Mora–Gällivare samt om den norra (Östersund–Gällivare) respektive södra delen (Kristinehamn–[[Persberg]]–[[Mora]]−Östersund) av Inlandsbanan. Inom den södra delen är en nära 160 kilometer lång sträcka, från Persberg norr om [[Filipstad]] till [[Lomsmyren (Mora kommun)|Lomsmyren]] strax söder om Mora, helt nedlagd för trafik. Spåret ligger dock helt kvar, och sommartid har även [[dressincykling]] förekommit på delar av banavsnittet.<ref>{{webbref| url =http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-svealand/kristinehamn-mora| titel =Kristinehamn-Filipstad-Vansbro-Mora| hämtdatum =2014-07-17| författare =| efternamn =| förnamn =| författarlänk =| efternamn2 =| förnamn2 =| datum =| år =| månad =| format =| verk =| utgivare =järnväg.net| sid =| språk =| doi =| arkivurl =https://archive.is/20120524093729/http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-svealand/kristinehamn-mora| arkivdatum =2012-05-24| citat =| ref =}}</ref> Sträckan Kristinehamn–Nykroppa har rustats upp och ingår som en normal del av Trafikverkets nät.
| url = http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-svealand/kristinehamn-mora
[[File:Inlandsbanan 2014.gif|mini|Passagerartåg på Inlandsbanan.]]
| titel = Kristinehamn-Filipstad-Vansbro-Mora
[[File:Kabdalis Gedenkstein 11.08.04.jpg|mini|Inlandsbanemonumentet, [[Kåbdalis]].]]
| hämtdatum = 2014-07-17
| författare =  
| efternamn =  
| förnamn =  
| författarlänk =  
| efternamn2 =  
| förnamn2 =  
| datum =  
| år =  
| månad =  
| format =  
| verk =  
| utgivare = järnväg.net
| sid =  
| språk =  
| doi =  
| arkivurl =  
| arkivdatum =  
| citat =  
| ref =  
}}</ref>
[[File:Inlandsbanan 2014.gif|mini|Inlandsbanan 2014]]
[[File:Kabdalis Gedenkstein 11.08.04.jpg|mini|Inlandsbanemonumentet, [[Kåbdalis]]]]


==Historia==
==Historia==
De första tankarna om en förbindelse mellan landets nordligaste delar och de sydvästliga delarna presenterades i slutet av 1800-talet. År 1907 fattade [[Sveriges riksdag|riksdagen]] beslut om att bygga den första länken: [[Östersund]]–[[Ulriksfors]], klar 1912. År 1911 kom beslut om nästa etapp, Ulriksfors–[[Volgsjö]] (nuvarande [[Vilhelmina (tätort)|Vilhelmina]]). Året därefter gavs klartecken till sträckan [[Sveg]]–[[Brunflo]], där trafiken startades 1922. Den nordligaste delen, Vilhelmina–[[Gällivare]] beslutades år 1917, vilket tog lång tid att bygga och blev klart 1937. Banan stod klar till [[Dorotea (tätort)|Dorotea]] år 1915, till Vilhelmina 1918, till [[Storuman (tätort)|Storuman]] 1923 och till [[Arvidsjaur]] 1928. Sträckan [[Jokkmokk]]−Gällivare var klar 1927.
De första tankarna om en förbindelse mellan landets nordligaste delar och de sydvästliga delarna presenterades i slutet av 1800-talet. År 1907 fattade [[Sveriges riksdag|riksdagen]] beslut om att bygga den första länken: [[Östersund]]–[[Ulriksfors]], klar 1912. År 1911 kom beslut om nästa etapp, Ulriksfors–[[Vilhelmina (tätort)|Vilhelmina]]). Året därefter gavs klartecken till sträckan [[Sveg]]–[[Brunflo]], där trafiken startades 1922. Den nordligaste delen, Vilhelmina–[[Gällivare]] beslutades år 1917, vilket tog lång tid att bygga och blev klart 1937. Banan stod klar till [[Dorotea (tätort)|Dorotea]] år 1915, till Vilhelmina 1918, till [[Storuman (tätort)|Storuman]] 1923 och till [[Arvidsjaur]] 1928. Sträckan [[Jokkmokk]]−Gällivare var klar 1937.


Staten köpte in de [[Enskild järnväg|enskilda järnvägarna]] på sträckan Sveg–[[Kristinehamn]] åren 1916–1918. De enskilda järnvägarna invigdes 1857 för Kristinehamn–[[Sjöändan]] ([[Christinehamn–Sjöändans Järnväg]], 1850 med häst), 1876 för Sjöändan–Persberg ([[Östra Värmlands Järnväg]]), 1891 för Persberg–Mora ([[Mora–Vänerns Järnväg]]) och 1909 för [[Orsa]]–Sveg ([[Orsa–Härjeådalens Järnväg]]).
Staten köpte in de [[Enskild järnväg|enskilda järnvägarna]] på sträckan Sveg–[[Kristinehamn]] åren 1916–1918. De enskilda järnvägarna invigdes 1857 för Kristinehamn–[[Sjöändan]] ([[Christinehamn–Sjöändans Järnväg]], 1850 med häst), 1876 för Sjöändan–Persberg ([[Östra Värmlands Järnväg]]), 1891 för Persberg–Mora ([[Mora–Vänerns Järnväg]]) och 1909 för [[Orsa]]–Sveg ([[Orsa–Härjeådalens Järnväg]]).
Rad 93: Rad 70:
===Utveckling under efterkrigstiden===
===Utveckling under efterkrigstiden===


Under 1950- och 1960-talen ökade bilinnehavet kraftigt och en långsam järnväg med låg turtäthet var inte så attraktiv för en bilägare. Därmed gick passagerarantalet ner.
Under 1950- och 1960-talen ökade bilinnehavet kraftigt i Sverige och en långsam järnväg med låg turtäthet var inte lika attraktiv för en bilägare. Därmed gick passagerarantalet ner.


En stor omläggning skedde 1964 då sträckan [[Nykroppa]]–[[Herrhult]]–[[Persberg]] nedlades. I stället byggdes en förbindelse från Nykroppa till [[Hornkullen]] på [[Bergslagsbanan]], som tågen följde till [[Daglösen, Filipstads kommun|Daglösen]], vidare på den befintliga bibanan till [[Filipstad]], därpå via en nybyggd sträcka till Persberg. På det sättet kunde tågen gå via Filipstad i stället för genom glesbygden längre österut.
En stor omläggning skedde 1964 då sträckan [[Nykroppa]]–[[Herrhult]]–[[Persberg]] nedlades. I stället byggdes en förbindelse från Nykroppa till [[Hornkullen]] på [[Bergslagsbanan]], som tågen följde till [[Daglösen, Filipstads kommun|Daglösen]], vidare på den befintliga bibanan till [[Filipstad]], därpå via en nybyggd sträcka till Persberg. På det sättet kunde tågen gå via Filipstad i stället för genom glesbygden längre österut.


===Övertagande av IBAB 1993===
===Övertagande av IBAB 1993===
Under årens lopp kom sedan person- och godstrafiken att minska successivt. [[Avreglering]]en av järnvägstrafiken i början av 1990-talet gjorde att tiotal [[kommun]]er utmed banan kunde gå samman och överta den då nedläggningshotade Inlandsbanan från [[Banverket]]. För detta ändamål bildades [[Inlandsbanan AB]], ''IBAB'' 1993, som har såväl nyttjanderätt som ansvar över banan fram till år 2013.{{Inaktuell mening|2013 har redan passerat.|månad=2015-04}} Bolaget ägs av de femton kommunerna längs Inlandsbanan och ansvarar för förvaltning av banan.
Under årens lopp kom sedan person- och godstrafiken att minska successivt. [[Avreglering]]en av järnvägstrafiken i början av 1990-talet gjorde att ett tiotal [[Sveriges kommuner|kommun]]er utmed banan kunde gå samman och överta den då nedläggningshotade Inlandsbanan mellan Mora och Gällivare från [[Banverket]]. För detta ändamål bildades [[Inlandsbanan AB]], ''IBAB'' 1993, som har såväl nyttjanderätt som ansvar över banan. Bolaget ägs av de femton kommunerna längs Inlandsbanan och ansvarar för förvaltning av banan.


==Infrastruktur==
==Infrastruktur==
[[File:Bridge over Pakkojåkkå.JPG|thumb|Bro vid [[Pakkojåkkå]]]]
[[File:Bridge over Pakkojåkkå.JPG|thumb|Bro vid [[Pakkojåkkå]].]]
[[File:Brücke über den Piteälv 13.08.04.jpg|thumb|Bron över [[Piteälven]]]]
[[File:Brücke über den Piteälv 13.08.04.jpg|thumb|Bron över [[Piteälven]].]]
[[File:Järnvägshotellet i Storuman-2012-06-25.jpg|thumb|Järnvägshotellet i Storuman är numera [[bibliotek]].]]
[[File:Järnvägshotellet i Storuman-2012-06-25.jpg|thumb|Järnvägshotellet i Storuman är numera [[bibliotek]].]]
[[File:Jämtlands Sikås järnvägsstation (circa 1915).jpg|thumb|[[Sikås]] järnvägsstation i [[Jämtland]], cirka 1915]]
[[File:Jämtlands Sikås järnvägsstation (circa 1915).jpg|thumb|[[Sikås]] järnvägsstation i [[Jämtland]], cirka 1915.]]


===Broar===
===Broar===
Det finns över 250 [[järnvägsbro]]ar längs med Inlandsbanan. Många av dem är intressanta exempel på ganska långt driven ingenjörskonst. Banan går särskilt i norr genom terräng som genomkorsas av stora älvar och andra större vattendrag.
Det finns över 250 [[järnvägsbro]]ar längs med Inlandsbanan. Många av dem är intressanta exempel på ganska långt driven ingenjörskonst. Banan går särskilt i norr genom terräng som genomkorsas av stora älvar och andra större vattendrag.
Banan har två stycken ''kombibroar'', dvs broar med gemensam trafikbana för både bil- och tågtrafik. Den ena i [[Sveg]] i Härjedalen - den så kallade [[Mankellbron]] över Ljusnan, samt [[Piteälvsbron, Moskosel|Piteälvsbron]]<!--stavning enligt lokal skyltning--> vid Hundforsen i Lappland, norr om [[Moskosel]] i [[Arvidsjaurs kommun]]. Fyra ytterligare sådana finns i Sverige, [[Oxbergsbron]] vid [[Oxberg, Mora kommun|Oxberg]] i Dalarna, vid [[Järnvägslinjen Forsmo-Hoting|Rossön]] i Ångermanland, Hamnbron i [[Norrköping]] samt vid Roma Kungsgård på [[Gotland]]. Fram till 1973 var även Inlandsbanans bro över [[Luleälven]] kombinerad.<ref>[http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/samhallsplanering%20och%20kulturmiljo/Kulturmilj%C3%B6/Broarna%20i%20Norrbottens%20l%C3%A4n.pdf Broarna i Norrbottens län] (se sid 70)</ref>
Banan har två stycken ''kombibroar'', dvs broar med gemensam trafikbana för både bil- och tågtrafik. Den ena i [[Sveg]] i Härjedalen - den så kallade [[Mankellbron]] över Ljusnan, samt [[Piteälvsbron, Moskosel|Piteälvsbron]]<!--stavning enligt lokal skyltning--> vid Hundforsen i Lappland, norr om [[Moskosel]] i [[Arvidsjaurs kommun]]. Fyra ytterligare sådana finns i Sverige, [[Oxbergsbron]] vid [[Oxberg, Mora kommun|Oxberg]] i Dalarna, vid [[Järnvägslinjen Forsmo-Hoting|Rossön]] i Ångermanland, Hamnbron i [[Norrköping]] samt vid Roma Kungsgård på [[Gotland]]. Fram till 1973 var även Inlandsbanans bro över [[Luleälven]] kombinerad.<ref>[http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/samhallsplanering%20och%20kulturmiljo/Kulturmilj%C3%B6/Broarna%20i%20Norrbottens%20l%C3%A4n.pdf Broarna i Norrbottens län] {{Wayback|url=http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/samhallsplanering%20och%20kulturmiljo/Kulturmilj%C3%B6/Broarna%20i%20Norrbottens%20l%C3%A4n.pdf |date=20141221224755 }} (se sid 70)</ref>


2010 invigdes den första nya bron på Inlandsbanan sedan 40-talet, i [[Nässundet]] i [[Värmland]]. Bron innebar en stor standardförbättring, och den segelfria höjden på [[Bergslagskanalen]] i området höjdes därmed från 1,5 meter till 2,2 m<ref>[http://www.youtube.com/watch?v=J2l1TsgRzaA/ Film från brobygget]</ref>.
2010 invigdes den första nya bron på Inlandsbanan sedan 40-talet, i [[Nässundet]] i [[Värmland]]. Bron innebar en stor standardförbättring, och den segelfria höjden på [[Bergslagskanalen]] i området höjdes därmed från 1,5 meter till 2,2 m<ref>[http://www.youtube.com/watch?v=J2l1TsgRzaA/ Film från brobygget]</ref>.


===Elektrifiering===
===Elektrifiering===
Den sydligaste delen, Kristinehamn–Nykroppa, elektrifierades med byggstart sommaren 2010 och trafikstart i januari 2012. Första eltåget på sträckan gick den 8 januari 2012 och en invigningsceremoni med [[Carl-Jan Granqvist]] hölls den 16 januari.<ref name=natagab>[http://www.na.se/nyheter/hallefors/1.1505870-el-ger-kortare-vag?m=print NA om projektet]</ref><ref>[http://www.nwt.se/article64565.ece Två stora järnvägssatsningar i Värmland]</ref><ref>[http://www.regeringen.se/sb/d/9324/a/110376 Regeringens närtidssatsning på vägar och järnvägar 2009–2010]</ref><ref>[http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Varmland/Kristinehamn--Nykroppa-Elektrifiering/ Trafikverkets projektbeskrivning Kristinehamn- Nykroppa: Elektrifiering]</ref> Samtidigt startade [[Tågab]] persontrafik på linjen. Sedan februari 2012 körs persontåg [[Falun]]–[[Karlstad]]–[[Göteborg]], vilket möjliggjorts genom elektrifieringen.
Den sydligaste delen, Kristinehamn–Nykroppa, elektrifierades med byggstart sommaren 2010 och trafikstart i januari 2012. Första eltåget på sträckan gick den 8 januari 2012 och en invigningsceremoni med [[Carl-Jan Granqvist]] hölls den 16 januari.<ref name=natagab>{{webbref |url=https://www.na.se/nyheter/hallefors/1.1505870-el-ger-kortare-vag |titel=El ger kortare väg |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120120051322/https://www.na.se/nyheter/hallefors/1.1505870-el-ger-kortare-vag |arkivdatum=20 januari 2012 |datum=13 januari 2012 |utgivare=Nerikes Allehanda }}</ref><ref>[https://archive.is/20120525093102/http://www.nwt.se/article64565.ece Två stora järnvägssatsningar i Värmland]</ref><ref>[http://www.regeringen.se/sb/d/9324/a/110376 Regeringens närtidssatsning på vägar och järnvägar 2009–2010] {{Wayback|url=http://www.regeringen.se/sb/d/9324/a/110376 |date=20090417024035 }}</ref><ref>[https://archive.is/20120525093008/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Varmland/Kristinehamn--Nykroppa-Elektrifiering/ Trafikverkets projektbeskrivning Kristinehamn- Nykroppa: Elektrifiering]</ref> Samtidigt startade [[Tågab]] persontrafik på linjen. Från 2012 körs persontåg [[Falun]]–[[Karlstad]]–[[Göteborg]] på veckosluten.
 
=== Tunnel ===
Inlandsbanans enda tunnel är ca 50 meter lång och finns ca 1,5 kilometer sydost om Jokkmokks station.


==Trafik==
==Trafik==
[[File:Vansbro station, 2016a.jpg|miniatyr|[[Vansbro station]] i [[Dalarna]]]]
[[File:Vansbro station, 2016a.jpg|miniatyr|[[Vansbro station]] i [[Dalarna]]]]
Såväl persontrafik som godstrafik var i stort sett lokal från början, det vill säga att någon genomgående trafik över hela banan förekom inte utan tågen lades som matartrafik till de större järnvägarna{{källa behövs|månad=2009-10}}. Först 1980 startades ett sommartid genomgående tåg Östersund–Gällivare och åter.
Såväl persontrafik som godstrafik var i stort sett lokal från början, det vill säga att någon genomgående trafik över hela banan förekom inte utan tågen lades som matartrafik till de större järnvägarna.<!--- Mallen är egentligen från 2008-08: [https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Inlandsbanan&diff=next&oldid=7183009]. ---> Först 1980 startades ett sommartid genomgående tåg Östersund–Gällivare och åter.


===Persontrafik===
===Persontrafik===
Inlandsbanan trafikeras sommartid med turisttrafik Mora–Gällivare. Från säsongen 2012/2013 trafikerar även reguljära [[nattåg]] [[Härjedalen]]s skidorter vintertid, via Mora och Sveg.{{källa behövs|datum=2015-06}} Busstrafiken står dock för merparten av kollektivtrafiken längs sträckan.
Inlandsbanan trafikeras sommartid med turisttrafik Mora–Gällivare. Mellan Mora och Östersund går även trafik under vintersportsäsongen.<ref>{{Webbref|url=http://tagtidtabeller.resrobot.se/tidtabell/_12379.pdf|titel=Tidtabell Mora - Östersund|hämtdatum=2018-01-07|författare=|efternamn=|förnamn=|författarlänk=|efternamn2=|förnamn2=|datum=|år=|månad=|format=|verk=|utgivare=Samtrafiken|sid=|språk=|doi=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180108063056/http://tagtidtabeller.resrobot.se/tidtabell/_12379.pdf|arkivdatum=2018-01-08|citat=|ref=}}</ref>
Från säsongen 2012/2013 trafikerar även [[Snälltåget]] med reguljära [[nattåg]] via Östersund till [[Röjan (by)|Röjan]] med bussanslutning till [[Vemdalen]].<ref>{{Webbref |url=https://www.snalltaget.se/destinationer/vemdalen |titel=Tåg till Vemdalen |hämtdatum=2018-01-07 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Snälltåget |sid= |språk= |doi= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180108064021/https://www.snalltaget.se/destinationer/vemdalen |arkivdatum=2018-01-08 |citat= |ref= }}</ref> Busstrafiken står dock för merparten av kollektivtrafiken längs sträckan.


Tidigare fanns en mer omfattande och reguljär persontrafik på banan, men flera linjer lades ned under 1970- och 1980-talen. [[Lesjöfors]]–Mora nedlades 1969; Kristinehamn–Lesjöfors 1985.
Tidigare fanns en mer omfattande och reguljär persontrafik på banan, men flera linjer lades ned under 1970- och 1980-talen. [[Lesjöfors]]–Mora nedlades 1969; Kristinehamn–Lesjöfors 1985.
För turisttrafiken finns det sommartid även en bussförbindelse längs den nedlagda sträckan Persberg–Mora samt mellan Kristinehamn och Persberg.<ref>[http://www.grandnordic.se/resor/se/Mora-Kristinehamn-%28buss%29-7-181.html Inlandsbanan Tidtabell Mora–Kristinehamn (Buss)]</ref>
För turisttrafiken finns det sommartid även en bussförbindelse längs den nedlagda sträckan Persberg–Mora samt mellan Kristinehamn och Persberg.<ref>[http://www.grandnordic.se/resor/se/Mora-Kristinehamn-%28buss%29-7-181.html Inlandsbanan Tidtabell Mora–Kristinehamn (Buss)]</ref>


Kristinehamn–Filipstad trafikerades tidigare året runt med ordinarie lokaltåg, men det upphörde i mitten av 90-talet. Persontrafik mellan Kristinehamn och Nykroppa bedrevs därefter av [[Värmlandstrafik]], men sedan 2012 består persontrafiken på sträckan av fjärrtåg i [[Tågab]]s regi, på de nya linjerna Falun–Kristinehamn–Karlstad–Göteborg<ref>[http://www.tagakeriet.se/persontrafik.htm Tågåkeriet i Bergslagen AB]</ref> och Falun–Kristinehamn–Skövde–Göteborg.
Kristinehamn–Filipstad trafikerades tidigare året runt med ordinarie lokaltåg, men det upphörde i mitten av 1990-talet. Persontrafik mellan Kristinehamn och Nykroppa bedrevs därefter av [[Värmlandstrafik]], men sedan 2012 består persontrafiken på sträckan av fjärrtåg i [[Tågab]]s regi, på de nya linjerna Falun–Kristinehamn–Karlstad–Göteborg<ref>[http://www.tagakeriet.se/persontrafik.htm Tågåkeriet i Bergslagen AB] {{Wayback|url=http://www.tagakeriet.se/persontrafik.htm |date=20120110040138 }}</ref> och Falun–Kristinehamn–Skövde–Göteborg.


==== Vildmarkståget ====
==== Vildmarkståget ====
Under åren 1993–1994 kördes loktåg med vagnar i turisttrafiken sommartid mellan Östersund och Arvidsjaur. Man körde ett loktåg med [[TMX]] som dragkraft och [[A2-vagnar]]. Man hade även en restaurangvagn och cafévagn. Tåget kallades för Vildmarktåget. Sommaren 1993 kördes även ett nattåg mellan Östersund och Arvidsjaur som kallades Midnattssolståget. Resenärerna var dock inte tillräckligt många, och sommaren 1994 kördes det sista Vildmarkståget. Efter det har lokdragna persontåg på Inlandsbanan endast gått som chartertåg.{{Källa behövs|datum=2011-12-27}}
Under åren 1993–1994 kördes loktåg med vagnar i turisttrafiken sommartid mellan Östersund och Arvidsjaur. Man körde ett loktåg med [[TMX]] som dragkraft och [[A2-vagnar]]. Man hade även en restaurangvagn och cafévagn. Tåget kallades för Vildmarkståget. Sommaren 1993 kördes även ett nattåg mellan Östersund och Arvidsjaur som kallades Midnattssolståget. Resenärerna var dock inte tillräckligt många, och sommaren 1994 kördes det sista Vildmarkståget. Efter det har lokdragna persontåg på Inlandsbanan endast gått som chartertåg.


====Samarbete med Hurtigruten====
====Samarbete med Hurtigruten====
Rad 134: Rad 115:


====Nattåg till Härjedalens skidorter====
====Nattåg till Härjedalens skidorter====
Den 17 januari 2012 med retur den 21 januari kördes på försök nattåg från Malmö och Göteborg via Mora och vidare på Inlandsbanan till [[Röjan (by)|Röjan]] i Härjedalen för kort busstransfer till [[Klövsjö]] och [[Vemdalsskalet]]<ref>[http://www.vemdalen.se/Documents/Pressmeddelanden/Pressmeddelande_natta%CC%8Aget.pdf Nu rullar nattågen till Härjedalen igen]</ref>. Från och med 2013 blir försöket permanent efter investeringar i fler liggvagnar. Brist på liggvagnar hindrade delvis att trafiken kom igång redan säsongen 2011/2012.<ref>[http://www.vemdalen.se/Resan-Hit/Tag/Nattag-till-Vemdalen/ Vemdalen Snötåget till Vemdalen]</ref> Se även [[Snötåget]].
Den 17 januari 2012 med retur den 21 januari kördes på försök nattåg från Malmö och Göteborg via Mora och vidare på Inlandsbanan till [[Röjan (by)|Röjan]] i Härjedalen för kort busstransfer till [[Klövsjö]] och [[Vemdalsskalet]]<ref>[http://www.vemdalen.se/Documents/Pressmeddelanden/Pressmeddelande_natta%CC%8Aget.pdf Nu rullar nattågen till Härjedalen igen] {{Wayback|url=http://www.vemdalen.se/Documents/Pressmeddelanden/Pressmeddelande_natta%CC%8Aget.pdf |date=20160307145628 }}</ref>. Från och med 2013 blir försöket permanent efter investeringar i fler liggvagnar. Brist på liggvagnar hindrade delvis att trafiken kom igång redan säsongen 2011/2012.<ref>[http://www.vemdalen.se/Resan-Hit/Tag/Nattag-till-Vemdalen/ Vemdalen Snötåget till Vemdalen] {{Wayback|url=http://www.vemdalen.se/Resan-Hit/Tag/Nattag-till-Vemdalen/ |date=20120119040041 }}</ref> Se även [[Snötåget]].


====Permanent vintertrafik Mora-Östersund====
====Permanent vintertrafik Mora-Östersund====
I juni 2012 beslutade [[Regionförbundet i Jämtlands län]] att ge ekonomiskt stöd för permanent vintertrafik på sträckan Mora-Östersund. Det innebär att sträckan kommer trafikeras reguljärt med tåg både vardagar och helger, under vintersäsongen. Tanken är delvis att underlätta för skidturister att ta sig till området, men tåget ska också underlätta vardagspendlingen i området. Tåget kommer rulla från 31 december till 21 april, med start säsongen 2012/2013.<ref>[http://op.se/lanet/harjedalen/1.4819559-snotaget-far-miljonbidrag]</ref>
I juni 2012 beslutade [[Regionförbundet i Jämtlands län]] att ge ekonomiskt stöd för permanent vintertrafik på sträckan Mora-Östersund. Det innebär att sträckan kommer att trafikeras reguljärt med tåg både vardagar och helger, under vintersäsongen. Tanken är delvis att underlätta för skidturister att ta sig till området, men tåget ska också underlätta vardagspendlingen i området. Tåget kommer att rulla från 31 december till 21 april, med start säsongen 2012/2013.<ref>{{Webbref |url=http://op.se/lanet/harjedalen/1.4819559-snotaget-far-miljonbidrag |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2012-08-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120621020246/http://op.se/lanet/harjedalen/1.4819559-snotaget-far-miljonbidrag |arkivdatum=2012-06-21 }}</ref>
 
====Fordon====
*Ursprungligen användes ånglok.
*Från 1950-talet användes dieseldrivna motorvagnar av typ [[Y6-generationen|Y6 och Y8]].
*Sedan 1980-talet används dieseldrivna motorvagnar av typ [[Y1]], tillverkade av [[Fiat]] och [[Kalmar Verkstad]].
*Diesellok och vagnar har förekommit enligt ovan.
*År 2019 köpte Inlandsbanan fem begagnade Alstom LINT 41-motorvagnar av typ [[Alstom LHB Coradia LINT|Y41]] från Nederländerna.


===Godstrafik===
===Godstrafik===
Godstrafik går nu Kristinehamn–Persberg, Mora–Östersund–Arvidsjaur och de korta sträckorna [[Lomsmyren]]–Mora och [[Vansbro]]–[[Dalasågen]] (Vansbro ligger på den nedlagda sträckan men trafikeras via [[Västerdalsbanan]] från Borlänge).
Godstrafik går nu Kristinehamn–Filipstad <ref>https://web.archive.org/web/20171014070859/http://nwt.se/filipstad/2016/01/04/fyra-godstag-per-vecka-kors-fran</ref>, Mora–Östersund–Arvidsjaur och de korta sträckorna [[Lomsmyren]]–Mora och [[Vansbro]]–[[Dalasågen]] (Vansbro ligger på den nedlagda sträckan men trafikeras via [[Västerdalsbanan]] från Borlänge). De viktigaste varorna för godstransporterna är skogsprodukter, träråvara ([[timmer]]/[[massaved]]), [[flis]], [[pellets]], [[torv]]<ref>{{webbref |titel=Vattenfalls torv i Green Cargos tåg |utgivare=Green Cargo |datum=2012-09-26 |url=http://www.greencargo.com/sv/Pressrum/Nyheter/Ovriga-nyheter/Ovriga-nyheter/Vattenfalls-torv-i-Green-Cargos-tag/ |hämtdatum=2012-10-04 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141111231404/http://www.greencargo.com/sv/Pressrum/Nyheter/Ovriga-nyheter/Ovriga-nyheter/Vattenfalls-torv-i-Green-Cargos-tag/ |arkivdatum=2014-11-11 }}</ref> med mera.
 
Godståg trafikerar sträckan Kristinehamn-Nykroppa efter elektrifieringen januari 2012 vilket förkortar sträckan mellan [[Ställdalen]] och Kristinehamn med 90 kilometer för elloken.<ref name=natagab />


De viktigaste varorna för godstransporterna är skogsprodukter, träråvara ([[timmer]]/[[massaved]]), [[flis]], [[pellets]], [[torv]]<ref>{{webbref |titel=Vattenfalls torv i Green Cargos tåg |utgivare=Green Cargo |datum=2012-09-26 |url=http://www.greencargo.com/sv/Pressrum/Nyheter/Ovriga-nyheter/Ovriga-nyheter/Vattenfalls-torv-i-Green-Cargos-tag/ |hämtdatum=2012-10-04}}</ref> med mera.
Godståg trafikerar sträckan Kristinehamn-Nykroppa efter elektrifieringen januari 2012 vilket förkortar sträckan mellan [[Ställdalen]] och Kristinehamn med 90 kilometer för elloken.<ref name=natagab /> Den 1 oktober 2020 offentliggjorde Inlandsbanan ett samarbete med norska Nordlaks för transporter av färsk fisk genom Sverige på Inlandsbanan.<ref>{{webbref |url=https://www.mynewsdesk.com/se/inlandsbanan-ab/pressreleases/inlandsbanan-och-nordlaks-i-samarbete-foer-haallbara-och-snabba-sjoematstransporter-3037858 |titel=Inlandsbanan och Nordlaks i samarbete för hållbara och snabba sjömatstransporter |hämtdatum=26 november 2020 |format= |verk=mynewsdesk.com}}</ref> Den 24 november 2020 offentliggjorde Inlandsbanan och norska Nor-Log en avsiktsförklaring med en satsning på hållbara transporttjänster för temperaturkänsliga varor till och inom Sverige via Inlandsbanan.<ref>{{webbref |url=https://inlandsbanan.se/koncern/artikel/tillsammas-med-norska-nor-log-satsar-vi-pa-hallbara-transporttjanster-temperaturkansliga |titel=Inlandsbanan och norska Nor-Log satsar på hållbara transporttjänster för temperaturkänsliga varor |hämtdatum=26 november 2020 |format= |verk=inlandsbanan.se}}</ref>


===Dressintrafik===
De nedlagda sträckorna Lesjöfors–Vansbro och Dalasågen–[[Vika station|Vika]] används som [[dressin]]cykelbana för turister.
De nedlagda sträckorna Lesjöfors–Vansbro och Dalasågen–[[Vika station|Vika]] används som [[dressin]]cykelbana för turister.


==Framtid==
==Framtid==
Det finns idéer att hela banan ska rustas upp för att kunna öka godstrafiken på banan.{{källa behövs|datum=2015-06}}{{förtydliga|vems/vilkas idéer?|datum=2015-06}} Det finns idéer att rusta upp den stängda delen Vika–Vansbro–Persberg för att kunna köra godstrafik ända ner till Kristinehamn. Man kör idag sträckan Mora–Borlänge–Kristinehamn, men det är en omväg. Framförallt finns godskunder i Vansbro och andra platser längs sträckan. Trafik hela vägen Mora–Vansbro–Kristinehamn anses som mindre sannolikt. Skulle man istället köra dessa transporter på järnväg skulle det betyda en betydlig avlastning för vägarna och miljön.<ref>[http://web.archive.org/web/20100813001116/http://www.inlandsbanan.se/sve/GodsstudieSYD_070930.pdf Utredning om transporter på södra Inlandsbanan, september 2007]</ref>
Det finns idéer att hela banan ska rustas upp för att kunna öka godstrafiken på banan.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Macquarie vill satsa i Inlandsbanan|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/miljardinvestering-i-inlandsbanan|tidning=SVT Nyheter|datum=2017-05-24|hämtdatum=2018-08-29|språk=sv|förnamn=SVT|efternamn=Nyheter}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Utvecklingen av infrastrukturen Inlandsbanan går vidare|url=https://inlandsbanan.se/artikel/utvecklingen-av-infrastrukturen-inlandsbanan-gar-vidare|tidning=Inlandsbanan|datum=2017-11-23|hämtdatum=2018-08-29|språk=sv}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Upprustningen av Inlandsbanan|url=http://www.mynewsdesk.com/se/inlandsbanan-ab/pressreleases/upprustningen-av-inlandsbanan-2292603|tidning=Mynewsdesk|hämtdatum=2018-08-29|språk=sv}}</ref> Det finns idéer att rusta upp den stängda delen Vika–Vansbro–Persberg för att kunna köra godstrafik ända ner till Kristinehamn. Man kör idag sträckan Mora–Borlänge–Kristinehamn, men det är en omväg. Framförallt finns godskunder i Vansbro och andra platser längs sträckan. Trafik hela vägen Mora–Vansbro–Kristinehamn anses som mindre sannolikt. Skulle man istället köra dessa transporter på järnväg skulle det betyda en betydlig avlastning för vägarna och miljön.<ref>[https://web.archive.org/web/20100813001116/http://www.inlandsbanan.se/sve/GodsstudieSYD_070930.pdf Utredning om transporter på södra Inlandsbanan, september 2007]</ref>


===Elektrifiering===
===Elektrifiering===
Det finns önskemål från kommunerna längs banan och från [[Inlandsbanan AB]] att rusta upp och elektrifiera hela den icke-elektrifierade delen av banan ([[Daglösen, Filipstads kommun|Daglösen]]–[[Gällivare]]).{{källa behövs|datum=2015-06}}
Det finns önskemål från kommunerna längs banan och från [[Inlandsbanan AB]] att rusta upp och elektrifiera hela den icke-elektrifierade delen av banan ([[Daglösen, Filipstads kommun|Daglösen]]–[[Gällivare]]).


===Trafikledningssystem===
===Trafikledningssystem===
Ett nytt trafikledningssystem av den gemensamt europeiska typen [[ERTMS]]<ref>[http://www.trafikverket.se/PageFiles/12075/Bilaga-5-ERTMS-strategi-webb.pdf ERTMS-strategi för Sverige]</ref> kommer{{När/sub|datum=2015-06}} att installeras för cirka 70 miljoner kronor i samarbete med Trafikverket, vilket kommer att underlätta trafikledning och väsentligt förenkla tillgängligheten. Denna billigare variant av ERTMS kommunicerar endast på radio och har inga ljussignaler, varför den är väsentligt billigare att installera på banan än det svenska [[Automatic Train Control|ATC]]-systemet. Installation i tågen kostar dock en slant.{{källa behövs|datum=2015-06}}
2017 fick [[Cactus Rail AB]] uppdraget att installera sitt trafikledningssystem ([[Cactus TMS]]) längs hela banan. Detta möjliggör fjärrstyrning av hela Inlandsbanan vilket gör att Inlandsbanan inte behöver utöka antalet tågklarerare för att matcha en trafikökning. Sedan 2020<ref>{{Webbref|titel=Inlandsbanan fjärrmanövreras|url=https://jarnvagar.nu/inlandsbanan-fjarrmanovreras/|verk=Järnvägar|hämtdatum=2021-10-01|språk=en-US}}</ref> fjärrmanövreras banan från tågledningscentraler i Sveg, Hoting och Storuman.<ref>{{Webbref|titel=Inlandsbanan inför tågledningssystem|url=https://inlandsbanan.se/utveckla/artikel/inlandsbanan-infor-tagledningssystem|verk=Inlandsbanan|datum=2017-08-24|hämtdatum=2019-09-25|språk=sv}}</ref>


==Se även==
==Se även==
Rad 187: Rad 174:
==Galleri==
==Galleri==
<gallery mode="packed">
<gallery mode="packed">
Fil:Gällivare-station-5.jpg|Gällivare station är Inlandsbanans nordligaste utpost  
Fil:Gällivare-station-5.jpg|Gällivare station är Inlandsbanans nordligaste utpost .
File:Kabdalis Bahnhof 11.08.04.JPG|Kåbdalis station
Fil:Kabdalis Bahnhof 11.08.04.jpg|Kåbdalis station.
Bild:Underhållning_Moskosel.jpg|Underhållning för Inlandsbanans resenärer i [[Moskosel]], sommaren 2000.
Fil:Underhållning Moskosel.jpg|Underhållning för Inlandsbanans resenärer i [[Moskosel]], sommaren 2000.
File:Inlandsbanan Steam train.jpg|Turisttåg med ånglok
Fil:Inlandsbanan Steam train.jpg|Turisttåg med ånglok.
File:Inlandsbanan Röjan Mars 2013.jpg|[[Röjan (by)|Byn Röjan]] i mars 2013
Fil:Inlandsbanan Röjan Mars 2013.jpg|[[Röjan (by)|Byn Röjan]] i mars 2013.
File:Mankellbron.JPG|Kombinerad väg- och järnvägsbro i [[Sveg]]
Fil:Mankellbron.jpg|Kombinerad väg- och järnvägsbro i [[Sveg]].
Bild:InlandsbananSiljansfors.JPG|Siljansfors hållplats på den nedlagda sträckan mellan Mora och Vansbro.
Fil:InlandsbananSiljansfors.jpg|Siljansfors hållplats på den nedlagda sträckan mellan Mora och Vansbro.
File:Inlandsbanan Mora station Mars 2013.jpg|Tåg på väg in på Mora station, mars 2013
Fil:Inlandsbanan Mora station Mars 2013.jpg|Tåg på väg in på Mora station, mars 2013.
Fil:Tunnel inlandsbanan.jpg|Inlandsbanans enda tunnel.
Fil:Räl inlandsbanan.jpg|[[Räls|Räl]] från inlandsbanan söder om Jokkmokk. Märkt med år 1908.
</gallery>
</gallery>


==Referenser==
==Referenser==
<references/>
<references/>
==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=Bergström |förnamn=Lars |titel=Inlandsbanan : möten och äventyr |utgåva=[Ny utg.] |år=1993 |utgivare=[L. Bergström] |utgivningsort=[Johanneshov] |isbn=91-630-1819-5 |libris=7449467 }}
*{{bokref |efternamn=Björklund |förnamn=Monica |titel=Inlandsbanan : en del av Värmland  : kulturhistorisk studie av stationsområden längs Inlandsbanan i Värmlands län |serie=Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Avdelningen för kulturvård, 1101-3303 ; 1997 :10 |år=1997 |utgivare=Avdelningen för kulturvård, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Göteborgs universitet |utgivningsort=Göteborg |libris=2341949 }}
*{{bokref |efternamn=Bäckman |förnamn=Janne |titel=När tåget kom till byn |år=2007 |utgivare=Orsa tryckeri |utgivningsort=Orsa |isbn=9789197676007 |libris=10567289 }}
*{{bokref |efternamn=Falkengård |förnamn=Christina |medförfattare=Mårs, Ingemar |titel=Inlandsboken : en resehandbok om Inlandsbanan och Inlandsvägen |utgåva=9., omarb. uppl |år=2005 |utgivare=Falkengård |utgivningsort=Sollentuna |isbn=91-631-7019-1 |libris=9868965 }}
*{{bokref |efternamn=Forsberg |förnamn=Petter |medförfattare=Hallencreutz, Daniel |titel=En järnvägs värden : en studie i fyra inlandskommuner rörande synen på inlandsbanans materiella och immateriella värden |utgåva=1. uppl |serie=ERU-rapport, 0349-4403 ; 84 |år=1994 |utgivare=Fritze |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-38-30263-2 |libris=7267110 }}
*{{bokref |efternamn=Grahn |förnamn=Gunnar |medförfattare=Wahlmark, Anders |titel=På spår : en konst- och berättarresa längs Inlandsbanan |år=2006 |utgivare=Gunnar Grahn |utgivningsort=[Karlstad |isbn=91-631-9682-4 |libris=10352969 }}
*{{bokref |efternamn=Hansson |förnamn=Rikard |titel=Inlandsbanan : från försvar till turism på 100 år |serie=Politiska institutioner och strategiskt agerande, 99-2194706-0 ; 5 |år=1996 |utgivare=Univ., Statsvetenskapliga institutionen |utgivningsort=Uppsala |libris=2176885 }}
*{{bokref |redaktör=Cramby Ulrica |titel=Inlandsbanan : från inlandets livsnerv till lönsam turistprodukt? |år=1992 |utgivningsort=Borlänge |libris=19433774 }}
*{{bokref |författare=Inlandsbanekommittén |titel=Nya Inlandsbanan  : betänkande |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-8351178 |serie=Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1992 :32 |år=1992 |utgivare=Allmänna förl |utgivningsort=Stockholm |libris=17112249 }}
*{{bokref |titel=Inlandsbanesystemet |år=1937 |utgivare=Statens järnvägar |utgivningsort=Stockholm |libris=605536 }}
*{{bokref |efternamn=Karbelius |förnamn=Rolf |titel=Inlandsbanan - saga och verklighet : en konstnär ritar och berättar |år=1998 |utgivare=Inlandsbanan AB |utgivningsort=Östersund |isbn=91-630-6394-8 |libris=7452661 }}
*{{bokref |efternamn=Karlsson |förnamn=Anders |medförfattare=Andersson-Skog, Lena |titel=Inlandsbanan |serie=Sevärt i Västerbottens län, 99-2057135-0 ; 5 |år=1995 |utgivare=Västerbottens läns hembygsförb |utgivningsort=Umeå |libris=2159925 }}
*{{bokref |efternamn=Krantz |förnamn=Claes |titel=Kulturväg mot norr : från bygd och obygd kring Inlandsbanan |år=1949 |utgivare=Sv. turistfören |utgivningsort=Stockholm |libris=1417927 }}
*{{bokref |efternamn=Sandberg |förnamn=Katarina |medförfattare=Sundlin, Harald; Nyqvist, Malin  |titel=Inlandsbanan : en järnväg genom den svenska historien  : en framtidsväg genom Sverige |år=2003 |utgivare=Riksantikvarieämbetet |utgivningsort=Stockholm |libris=11874125 }}
*{{bokref |efternamn=Sandhammar |förnamn=Bengt |titel=Inlandsbanan |år=2014 |utgivare=Bengt Sandhammar |utgivningsort=Östersund |isbn=9789163767883 |libris=17636852 }}
*{{bokref |efternamn=Selin |förnamn=Peter |titel=Inlandsbanan : ide och historia |år=1996 |utgivare=Björkås |utgivningsort=Umeå |isbn=91-972726-2-0 |libris=7798036 }}
*{{bokref |efternamn=Sjöholm |förnamn=Erik |titel=Järnvägsminnen. 1 |serie=TNF bok ; 21 |år=2005 |utgivare=Trafik-nostalgiska förlaget |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-85305-07-3 |libris=9883617 }} - Behandlar ''Mora-Vänerns Järnväg''.
*{{bokref |efternamn=Sundberg |förnamn=Katarina |medförfattare=Sundlin, Harald |titel=Inlandsbanan : en järnväg genom den svenska historien  : en framtidsväg genom Sverige |år=2008 |utgivare=Riksantikvarieämbetet |utgivningsort=Stockholm |libris=10943289 }}
*{{bokref |titel=Utvecklingsplan Inlandsbanan : Sveriges längsta industri- och miljöprojekt |år=1996 |utgivare=Inlandsbanan AB |utgivningsort=Östersund |libris=2281392 }}
*{{tidskriftsref |författare=Ölmeborg, Leif |rubrik=Militären och Inlandsbanan |år=1991 |tidskrift=Spår (Gävle) |volym=1991 |utgivare=Gävle : Sveriges järnvägsmuseum, 1986- |sid=93-107 : ill |issn=ISSN 0283-6483 |libris=3248081 }}


==Externa länkar==
==Externa länkar==
{{Commons|Category:Inlandsbanan|Inlandsbanan}}
*[http://www.inlandsbanan.se Inlandsbanan AB]
*[http://www.inlandsbanan.se Inlandsbanan AB]
*[http://web.archive.org/web/20120304041117/http://www.inlandsbanan.se/core/files/utvecklingsplan_ibab.pdf Utvecklingplan Inlandsbanan]
*[https://web.archive.org/web/20120304041117/http://www.inlandsbanan.se/core/files/utvecklingsplan_ibab.pdf Utvecklingplan Inlandsbanan]
*[http://www.inlandsbanansvanner.se Inlandsbanans vänner]
*[http://www.inlandsbanansvanner.se Inlandsbanans vänner]
*[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Historiskt om svenska järnvägar - Inlandsbanan]
*[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Historiskt om svenska järnvägar - Inlandsbanan]
Rad 209: Rad 219:
*[http://www.jarnvag.net/banguide/mora-brunflo järnväg.net - Inlandsbanan (Mora-Brunflo)]
*[http://www.jarnvag.net/banguide/mora-brunflo järnväg.net - Inlandsbanan (Mora-Brunflo)]
*[http://www.jarnvag.net/banguide/ostersund-gallivare järnväg.net - Inlandsbanan (Östersund-Gällivare)]
*[http://www.jarnvag.net/banguide/ostersund-gallivare järnväg.net - Inlandsbanan (Östersund-Gällivare)]
*[http://web.archive.org/web/20100813001054/http://www.inlandsbanan.se/sve/rapport050129.pdf Godstrafikutredning] (extern länk)
*[https://web.archive.org/web/20100813001054/http://www.inlandsbanan.se/sve/rapport050129.pdf Godstrafikutredning] (extern länk)
 


[[Kategori:Järnvägslinjer i Sverige]]
[[Kategori:Järnvägslinjer i Sverige]]

Nuvarande version från 4 maj 2023 kl. 20.29

Inlandsbanan
inlandsbanan-2.png
Allmänt
PlatsSverige
SträckaGällivare–Kristinehamn
Anslutande järnvägslinjerMalmbanan
Järnvägslinjen Jörn-Arvidsjaur
Järnvägslinjen Storuman-Hällnäs
Järnvägslinjen Forsmo-Hoting
Mittbanan
Järnvägslinjen Bollnäs-Orsa
Dalabanan
Älvdalsbanan
Västerdalbanan
Bergslagsbanan
Värmlandsbanan
Historiska
Limedsforsen-Särna järnväg
Falun-Rättvik-Mora Järnväg
Hedebanan
Historiska smalspår
Nordmark-Klarälvens Järnvägar
Säfsnäs Järnväg
Organisation
ÄgareSvenska staten
BanoperatörInlandsbanan AB (Mora–Gällivare), Trafikverket (Kristinehamn–Persberg)
TrafikoperatörInlandsbanan AB
Tågab
Tekniska fakta
Längd1 288 kilometer
Antal spårEnkelspår
Spårvidd1 435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast22,5/20 ton
ATCNej
Ja gemensam del med Mittbanan 16 km
ElektrifieradDelvis
Kristinehamn–Daglösen 50 km
Brunflo–Östersund V 16 km Mittbanan
Matning16 kV 16 2/3 Hz
LastprofilA
Linjekarta
  v • r 
Continuation backward
MalmbananBoden
Station on track
1295 Gällivare
Unknown BSicon "CONTgq" Junction to right
MalmbananKiruna
Stop on track
Porjus
Bridge over water
Stora Lule älv(Luleälvsbron) 185 m lång
Stop on track
Harsprånget
Bridge over water
Stenvalvsbro över Pakkojåkkå
Station on track
Jokkmokk
Enter and exit short tunnel
 Nyborgstunneln 47 m
Unknown BSicon "STR+GRZq"
1188 Polcirkeln
Station on track
Kåbdalis
Small non-passenger station on track
Piteälvsbron
Bridge over water
Pite älvGemensam med landsväg
Station on track
Moskosel
Unknown BSicon "ABZfg" Unknown BSicon "KBHFxr" Unknown BSicon "exCONTfq"
1022 ArvidsjaurSpår mot Jörn
Station on track
Slagnäs
Station on track
Sorsele
Stop on track
Blattnicksele
Stop on track
Sandsjönäs
Non-passenger station/depot on track
Lomselenäs
Station on track
861 Storuman
Junction to left Unknown BSicon "CONTfq"
Järnvägslinjen Storuman-Hällnäs
Station on track
Vojmån
Station on track
Vilhelmina
Station on track
Meselefors
Bridge over water
Ångermanälven
Station on track
Dorotea
Junction from left Unknown BSicon "CONTfq"
Järnvägslinjen Forsmo-Hoting
Stop on track
Hoting
Unknown BSicon "ENDEaq" Junction from right
Strömsund
Stop on track
664 Ulriksfors
Station on track
Sikås
Station on track
Lit
Small non-passenger station on track
Åskott
Unknown BSicon "CONTgq" Junction from right
MittbananTrondheim
Station on track
549 Östersund C
Unknown BSicon "LSTR"
Mittbanan
Station on track
527 Brunflo
Junction to left Unknown BSicon "CONTfq"
MittbananSundsvall C
Unknown BSicon "eHST"
Tandsbyn
Station on track
504 Fåker
Unknown BSicon "eHST"
Hackås
Junction to left Unknown BSicon "ENDEeq"
481 SkuckuvikenBergs kommun industrispår
Unknown BSicon "eHST"
Skanderåsen
Station on track
475 Svenstavik
Stop on track
Svenstavik CentrumHållställe
Unknown BSicon "eHST"
Rörösjön
Small non-passenger station on track
Brånan
Station on track
459 Åsarna
Unknown BSicon "eHST"
Kvarnsjö
Small non-passenger station on track
Röjan
Unknown BSicon "eHST"
Nederhögen
Unknown BSicon "eHST"
Sörtjärn
Stop on track
Överhogdal
Unknown BSicon "KRW+l" + Unknown BSicon "lBSTf"
 Unknown BSicon "KRWgr"
Överhogdals grusgrop
Track turning left + Unknown BSicon "lBSTg"
 Junction to right
Station on track
397 Ytterhogdal
Unknown BSicon "eHST"
Älvros
Unknown BSicon "exCONTgq" Unknown BSicon "eABZlg"
HedebananHede
Station on track
357 Sveg
Bridge over water
LjusnanGemensam med landsväg (Mankellbron)
Unknown BSicon "eHST"
Bäckedal
Unknown BSicon "eHST"
Bodarsjön
Station on track
324 Fågelsjö
Unknown BSicon "eHST"
Sidertjärn
Stop on track
Tandsjöborg
Unknown BSicon "eHST"
Lillhamra
Unknown BSicon "eHST"
Vassjön
Station on track
285 Älvho
Stop on track
Björnidet
Unknown BSicon "eHST"
Emådalen
Bridge over water
Ämån. Utsikt över Storstupet34m hög
Small non-passenger station on track
Tallhed
Bridge over water
Oreälven
Junction from left Unknown BSicon "CONTfq"
Bollnäs-OrsaBollnäs
Station on track
234 Orsa
Unknown BSicon "eHST"
Vattnäs
Unknown BSicon "eHST"
Mora Lasarett
Unknown BSicon "ABZgxl+l" Unknown BSicon "CONTfq"
DalabananaBorlänge-Uppsala
Bridge over water
Österdalälven
Station on track
220 Mora
Stop on track
219 Mora Strand
Unknown BSicon "CONTgq" Junction to right
Älvdalsbanan
Unknown BSicon "KBSTxe"
216 Lomsmyren
Unknown BSicon "exHST"
Brintbodarna
Unknown BSicon "exCONTgq" Unknown BSicon "exABZrf"
BibanaMalung
Unknown BSicon "KBSTxa"
152 Dalasågen
Bridge over water
Vanån
Junction from left Unknown BSicon "CONTfq"
VästerdalbananBorlänge
Station on track
157 Vansbro
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "xABZrf"
VästerdalbananMalung
Unknown BSicon "exHST"
Sågen
Unknown BSicon "CPICrr" + Unknown BSicon "exHST"
Unknown BSicon "CPICll" + Unknown BSicon "exKHSTa"
 Neva
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exCONT2+g"
Säfsnäs JärnvägHörken
Unknown BSicon "exHST"
Oforsen
Unknown BSicon "exHST"
Lesjöfors
Unknown BSicon "KBSTxa"
Persberg
Unknown BSicon "eKRWgl" Unknown BSicon "exKRW+r"
Persberg-Filpstad8 km byggt 1964
Unknown BSicon "exLCONTg" Straight track Unknown BSicon "exSTR"
Nordmark-Klarälvens JärnvägarHagfors
Unknown BSicon "exLSTR" Bridge over water Unknown BSicon "exSTR"
Skillerälven
Unknown BSicon "exSTR" Straight track Unknown BSicon "exBHF"
Nyhyttan
Unknown BSicon "exSTR" Straight track
Unknown BSicon "exSTR" + Unknown BSicon "exCONT3+g"
 till Filipstads Östra
Unknown BSicon "exCPICle" Left side of cross-platform interchange Unknown BSicon "exSTR"
57 Filipstad(Västra)
Straight track Unknown BSicon "xABZrg" Unknown BSicon "CONTfq"
BergslagsbananBorlänge-Gävle
Unknown BSicon "KRW+l" Unknown BSicon "KRWr" Unknown BSicon "eBHF"
Herrhult
Unknown BSicon "CONTgq" Junction from right Unknown BSicon "KRW+l" Unknown BSicon "KRWr"
BergslagsbananKil-Göteborg
Station on track Unknown BSicon "LSTR"
49 Daglösen
Bridge over water Unknown BSicon "LSTR"
Asphytteälven
Unknown BSicon "eBST" Unknown BSicon "LSTR"
HornkullenAnslutning till Nykroppa 1964
Track turning left Junction both to and from right
Triangelspår mot Kristinehamn2002
Station on track
40 Nykroppa
Stop on track
28 Storfors
Bridge over water
Nässundet
Unknown BSicon "eHST"
17 Nässundet
Junction from left Unknown BSicon "CONTfq"
VärmlandsbananLaxå
Station on track
0 Kristinehamn
Continuation forward
VärmlandsbananKarlstad C
a Ombyggt 1921


Inlandsbanan är en svensk järnväg som går mellan Kristinehamn i söder och Gällivare i norr, totalt en sträcka av 1 288 kilometer (om sträckan Östersund–Brunflo, vilken är 15 kilometer och gemensam med Mittbanan, räknas in).

Numera talar man i första hand om sträckan Mora–Gällivare samt om den norra (Östersund–Gällivare) respektive södra delen (Kristinehamn–Persberg–Mora−Östersund) av Inlandsbanan. Inom den södra delen är en nära 160 kilometer lång sträcka, från Persberg norr om Filipstad till Lomsmyren strax söder om Mora, helt nedlagd för trafik. Spåret ligger dock helt kvar, och sommartid har även dressincykling förekommit på delar av banavsnittet.[1] Sträckan Kristinehamn–Nykroppa har rustats upp och ingår som en normal del av Trafikverkets nät.

Passagerartåg på Inlandsbanan.
Inlandsbanemonumentet, Kåbdalis.

Historia

De första tankarna om en förbindelse mellan landets nordligaste delar och de sydvästliga delarna presenterades i slutet av 1800-talet. År 1907 fattade riksdagen beslut om att bygga den första länken: Östersund–Ulriksfors, klar 1912. År 1911 kom beslut om nästa etapp, Ulriksfors–Vilhelmina). Året därefter gavs klartecken till sträckan Sveg–Brunflo, där trafiken startades 1922. Den nordligaste delen, Vilhelmina–Gällivare beslutades år 1917, vilket tog lång tid att bygga och blev klart 1937. Banan stod klar till Dorotea år 1915, till Vilhelmina 1918, till Storuman 1923 och till Arvidsjaur 1928. Sträckan Jokkmokk−Gällivare var klar 1937.

Staten köpte in de enskilda järnvägarna på sträckan Sveg–Kristinehamn åren 1916–1918. De enskilda järnvägarna invigdes 1857 för Kristinehamn–Sjöändan (Christinehamn–Sjöändans Järnväg, 1850 med häst), 1876 för Sjöändan–Persberg (Östra Värmlands Järnväg), 1891 för Persberg–Mora (Mora–Vänerns Järnväg) och 1909 för Orsa–Sveg (Orsa–Härjeådalens Järnväg).

Det skulle ta många år att slutföra det 931 kilometer långa bygget. Ursprungligen var banan planerad att invigas år 1924, men beroende på en mängd faktorer som krig, brist på arbetskraft, lågkonjunktur med mera blev bygget mycket försenat. Regeringen ville efterhand inte anslå så mycket pengar till bygget av nämnda skäl. Inte förrän den 6 augusti 1937 kunde SJ:s generaldirektör Axel Granholm hålla invigningstalet, vilket skedde i Kåbdalis.[2]

Banan stod alltså helt klar 1937. Detta var också slutet på den första järnvägsbyggnadsepoken i Sverige. Med undantag av den försenade linjen Ulricehamn–Jönköping och ett par kortare godsbanor, dröjde det till 1990-talet innan någon ny järnväg av betydelse byggdes.

Kostnaderna för inlandsbanebygget uppgick till 136 miljoner kronor, varav 26 miljoner gick till inköpet av de privata järnvägarna.

Syfte

Grundtanken med Inlandsbanan var en inre stambana som skulle stärka näringslivet i norra och mellersta Sveriges inland, men samtidigt i krigstid en viktig militär avlastningslinje för Norra stambanan. Järnvägsbygget hade dock dragit ut på tiden, och sedermera visade det sig att banan hade en så låg teknisk standard att den aldrig skulle kunna överta stambanans trafik. Framgångarna under 1800-talet med att skapa industri i glesbefolkade områden i södra Sverige upprepades inte här. Avstånden var för långa för att ha annan industri än sådan som baserades på lokala råvaror. Den mest betydande dylika längs banan var trä, men träindustri fanns redan vid kusten, och träindustrin i inlandet hade svårare att konkurrera. Godstrafiken längs banan blev mest träråvara till industrier på andra håll, inte så mycket varor från eller till lokal industri.

Utveckling under efterkrigstiden

Under 1950- och 1960-talen ökade bilinnehavet kraftigt i Sverige och en långsam järnväg med låg turtäthet var inte lika attraktiv för en bilägare. Därmed gick passagerarantalet ner.

En stor omläggning skedde 1964 då sträckan Nykroppa–Herrhult–Persberg nedlades. I stället byggdes en förbindelse från Nykroppa till Hornkullen på Bergslagsbanan, som tågen följde till Daglösen, vidare på den befintliga bibanan till Filipstad, därpå via en nybyggd sträcka till Persberg. På det sättet kunde tågen gå via Filipstad i stället för genom glesbygden längre österut.

Övertagande av IBAB 1993

Under årens lopp kom sedan person- och godstrafiken att minska successivt. Avregleringen av järnvägstrafiken i början av 1990-talet gjorde att ett tiotal kommuner utmed banan kunde gå samman och överta den då nedläggningshotade Inlandsbanan mellan Mora och Gällivare från Banverket. För detta ändamål bildades Inlandsbanan AB, IBAB 1993, som har såväl nyttjanderätt som ansvar över banan. Bolaget ägs av de femton kommunerna längs Inlandsbanan och ansvarar för förvaltning av banan.

Infrastruktur

Bro vid Pakkojåkkå.
Bron över Piteälven.
Järnvägshotellet i Storuman är numera bibliotek.
Sikås järnvägsstation i Jämtland, cirka 1915.

Broar

Det finns över 250 järnvägsbroar längs med Inlandsbanan. Många av dem är intressanta exempel på ganska långt driven ingenjörskonst. Banan går särskilt i norr genom terräng som genomkorsas av stora älvar och andra större vattendrag. Banan har två stycken kombibroar, dvs broar med gemensam trafikbana för både bil- och tågtrafik. Den ena i Sveg i Härjedalen - den så kallade Mankellbron över Ljusnan, samt Piteälvsbron vid Hundforsen i Lappland, norr om Moskosel i Arvidsjaurs kommun. Fyra ytterligare sådana finns i Sverige, Oxbergsbron vid Oxberg i Dalarna, vid Rossön i Ångermanland, Hamnbron i Norrköping samt vid Roma Kungsgård på Gotland. Fram till 1973 var även Inlandsbanans bro över Luleälven kombinerad.[3]

2010 invigdes den första nya bron på Inlandsbanan sedan 40-talet, i Nässundet i Värmland. Bron innebar en stor standardförbättring, och den segelfria höjden på Bergslagskanalen i området höjdes därmed från 1,5 meter till 2,2 m[4].

Elektrifiering

Den sydligaste delen, Kristinehamn–Nykroppa, elektrifierades med byggstart sommaren 2010 och trafikstart i januari 2012. Första eltåget på sträckan gick den 8 januari 2012 och en invigningsceremoni med Carl-Jan Granqvist hölls den 16 januari.[5][6][7][8] Samtidigt startade Tågab persontrafik på linjen. Från 2012 körs persontåg Falun–Karlstad–Göteborg på veckosluten.

Tunnel

Inlandsbanans enda tunnel är ca 50 meter lång och finns ca 1,5 kilometer sydost om Jokkmokks station.

Trafik

Vansbro station i Dalarna

Såväl persontrafik som godstrafik var i stort sett lokal från början, det vill säga att någon genomgående trafik över hela banan förekom inte utan tågen lades som matartrafik till de större järnvägarna. Först 1980 startades ett sommartid genomgående tåg Östersund–Gällivare och åter.

Persontrafik

Inlandsbanan trafikeras sommartid med turisttrafik Mora–Gällivare. Mellan Mora och Östersund går även trafik under vintersportsäsongen.[9] Från säsongen 2012/2013 trafikerar även Snälltåget med reguljära nattåg via Östersund till Röjan med bussanslutning till Vemdalen.[10] Busstrafiken står dock för merparten av kollektivtrafiken längs sträckan.

Tidigare fanns en mer omfattande och reguljär persontrafik på banan, men flera linjer lades ned under 1970- och 1980-talen. Lesjöfors–Mora nedlades 1969; Kristinehamn–Lesjöfors 1985. För turisttrafiken finns det sommartid även en bussförbindelse längs den nedlagda sträckan Persberg–Mora samt mellan Kristinehamn och Persberg.[11]

Kristinehamn–Filipstad trafikerades tidigare året runt med ordinarie lokaltåg, men det upphörde i mitten av 1990-talet. Persontrafik mellan Kristinehamn och Nykroppa bedrevs därefter av Värmlandstrafik, men sedan 2012 består persontrafiken på sträckan av fjärrtåg i Tågabs regi, på de nya linjerna Falun–Kristinehamn–Karlstad–Göteborg[12] och Falun–Kristinehamn–Skövde–Göteborg.

Vildmarkståget

Under åren 1993–1994 kördes loktåg med vagnar i turisttrafiken sommartid mellan Östersund och Arvidsjaur. Man körde ett loktåg med TMX som dragkraft och A2-vagnar. Man hade även en restaurangvagn och cafévagn. Tåget kallades för Vildmarkståget. Sommaren 1993 kördes även ett nattåg mellan Östersund och Arvidsjaur som kallades Midnattssolståget. Resenärerna var dock inte tillräckligt många, och sommaren 1994 kördes det sista Vildmarkståget. Efter det har lokdragna persontåg på Inlandsbanan endast gått som chartertåg.

Samarbete med Hurtigruten

Sedan början av 2000-talet samarbetar Inlandsbanan med norska Hurtigruten, vilket innebär att det blivit vanligare att utländska turister tar Hurtigruten norrut längs norska kusten, för att sedan åka Inlandsbanan söderut genom Sverige.

Nattåg till Härjedalens skidorter

Den 17 januari 2012 med retur den 21 januari kördes på försök nattåg från Malmö och Göteborg via Mora och vidare på Inlandsbanan till Röjan i Härjedalen för kort busstransfer till Klövsjö och Vemdalsskalet[13]. Från och med 2013 blir försöket permanent efter investeringar i fler liggvagnar. Brist på liggvagnar hindrade delvis att trafiken kom igång redan säsongen 2011/2012.[14] Se även Snötåget.

Permanent vintertrafik Mora-Östersund

I juni 2012 beslutade Regionförbundet i Jämtlands län att ge ekonomiskt stöd för permanent vintertrafik på sträckan Mora-Östersund. Det innebär att sträckan kommer att trafikeras reguljärt med tåg både vardagar och helger, under vintersäsongen. Tanken är delvis att underlätta för skidturister att ta sig till området, men tåget ska också underlätta vardagspendlingen i området. Tåget kommer att rulla från 31 december till 21 april, med start säsongen 2012/2013.[15]

Fordon

  • Ursprungligen användes ånglok.
  • Från 1950-talet användes dieseldrivna motorvagnar av typ Y6 och Y8.
  • Sedan 1980-talet används dieseldrivna motorvagnar av typ Y1, tillverkade av Fiat och Kalmar Verkstad.
  • Diesellok och vagnar har förekommit enligt ovan.
  • År 2019 köpte Inlandsbanan fem begagnade Alstom LINT 41-motorvagnar av typ Y41 från Nederländerna.

Godstrafik

Godstrafik går nu Kristinehamn–Filipstad [16], Mora–Östersund–Arvidsjaur och de korta sträckorna Lomsmyren–Mora och Vansbro–Dalasågen (Vansbro ligger på den nedlagda sträckan men trafikeras via Västerdalsbanan från Borlänge). De viktigaste varorna för godstransporterna är skogsprodukter, träråvara (timmer/massaved), flis, pellets, torv[17] med mera.

Godståg trafikerar sträckan Kristinehamn-Nykroppa efter elektrifieringen januari 2012 vilket förkortar sträckan mellan Ställdalen och Kristinehamn med 90 kilometer för elloken.[5] Den 1 oktober 2020 offentliggjorde Inlandsbanan ett samarbete med norska Nordlaks för transporter av färsk fisk genom Sverige på Inlandsbanan.[18] Den 24 november 2020 offentliggjorde Inlandsbanan och norska Nor-Log en avsiktsförklaring med en satsning på hållbara transporttjänster för temperaturkänsliga varor till och inom Sverige via Inlandsbanan.[19]

Dressintrafik

De nedlagda sträckorna Lesjöfors–Vansbro och Dalasågen–Vika används som dressincykelbana för turister.

Framtid

Det finns idéer att hela banan ska rustas upp för att kunna öka godstrafiken på banan.[20][21][22] Det finns idéer att rusta upp den stängda delen Vika–Vansbro–Persberg för att kunna köra godstrafik ända ner till Kristinehamn. Man kör idag sträckan Mora–Borlänge–Kristinehamn, men det är en omväg. Framförallt finns godskunder i Vansbro och andra platser längs sträckan. Trafik hela vägen Mora–Vansbro–Kristinehamn anses som mindre sannolikt. Skulle man istället köra dessa transporter på järnväg skulle det betyda en betydlig avlastning för vägarna och miljön.[23]

Elektrifiering

Det finns önskemål från kommunerna längs banan och från Inlandsbanan AB att rusta upp och elektrifiera hela den icke-elektrifierade delen av banan (Daglösen–Gällivare).

Trafikledningssystem

2017 fick Cactus Rail AB uppdraget att installera sitt trafikledningssystem (Cactus TMS) längs hela banan. Detta möjliggör fjärrstyrning av hela Inlandsbanan vilket gör att Inlandsbanan inte behöver utöka antalet tågklarerare för att matcha en trafikökning. Sedan 2020[24] fjärrmanövreras banan från tågledningscentraler i Sveg, Hoting och Storuman.[25]

Se även

Järnvägslinjer i anslutning till banan

Anslutande huvudjärnvägar

Betydande tvärbanor

Historiska bibanor

Galleri

  • Gällivare station är Inlandsbanans nordligaste utpost .

    Gällivare station är Inlandsbanans nordligaste utpost .

  • Kåbdalis station.

    Kåbdalis station.

  • Underhållning för Inlandsbanans resenärer i Moskosel, sommaren 2000.

    Underhållning för Inlandsbanans resenärer i Moskosel, sommaren 2000.

  • Turisttåg med ånglok.

    Turisttåg med ånglok.

  • Byn Röjan i mars 2013.

    Byn Röjan i mars 2013.

  • Kombinerad väg- och järnvägsbro i Sveg.

    Kombinerad väg- och järnvägsbro i Sveg.

  • Siljansfors hållplats på den nedlagda sträckan mellan Mora och Vansbro.

    Siljansfors hållplats på den nedlagda sträckan mellan Mora och Vansbro.

  • Tåg på väg in på Mora station, mars 2013.

    Tåg på väg in på Mora station, mars 2013.

  • Inlandsbanans enda tunnel.

    Inlandsbanans enda tunnel.

  • Räl från inlandsbanan söder om Jokkmokk. Märkt med år 1908.

    Räl från inlandsbanan söder om Jokkmokk. Märkt med år 1908.

Referenser

  1. ↑ ”Kristinehamn-Filipstad-Vansbro-Mora”. järnväg.net. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524093729/http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-svealand/kristinehamn-mora. Läst 17 juli 2014. 
  2. ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
  3. ↑ Broarna i Norrbottens län Arkiverad 21 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. (se sid 70)
  4. ↑ Film från brobygget
  5. ↑ 5,0 5,1 ”El ger kortare väg”. Nerikes Allehanda. 13 januari 2012. Arkiverad från originalet den 20 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120120051322/https://www.na.se/nyheter/hallefors/1.1505870-el-ger-kortare-vag. 
  6. ↑ Två stora järnvägssatsningar i Värmland
  7. ↑ Regeringens närtidssatsning på vägar och järnvägar 2009–2010 Arkiverad 17 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ↑ Trafikverkets projektbeskrivning Kristinehamn- Nykroppa: Elektrifiering
  9. ↑ ”Tidtabell Mora - Östersund”. Samtrafiken. Arkiverad från originalet den 8 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180108063056/http://tagtidtabeller.resrobot.se/tidtabell/_12379.pdf. Läst 7 januari 2018. 
  10. ↑ ”Tåg till Vemdalen”. Snälltåget. Arkiverad från originalet den 8 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180108064021/https://www.snalltaget.se/destinationer/vemdalen. Läst 7 januari 2018. 
  11. ↑ Inlandsbanan Tidtabell Mora–Kristinehamn (Buss)
  12. ↑ Tågåkeriet i Bergslagen AB Arkiverad 10 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ↑ Nu rullar nattågen till Härjedalen igen Arkiverad 7 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ↑ Vemdalen Snötåget till Vemdalen Arkiverad 19 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120621020246/http://op.se/lanet/harjedalen/1.4819559-snotaget-far-miljonbidrag. Läst 13 augusti 2012. 
  16. ↑ https://web.archive.org/web/20171014070859/http://nwt.se/filipstad/2016/01/04/fyra-godstag-per-vecka-kors-fran
  17. ↑ ”Vattenfalls torv i Green Cargos tåg”. Green Cargo. 26 september 2012. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://web.archive.org/web/20141111231404/http://www.greencargo.com/sv/Pressrum/Nyheter/Ovriga-nyheter/Ovriga-nyheter/Vattenfalls-torv-i-Green-Cargos-tag/. Läst 4 oktober 2012. 
  18. ↑ ”Inlandsbanan och Nordlaks i samarbete för hållbara och snabba sjömatstransporter”. mynewsdesk.com. https://www.mynewsdesk.com/se/inlandsbanan-ab/pressreleases/inlandsbanan-och-nordlaks-i-samarbete-foer-haallbara-och-snabba-sjoematstransporter-3037858. Läst 26 november 2020. 
  19. ↑ ”Inlandsbanan och norska Nor-Log satsar på hållbara transporttjänster för temperaturkänsliga varor”. inlandsbanan.se. https://inlandsbanan.se/koncern/artikel/tillsammas-med-norska-nor-log-satsar-vi-pa-hallbara-transporttjanster-temperaturkansliga. Läst 26 november 2020. 
  20. ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
  21. ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
  22. ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
  23. ↑ Utredning om transporter på södra Inlandsbanan, september 2007
  24. ↑ ”Inlandsbanan fjärrmanövreras” (på en-US). Järnvägar. https://jarnvagar.nu/inlandsbanan-fjarrmanovreras/. Läst 1 oktober 2021. 
  25. ↑ ”Inlandsbanan inför tågledningssystem”. Inlandsbanan. 24 augusti 2017. https://inlandsbanan.se/utveckla/artikel/inlandsbanan-infor-tagledningssystem. Läst 25 september 2019. 

Vidare läsning

  • Bergström, Lars (1993). Inlandsbanan : möten och äventyr ([Ny utg.]). [Johanneshov]: [L. Bergström]. Libris länk. ISBN 91-630-1819-5 
  • Björklund, Monica (1997). Inlandsbanan : en del av Värmland  : kulturhistorisk studie av stationsområden längs Inlandsbanan i Värmlands län. Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Avdelningen för kulturvård, 1101-3303 ; 1997 :10. Göteborg: Avdelningen för kulturvård, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Göteborgs universitet. Libris länk 
  • Bäckman, Janne (2007). När tåget kom till byn. Orsa: Orsa tryckeri. Libris länk. ISBN 9789197676007 
  • Falkengård, Christina; Mårs, Ingemar (2005). Inlandsboken : en resehandbok om Inlandsbanan och Inlandsvägen (9., omarb. uppl). Sollentuna: Falkengård. Libris länk. ISBN 91-631-7019-1 
  • Forsberg, Petter; Hallencreutz, Daniel (1994). En järnvägs värden : en studie i fyra inlandskommuner rörande synen på inlandsbanans materiella och immateriella värden. ERU-rapport, 0349-4403 ; 84 (1. uppl). Stockholm: Fritze. Libris länk. ISBN 91-38-30263-2 
  • Grahn, Gunnar; Wahlmark, Anders (2006). På spår : en konst- och berättarresa längs Inlandsbanan. [Karlstad: Gunnar Grahn. Libris länk. ISBN 91-631-9682-4 
  • Hansson, Rikard (1996). Inlandsbanan : från försvar till turism på 100 år. Politiska institutioner och strategiskt agerande, 99-2194706-0 ; 5. Uppsala: Univ., Statsvetenskapliga institutionen. Libris länk 
  • Cramby Ulrica, red (1992). Inlandsbanan : från inlandets livsnerv till lönsam turistprodukt?. Borlänge. Libris länk 
  • Inlandsbanekommittén (1992). Nya Inlandsbanan  : betänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1992 :32. Stockholm: Allmänna förl. Libris länk. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-8351178 
  • Inlandsbanesystemet. Stockholm: Statens järnvägar. 1937. Libris länk 
  • Karbelius, Rolf (1998). Inlandsbanan - saga och verklighet : en konstnär ritar och berättar. Östersund: Inlandsbanan AB. Libris länk. ISBN 91-630-6394-8 
  • Karlsson, Anders; Andersson-Skog, Lena (1995). Inlandsbanan. Sevärt i Västerbottens län, 99-2057135-0 ; 5. Umeå: Västerbottens läns hembygsförb. Libris länk 
  • Krantz, Claes (1949). Kulturväg mot norr : från bygd och obygd kring Inlandsbanan. Stockholm: Sv. turistfören. Libris länk 
  • Sandberg, Katarina; Sundlin, Harald; Nyqvist, Malin (2003). Inlandsbanan : en järnväg genom den svenska historien  : en framtidsväg genom Sverige. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Libris länk 
  • Sandhammar, Bengt (2014). Inlandsbanan. Östersund: Bengt Sandhammar. Libris länk. ISBN 9789163767883 
  • Selin, Peter (1996). Inlandsbanan : ide och historia. Umeå: Björkås. Libris länk. ISBN 91-972726-2-0 
  • Sjöholm, Erik (2005). Järnvägsminnen. 1. TNF bok ; 21. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris länk. ISBN 91-85305-07-3  - Behandlar Mora-Vänerns Järnväg.
  • Sundberg, Katarina; Sundlin, Harald (2008). Inlandsbanan : en järnväg genom den svenska historien  : en framtidsväg genom Sverige. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Libris länk 
  • Utvecklingsplan Inlandsbanan : Sveriges längsta industri- och miljöprojekt. Östersund: Inlandsbanan AB. 1996. Libris länk 
  • Ölmeborg, Leif (1991). ”Militären och Inlandsbanan”. Spår (Gävle) (Gävle : Sveriges järnvägsmuseum, 1986-) 1991: sid. 93-107 : ill. ISSN 0283-6483 ISSN 0283-6483.  Libris 3248081

Externa länkar

Hämtad från "https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/index.php?title=Inlandsbanan&oldid=103572"