Söndag - Versionshistorik

Jan Karlsson den 17 januari 2021 kl. 19.17

2021-01-17T19:17:58Z

← Äldre version		Versionen från 17 januari 2021 kl. 19.17
Rad 3:		Rad 3:
	'''Söndag''' är en [[veckodag]] som i [[Norden]] är uppkallad efter den [[Nordisk mytologi\|fornnordiska]] solgudinnan [[Sol (mytologi)\|Sol]], som även kallades Sunna eller Sunne. På [[fornnordiska]] hette dagen ''sunnudagr'' (Sols dag). Liksom för de flesta andra veckodagar anses man i Norden "översatt" romerska veckodagsnamn genom att ge dem namn efter nordiska gudar som liknade de gudar som fanns i de romerska veckodagsnamnen, i detta fall från latinets "Dies solis", "solens dag".		'''Söndag''' är en [[veckodag]] som i [[Norden]] är uppkallad efter den [[Nordisk mytologi\|fornnordiska]] solgudinnan [[Sol (mytologi)\|Sol]], som även kallades Sunna eller Sunne. På [[fornnordiska]] hette dagen ''sunnudagr'' (Sols dag). Liksom för de flesta andra veckodagar anses man i Norden "översatt" romerska veckodagsnamn genom att ge dem namn efter nordiska gudar som liknade de gudar som fanns i de romerska veckodagsnamnen, i detta fall från latinets "Dies solis", "solens dag".

	Söndag kommer efter [[lördag]] och före [[måndag]]. I den svenska almanackan är söndag numera [[vecka]]ns sjunde och sista [[dag]], sedan detta blev internationell standard 1972, men i både traditionell [[judisk]] och [[kristen]] tideräkning är den däremot veckans första dag.		Söndag kommer efter [[lördag]] och före [[måndag]]. I den svenska almanackan är söndag numera [[vecka]]ns sjunde och sista [[dag]], sedan detta blev internationell standard 1972, men i både traditionell judisk och kristen tideräkning är den däremot veckans första dag.

	Traditionellt har butiker varit stängda på söndagar i kristna länder, enligt principen om vilodagen. På 1970-talet släpptes öppettiderna fria i Sverige, efter att ha varit styrda av lagar. Matbutiker började vara öppna på söndagar, och efterhand fler butiker. I många länder till exempel Tyskland är det fortfarande lag på att butiker ska vara stängda på söndagar, något som är kopplat till arbetstidsregler.		Traditionellt har butiker varit stängda på söndagar i kristna länder, enligt principen om vilodagen. På 1970-talet släpptes öppettiderna fria i Sverige, efter att ha varit styrda av lagar. Matbutiker började vara öppna på söndagar, och efterhand fler butiker. I många länder till exempel Tyskland är det fortfarande lag på att butiker ska vara stängda på söndagar, något som är kopplat till arbetstidsregler.

Jan Karlsson: /* Söndag i religion */

2021-01-17T19:17:34Z

Söndag i religion

← Äldre version		Versionen från 17 januari 2021 kl. 19.17
Rad 12:		Rad 12:
	I stora delar av kristen tradition firas söndagen som den dag då Jesus uppstod från de döda (Matt 28:1), som vilodag. Det finns dock ingen text i Nya Testamentet som föreslår att just denna dag ska vara gudstjänst- eller vilodag.<ref name="Bacchiocchi">Dr. Samuele Bacchiocchi: "How did Sunday keeping begin" - en sammanfattning av boken "From Sabbath to Sunday: A Historical Investigation of the Rise of Sunday Observance in Early Christianity.", avsnitt "Hadrian's Legislation"</ref> Inom judendom, adventism och sjundedagsbaptism firas detta på [[lördag]]en, som räknas som veckans sista dag, efter exemplet i den judiska skapelseberättelsen då Gud vilade på den sjunde dagen, efter att ha skapat världen under sex dagar.		I stora delar av kristen tradition firas söndagen som den dag då Jesus uppstod från de döda (Matt 28:1), som vilodag. Det finns dock ingen text i Nya Testamentet som föreslår att just denna dag ska vara gudstjänst- eller vilodag.<ref name="Bacchiocchi">Dr. Samuele Bacchiocchi: "How did Sunday keeping begin" - en sammanfattning av boken "From Sabbath to Sunday: A Historical Investigation of the Rise of Sunday Observance in Early Christianity.", avsnitt "Hadrian's Legislation"</ref> Inom judendom, adventism och sjundedagsbaptism firas detta på [[lördag]]en, som räknas som veckans sista dag, efter exemplet i den judiska skapelseberättelsen då Gud vilade på den sjunde dagen, efter att ha skapat världen under sex dagar.

	Söndagen firades inte som kristen helgdag före år [[135]] e. Kr., då den romerske kejsaren [[Hadrianus]] krossade det tredje judiska upproret som leddes av Simon bar Kokhba~~] [[~~Jerusalem]] blev en romersk koloni från vilken judar (och judiska kristna) exkluderades. Hadrianus ändrade namnet på Jerusalem till Aelia Capitolina och förbjöd utövandet av den judiska religionen i allmänhet och iakttagandet av [[Sabbat\|sabbaten]] i synnerhet.<ref name="Bacchiocchi" /> År [[321]] e. Kr. förbjöd den romerske kejsaren Konstantin allt sekulärt arbete i städerna på ”den vördnadsvärda solens dag.”<ref>Philip Schaff: "History of the Christian Church", Vol. III, Kap. III, §17</ref>		Söndagen firades inte som kristen helgdag före år [[135]] e. Kr., då den romerske kejsaren Hadrianus krossade det tredje judiska upproret som leddes av Simon bar Kokhba Jerusalem blev en romersk koloni från vilken judar (och judiska kristna) exkluderades. Hadrianus ändrade namnet på Jerusalem till Aelia Capitolina och förbjöd utövandet av den judiska religionen i allmänhet och iakttagandet av [[Sabbat\|sabbaten]] i synnerhet.<ref name="Bacchiocchi" /> År [[321]] e. Kr. förbjöd den romerske kejsaren Konstantin allt sekulärt arbete i städerna på ”den vördnadsvärda solens dag.”<ref>Philip Schaff: "History of the Christian Church", Vol. III, Kap. III, §17</ref>

	== Noter ==		== Noter ==

Jan Karlsson: /* Söndag i religion */

2021-01-17T19:17:05Z

Söndag i religion

← Äldre version		Versionen från 17 januari 2021 kl. 19.17
Rad 10:		Rad 10:
	'''Herrens dag''' (latin:Dominica) är den kristna benämning på den första veckodagen (söndagen) i den judiska kalendern. Benämningen Herrens dag återfinns redan i Nya Testamentet och anses syfta på den veckodag då Jesus uppstod från de döda.<ref>{{bokref \|efternamn= Gezelius\|förnamn=Johannes \|författarlänk= Johannes Gezelius den äldre\|medförfattare= [[Johannes Gezelius den yngre\|Gezelius, Johannes]] och [[Johannes Gezelius den yngste\|Gezelius, Johannes]] \|titel= [[Gezeliernas bibelverk]] \|volym= Tredje delen\|år= 1865\|utgivare= [[Evangeliska fosterlandsstiftelsen]] \|utgivningsort= Stockholm\|språk= \|sid= 1307\|kapitel= [[Uppenbarelseboken\|Johannis Uppenbarelse]] 1: 10.\|citat= Gr. L. "på Herrans dag", d. ä. på den första dagen i weckan, af oss kallad söndag, hwilken efter Christi uppståendelse, förutan andra orsaker, i nya Testamentet kallas "Herrans dag" och är förordnad till en helig och åt Guds dyrkan helgad dag.}}</ref>		'''Herrens dag''' (latin:Dominica) är den kristna benämning på den första veckodagen (söndagen) i den judiska kalendern. Benämningen Herrens dag återfinns redan i Nya Testamentet och anses syfta på den veckodag då Jesus uppstod från de döda.<ref>{{bokref \|efternamn= Gezelius\|förnamn=Johannes \|författarlänk= Johannes Gezelius den äldre\|medförfattare= [[Johannes Gezelius den yngre\|Gezelius, Johannes]] och [[Johannes Gezelius den yngste\|Gezelius, Johannes]] \|titel= [[Gezeliernas bibelverk]] \|volym= Tredje delen\|år= 1865\|utgivare= [[Evangeliska fosterlandsstiftelsen]] \|utgivningsort= Stockholm\|språk= \|sid= 1307\|kapitel= [[Uppenbarelseboken\|Johannis Uppenbarelse]] 1: 10.\|citat= Gr. L. "på Herrans dag", d. ä. på den första dagen i weckan, af oss kallad söndag, hwilken efter Christi uppståendelse, förutan andra orsaker, i nya Testamentet kallas "Herrans dag" och är förordnad till en helig och åt Guds dyrkan helgad dag.}}</ref>

	I stora delar av kristen tradition firas söndagen som den dag då Jesus uppstod från de döda (Matt 28:1), som vilodag. Det finns dock ingen text i Nya Testamentet som föreslår att just denna dag ska vara gudstjänst- eller vilodag.<ref name="Bacchiocchi">Dr. Samuele Bacchiocchi: "How did Sunday keeping begin" - en sammanfattning av boken "From Sabbath to Sunday: A Historical Investigation of the Rise of Sunday Observance in Early Christianity.", avsnitt "Hadrian's Legislation"</ref> Inom judendom, adventism och sjundedagsbaptism firas detta på [[lördag]]en, som räknas som veckans sista dag, efter exemplet i ~~[[Skapelseberättelse#Kristendomens och judendomens skapelseberättelse\|~~den judiska skapelseberättelsen]] då Gud vilade på den sjunde dagen, efter att ha skapat världen under sex dagar.		I stora delar av kristen tradition firas söndagen som den dag då Jesus uppstod från de döda (Matt 28:1), som vilodag. Det finns dock ingen text i Nya Testamentet som föreslår att just denna dag ska vara gudstjänst- eller vilodag.<ref name="Bacchiocchi">Dr. Samuele Bacchiocchi: "How did Sunday keeping begin" - en sammanfattning av boken "From Sabbath to Sunday: A Historical Investigation of the Rise of Sunday Observance in Early Christianity.", avsnitt "Hadrian's Legislation"</ref> Inom judendom, adventism och sjundedagsbaptism firas detta på [[lördag]]en, som räknas som veckans sista dag, efter exemplet i den judiska skapelseberättelsen då Gud vilade på den sjunde dagen, efter att ha skapat världen under sex dagar.

	Söndagen firades inte som kristen helgdag före år [[135]] e. Kr., då den romerske kejsaren [[Hadrianus]] krossade det tredje judiska upproret som leddes av [[Simon bar Kokhba]]. [[Jerusalem]] blev en romersk koloni från vilken [[judar]] (och judiska kristna) exkluderades. Hadrianus ändrade namnet på Jerusalem till [[Aelia Capitolina]] och förbjöd utövandet av den judiska religionen i allmänhet och iakttagandet av [[Sabbat\|sabbaten]] i synnerhet.<ref name="Bacchiocchi" /> År [[321]] e. Kr. förbjöd den romerske kejsaren Konstantin allt sekulärt arbete i städerna på ”den vördnadsvärda solens dag.”<ref>Philip Schaff: "History of the Christian Church", Vol. III, Kap. III, §17</ref>		Söndagen firades inte som kristen helgdag före år [[135]] e. Kr., då den romerske kejsaren [[Hadrianus]] krossade det tredje judiska upproret som leddes av Simon bar Kokhba] [[Jerusalem]] blev en romersk koloni från vilken judar (och judiska kristna) exkluderades. Hadrianus ändrade namnet på Jerusalem till Aelia Capitolina och förbjöd utövandet av den judiska religionen i allmänhet och iakttagandet av [[Sabbat\|sabbaten]] i synnerhet.<ref name="Bacchiocchi" /> År [[321]] e. Kr. förbjöd den romerske kejsaren Konstantin allt sekulärt arbete i städerna på ”den vördnadsvärda solens dag.”<ref>Philip Schaff: "History of the Christian Church", Vol. III, Kap. III, §17</ref>

	== Noter ==		== Noter ==

Jan Karlsson: /* Söndag i religion */

2021-01-17T19:15:45Z

Söndag i religion

← Äldre version		Versionen från 17 januari 2021 kl. 19.15
Rad 10:		Rad 10:
	'''Herrens dag''' (latin:Dominica) är den kristna benämning på den första veckodagen (söndagen) i den judiska kalendern. Benämningen Herrens dag återfinns redan i Nya Testamentet och anses syfta på den veckodag då Jesus uppstod från de döda.<ref>{{bokref \|efternamn= Gezelius\|förnamn=Johannes \|författarlänk= Johannes Gezelius den äldre\|medförfattare= [[Johannes Gezelius den yngre\|Gezelius, Johannes]] och [[Johannes Gezelius den yngste\|Gezelius, Johannes]] \|titel= [[Gezeliernas bibelverk]] \|volym= Tredje delen\|år= 1865\|utgivare= [[Evangeliska fosterlandsstiftelsen]] \|utgivningsort= Stockholm\|språk= \|sid= 1307\|kapitel= [[Uppenbarelseboken\|Johannis Uppenbarelse]] 1: 10.\|citat= Gr. L. "på Herrans dag", d. ä. på den första dagen i weckan, af oss kallad söndag, hwilken efter Christi uppståendelse, förutan andra orsaker, i nya Testamentet kallas "Herrans dag" och är förordnad till en helig och åt Guds dyrkan helgad dag.}}</ref>		'''Herrens dag''' (latin:Dominica) är den kristna benämning på den första veckodagen (söndagen) i den judiska kalendern. Benämningen Herrens dag återfinns redan i Nya Testamentet och anses syfta på den veckodag då Jesus uppstod från de döda.<ref>{{bokref \|efternamn= Gezelius\|förnamn=Johannes \|författarlänk= Johannes Gezelius den äldre\|medförfattare= [[Johannes Gezelius den yngre\|Gezelius, Johannes]] och [[Johannes Gezelius den yngste\|Gezelius, Johannes]] \|titel= [[Gezeliernas bibelverk]] \|volym= Tredje delen\|år= 1865\|utgivare= [[Evangeliska fosterlandsstiftelsen]] \|utgivningsort= Stockholm\|språk= \|sid= 1307\|kapitel= [[Uppenbarelseboken\|Johannis Uppenbarelse]] 1: 10.\|citat= Gr. L. "på Herrans dag", d. ä. på den första dagen i weckan, af oss kallad söndag, hwilken efter Christi uppståendelse, förutan andra orsaker, i nya Testamentet kallas "Herrans dag" och är förordnad till en helig och åt Guds dyrkan helgad dag.}}</ref>

	I stora delar av [[kristen]] tradition firas söndagen som den dag då [[Jesus~~]] [[~~uppstod]] från de döda (Matt 28:1), som [[vilodag]]. Det finns dock ingen text i Nya Testamentet som föreslår att just denna dag ska vara gudstjänst- eller vilodag.<ref name="Bacchiocchi">Dr. Samuele Bacchiocchi: "How did Sunday keeping begin" - en sammanfattning av boken "From Sabbath to Sunday: A Historical Investigation of the Rise of Sunday Observance in Early Christianity.", avsnitt "Hadrian's Legislation"</ref> Inom [[judendom]], [[adventism]] och [[sjundedagsbaptism]] firas detta på [[lördag]]en, som räknas som veckans sista dag, efter exemplet i [[Skapelseberättelse#Kristendomens och judendomens skapelseberättelse\|den judiska skapelseberättelsen]] då [[Gud]] vilade på den sjunde dagen, efter att ha skapat världen under sex dagar.		I stora delar av kristen tradition firas söndagen som den dag då Jesus uppstod från de döda (Matt 28:1), som vilodag. Det finns dock ingen text i Nya Testamentet som föreslår att just denna dag ska vara gudstjänst- eller vilodag.<ref name="Bacchiocchi">Dr. Samuele Bacchiocchi: "How did Sunday keeping begin" - en sammanfattning av boken "From Sabbath to Sunday: A Historical Investigation of the Rise of Sunday Observance in Early Christianity.", avsnitt "Hadrian's Legislation"</ref> Inom judendom, adventism och sjundedagsbaptism firas detta på [[lördag]]en, som räknas som veckans sista dag, efter exemplet i [[Skapelseberättelse#Kristendomens och judendomens skapelseberättelse\|den judiska skapelseberättelsen]] då Gud vilade på den sjunde dagen, efter att ha skapat världen under sex dagar.

	Söndagen firades inte som kristen helgdag före år [[135]] e. Kr., då den romerske kejsaren [[Hadrianus]] krossade det tredje judiska upproret som leddes av [[Simon bar Kokhba]]. [[Jerusalem]] blev en romersk koloni från vilken [[judar]] (och judiska kristna) exkluderades. Hadrianus ändrade namnet på Jerusalem till [[Aelia Capitolina]] och förbjöd utövandet av den judiska religionen i allmänhet och iakttagandet av [[Sabbat\|sabbaten]] i synnerhet.<ref name="Bacchiocchi" /> År [[321]] e. Kr. förbjöd den romerske kejsaren Konstantin allt sekulärt arbete i städerna på ”den vördnadsvärda solens dag.”<ref>Philip Schaff: "History of the Christian Church", Vol. III, Kap. III, §17</ref>		Söndagen firades inte som kristen helgdag före år [[135]] e. Kr., då den romerske kejsaren [[Hadrianus]] krossade det tredje judiska upproret som leddes av [[Simon bar Kokhba]]. [[Jerusalem]] blev en romersk koloni från vilken [[judar]] (och judiska kristna) exkluderades. Hadrianus ändrade namnet på Jerusalem till [[Aelia Capitolina]] och förbjöd utövandet av den judiska religionen i allmänhet och iakttagandet av [[Sabbat\|sabbaten]] i synnerhet.<ref name="Bacchiocchi" /> År [[321]] e. Kr. förbjöd den romerske kejsaren Konstantin allt sekulärt arbete i städerna på ”den vördnadsvärda solens dag.”<ref>Philip Schaff: "History of the Christian Church", Vol. III, Kap. III, §17</ref>

Jan Karlsson: /* Söndag i religion */

2021-01-17T19:14:45Z

Söndag i religion

← Äldre version		Versionen från 17 januari 2021 kl. 19.14
Rad 8:		Rad 8:

	== Söndag i religion ==		== Söndag i religion ==
	'''Herrens dag''' (latin:Dominica) är den kristna benämning på den första veckodagen (söndagen) i den judiska kalendern. Benämningen Herrens dag återfinns redan i [[Nya Testamentet]] och anses syfta på den veckodag då [[Jesus]] uppstod från de döda.<ref>{{bokref \|efternamn= Gezelius\|förnamn=Johannes \|författarlänk= Johannes Gezelius den äldre\|medförfattare= [[Johannes Gezelius den yngre\|Gezelius, Johannes]] och [[Johannes Gezelius den yngste\|Gezelius, Johannes]] \|titel= [[Gezeliernas bibelverk]] \|volym= Tredje delen\|år= 1865\|utgivare= [[Evangeliska fosterlandsstiftelsen]] \|utgivningsort= Stockholm\|språk= \|sid= 1307\|kapitel= [[Uppenbarelseboken\|Johannis Uppenbarelse]] 1: 10.\|citat= Gr. L. "på Herrans dag", d. ä. på den första dagen i weckan, af oss kallad söndag, hwilken efter Christi uppståendelse, förutan andra orsaker, i nya Testamentet kallas "Herrans dag" och är förordnad till en helig och åt Guds dyrkan helgad dag.}}</ref>		'''Herrens dag''' (latin:Dominica) är den kristna benämning på den första veckodagen (söndagen) i den judiska kalendern. Benämningen Herrens dag återfinns redan i Nya Testamentet och anses syfta på den veckodag då Jesus uppstod från de döda.<ref>{{bokref \|efternamn= Gezelius\|förnamn=Johannes \|författarlänk= Johannes Gezelius den äldre\|medförfattare= [[Johannes Gezelius den yngre\|Gezelius, Johannes]] och [[Johannes Gezelius den yngste\|Gezelius, Johannes]] \|titel= [[Gezeliernas bibelverk]] \|volym= Tredje delen\|år= 1865\|utgivare= [[Evangeliska fosterlandsstiftelsen]] \|utgivningsort= Stockholm\|språk= \|sid= 1307\|kapitel= [[Uppenbarelseboken\|Johannis Uppenbarelse]] 1: 10.\|citat= Gr. L. "på Herrans dag", d. ä. på den första dagen i weckan, af oss kallad söndag, hwilken efter Christi uppståendelse, förutan andra orsaker, i nya Testamentet kallas "Herrans dag" och är förordnad till en helig och åt Guds dyrkan helgad dag.}}</ref>

	I stora delar av [[kristen]] tradition firas söndagen som den dag då [[Jesus]] [[uppstod]] från de döda (Matt 28:1), som [[vilodag]]. Det finns dock ingen text i Nya Testamentet som föreslår att just denna dag ska vara gudstjänst- eller vilodag.<ref name="Bacchiocchi">Dr. Samuele Bacchiocchi: "How did Sunday keeping begin" - en sammanfattning av boken "From Sabbath to Sunday: A Historical Investigation of the Rise of Sunday Observance in Early Christianity.", avsnitt "Hadrian's Legislation"</ref> Inom [[judendom]], [[adventism]] och [[sjundedagsbaptism]] firas detta på [[lördag]]en, som räknas som veckans sista dag, efter exemplet i [[Skapelseberättelse#Kristendomens och judendomens skapelseberättelse\|den judiska skapelseberättelsen]] då [[Gud]] vilade på den sjunde dagen, efter att ha skapat världen under sex dagar.		I stora delar av [[kristen]] tradition firas söndagen som den dag då [[Jesus]] [[uppstod]] från de döda (Matt 28:1), som [[vilodag]]. Det finns dock ingen text i Nya Testamentet som föreslår att just denna dag ska vara gudstjänst- eller vilodag.<ref name="Bacchiocchi">Dr. Samuele Bacchiocchi: "How did Sunday keeping begin" - en sammanfattning av boken "From Sabbath to Sunday: A Historical Investigation of the Rise of Sunday Observance in Early Christianity.", avsnitt "Hadrian's Legislation"</ref> Inom [[judendom]], [[adventism]] och [[sjundedagsbaptism]] firas detta på [[lördag]]en, som räknas som veckans sista dag, efter exemplet i [[Skapelseberättelse#Kristendomens och judendomens skapelseberättelse\|den judiska skapelseberättelsen]] då [[Gud]] vilade på den sjunde dagen, efter att ha skapat världen under sex dagar.

Jan Karlsson: /* Söndag i religion */

2021-01-17T19:14:20Z

Söndag i religion

← Äldre version		Versionen från 17 januari 2021 kl. 19.14
Rad 8:		Rad 8:

	== Söndag i religion ==		== Söndag i religion ==
	'''Herrens dag''' (latin:Dominica) är den kristna benämning på den första veckodagen (söndagen) i den [[judiska kalendern]]. Benämningen Herrens dag återfinns redan i [[Nya Testamentet]] och anses syfta på den veckodag då [[Jesus]] uppstod från de döda.<ref>{{bokref \|efternamn= Gezelius\|förnamn=Johannes \|författarlänk= Johannes Gezelius den äldre\|medförfattare= [[Johannes Gezelius den yngre\|Gezelius, Johannes]] och [[Johannes Gezelius den yngste\|Gezelius, Johannes]] \|titel= [[Gezeliernas bibelverk]] \|volym= Tredje delen\|år= 1865\|utgivare= [[Evangeliska fosterlandsstiftelsen]] \|utgivningsort= Stockholm\|språk= \|sid= 1307\|kapitel= [[Uppenbarelseboken\|Johannis Uppenbarelse]] 1: 10.\|citat= Gr. L. "på Herrans dag", d. ä. på den första dagen i weckan, af oss kallad söndag, hwilken efter Christi uppståendelse, förutan andra orsaker, i nya Testamentet kallas "Herrans dag" och är förordnad till en helig och åt Guds dyrkan helgad dag.}}</ref>		'''Herrens dag''' (latin:Dominica) är den kristna benämning på den första veckodagen (söndagen) i den judiska kalendern. Benämningen Herrens dag återfinns redan i [[Nya Testamentet]] och anses syfta på den veckodag då [[Jesus]] uppstod från de döda.<ref>{{bokref \|efternamn= Gezelius\|förnamn=Johannes \|författarlänk= Johannes Gezelius den äldre\|medförfattare= [[Johannes Gezelius den yngre\|Gezelius, Johannes]] och [[Johannes Gezelius den yngste\|Gezelius, Johannes]] \|titel= [[Gezeliernas bibelverk]] \|volym= Tredje delen\|år= 1865\|utgivare= [[Evangeliska fosterlandsstiftelsen]] \|utgivningsort= Stockholm\|språk= \|sid= 1307\|kapitel= [[Uppenbarelseboken\|Johannis Uppenbarelse]] 1: 10.\|citat= Gr. L. "på Herrans dag", d. ä. på den första dagen i weckan, af oss kallad söndag, hwilken efter Christi uppståendelse, förutan andra orsaker, i nya Testamentet kallas "Herrans dag" och är förordnad till en helig och åt Guds dyrkan helgad dag.}}</ref>

	I stora delar av [[kristen]] tradition firas söndagen som den dag då [[Jesus]] [[uppstod]] från de döda (Matt 28:1), som [[vilodag]]. Det finns dock ingen text i Nya Testamentet som föreslår att just denna dag ska vara gudstjänst- eller vilodag.<ref name="Bacchiocchi">Dr. Samuele Bacchiocchi: "How did Sunday keeping begin" - en sammanfattning av boken "From Sabbath to Sunday: A Historical Investigation of the Rise of Sunday Observance in Early Christianity.", avsnitt "Hadrian's Legislation"</ref> Inom [[judendom]], [[adventism]] och [[sjundedagsbaptism]] firas detta på [[lördag]]en, som räknas som veckans sista dag, efter exemplet i [[Skapelseberättelse#Kristendomens och judendomens skapelseberättelse\|den judiska skapelseberättelsen]] då [[Gud]] vilade på den sjunde dagen, efter att ha skapat världen under sex dagar.		I stora delar av [[kristen]] tradition firas söndagen som den dag då [[Jesus]] [[uppstod]] från de döda (Matt 28:1), som [[vilodag]]. Det finns dock ingen text i Nya Testamentet som föreslår att just denna dag ska vara gudstjänst- eller vilodag.<ref name="Bacchiocchi">Dr. Samuele Bacchiocchi: "How did Sunday keeping begin" - en sammanfattning av boken "From Sabbath to Sunday: A Historical Investigation of the Rise of Sunday Observance in Early Christianity.", avsnitt "Hadrian's Legislation"</ref> Inom [[judendom]], [[adventism]] och [[sjundedagsbaptism]] firas detta på [[lördag]]en, som räknas som veckans sista dag, efter exemplet i [[Skapelseberättelse#Kristendomens och judendomens skapelseberättelse\|den judiska skapelseberättelsen]] då [[Gud]] vilade på den sjunde dagen, efter att ha skapat världen under sex dagar.

Jan Karlsson den 17 januari 2021 kl. 19.13

2021-01-17T19:13:32Z

← Äldre version		Versionen från 17 januari 2021 kl. 19.13
Rad 18:		Rad 18:

	==Externa länkar==		==Externa länkar==
	~~{{commonscat\|Sunday}}~~
	{{wiktionary}}		{{wiktionary}}

	{{Veckodagar}}		{{Veckodagar}}

Jan Karlsson den 17 januari 2021 kl. 18.48

2021-01-17T18:48:00Z

← Äldre version		Versionen från 17 januari 2021 kl. 18.48
Rad 16:		Rad 16:
	== Noter ==		== Noter ==
	<references/>		<references/>

	~~== Se även ==~~
	* [[Quadragesima]]
	* [[Söndagsbokstav]]

	==Externa länkar==		==Externa länkar==
Rad 26:		Rad 22:

	{{Veckodagar}}		{{Veckodagar}}
	~~[[Kategori:Veckodagar]]~~

Jan Karlsson den 17 januari 2021 kl. 18.42

2021-01-17T18:42:47Z

← Äldre version		Versionen från 17 januari 2021 kl. 18.42
Rad 26:		Rad 26:

	{{Veckodagar}}		{{Veckodagar}}
	[[Kategori:Veckodagar]		[[Kategori:Veckodagar]]

Jan Karlsson: Skapade sidan med 'Sol rör sig över himlavalvet '''Söndag''' är en veckodag som i Norden är uppkallad efter den Nordi...'

2021-01-17T18:21:09Z

Skapade sidan med 'miniatyr|240px|Sol rör sig över himlavalvet '''Söndag''' är en veckodag som i Norden är uppkallad efter den Nordi...'

Ny sida

[[Fil:Máni and Sól by Lorenz Frølich.jpg|miniatyr|240px|Sol rör sig över himlavalvet]]

'''Söndag''' är en [[veckodag]] som i [[Norden]] är uppkallad efter den [[Nordisk mytologi|fornnordiska]] solgudinnan [[Sol (mytologi)|Sol]], som även kallades Sunna eller Sunne. På [[fornnordiska]] hette dagen ''sunnudagr'' (Sols dag). Liksom för de flesta andra veckodagar anses man i Norden "översatt" romerska veckodagsnamn genom att ge dem namn efter nordiska gudar som liknade de gudar som fanns i de romerska veckodagsnamnen, i detta fall från latinets "Dies solis", "solens dag".

Söndag kommer efter [[lördag]] och före [[måndag]]. I den svenska almanackan är söndag numera [[vecka]]ns sjunde och sista [[dag]], sedan detta blev internationell standard 1972, men i både traditionell [[judisk]] och [[kristen]] tideräkning är den däremot veckans första dag.

Traditionellt har butiker varit stängda på söndagar i kristna länder, enligt principen om vilodagen. På 1970-talet släpptes öppettiderna fria i Sverige, efter att ha varit styrda av lagar. Matbutiker började vara öppna på söndagar, och efterhand fler butiker. I många länder till exempel Tyskland är det fortfarande lag på att butiker ska vara stängda på söndagar, något som är kopplat till arbetstidsregler.

== Söndag i religion ==
'''Herrens dag''' (latin:Dominica) är den kristna benämning på den första veckodagen (söndagen) i den [[judiska kalendern]]. Benämningen Herrens dag återfinns redan i [[Nya Testamentet]] och anses syfta på den veckodag då [[Jesus]] uppstod från de döda.<ref>{{bokref |efternamn= Gezelius|förnamn=Johannes |författarlänk= Johannes Gezelius den äldre|medförfattare= [[Johannes Gezelius den yngre|Gezelius, Johannes]] och [[Johannes Gezelius den yngste|Gezelius, Johannes]] |titel= [[Gezeliernas bibelverk]] |volym= Tredje delen|år= 1865|utgivare= [[Evangeliska fosterlandsstiftelsen]] |utgivningsort= Stockholm|språk= |sid= 1307|kapitel= [[Uppenbarelseboken|Johannis Uppenbarelse]] 1: 10.|citat= Gr. L. "på Herrans dag", d. ä. på den första dagen i weckan, af oss kallad söndag, hwilken efter Christi uppståendelse, förutan andra orsaker, i nya Testamentet kallas "Herrans dag" och är förordnad till en helig och åt Guds dyrkan helgad dag.}}</ref>

I stora delar av [[kristen]] tradition firas söndagen som den dag då [[Jesus]] [[uppstod]] från de döda (Matt 28:1), som [[vilodag]]. Det finns dock ingen text i Nya Testamentet som föreslår att just denna dag ska vara gudstjänst- eller vilodag.<ref name="Bacchiocchi">Dr. Samuele Bacchiocchi: "How did Sunday keeping begin" - en sammanfattning av boken "From Sabbath to Sunday: A Historical Investigation of the Rise of Sunday Observance in Early Christianity.", avsnitt "Hadrian's Legislation"</ref> Inom [[judendom]], [[adventism]] och [[sjundedagsbaptism]] firas detta på [[lördag]]en, som räknas som veckans sista dag, efter exemplet i [[Skapelseberättelse#Kristendomens och judendomens skapelseberättelse|den judiska skapelseberättelsen]] då [[Gud]] vilade på den sjunde dagen, efter att ha skapat världen under sex dagar.

Söndagen firades inte som kristen helgdag före år [[135]] e. Kr., då den romerske kejsaren [[Hadrianus]] krossade det tredje judiska upproret som leddes av [[Simon bar Kokhba]]. [[Jerusalem]] blev en romersk koloni från vilken [[judar]] (och judiska kristna) exkluderades. Hadrianus ändrade namnet på Jerusalem till [[Aelia Capitolina]] och förbjöd utövandet av den judiska religionen i allmänhet och iakttagandet av [[Sabbat|sabbaten]] i synnerhet.<ref name="Bacchiocchi" /> År [[321]] e. Kr. förbjöd den romerske kejsaren Konstantin allt sekulärt arbete i städerna på ”den vördnadsvärda solens dag.”<ref>Philip Schaff: "History of the Christian Church", Vol. III, Kap. III, §17</ref>

== Noter ==
<references/>

== Se även ==
* [[Quadragesima]]
* [[Söndagsbokstav]]

==Externa länkar==
{{commonscat|Sunday}}
{{wiktionary}}

{{Veckodagar}}
[[Kategori:Veckodagar]