Jan Karlsson: Skapade sidan med '{{coord|65|35|4|N|22|09|14|E|display=title|region:SE}} {{landskapsfakta| |namn=Norrbotten |landskapsvapen=Norrbotten vapen.svg |vapennamn=Norrbottens landskapsvapen |lands...'

2020-02-19T18:37:48Z

Skapade sidan med '{{coord|65|35|4|N|22|09|14|E|display=title|region:SE}} {{landskapsfakta| |namn=Norrbotten |landskapsvapen=Norrbotten vapen.svg |vapennamn=Norrbottens landskapsvapen |lands...'

Ny sida

{{coord|65|35|4|N|22|09|14|E|display=title|region:SE}}
{{landskapsfakta|
|namn=Norrbotten
|landskapsvapen=Norrbotten vapen.svg
|vapennamn=[[Norrbottens landskapsvapen]]
|landsdel=[[Norrland]]
|län=[[Norrbottens län]]
|stift=[[Luleå stift]]
|yta=26671
|folkmängd= {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Norrbotten}}
|folkmängd_datum = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|datum}}
|folkmängd_not = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|ref}}
|invånare/km2=
|högsta punkt=[[Vitberget, Älvsbyns kommun|Vitberget]] (594 m ö.h.)
|sjö=[[Miekojärvi, Norrbotten|Miekojärvi]]
|landskapsblomma=[[Åkerbär]]
|landskapsdjur=[[Lavskrika]]
|landskapsfisk=[[Siklöja]]
|landskapssten=[[Gabbro]]
|landskapssvamp=[[Stenmurkla]]
|landskapsinsekt=[[Praktsammetslöpare]]
|landskapsmossa=[[Gul parasollmossa]]
|landskapsäpple=[[Silva]]
|landskapsgrundämne=[[Järn]]
|landskapsstjärnbild=[[Norra kronan]]
|landskapsstjärna=[[Alphecca]]
|landskapsfågel=[[Lavskrika]]
|karta=Sverigekarta-Landskap Norrbotten.svg
}}
'''Norrbotten''' är ett [[Landskap i Sverige|landskap]] i nordostligaste [[Sverige]]. Det gränsar i väster till [[Lappland, Sverige|Lappland]], i öster till [[Finland]] och [[Bottenviken]] och i söder till [[Västerbotten]]. Landskapet Norrbotten utgör den östra delen av [[Norrbottens län]].

Norrbotten tillkom som ett resultat av att [[Norrbottens län]] bröts ut ur [[Västerbottens län]] 1810. Landskapen Lappland och Västerbotten kom därmed att delas mellan de båda länen. Med tiden började Norrbotten betraktas som ett eget landskap, men uppfattningen att det var en del av Västerbotten levde kvar parallellt åtminstone under första halvan av 1900-talet.

Denna status stärktes 1995 då Norrbotten som sista svenska landskap av [[statsheraldiker]]n fick ett eget [[landskapsvapen]] efter beslut av [[länsstyrelsen i Norrbottens län]].<ref>{{Webbref|url=http://www.bd.lst.se/publishedObjects/10000502/ombd.pdf |titel=Vapen för landskapet Norrbotten |hämtdatum=170217 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070411051344/http://www.bd.lst.se/publishedObjects/10000502/ombd.pdf |arkivdatum=2007-04-11 }}</ref>

Som landskap är Norrbotten förhållandevis svagt etablerat. I vardagligt tal används ofta Norrbotten som beteckning på hela länet.

==Historia==
===Tidig historia===

När det talas om Norrbotten ur ett historiskt perspektiv åsyftas i allmänhet [[Norrbottens län]]s historia. Norrbotten (utom Lappland) har 8 000 bevarade fornlämningar.

Norrbottens [[Stenåldern|stenålder]] utgör en del av de cirkumpolära skifferkulturerna. Vid nedre loppen av Kalix och Torne älvar och bort mot Kemi älv i Finland (Rovaniemi) framträder en särpräglad stenåldersprovins, kännetecknad av ett tungt, hackliknande redskap, det så kallade ''norrbottniska redskapet'', med okänt användningsområde. Kontakt med yngre kamkeramisk kultur i Finland är trolig. Dessa jägarsamfund, som uppträdde redan omkring 4000 f.Kr., levde på sina håll kvar på stenåldersnivå ända fram till den tid som i Södra Skandinavien utgjorde [[äldre järnåldern]].<ref name="A">[[Bra Böckers lexikon]], 1978</ref>

Kuströsen från [[bronsåldern]] förekommer upp till Nordkalix{{förtydliga|Vad är Nordkalix?|datum=2015-01}}, enbart i Lövångers socken känner man ett 60-tal. Genom [[landhöjningen]] befinner de sig numera på ett avsevärt avstånd från havet. Samband med östeuropeiska kulturer kan påvisas, bland annat [[ananjinokulturen]] vid floden [[Volga]]. Tidpunkten för samernas invandring är inte helt klarlagd, men invandringen kan ha skett i övergången mellan [[Bronsåldern|brons]]- och järnålder.<ref name="A"/>

[[Pollenanalys]]er av sedimentprover från [[Arnemark]] i [[Piteå socken]] tyder på att djurhållning introducerades i området under perioden 300–700 e.Kr. och att markerna därefter har brukats kontinuerligt. De första spåren av spannmålsodling i Arnemark uppträder omkring 1325, först i form av [[vete]] och därefter [[råg]]. Spår av [[korn]] finns från omkring 1550. Huruvida denna förändrade markanvändning utfördes av människor som redan var bosatta i området eller av inflyttare är obekant. Arnemark är en så kallad [[mark-byar|mark-by]], en sorts by som vanligtvis anses ha tillkommit genom utflyttning från redan existerande byar närmare kusten, som i Norrbotten ofta anses vara från 1300-talet och framåt. Antingen är teorin om mark-byarna felaktig, eller så tillkom bosättningarna vid kusten mycket tidigare än vad man tidigare trott. I andra studier har sädespollen från perioden 750–950 hittats i två sjöar nära [[Edefors laxfiske|Edefors]] och det finns även indikationer på permanent odling under perioden 700–800 från [[Heden, Bodens kommun|Heden]].<ref name="Holocene">{{tidskriftsref | författare = | redaktör = | rubrik = Revealing the cultivation history of northernmost Sweden: Evidence from pollen records | url = | år = 2014 | tidskrift = The Holocene | volym = 24 | utgivningsort = | utgivare = | nummer = 3 | sid = 318–326 | hämtdatum = | id = | doi = 10.1177/0959683613518596 | issn = | citat = | språk = | förnamn = Greger | förnamn2 = Torbjörn | förnamn3 = Lars | efternamn = Hörnberg | efternamn2 = Josefsson | efternamn3 =Liedgren | ref = }}</ref>

Under tidig medeltid var övre Norrland såvitt bekant inte befolkat av svenskar, utan av [[samer]], [[kväner]] och olika finsktalande folk, från vilka regionerna [[Lappmarken]] och [[Kvänland]] (Bottenvikens norra kustland) har fått sina namn. [[Tornedalen]] utgjorde under tidig medeltid en central mötes- och handelsplats (ett "Birka på Nordkalotten") för bland annat samer, kväner och bjarmer men även för svenska, norska, finska och ryska handelsmän som fraktade pälsverk och fisk söderut.

Under 1300-talet koloniserades och försvenskades landsdelen, och den gamla svenskbygdens nordgräns vid [[Umeå socken]] och [[Bygdeå socken]], flyttades genom bondekolonisation fram längre norrut. Kvänerna upphör att nämnas i källor och Pite, Lule och Kalix älvdalar blev försvenskade (även om det finsk-ugriska arvet fortfarande lever kvar i både språk och kultur i länets östra del). Från 1500-talet tog staten fastare kontroll över landsdelen, men det var först under 1800-talet som kolonisationen helt hade genomförts.

===Gränsområde===

[[Fil:Svpmap vaesterbotten.png|miniatyr|upright|{{legend|#CDAA7D|Västerbottens historiska utbredning}}]]
Svenskan var länge ett språk som hörde ämbetsmannaklassen till i stora delar av Norrbotten bortsett från kustområdena. Kustområdena hade tidigt koloniserats av svenskar eftersom man där kunde färdas med båt, men inlandet förblev länge ett närmast oupptäckt och outforskat område. Det blev ett stridsäpple för [[Sverige]], [[Danmark-Norge]], som gjorde anspråk även på områden öster om fjällen, och för [[Tsarryssland|Ryssland]]. Gränsen mellan Sverige och Danmark-Norge reglerades först i och med [[Strömstadstraktaten]].

Ett slags språkgräns gick vid [[Kalixälven]] (egentligen den något ostligare och mindre [[Sangis älv]]) där man öster om älven talade [[finska]], väster om älven [[svenska]]. Naturligtvis förekom det kontakter över älven, finska var lika vanligt umgängesspråk som svenska.

Gränsen mot [[Storfurstendömet Finland|Finland]] drogs först 1809. Tidigare hade svenska [[Västerbotten]] gått ett stycke in i det som är nuvarande [[Lapplands län]] (i republiken Finland), men när Sverige och Ryssland skulle dra sina gränser sattes de efter [[Torne älv]] och [[Muonioälven]]. Därmed hamnade även stora delar traditionellt finskspråkigt område i Sverige, och Torne älv blev en gränsflod. Som motdrag anlade Sverige staden [[Haparanda]] nära den gamla handelsstaden [[Torneå]] som man hade mist till den finska sidan och restriktioner och påbud försvårade gränskontakter. När [[folkskola (Sverige)|folkskolan]] gjorde sin entré i Sverige förbjöds finska som umgängesspråk i skolorna tillsammans med de västerbottniska dialekterna (Pite-, Lule- och Kalixmål). Förbudet fanns kvar fram till [[1958]]. I gränsområdet anlades ett stort antal [[befästning]]ar under de bägge världskrigen. Norrbotten fick ta emot en stor mängd flyktingar i samband med [[Nazityskland|tyskarnas]] härjningar i [[Lapplandskriget]] 1944–1945.

==Indelningar==
===Gränsdragning och tidiga indelningar===
[[Fil:Västerbottens län och svenska lappmarken 1796.svg|mini|Västerbottens län och svenska lappmarken cirka 1796.]]
Redan på 1300-talet användes beteckningen ''Norra botten'' för området på båda sidor om [[Kvarken]] och [[Bottenviken]]. Från 1400-talet blev det vanligare att skilja mellan Västerbotten och [[Österbotten (historiskt landskap)|Österbotten]]. Gränsen mellan [[Torne socken|Torne]] och [[Kemi socken|Kemi]] socknar kom så småningom att också utgöra gräns mellan dessa landskap samt mellan [[Uppsala stift|Uppsala]] och [[Åbo stift]].<ref>{{Tidskriftsref |författare=Ahnlund, Nils|rubrik= Landskap och län i Norrland: en historisk-administrativ översikt |år=1942 |tidskrift=Ymer}}</ref>

[[Piteå socken]] bildades på 1320-talet och omkring 1330 [[Luleå socken]] och omkring 1340 [[Torneå socken]] vilket kan ses som ett första medvetet införlivande av området i det svenska riket. Från denna tid till omkring [[1550]] hade [[birkarlar]]na mer eller mindre monopol på att handla med [[samer]]na i rikets nordligaste delar. De delade upp Lappmarken mellan sig i handelsdistrikt, som kom att kallas för [[Torne lappmark|Torne]], [[Lule lappmark|Lule]] och [[Pite lappmark]]er. Dessa områden blev sedan administrativa områden då [[Gustav Vasa]] på 1550-talet avskaffade [[birkarlar]]nas gynnade ställning och i stället lät egna lappfogdar ta upp skatt direkt av [[samer]]na.
<ref>
{{bokref |titel=Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523–1630 med särskild hänsyn till den kamerala indelningen. Andra delen, häft 1 |url=http://www.lenvik-museum.no/meny5/Samisk%20historie/Almquist_Lokalfoervaltningen.pdf|efternamn=Almquist |förnamn=Joh. Ax. |år=1919 |utgivare=Riksarkivet |serie=Meddel. från Riksarkivet 2:6|sid=332 }}
</ref> 1621 bildades så [[Piteå stad]] och [[Luleå stad]] för att ta vara på områdets handelsmöjlighter.

I anslutning till [[1634 års regeringsform]] kom Västerbotten, då också inkluderande dagens Norrbotten, att tillhöra [[Norrlands län]].<ref>{{bokref |efternamn=Ahlberg |förnamn=Nils |titel=Stadsgrundningar och planförändringar: svensk stadsplanering 1521-1721. Kartor |url=http://epsilon.slu.se/200594-2.pdf |serie=Acta Universitatis agriculturae Sueciae, 1652-6880 ; 2005:94 |år=2005 |utgivare=Department of Landscape Planning, Swedish University of Agricultural Sciences |utgivningsort=Uppsala |sid=429 |isbn=91-576-6993-7 (hela verket) |libris=9976763 |format=PDF }}{{Död länk|datum=2019-09 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>.

Landskapets västgräns, [[Lappmarken|lappmarksgränsen]], fastställdes [[1751]].<ref name="Göthe">{{bokref |titel=Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkr. 1750. |efternamn=Göthe |förnamn=Gustaf |år=1929 |sid=451–484}}</ref>

Gränsen mot Finland fastställdes i [[Freden i Fredrikshamn|freden med Ryssland 1809]]. Sydgränsen etablerades när [[Norrbottens län]] bildades 1810.

===Indelningar från 1600-talet===
[[File:Socknar 1815.png|miniatyr|socknar 1815]]
====Socknar====
Södra Norrbotten
* [[Piteå socken]] fanns 1600
* [[Norrfjärdens socken]] från 1915
* [[Hortlax socken]] från 1918
* [[Älvsby socken]] från 1809
Mellersta-södra Norrbotten
*[[Nederluleå socken]] fanns 1600
*[[Överluleå socken]] från 1831
*[[Edefors socken]] från 1892
Mellersta-norra Norrbotten
*[[Råneå socken]] från 1642
*[[Överkalix socken]] från 1637
*[[Nederkalix socken]] fanns 1600
*[[Töre socken]] från 1909/1923
Norra Norrbotten
*[[Nedertorneå socken]] fanns 1600
*[[Karl Gustavs socken, Norrbotten|Karl Gustafs socken]] från 1783
*[[Hietaniemi socken]] från 1637
*[[Övertorneå socken]] fanns 1600
* [[Junosuando socken]] från 1914
* [[Korpilombolo socken]] från 1856/1870
* [[Pajala socken]] från 1725
* [[Tärendö socken]] från 1882/1885
I landskapet fanns också [[Piteå stad]] och [[Luleå stad]] från 1621 och med egen rådhusrätt till 1971, [[Haparanda stad]] från 1842 och [[Bodens stad]] från 1919, dessa två utan egen jurisdiktion.

====Län====
Landskapet ingår sedan 1810 i [[Norrbottens län]] som även omfattar delar av [[Lappland, Sverige|Lappland]]. Det ingick före dess i [[Västerbottens län]].

====Fögderier====
Socknarna i hela Norrbotten tillhörde
*1720–1728 ''Västerbottens norra fögderi''

Socknarna i södra Norrbotten tillhörde
*1728–1810 ''Västerbottens andra fögderi''
*1810–1867 ''Luleå fögderi''
*1867–1990 ''Piteå fögderi'' (dock ej Älvsby socken 1946–1970)
*1946–1970 ''Arvidsjaurs'' fögderi för Alvsby socken

Socknarna i mellersta Norrbotten tillhörde
*1728–1810 ''Västerbottens tredje fögderi''
*1810–1946 ''Luleå fögderi'' för Råneå, Överkalix, Nederkalix socknar bara till 1827, för Nederluelå socken bara till 1917
*1827–1990 ''Kalix fögderi'' för socknarna i mellersta-norra Norrbotten dock för Råneå socken ej mellan 1918 och 1946 och efter 1971
*1917–1945 ''Piteå fögderi'' för Nederluleå socken
*1918–1945 ''Gällivare fögderi'' för Råneå socken
*1946–1990 ''Bodens fögderi'' för socknarna i mellersta-södra Norrbotten dock för Nederluleå socken bara till 1970
*1971–1990 ''Luleå fögderi'' för Nederluleå och Råneå socknar

Socknarna i norra Norrbotten tillhörde
*1728–1810 ''Västerbottens fjärde fögderi''
*1810–1946 ''Torneå fögderi'' för Nedertoneå och Karl Gustavs socknar bara till 1918
*1918–1946 ''Kalix fögderi'' för Nedertorneå och Karl Gustavs socknar
*1946–1990 ''Haparanda fögderi''

====Lagsaga, domsagor, tingslag och tingsrätter====
Området ingick från 1611 till [[Norrlands lagsaga]] när den bildades. 1718-1719 ingick området i ''Torneå läns lagsaga'', för att från 1720 ingå i [[Ångermanlands och Västerbottens lagsaga]] tills denna avskaffaades 1849. Först 1671 inrättades [[häradsrätt]]er i området som då delades in i [[tingslag]] och [[domsaga|domsagor]].<ref>{{bokref |efternamn=Almquist |förnamn=Jan Eric |titel=Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I | datum =1954 |utgivare=[[Norstedts förlagsgrupp|P.A. Norstedt & söners förlag]] |utgivningsort=Stockholm | sid = 420}}</ref>

Från 1671 till 1680 tillhörde hela Västerbotten, där då detta område ingick, i en [[domsaga]], ''Västerbottens domsaga''.<ref>{{bokref |efternamn=Almquist |förnamn=Jan Eric |titel=Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I | datum =1954 |utgivare=[[Norstedts förlagsgrupp|P.A. Norstedt & söners förlag]] |utgivningsort=Stockholm | sid = 435}}</ref>

Från 1680 till 1820 [[Västerbottens norra kontrakts domsaga]] för socknarna i hela Norrbotten med
*[[Piteå tingslag]], [[Nederluleå tingslag|Luleå tingslag]], [[Råneå tingslag]], [[Överkalix tingslag]], [[Nederkalix tingslag]], [[Nedertorneå och Karl Gustavs tingslag]] och [[Övertorneå tingslag]]
Från 1821 till 1838 [[Norrbottens domsaga]] för socknarna i hela Norrbotten med
*[[Piteå tingslag]], [[Råneå tingslag]], [[Överkalix tingslag]], [[Nederkalix tingslag]], [[Nedertorneå och Karl Gustavs tingslag]], [[Övertorneå tingslag]] och [[Pajala tingslag]] (från 1824)
*till 1831 [[Nederluleå tingslag|Luleå tingslag]]
*från 1831 [[Nederluleå tingslag]], [[Överluleå tingslag]]
Från 1839 till 1877 fanns domsagorna:
*[[Norrbottens södra domsaga]] för socknarna i södra och mellersta-södra Norrbotten samt Råneå socken med
**[[Piteå tingslag]], [[Nederluleå tingslag]], [[Överluleå tingslag]] och [[Råneå tingslag]]
*[[Norrbottens norra domsaga]] för socknarna i norrar och mellersta-norra Norrbotten förutom Råneå socken med
**[[Överkalix tingslag]], [[Nederkalix tingslag]], [[Nedertorneå och Karl Gustavs tingslag]], [[Övertorneå tingslag]], [[Korpilombolo tingslag]] och [[Pajala tingslag]]
Från 1877 till 1970 fanns domsagorna
*[[Piteå domsaga]] för socknarna i södra Norrbotten med
**till 1928 [[Piteå tingslag]]
**mellan 1892 och 1928 [[Älvsby tingslag]]
**från 1928 [[Piteå och Älvsby tingslag]]
*till 1971 [[Luleå domsaga]], benämnd ''Bodens domsaga'' från 1969, för socknarna i mellersta Norrbotten med
**[[Jokkmokks tingslag]]
**till 1948 [[Nederluleå tingslag]] och [[Överluleå tingslag]]
**från 1948 till 1969 [[Luleå tingslag]]
**från 1969 till 1970 [[Bodens tingslag]] för Överluleå och Edefors socknar
*till 1971 [[Kalix domsaga]] för socknarna i mellersta-norra Norrbotten med
**till 1948 [[Råneå tingslag]], [[Överkalix tingslag]] och [[Nederkalix tingslag]]
**mellan 1948 och 1971 [[Kalix domsagas tingslag]]
*[[Torneå domsaga]] för socknarna i Norra Norrbotten med
**till 1907 [[Nedertorneå och Karl Gustavs tingslag]], [[Övertorneå tingslag]], [[Korpilombolo tingslag]] och [[Pajala tingslag]]
**mellan 1907 och 1919 [[Nedertorneå tingslag]], [[Övertorneå tingslag]] och [[Pajala tingslag]]
**Mellan 1919 och 1928 [[Torneå tingslag]] [[Korpilombolo tingslag]] och [[Pajala tingslag]]
**Från 1928 [[Torneå tingslag]] och [[Pajala och Korpilombolo tingslag]]
Från 1971
*[[Piteå tingsrätt]] för socknarna i södra Norrbotten
*[[Luleå tingsrätt]] för Nederluleå socken och del av Råneå socken
*[[Bodens tingsrätt]] för Överluleå och Edefors socknar samt del av Råneå socken
*[[Haparanda tingsrätt]] för socknarna i norra och mellersta-norra Norrbotten förutom Råneå socken

[[Fil:BD1952text.png|miniatyr|350px|Kommuner i Norrbottens län 1952–1970]]

==== Kommuner 1952 till 1971 ====
Landskapet bestod 1952 till 1971 av följande [[kommun]]er:
*[[Piteå stad]]
*[[Piteå landskommun]]
*[[Hortlax landskommun]]
*[[Norrfjärdens landskommun]]
*[[Älvsby landskommun]]
*[[Älvsbyns köping]]
*[[Luleå stad]]
*[[Nederluleå landskommun]]
*[[Överluleå landskommun]]
*[[Edefors landskommun]]
*[[Råneå landskommun]]
*[[Överkalix landskommun]]
*[[Nederkalix landskommun]]
*[[Töre landskommun]]
*[[Nedertorneå landskommun]]
*[[Haparanda stad]]
*[[Karl Gustavs landskommun, Norrbotten|Karl Gustavs landskommun]]
*[[Övertorneå landskommun]]
*[[Hietaniemi landskommun]]
*[[Korpilombolo landskommun]]
*[[Tärendö landskommun]]
*[[Pajala landskommun]]
*[[Junosuando landskommun]]

==== Kommuner från 1971 ====
Landskapet består sedan 1971 av följande [[kommun]]er:
*[[Piteå kommun]]
*[[Älvsbyns kommun]]
*[[Luleå kommun]]
*[[Bodens kommun]]
*[[Överkalix kommun]]
*[[Kalix kommun]]
*[[Haparanda kommun]]
*[[Övertorneå kommun]]
*[[Pajala kommun]]

==Demografi==
{{Stapeldiagram
|titel = Befolkningsutveckling i Norrbotten 1910–2010
|titelfärg= #DDD
|bredd = 600px
|diagrambredd= 500px
|vänster1 = år
|höger1 = folkmängd
|staplar =
{{Pixelstapel|1910<ref name="folkräkning1910">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf | titel=I. Areal och folkmängd för särskilda förvaltningsområden | författare = | format =PDF | verk =Folkräkningen den 31 december 1910 | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|287||117 545}}
{{Pixelstapel|1920<ref name="årsbok1921">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201921.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1921 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|315||129 122}}
{{Pixelstapel|1930<ref name="årsbok1930">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201930.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1930 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|338||138 535}}
{{Pixelstapel|1940<ref name=" årsbok1940">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201940.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1940 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|367||150 423}}
{{Pixelstapel|1950<ref name=" årsbok1950">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201950.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1950 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|415||169 891}}
{{Pixelstapel|1960<ref name=" årsbok1960">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201960.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1960 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|436||178 700}}
{{Pixelstapel|1970<ref name=" årsbok1970">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201970.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1970 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|438||179 391}}
{{Pixelstapel|1980<ref name=" årsbok1981">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201981.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1981 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|471||193 118}}
{{Pixelstapel|1990<ref name=" årsbok1992">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201992.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1992 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|480||196 605}}
{{Pixelstapel|2000<ref name=" årsbok2002">{{Webbref | url = http://www.scb.se/statistik/AA/OV0904/2000I02/A01S%C3%850201.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 2002 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|477||195 336}}
{{Pixelstapel|2010<ref name="maakunnat2010">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____333557.aspx | titel=Folkmängd i landskapen den 31 december 2010 | författare = | format = | verk = | datum= 2012-05-09 | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|470||192 380}}
|beskrivning = Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) via [[:fi:Norrbotten#Väestönkehitys|fiwp]]
}}

==Klimat==
Norrbotten har ett utpräglat [[inlandsklimat]] och påverkas av ostliga [[vind]]ar från [[öster]]. [[Vinter]]tid kan landskapet ha hela rikets lägsta [[temperatur]]er, lokalt ned mot 40 minusgrader. [[Sommar]]tid kan Norrbotten även ha bland [[Europa]]s högsta [[temperatur]]er delar av [[sommar]]en i samband med att varm "rysk stäppvärme" förs in över landskapet.

Norrbotten hyser hela Norrlands värmerekord, vilket lyder på hela 37 °C i [[Harads]] den 17 juli 1945.<ref>http://www.smhi.se/content/1/c6/01/84/66/attatchments/s10_okt07.pdf{{död länk|datum=2017-05 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>

==Geografi==
===Större tätorter===
Följande tätorter hade fler än 10 000 invånare enligt tätortsavgränsningen den 31 december 2010:<ref name="SCB Tätorter">[http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf SCB; Statistiska meddelanden, Tätorter 2010 '''(pdf-fil)'''] {{WebCite|url=https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf |date=20110616171043 |dateformat=iso }} Folkmängd 31 december 2010. Läst 8 augusti 2011.</ref>
#[[Luleå]], {{nts|46607}}
#[[Piteå]], {{nts|22913}}
#[[Boden]], {{nts|18277}}

Tätorter med fler än 1 000 invånare 31 december 2010:<ref name="SCB Tätorter"/>
#[[Kalix]], {{nts|7312}}
#[[Älvsbyn]], {{nts|4967}}
#[[Gammelstaden, Luleå kommun|Gammelstad]], {{nts|4960}}
#[[Haparanda]], {{nts|4856}}
#[[Bergnäset]], {{nts|3648}}
#[[Sävast]], {{nts|3148}}
#[[Södra Sunderbyn]], {{nts|2977}}
#[[Bergsviken]], {{nts|2283}}
#[[Pajala]], {{nts|1958}}
#[[Övertorneå, Sverige|Övertorneå]], {{nts|1918}}
#[[Råneå]], {{nts|1912}}
#[[Rosvik]], {{nts|1735}}
#[[Marielund, Haparanda kommun|Marielund]], {{nts|1726}}
#[[Norrfjärden, Piteå kommun|Norrfjärden]], {{nts|1362}}
#[[Hortlax]], {{nts|1248}}
#[[Roknäs]], {{nts|1238}}
#[[Töre]], {{nts|1146}}
#[[Rolfs]], {{nts|1116}}

Andra orter:
*[[Överkalix]], {{nts|975}}

===Sjöar i Norrbotten===
* [[Degervattnet]]
* [[Lansjärv]]
* [[Miekojärvi, Norrbotten|Miekojärvi]]
* [[Puostijärvi]]

===Vattendrag===
{| width="60%"
|----- valign="top"
|
* [[Torne älv]]
* [[Keräsjoki (å)|Keräsjoki]]
* [[Aavajoki]]
* [[Sangis älv]]
|
* [[Kalix älv]]
* [[Töreälven]]
* [[Vitån]]
* [[Råneälven]]
|
* [[Lule älv]]
* [[Alån]]
* [[Rosån]]
* [[Alterälven]]
|
* [[Pite älv]]
* [[Jävreån]]
* [[Tärendö älv]]
* Lillpite älv
|
|
|}

==Bibliografier==
*{{bokref |efternamn=Lundblad |förnamn=Gustav |titel=Litteratur om Övre Norrland 1951-1960 : bibliografi utgörande fortsättning av Erik Marklund, Övre Norrland i litteraturen |url=http://digibook.ub.umu.se/misc/12368827.pdf |serie=Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 16 |år=1991 |utgivare=Johan Nordlander-sällsk. |utgivningsort=Umeå |libris=12368827 }}
*{{bokref |efternamn=Marklund |förnamn=Erik |medförfattare=Engström, Gösta |titel=Övre Norrland i litteraturen : en bibliografi över Norrbottens och Västerbottens län |url=http://digibook.ub.umu.se/misc/12368947.pdf |serie=Skrifter / utg. av Vetenskapliga biblioteket i Umeå, 0501-0799 ; 6 |år=1963 |utgivningsort=Umeå |libris=12368947 }}
**{{bokref |titel=Register |url=http://digibook.ub.umu.se/misc/12368999.pdf |serie=Skrifter / utg. av Vetenskapliga biblioteket i Umeå, 0501-0799 ; 7 |år=1966 |utgivningsort=Umeå |libris=12368999 }}
*[http://libris.kb.se/form_extended.jsp?f=both ''Bothnica''] - Deldatabas i [[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]] som innehåller referenser till litteratur om Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.

==Se även==
*[[Tornedalen]]
*[[Edefors laxfiske]]
*[[Nordbotten]]
* [[Norrbottens flora]]

==Källor==
<references/>

== Externa länkar ==
* [https://www.tidningenkulturen.se/arkiv/120-oevriga-artiklar/reportage/politik-a-samhe/2289-tidig-turism-i-norrbotten Tidig turism i Norrbotten - reportage i Tidningen Kulturen]
* [https://web.archive.org/web/20040805052811/http://swedia.ling.umu.se/Norrland/Norrbotten/index.html Lyssna till några av Norrbottens dialekter]

{{Sveriges landskap}}
[[Kategori:Sveriges landskap]]
[[Kategori:Norrbotten| ]]

Norrbotten - Versionshistorik

Jan Karlsson: Skapade sidan med '{{coord|65|35|4|N|22|09|14|E|display=title|region:SE}} {{landskapsfakta| |namn=Norrbotten |landskapsvapen=Norrbotten vapen.svg |vapennamn=Norrbottens landskapsvapen |lands...'