Jan Karlsson: /* Externa länkar */

2021-01-14T13:50:16Z

Externa länkar

← Äldre version		Versionen från 14 januari 2021 kl. 13.50
Rad 229:		Rad 229:

	==Externa länkar==		==Externa länkar==
	{{Commonscat\|LKAB}}		<!--{{Commonscat\|LKAB}}-->
	* [http://www.lkab.com/ LKAB:s webbplats]		* [http://www.lkab.com/ LKAB:s webbplats]

Jan Karlsson: Skapade sidan med '{{Faktamall företag | företagsnamn = Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) | bild = LKAB huvudkontor.jpg | bildtext = Huvudkontoret för LKAB...'

2020-03-16T14:01:23Z

Skapade sidan med '{{Faktamall företag | företagsnamn = Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) | bild = LKAB huvudkontor.jpg | bildtext = Huvudkontoret för LKAB...'

Ny sida

{{Faktamall företag
| företagsnamn = Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB)
| bild = LKAB huvudkontor.jpg
| bildtext = Huvudkontoret för LKAB i [[Luleå]].
| nummer = 556001-5835
| typ = [[Statligt aktiebolag]]
| sätesort = {{flaggbild|Sverige}} [[Luleå]], [[Sverige]]
| nyckelpersoner = '''[[Göran Persson]]''' [[Styrelseordförande]] '''[[Jan Moström]]''' [[Koncernchef]] [[Verkställande direktör|VD]]
| bransch = [[Gruvdrift]]
| produkter = [[Järnmalm]] [[Mineral]]
| tjänster =
| antalanställda = 4 118 – 2018

| grundat = 1890
|sammangående bolag =
| avknoppat från =
| uppköpt av =
| gick upp i =
| upplöst =

| grundare =
| omsättning = {{öka}} 26,274 miljarder [[Svensk krona|SEK]]
| brutto = {{öka}} 6,869 miljarder SEK
| netto = {{öka}} 5,274 miljarder SEK
| tillgångar = {{öka}} 68,961 miljarder SEK
| egetkapital = {{öka}} 38,573 miljarder SEK

| ägare = [[Svenska staten]] – 100 %
| moderbolag = [[Regeringskansliet]]
| dotterbolag = [[LKAB Berg & Betong|LKAB Berg & Betong AB]] [[LKAB Fastigheter|LKAB Fastigheter AB]] [[LKAB Kimit|LKAB Kimit AB]] [[LKAB Malmtrafik|LKAB Malmtrafik AB]] [[LKAB Mekaniska|LKAB Mekaniska AB]] [[LKAB Minerals|LKAB Minerals AB]] [[LKAB Nät AB]] [[LKAB Wassara|LKAB Wassara AB]]
| avdelningar =

| slogan = ''Performance in ironmaking.''
| webbplats = [http://www.lkab.com/ LKAB.com]
| fotnoter = Statistik från 2018 års bokslut.<ref>{{webbref|titel=Bokslut & Nyckeltal – Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag|url=https://www.allabolag.se/5560015835/bokslut|utgivare=[[Allabolag.se]]}}</ref>
}}
[[bild:Kiirunavaara September 2017 10.jpg|miniatyr|höger|Gruvbergen [[Kiirunavaara]] (förgrund) och [[Luossavaara]] (bakgrund) som gett namn på bolaget.]]
'''Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag''' ('''LKAB''') är en [[gruvdrift]]skoncern, ägd av [[svenska staten]], grundad 1890 med [[järnmalm]]sbrytning i [[Kiruna]] och [[Malmberget]] som huvudsaklig verksamhet. Huvudkontoret ligger i [[Luleå]], [[Norrbotten]]. LKAB förädlar sin järnmalm till [[järnmalmspellets|pellets]] (tidigare även kallade ''kulsinter'') samt [[fines]], innan den levereras. LKAB levererar sina produkter till ståltillverkare för vidare förädling, bland annat till [[SSAB]] i [[Luleå]]. LKAB har åtta dotterbolag: [[LKAB Berg & Betong|LKAB Berg & Betong AB]], [[LKAB Fastigheter|LKAB Fastigheter AB]], [[LKAB Kimit|LKAB Kimit AB]], [[LKAB Malmtrafik|LKAB Malmtrafik AB]], [[LKAB Mekaniska|LKAB Mekaniska AB]], [[LKAB Minerals|LKAB Minerals AB]], [[LKAB Nät AB]] och [[LKAB Wassara|LKAB Wassara AB]].<ref>{{webbref|url=http://www.lkab.com/sv/om-oss/Koncernoversikt/Dotterbolag/ |titel=LKABs dotterbolag |hämtdatum=22 oktober 2014 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141022190222/http://www.lkab.com/sv/om-oss/Koncernoversikt/Dotterbolag/ |arkivdatum=22 oktober 2014 }}</ref>

==Historik==
1642 hittades magnetit i [[Masugnsbyn]]. Enligt sägnen upptäckte bonden Lars Larsson från [[Junosuando]] den [[magnetism|magnetiska]] järnmalmen under en ekorrjakt i området 1642. Hans järnskodda pilspets fastnade vid ett stenblock. I december 1646 fick [[Arendt Grape]] tillstånd att nyttja [[malm]]en i området. Året därpå påbörjades bruksrörelsen. 1649 byggdes en [[stångjärnshammare]] åtta mil därifrån, vid [[Kengis bruk|Kengisforsen]] i [[Torne älv]], dit [[tackjärn]]et skickades för vidareförädling. Bebyggelsen som växte upp kring [[masugn]]en fick namnet Junosuando masugnsby, som senare blev bara Masugnsbyn. Masugnen var i bruk fram till 1804. Malmen i [[Svappavaara]] hittas i slutet på 1640-talet eller början på 1650-talet. Det första kända malmprovet från [[Malmberget]] dateras till 1660-talet och 1696 nämns namnen [[Kiirunavaara]] och [[Luossavaara]] för första gången<ref name="ref_1">https://www.lkab.com/sv/om-lkab/lkab-i-korthet/var-historia/lkab-ar-for-ar/</ref>. Enda kända gruvbrytning i [[Lappland, Sverige|Lappland]] innan [[Malmfälten|Malmfältens]] start 1642 i Masugnsbyn är [[Nasafjälls silververk]] nära gränsen mot Norge i [[Pite lappmark]].

Många anade nog att stora rikedomar dolde sig i bergen i [[Lappland, Sverige|Lappland]] men svårigheterna var många; dels att lyckas utvinna malmen, dels att transportera den till närmaste hamn. Flera kände sig manade att försöka, men under århundradena misslyckades de alla. Först på 1870-talet uppfanns en teknik som visade sig fungera, nu kunde man framställa [[stål]] ur den [[fosfor]]rika malmen, den så kallade [[Thomasprocessen]] och man kunde äntligen utvinna den kommersiellt. Nu återstod endast transportproblemet, vilket löstes 1888 då [[Malmbanan]] öppnades för trafik.

===LKAB grundas===
LKAB bildades genom att bolagsordningen fastställdes den 24 oktober 1890. Den 14 december samma år hölls en konstituerande bolagsstämma i Stockholm där 2 000 aktier à 1 000 kr fördelades på 14 ägare. Majoren [[Robert Schough]], som tecknat nära hälften av aktierna, utsågs till styrelsens ordförande. Bolagets förste verkställande direktör blev vice häradshövdingen Carl Johan Ljunggren.<ref>LKAB framtid nr 11 december 2010 {{Webbref|url=https://www.lkab.com/Global/Documents/Tidningar/LKAB%20Framtid/2010/LKAB_Framtid_2010_Nr11.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-04-26 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150707132314/https://www.lkab.com/Global/Documents/Tidningar/LKAB%20Framtid/2010/LKAB_Framtid_2010_Nr11.pdf |arkivdatum=2015-07-07 }}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.lkab.com/Global/Documents/Tidningar/Veckobladet/Veckobladet%202010/Veckobladet_2010_Nr10.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-04-26 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150707120628/https://www.lkab.com/Global/Documents/Tidningar/Veckobladet/Veckobladet%202010/Veckobladet_2010_Nr10.pdf |arkivdatum=2015-07-07 }}</ref> År 1889 gjorde [[Hjalmar Lundbohm]] sin första resa till Lappland för att som statsgeolog delta i Apatitkommissonens arbete , för att undersöka [[apatit]]förekomsterna i norra Sverige samt de geologiska förutsättningarna i [[Kiirunavaara]] och [[Luossavaara]]. [[AB Gellivare Malmfält]] (AGM) som bildats 1891 köpte aktiemajoriteten i LKAB 1893 varpå [[Gustaf Emil Broms]] blev vd.<ref name="ref_1"/>

I och med att den svenska [[Sveriges riksdag|riksdagen]] och det [[Norge|norska]] [[stortinget]] 1898 beslutade att [[Malmbanan]] skulle förlängas från [[Gällivare]] till [[Narvik]] fick Lundbohm anställning som platschef hos Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, med placering i Kiruna.<ref>{{Bokref|efternamn = Persson|förnamn = Curt|titel = Hjalmar Lundbohm - en studie i ledarskap inom LKAB 1898-1921.|hämtdatum = 2015|år = 2015}}</ref> I februari 1900 utnämndes han till disponent för LKAB:s gruvverksamhet i Luossajärvi, som från den 27 april fick ortsnamnet Kiruna. Under disponent Hjalmar Lundbohm kom [[Waldemar Carlgren]] att utforma gruvdriften i Kiruna fram till 1907 då staten gick in som delägare i LKAB genom det så kallade Statsavtalet som även satte ett tak för hur mycket malm som fick utvinnas årligen.<ref>http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:999152/FULLTEXT01.pdf</ref>

===Grängesbergsbolaget===
År 1904 köpte [[Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund]] aktiemajoriteten i [[AB Gällivare malmfält]] och LKAB varpå företaget blev dominerande inom svensk gruvindustri.<ref name="ref_2">Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Gränges)</ref> Det privata ägandet av LKAB ledde till en häftig riksdagsdebatt om huruvida gruvan borde förstatligas eller inte. Striden stod mellan konservativa och liberaler, där de förra ansåg att företaget borde förstatligas för "rikets bästa". Denna linje hade även stöd från militären, som främst var oroade över vad som skulle hända om utländska ägare lade beslag på svenska naturresurser. Liberalerna stod här emot under hela tiden. Efter att högern segrat i 1906 års val, beslöt riksdagen 1907 att förstatliga hälften av LKAB. Samma år köpte staten samtliga preferensaktier och fick option på att förstatliga resten av företaget efter femtio år.

Under andra världskriget exporterade LKAB en stor andel av sin produktion till Tyskland.<ref>Boken om LKAB, s. 133</ref> Produktionen genomgick en stor förändring i slutet av 1940-talet då nya hårdmetallborrar från [[Sandvik]] och [[Atlas Copco]] började användas.<ref>Boken om LKAB, s. 140f</ref> 1952 togs beslutet att börja bryta malmen under jord vilket LKAB började med 1962. Tidigare hade bara en liten begränsad brytning skett under jord.<ref>Boken om LKAB, s. 157</ref> Bolaget starka ekonomi under 1950-talet föranledde byggandet av den nya förvaltningsbyggnaden i Kiruna, ett höghus med inspiration från FN:s skyskrapa i New York och som samlade de tidigare spridda enheterna och som var Norrlands första höghus när det invigdes 1960. Huset var liksom det nya sovringsverket ritade av [[Hakon Ahlberg]].

===Förstatligande===
[[File:Miners in the Kirunavaara mine, Kiruna, Lappland, Sweden (10456674053).jpg|thumb|Gruvarbetare i Kirunavaaragruvan i Kiruna]]
Ledningen av LKAB låg hos TGO, men staten skulle från 1932 ha rätt att lösa ut aktierna och ta över verksamheten om de så önskade. 1927 och 1947 förlängdes samarbetsavtalet mellan TGO och staten.<ref name="ref_2"/> 1957 löstes [[Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösund|Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund (TGO)]] ut från sitt större delen av sitt ägande i LKAB, men behöll 4 % av aktierna. Det dröjde sedan till 1976 innan företaget blev helt förstatligat som del av [[AB Statsföretag]].<ref>{{Webbref|url=https://www.lkab.com/sv/om-oss/Historia/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-08-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150709090608/http://www.lkab.com/sv/om-oss/Historia/ |arkivdatum=2015-07-09 }}</ref> Före detta [[kabinettssekreterare]]n [[Arne S Lundberg]] blev VD vid LKAB 1956 som en följd av statens engagemang. [[Erland Waldenström]] som varit vd sedan 1950 fortsatte i sin roll som koncernchef för Gränges. När staten blev majoritetsägare flyttades huvudkontoret till Stockholm men på 1970-talet flyttades det till Luleå. I samband med att LKAB firade 75 år invigdes en ny hamn i Luleå och det första pelletsverket i Kiruna invigdes 1965. LKAB satsade stora medel på [[dagbrott]]et [[Leveäniemi]] och de för gruvan viktiga [[anrikningsverk]]et, [[sovringsverk]]et och [[pelletsverk]]et under 1960-talet. Gruvbrytning bedrevs från 1964 i dagbrottet Leveäniemi fram till 1983 då verksamheten upphörde och gruvan lades i malpåse på grund av lågkonjunktur.

===Strejk och lågkonjunktur===
{{Se även|Stora gruvstrejken 1969–1970}}
1969–1970 genomfördes en [[strejk]] vid LKAB:s gruvor i Malmfälten; denna händelse är känd som [[Stora gruvstrejken 1969–1970]] och [[LKAB-konflikten]]. Det rörde sig om en [[vild strejk]] som omfattade mer än 4 500<ref>http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lkab-konflikten</ref> gruvarbetare i [[Kiruna]], [[Luleå]], [[Malmberget]] och [[Svappavaara]]. 1970-talets ekonomiska lågkonjunktur ledde till att bolaget tvingades söka rekonstruktionslån hos staten.<ref>Boken om LKAB, s. 199</ref>
[[Tuolluvaara Gruv AB]] köptes upp av LKAB 1974. Gruvan lades ner 1982<ref name="ref_1"/> på grund av olönsamhet till följd av [[stålkrisen]]. Personalstyrkan övergick till LKAB:s nyöppnade koppargruva Viscaria. 1976 gjorde bolaget en förlust på 243 miljoner kronor.<ref name="ref_3">Boken om LKAB, s. 213</ref> 1978 tilläts kvinnor arbeta i gruvorna.

===Åter lönsamhet och nya innovationer===
1983 gick LKAB åter med vinst och 1985 gjorde bolaget en rekordvinst på över en miljard kronor.<ref name="ref_3"/>
Bolaget började i början av 1980-talet samarbeta med [[Luleå tekniska universitet]] och [[SSAB]] för att utveckla nya innovationer. En stor framgång för LKAB blev utvecklingen av [[olivinpellets]] under 1980-talet.<ref>Boken om LKAB, s. 210f</ref> 2015 mottog [[Lars Bentell]] priset KAMI-miljonen för utvecklingen av olivinpellets.<ref>http://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/nytt-fran-jk/pressmeddelanden/2016/press150128_kami.pdf</ref> LKAB utvecklade även nya tekniker för borrning och spärrning.

2010 togs beslutet att LKAB avsätter tre miljarder för samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget.<ref>{{Webbref|url=https://www.lkab.com/globalassets/dokument/publikationer/broschyrer/det-har-ar-lkab.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2017-02-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170220093626/https://www.lkab.com/globalassets/dokument/publikationer/broschyrer/det-har-ar-lkab.pdf |arkivdatum=2017-02-20 }}</ref>

==Produktion==
[[Fil:Map of Malmbanan (section).png|miniatyr|Järnmalm bryts i [[Kiruna]] och [[Malmberget]] (utanför [[Gällivare]]), och transporteras på järnväg till hamnarna i [[Luleå]] och [[Narvik]].]]
År 2013 levererade LKAB 25,5 Mt järnmalmsprodukter, varav 21 Mt var i form av [[Järnmalmspellets|pellets]]; dvs 82 % av den totala volymen.<ref>{{webbref|url=http://www.lkab.com/Global/Documents/Finansiella%20rapporter/Årsredovisning%20sv/LKAB_Årsredovisning_och_Hållbarhetsredovisning_2013.pdf |titel=LKABs årsredovisning 2013 |hämtdatum=13 november 2014 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140814052049/http://www.lkab.com/Global/Documents/Finansiella%20rapporter/%C3%85rsredovisning%20sv/LKAB_%C3%85rsredovisning_och_H%C3%A5llbarhetsredovisning_2013.pdf |arkivdatum=14 augusti 2014 }}</ref> År 2015 hade företaget sex [[pelletsverk]] i drift, varav två är av typen [[travelling-grate verk|travelling-grate-verk]] och fyra av typen [[grate-kiln verk|grate-kiln-verk]]. I tabellen nedan ses samtliga verk LKAB har och har haft, vilken typ av verk, på vilken ort och när de togs i (och ur) drift.<ref>{{webbref|url=http://www.lkab.com/Global/Documents/Finansiella%20rapporter/%C3%85rsredovisning%20sv/LKAB_%C3%85rsredovisning_2005.pdf |titel=LKABs årsredovisning 2005 |hämtdatum=13 november 2014 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121022144955/http://www.lkab.com/Global/Documents/Finansiella%20rapporter/%C3%85rsredovisning%20sv/LKAB_%C3%85rsredovisning_2005.pdf |arkivdatum=22 oktober 2012 }}</ref><ref>{{webbref|url=http://issuu.com/lkab/docs/lkab_framtid_2011_nr6_enkelsidig/11|titel=LKAB framtid, Nr 6, 2011, sid. 12|utgivare=www.lkabframtid.com|datum=september 2011|hämtdatum=13 november 2014}}</ref>

{| class="wikitable" style="font-size:100%; width:64%; text-align:left"
|-
! style="background:lightblue; color:black;" colspan=5; | Lista över LKAB:s samtliga verk
|-
! style="background:lightgrey" | Verk
! style="background:lightgrey" | Typ
! style="background:lightgrey" | Ort
! style="background:lightgrey" | Uppstartsår
! style="background:lightgrey" | Togs ur drift
|-
| Schaktugnsverket
| Schaktugn
| Malmberget
| 1954
| 1970-talet
|-
| Kiruna kulsinterverk (KK1)
| Travelling-grate
| Kiruna
| 1965
| 1978
|-
| SK
| Grate-kiln
| Svappavaara
| 1969
| -
|-
| Bandugnsverket (BUV)
| Travelling-grate
| Malmberget
| 1973
| -
|-
| KK2
| Grate-kiln
| Kiruna
| 1979
| -
|-
| Stålbandsverket
| Egen konstruktion av bandugn
| Malmberget
| 1986
| 2006
|-
| KK3
| Grate-kiln
| Kiruna
| 1995
| -
|-
| MK3
| Travelling-grate
| Malmberget
| 2006
| -
|-
| KK4
| Grate-kiln
| Kiruna
| 2008
| -
|-
|}

<gallery>
Fil:Schaktugnsverket i Malmberget.jpg|Byggnaden som först inhyste schaktugnsverket, och senare stålbandsverket, som nu byggs om till hematitverk, i Malmberget
Fil:Pelletsverk.JPG|LKAB:s nyaste pelletsverk KK4 under konstruktion.
Fil:Kiruna Abraumhalden Erzbahn.jpg|[[Kiirunavaara]], med malmvagnar från LKAB i förgrunden.
</gallery>

==Gruvor==
===Malmberget===

*[[Malmberget#Malmfyndigheten|Malmberget]]

===Kiruna===
* [[Kiirunavaara]]
* [[Luossavaara]]
* [[Tuolluvaara]]
* [[Haukivaara]]
* [[Nuktusvaara]]
* [[Henry (gruva)|Henry]]
* [[Rektorn]]

=== Svappavaara ===
* [[Leveäniemi]]
* Gruvberget
* [[Mertainen]]

=== Övriga ===
* [[Viscaria koppargruva]]
* [[Seqi]], [[Grönland]]
* [[Purnu]]
* [[Masugnsbyn]]

==Företagsledare==
===Styrelseordförande<ref>Boken om LKAB, s. 256</ref>===
* [[Robert Schough]], 1890–1893
*[[Per Johan Bråkenhielm]], 1893-1899
*[[Gustaf Emil Broms]], 1899-1900
*[[Fredrik Holmquist|Fredrik Holmqvist]], 1900-1902
*[[Edvard von Krusenstjerna]], 1902-1907
*[[Carl Fredrik Liljevalch den yngre|Carl Fredrik Liljevalch jr]], 1907-1908
*[[Axel Svedelius|Axel G. Svedelius]], 1908-1917
*[[Jonas Kjellberg (1858–1942)|Jonas C:son Kjellberg]], 1917-1921
*[[Walter Philipson]], 1921-1933
*[[Johannes Hellner]], 1933-1944
*[[Rudolf Eklund]], 1944-1956
* [[Per Åsbrink]], 1956–1975
*[[Erik Grafström (ämbetsman)|Erik Grafström]], 19756-1977
*[[Nils Hugo Hallenborg|Nils-Hugo Hallenborg]], 1977-1981
*[[Björn Wahlström]], 1981-1986
*Wiking Sjöstrand, 1986-1987
*[[Curt Boström]], 1987-1991
*Göran Lövgren, 1991-1993
*[[Sven Borelius]], 1993-1997
*[[Björn Sprängare]], 1997–2011
* [[Marcus Wallenberg (född 1956)|Marcus Wallenberg]], 2011–2014
*[[Sten Jakobsson]], 2014–2017
*[[Göran Persson]], 2017–

===Verkställande direktörer<ref>Boken om LKAB, s. 257</ref>===
* [[Carl Johan Ljunggren (företagsledare)|Carl Johan Ljunggren]], 1890–1893
* [[Gustaf Emil Broms]], 1893–1900
* [[Arvid Lindman]], 1900–1901
* [[Arthur Thiel]], 1901–1903
* [[Vollrath Tham]], 1903–1909
*[[Erik Frisell (industriman)|Erik Frisell]], 1909-1916
* [[Gunnar Dillner]], 1916–1930
* [[Martin Waldenström]], 1930–1950
* [[Erland Waldenström]], 1950–1957
* [[Arne S. Lundberg]], 1957–1976
*Sven Johansson, 1976-1981
*Wiking Sjöstrand, 1981-1991
* [[Carl Ameln]], 1991–2001
* [[Martin Ivert]], 2002–2008
* [[Ola Johnsson]], 2008–2009
* [[Lars-Eric Aaro]], 2010–2015
* [[Jan Moström]], 2015–

==Se även==
* [[Kirunas historia]]
* [[Svensk järnmalm under andra världskriget]]
* [[Spårvägen i Kiruna]]

==Referenser==
<references/>

==Litteratur==
* Boken om LKAB: 1890-2015, [[Karin Jansson Myhr]] (red), LKAB och [[Centrum för Näringslivshistoria]], 2015, {{ISBN|9789198081282}}
* Hjalmar Lundbohm: En studie om ledarskap inom LKAB 1898-1921, [[Curt Persson]], Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2015
* Högerregeringen Lindmans beslut att förstatliga LKAB 1907 har ingående studerats av statsvetaren Bo Jonsson i doktorsavhandlingen ''Staten och malmfälten'' 1969.

==Externa länkar==
{{Commonscat|LKAB}}
* [http://www.lkab.com/ LKAB:s webbplats]

{{LKAB}}
{{Svenska företag med statligt ägande}}

[[Kategori:LKAB| ]]
[[Kategori:Företag bildade 1890]]
[[Kategori:Svenska elbolag]]

LKAB - Versionshistorik

Jan Karlsson: /* Externa länkar */

Jan Karlsson: Skapade sidan med '{{Faktamall företag | företagsnamn = Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) | bild = LKAB huvudkontor.jpg | bildtext = Huvudkontoret för LKAB...'