Jan Karlsson den 26 juli 2019 kl. 05.46

2019-07-26T05:46:13Z

← Äldre version		Versionen från 26 juli 2019 kl. 05.46
Rad 1:		Rad 1:
	'''Puts''' är ett tunt ytskikt av ~~[[murbruk\|~~bruk]] på till exempel ~~[[byggnad]]er~~, invändigt och utvändigt. Putsen, putsbruket, har använts som ~~[[fasad]]material~~ sedan [[antiken]]. Putsens syfte är att hålla ihop konstruktioner, skydda den bakomliggande ~~[[vägg]]en~~ samt att ge en vacker yta.		'''Puts''' är ett tunt ytskikt av bruk på till exempel byggnader, invändigt och utvändigt. Putsen, putsbruket, har använts som fasadmaterial sedan antiken. Putsens syfte är att hålla ihop konstruktioner, skydda den bakomliggande väggen samt att ge en vacker yta.

	Putsade fasader är kända sedan medeltiden i Norden och förekommer fortfarande vid nybyggen. Anskaffningskostnaden är relativt hög, men i stället står sig fasaden med normalt underhåll i minst femtio år vilket kan försvara anskaffningskostnaden.<ref name="Handbok"/>		Putsade fasader är kända sedan medeltiden i Norden och förekommer fortfarande vid nybyggen. Anskaffningskostnaden är relativt hög, men i stället står sig fasaden med normalt underhåll i minst femtio år vilket kan försvara anskaffningskostnaden.<ref name="Handbok"/>

	Putsbruk består av [[bindemedel]], [[Ballast (fyllning)\|ballast]] och [[vatten]]. Ballasten är vanligen [[sand]], bindemedlet är olika proportioner av till exempel [[cement]], [[gips]], [[kalk]] eller [[plast]]. Putsbruk delas in i [[hållfasthet]]sklasserna A-E, där A är hårdast och E mjukast. Det som avgör hårdheten i vanlig fasadputs är blandningen cement/kalk. B- och C-bruk är idag vanligast vid putsning. D och E används främst till äldre byggnader.		Putsbruk består av bindemedel, [[Ballast (fyllning)\|ballast]] och vatten. Ballasten är vanligen sand, bindemedlet är olika proportioner av till exempel cement, gips, kalk eller plast. Putsbruk delas in i [[hållfasthet]]sklasserna A-E, där A är hårdast och E mjukast. Det som avgör hårdheten i vanlig fasadputs är blandningen cement/kalk. B- och C-bruk är idag vanligast vid putsning. D och E används främst till äldre byggnader.

	==Olika sorters puts==		==Olika sorters puts==
Rad 26:		Rad 26:

	===Lerbruk===		===Lerbruk===
	Består av lera som förr togs upp i närheten av det ställe den skulle användas och därför var mer eller mindre ren. Kan numera köpas i säck hos välsorterade butiker. Leran eller lerpulvret blöts upp på samma sätt som cement eller kalk. Lerbruket når snabbt hög vidhäftning men är endast lämpat för inomhusbruk av förklarliga skäl. I kontakt med vatten löses det snabbt upp. Lerbruk användes och kan användas både för murning och putsning. Schamotteleran är en variant som har särskilda värmetåliga egenskaper och därför bland annat är huvudingrediens i eldfast tegel som används vid ~~[[Kakelugn\|~~kakelugnsmurning]].		Består av lera som förr togs upp i närheten av det ställe den skulle användas och därför var mer eller mindre ren. Kan numera köpas i säck hos välsorterade butiker. Leran eller lerpulvret blöts upp på samma sätt som cement eller kalk. Lerbruket når snabbt hög vidhäftning men är endast lämpat för inomhusbruk av förklarliga skäl. I kontakt med vatten löses det snabbt upp. Lerbruk användes och kan användas både för murning och putsning. Schamotteleran är en variant som har särskilda värmetåliga egenskaper och därför bland annat är huvudingrediens i eldfast tegel som används vid kakelugnsmurning.

	===Gipsputs===		===Gipsputs===

Jan Karlsson: Skapade sidan med ''''Puts''' är ett tunt ytskikt av bruk på till exempel byggnader, invändigt och utvändigt. Putsen, putsbruket, har använts som fasadmaterial sedan a...'

2019-07-26T05:43:02Z

Skapade sidan med ''''Puts''' är ett tunt ytskikt av bruk på till exempel byggnader, invändigt och utvändigt. Putsen, putsbruket, har använts som fasadmaterial sedan a...'

Ny sida

'''Puts''' är ett tunt ytskikt av [[murbruk|bruk]] på till exempel [[byggnad]]er, invändigt och utvändigt. Putsen, putsbruket, har använts som [[fasad]]material sedan [[antiken]]. Putsens syfte är att hålla ihop konstruktioner, skydda den bakomliggande [[vägg]]en samt att ge en vacker yta.

Putsade fasader är kända sedan medeltiden i Norden och förekommer fortfarande vid nybyggen. Anskaffningskostnaden är relativt hög, men i stället står sig fasaden med normalt underhåll i minst femtio år vilket kan försvara anskaffningskostnaden.<ref name="Handbok"/>

Putsbruk består av [[bindemedel]], [[Ballast (fyllning)|ballast]] och [[vatten]]. Ballasten är vanligen [[sand]], bindemedlet är olika proportioner av till exempel [[cement]], [[gips]], [[kalk]] eller [[plast]]. Putsbruk delas in i [[hållfasthet]]sklasserna A-E, där A är hårdast och E mjukast. Det som avgör hårdheten i vanlig fasadputs är blandningen cement/kalk. B- och C-bruk är idag vanligast vid putsning. D och E används främst till äldre byggnader.

==Olika sorters puts==
[[Fil:Ängbyhöjden_28_1938.jpg|miniatyr|Villa med slätputsad fasad av kalkbruk, [[Södra Ängby]], 1938.]]
[[Fil:Sickla strand 2014c.jpg|mini|Grov spritputs på [[Sickla strand]], arkitekt [[Bröderna Ahlsén]].]]
De olika sorterna av putsbruk klassas numera beroende på hårdhet från A till E där A är den starkaste varianten. Putsbruk består av bindemedel, vatten och [[Ballast (fyllning)|ballast]] och eventuella tillsatser. Ballast kan vara allt ifrån finaste sand till grövre fraktioner beroende på vilken yta man önskar skapa. Ballastens fraktionskurva spelar sedan tillsammans med påslagsteknik och efterbehandling en stor roll för hur ytan eller fasaden ser ut. Generellt sett skiljer man då på [[slätputs]], [[spritputs]] och [[slamning]].<ref name="Handbok"/>

===Cementbruk===
(A-bruk). Cementbruk "brinner" (härdar/hydratiserar) snabbare än kalkbruk, har bättre vidhäftning och är starkare. Att putsa en tegelfasad eller trästomme med cementbruk är direkt olämpligt av det skäl som anges på annan plats i denna artikel - cementputsen blir helt enkelt för stark.

===Kalkcementbruk (KC-bruk)===
(B/C/D-bruk), både kalk och cement ingår. Kalkcementbruk blev vanligt på 1950-talet, och är den i dag vanligaste formen av putsbruk. Blandas 1 del kalk till 3 delar sand till murning samt putsning. En gammal fasad som putsats med rent kalkbruk skall inte bättringsputsas med KC- bruk då det är starkare än kalkbruket och därför riskerar att hålla emot rörelse bättre än kalkbruket vilket ger sprickor till följd.

===Kalkbruk===
(E-bruk). Består av 1 del kalkpulver och 1-4 delar sand. En kalkputs är mjuk och svag och kan därför ta upp en del rörelser i underlaget utan att spricka eller lossna. Därför blir den faktiskt hållbarare än en hårdare puts. Kalkputs suger upp fukt lättare än cementbruk, men lämnar också ifrån sig fukten lätt när vädret är gynnsamt. Fram till 1900-talets mitt användes i princip alltid rent kalkbruk. Denna typ av puts används också som [[offerputs]].

Kalkbruk delas in i de två typerna:
* Lufthärdande kalkbruk
* Hydrauliskt kalkbruk - Kh-bruk (100% hydrauliskt) eller KKh-bruk (hydraulisk/lufthärdande mix). Kan härda både i luft och i vatten. Hydrauliskt kalkbruk används vid renovering av äldre byggnader där högre hållfasthet eller frostbeständighet krävs, än vid putsning med vanligt luftkalkbruk.

Kalkpulvret som ju egentligen är ett bindemedel bland andra skapas genom att kalksten (kalciumkarbonat, CaCO3) bryts och bränns i ugnar. Produkten man erhåller kallas för osläckt kalk och har den kemiska formeln CaO. Denna relativt aggressiva produkt hanteras sällan utan "släcks" genom att vatten tillförs i överskott. Vid släckningen avgår värme varför man säger att reaktionen är exoterm. Förr i världen skedde våtsläckning genom att osläckt kalk lades i gropar på frostfritt djup och täcktes med vatten under flera år på den framtida byggarbetsplatsen. En annan variant är att tillräckligt vatten tillförs för att bilda en pasta som sedan kan malas eller hamras så att kalkpulvret i sin helhet omvandlas till släckt s.k. Hammarkalk. Oavsett våtsläckning eller mekanisk bearbetning så bildas samma produkt med den kemiska formeln Ca(OH)2. Efter putsning omvandlas denna produkt över tid och i kontakt med koldioxid i luften till kalciumkarbonat på nytt (= kalksten).

===Lerbruk===
Består av lera som förr togs upp i närheten av det ställe den skulle användas och därför var mer eller mindre ren. Kan numera köpas i säck hos välsorterade butiker. Leran eller lerpulvret blöts upp på samma sätt som cement eller kalk. Lerbruket når snabbt hög vidhäftning men är endast lämpat för inomhusbruk av förklarliga skäl. I kontakt med vatten löses det snabbt upp. Lerbruk användes och kan användas både för murning och putsning. Schamotteleran är en variant som har särskilda värmetåliga egenskaper och därför bland annat är huvudingrediens i eldfast tegel som används vid [[Kakelugn|kakelugnsmurning]].

===Gipsputs===
För invändig putsning. En fördel med gipsputs är att man kan få väggytan helt färdig vid själva putsningen, till exempel behövs ingen bredspackling efteråt.

===Lerklining===
{{huvudartikel|Lerklining}}
En äldre form av puts, bestående av lera, sand och växtmaterial. Lerklining användes invändigt på trähus för att täta mot drag och ge ett jämnt underlag för målning eller tapetsering med papper eller linne.

===Terrasitputs===
{{huvudartikel|Terrasit}}
Ett varunamn för en typ av genomfärgad fasadputs. Den kännetecknas av en grov, bräddriven yta med inslag av glänsande [[glimmer]]korn.

===Organisk tunnputs===
Plastfärg, med sand inblandat, som läggs på i ett tunt skikt. Se [[en och tvåstegs stegstätad fasad]].

==Putsning==
Vid lagning av en putsad vägg eller fasad är att det viktigt att använda liknande puts som den ursprungliga. Huvudregeln är att putsen inte får vara starkare än underlaget vid allt putsningsarbete. Rent cementbruk får aldrig användas för att bättringsputsa en fasad med kalkputs.

Cement innehåller kromföreningar som oxiderats till sexvärt krom, vilket är mycket hälsovådligt (cancerogent och allergiframkallande) vid själva putsningen. Sedan 1980-talet tillsätts därför järn(II)sulfat till cementprodukter, vilket reducerar kromet till en betydligt ofarligare form. Denna reducering är effektiv i omkring 1 år i oblandat bruk. Bruk där cement ingår ska man därför inte använda om det lagrats längre tid än 1 år.

En nyputsad yta ska härda cirka 4-10 veckor innan den kan målas.

==Se även==
*[[Enstegstätad fasad]]
*[[Revetering]] eller rappning.
*[[Spackelfärg]]

==Referenser==
<references>
<ref name="Handbok">{{webbref|efternamn=Mårten Swärd, Ida Wedin, Petter Bergström |titel=Puts|url=http://handbok.alternativ.nu/Bygga_och_bo/Fasad/Puts |verk=Bygga och bok handbok |utgivare=Alternativ.nu |hämtdatum=23 juni 2015 }}</ref>

</references>

[[Kategori:Byggnadsmaterial]]
[[Kategori:Byggteknik]]

Puts - Versionshistorik

Jan Karlsson den 26 juli 2019 kl. 05.46

Jan Karlsson: Skapade sidan med ''''Puts''' är ett tunt ytskikt av bruk på till exempel byggnader, invändigt och utvändigt. Putsen, putsbruket, har använts som fasadmaterial sedan a...'