Järnväg - Versionshistorik

Jan Karlsson den 5 maj 2023 kl. 20.46

2023-05-05T20:46:52Z

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2023 kl. 20.46
Rad 130:		Rad 130:
	En nackdel hos järnvägen är de stora anläggningskostnaderna. En järnväg har mindre behov av bredd än en väg med motsvarande kapacitet, men kräver större horisontell jämnhet. Järnvägar i kuperad terräng blir ofta långa och krokiga för att inte få för stora lutningar, vilket dämpar hastigheterna och därmed sänker transportkapaciteten, alternativt med många tunnlar, vilket är mycket kostsamt att bygga.		En nackdel hos järnvägen är de stora anläggningskostnaderna. En järnväg har mindre behov av bredd än en väg med motsvarande kapacitet, men kräver större horisontell jämnhet. Järnvägar i kuperad terräng blir ofta långa och krokiga för att inte få för stora lutningar, vilket dämpar hastigheterna och därmed sänker transportkapaciteten, alternativt med många tunnlar, vilket är mycket kostsamt att bygga.

	Eftersom det är dyrt att bygga järnväg, och spårens [[avskrivning]]stid är lång, blir järnvägsnätets utformning "trögt". Det sägs att "lagt spår ligger", vilket har både en positiv och en negativ innebörd. Denna tröghet syns i Sveriges järnvägsnät, där [[stambanor]]na placerats efter 1800-talets transportbehov och visioner, se [[antikustprincipen]].~~{{Källa behövs\|datum=2012-12-26}}~~		Eftersom det är dyrt att bygga järnväg, och spårens [[avskrivning]]stid är lång, blir järnvägsnätets utformning "trögt". Det sägs att "lagt spår ligger", vilket har både en positiv och en negativ innebörd. Denna tröghet syns i Sveriges järnvägsnät, där [[stambanor]]na placerats efter 1800-talets transportbehov och visioner, se [[antikustprincipen]].

	En faktor som tyvärr hämmar internationell tågtrafik i framförallt Europa är att olika länder har olika [[signalsystem]], olika strömsystem och olika regler med mera utan särskilt effektiv samordning länderna emellan. Ett omfattande arbete har utförts av först och främst [[UIC]] för att förbättra järnvägens konkurrenskraft, främst med avseende på internationell godstrafik, men det går trögt och det tycks dröja innan hållbara lösningar och gemensamma regelverk kommer till stånd. Arbetet bedrivs idag delvis på EU-nivå med varierande framgång.		En faktor som tyvärr hämmar internationell tågtrafik i framförallt Europa är att olika länder har olika [[signalsystem]], olika strömsystem och olika regler med mera utan särskilt effektiv samordning länderna emellan. Ett omfattande arbete har utförts av först och främst [[UIC]] för att förbättra järnvägens konkurrenskraft, främst med avseende på internationell godstrafik, men det går trögt och det tycks dröja innan hållbara lösningar och gemensamma regelverk kommer till stånd. Arbetet bedrivs idag delvis på EU-nivå med varierande framgång.

Jan Karlsson den 5 maj 2023 kl. 20.46

2023-05-05T20:46:12Z

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2023 kl. 20.46
Rad 27:		Rad 27:
	Medan [[spårväg\|spårvagnar]] brukade dras av [[hästar]] innan de blev elektrifierade (i [[Sverige]] fram till sekelskiftet [[1900]]) så fanns under en övergångsperiod, innan [[ånglok]]en tog över, också [[hästjärnväg]]ar på några håll. Nämnvärd är den första [[kontinentaleuropa\|kontinentaleuropeiska]] järnvägslinjen som sträckte sig från [[Budweis]] i [[Böhmen]] genom bergig terräng till [[Linz]] i [[Österrike]] och därifrån vidare till [[Gmunden]] (197 km)<ref name=" http://de.wikipedia.org/wiki/Pferdeeisenbahn_Budweis%E2%80%93Linz%E2%80%93Gmunden">Artikel om hästjärnvägen Budweis-Linz-Gmunden i tyska Wikipedia</ref>. Delsträckan mellan [[Budweis]] och [[Linz]] var i drift mellan 1832 och 1872, då den ersattes av [[ånglok]]sdriven trafik på en ny sträckning. Delsträckan mellan [[Linz]] och [[Gmunden]] togs i drift 1836 och fick [[ånglok]]strafik 1855. Den första järnvägen i Sverige, [[Frykstabanan]], hade också hästdragen trafik i början (1849–1856).		Medan [[spårväg\|spårvagnar]] brukade dras av [[hästar]] innan de blev elektrifierade (i [[Sverige]] fram till sekelskiftet [[1900]]) så fanns under en övergångsperiod, innan [[ånglok]]en tog över, också [[hästjärnväg]]ar på några håll. Nämnvärd är den första [[kontinentaleuropa\|kontinentaleuropeiska]] järnvägslinjen som sträckte sig från [[Budweis]] i [[Böhmen]] genom bergig terräng till [[Linz]] i [[Österrike]] och därifrån vidare till [[Gmunden]] (197 km)<ref name=" http://de.wikipedia.org/wiki/Pferdeeisenbahn_Budweis%E2%80%93Linz%E2%80%93Gmunden">Artikel om hästjärnvägen Budweis-Linz-Gmunden i tyska Wikipedia</ref>. Delsträckan mellan [[Budweis]] och [[Linz]] var i drift mellan 1832 och 1872, då den ersattes av [[ånglok]]sdriven trafik på en ny sträckning. Delsträckan mellan [[Linz]] och [[Gmunden]] togs i drift 1836 och fick [[ånglok]]strafik 1855. Den första järnvägen i Sverige, [[Frykstabanan]], hade också hästdragen trafik i början (1849–1856).

	Under andra hälften av 1900-talet förlorade järnvägarna marknadsandelar till andra transportsätt beroende på långsamhet och dålig kundanpassning vilket i sin tur berodde på nationella monopol och standarder~~{{Källa behövs\|Ideologiskt färgat påstående\|datum=2016-04}}~~. Under 1990-talet fattade EU beslut~~{{Källa behövs\|orimligt att EU ligger bakom avreglering då endast Sve och UK avreglerat\|datum=2014-03}}~~ om [[avreglering]] och en europeisk standard [[ERTMS]] för att underlätta gränsöverskridande trafik och genom standardisering sänka kostnaderna. Många länder började samtidigt investera i höghastighetslinjer (se [[höghastighetsbana]]) som främst konkurrerade med inrikesflygen.		Under andra hälften av 1900-talet förlorade järnvägarna marknadsandelar till andra transportsätt beroende på långsamhet och dålig kundanpassning vilket i sin tur berodde på nationella monopol och standarder. Under 1990-talet fattade EU beslut om [[avreglering]] och en europeisk standard [[ERTMS]] för att underlätta gränsöverskridande trafik och genom standardisering sänka kostnaderna. Många länder började samtidigt investera i höghastighetslinjer (se [[höghastighetsbana]]) som främst konkurrerade med inrikesflygen.

	== Järnvägsspår ==		== Järnvägsspår ==

Jan Karlsson den 8 januari 2021 kl. 16.45

2021-01-08T16:45:41Z

← Äldre version		Versionen från 8 januari 2021 kl. 16.45
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Skyddsral.~~JPG~~\|miniatyr\|350px\|Närbild av [[järnvägsräl]] med [[säkerhetsräl\|urspårningsräl]].]]		[[Fil:Skyddsral.jpg\|miniatyr\|350px\|Närbild av [[järnvägsräl]] med [[säkerhetsräl\|urspårningsräl]].]]
	[[Fil:Royal Albert Bridge 150 43165.jpg\|miniatyr\|350px\|[[Järnvägsbro]] i England.]]		[[Fil:Royal Albert Bridge 150 43165.jpg\|miniatyr\|350px\|[[Järnvägsbro]] i England.]]
	[[Fil:ICE 3 Fahlenbach.jpg\|miniatyr\|350 px\|[[Tyskland\|Tyskt]] [[InterCityExpress]]-[[tåg]] [[2007]].]]		[[Fil:ICE 3 Fahlenbach.jpg\|miniatyr\|350 px\|[[Tyskland\|Tyskt]] [[InterCityExpress]]-[[tåg]] [[2007]].]]
	[[Fil:Inlandsbanan nara Vindelalven.jpg\|miniatyr\|350px\|[[Inlandsbanan]] mellan [[Storuman (tätort)\|Storuman]] och [[Sorsele]] sommaren [[2002]].]]		[[Fil:Inlandsbanan nara Vindelalven.jpg\|miniatyr\|350px\|[[Inlandsbanan]] mellan [[Storuman (tätort)\|Storuman]] och [[Sorsele]] sommaren [[2002]].]]
	[[Fil:IORE beim ~~Torneträsk~~.jpg\|miniatyr\|350px\|Godståg på [[Malmbanan]] i mars 2009.]]		[[Fil:IORE beim Tornetrask.jpg\|miniatyr\|350px\|Godståg på [[Malmbanan]] i mars 2009.]]
	[[File:~~Järnväg~~ - Ystad-2019.jpg\|thumb\|350px\|Instängsling och spårarbete på linjen [[Ystad]]-[[Simrishamn]] i sep 2019.]]		[[File:Jarnvag - Ystad-2019.jpg\|thumb\|350px\|Instängsling och spårarbete på linjen [[Ystad]]-[[Simrishamn]] i sep 2019.]]
	En '''järnväg''' är ett [[järnvägsspår\|spårburet]] [[transportmedel]] för [[tåg]] på särskild [[banvall]] för [[Gods (varor)\|gods]] eller [[passagerare]].<ref>{{Webbref \|url = http://www.ne.se/j%C3%A4rnv%C3%A4g \|titel = Järnväg \|utgivare = Nationalencyklopedin \|datum = 2012 \|hämtdatum = 26 december 2012}}</ref>		En '''järnväg''' är ett [[järnvägsspår\|spårburet]] [[transportmedel]] för [[tåg]] på särskild [[banvall]] för [[Gods (varor)\|gods]] eller [[passagerare]].<ref>{{Webbref \|url = http://www.ne.se/j%C3%A4rnv%C3%A4g \|titel = Järnväg \|utgivare = Nationalencyklopedin \|datum = 2012 \|hämtdatum = 26 december 2012}}</ref>

Jan Karlsson: /* Historik */

2021-01-08T16:39:17Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 8 januari 2021 kl. 16.39
Rad 21:		Rad 21:

	== Historik ==		== Historik ==
	{{Huvudartikel\|Järnvägshistoria}}		{{Huvudartikel\|Järnvägshistoria\|l1=Järnvägshistoria}}

	På [[1500-talet]] började man använda "trävägar" nergrävda i jorden och dragna av hästar. Vagnar på spår har använts sedan [[antiken]] i bland annat [[gruvdrift]]. Självgående rälsfarkoster började användas i [[England]] och nordöstra [[USA]] i början på [[1800-talet]]. Första järnvägen för persontrafik öppnades [[1825]] mellan [[Stockton-on-Tees]] och [[Darlington]] i [[Storbritannien]]<ref name="boke">Sjöberg, Arne (1956) ''Sveriges järnvägar 100 år, Järnvägarna i svenskt samhällsliv'' Kungliga Järnvägsstyrelsen, Stockholm</ref>. Med järnvägen förkortades restiden avsevärt och resandet blev allt enklare.		På [[1500-talet]] började man använda "trävägar" nergrävda i jorden och dragna av hästar. Vagnar på spår har använts sedan [[antiken]] i bland annat [[gruvdrift]]. Självgående rälsfarkoster började användas i [[England]] och nordöstra [[USA]] i början på [[1800-talet]]. Första järnvägen för persontrafik öppnades [[1825]] mellan [[Stockton-on-Tees]] och [[Darlington]] i [[Storbritannien]]<ref name="boke">Sjöberg, Arne (1956) ''Sveriges järnvägar 100 år, Järnvägarna i svenskt samhällsliv'' Kungliga Järnvägsstyrelsen, Stockholm</ref>. Med järnvägen förkortades restiden avsevärt och resandet blev allt enklare.

Jan Karlsson: /* Externa länkar */

2021-01-08T16:37:34Z

Externa länkar

← Äldre version		Versionen från 8 januari 2021 kl. 16.37
Rad 238:		Rad 238:
	* [http://www.jarnvag.net Järnväg.net]		* [http://www.jarnvag.net Järnväg.net]
	* Trafikstatistik: Banverkets säkerhetskonferns 2007 - Rune Lindbergs inledning.		* Trafikstatistik: Banverkets säkerhetskonferns 2007 - Rune Lindbergs inledning.
	{{commonscat\|Railroad}}		<!--{{commonscat\|Railroad}}
	{{Commonscat\|Railroad maps}}		{{Commonscat\|Railroad maps}}-->

	[[Kategori:Järnvägar\| ]]		[[Kategori:Järnvägar\| ]]

Jan Karlsson: /* Nordamerika */

2021-01-08T16:36:49Z

Nordamerika

← Äldre version		Versionen från 8 januari 2021 kl. 16.36
Rad 175:		Rad 175:

	=== Nordamerika ===		=== Nordamerika ===
	{{Fördjupning\|Järnväg i USA}}		{{Fördjupning\|Järnväg i USA\|l1=Järnväg i USA}}
	[[Fil:Railwayyard.jpg\|miniatyr\|300px\|En godsbangård i [[Portland, Oregon]].]]		[[Fil:Railwayyard.jpg\|miniatyr\|300px\|En godsbangård i [[Portland, Oregon]].]]
	I USA är endast en liten del av järnvägarna elektrifierade. Passagerartrafiken är begränsad till förmån för bil- och flygtrafik. En av de få lönsamma passagerarlinjerna i USA är den så kallade [[Northeast Corridor]] som går från [[Washington DC\|Washington]] via [[Baltimore]], [[Philadelphia]] och [[New York]] och slutar i [[Boston]], där USA:s enda [[höghastighetståg]] går. På sträckan Washington-New York är tågen jämbördiga tidsmässigt med flygen och vinner klart över bil- och busstrafik (2:45 WDC-NY centrum-centrum. För den som bor i en förort är nog flyget snabbare ändå).		I USA är endast en liten del av järnvägarna elektrifierade. Passagerartrafiken är begränsad till förmån för bil- och flygtrafik. En av de få lönsamma passagerarlinjerna i USA är den så kallade [[Northeast Corridor]] som går från [[Washington DC\|Washington]] via [[Baltimore]], [[Philadelphia]] och [[New York]] och slutar i [[Boston]], där USA:s enda [[höghastighetståg]] går. På sträckan Washington-New York är tågen jämbördiga tidsmässigt med flygen och vinner klart över bil- och busstrafik (2:45 WDC-NY centrum-centrum. För den som bor i en förort är nog flyget snabbare ändå).

Jan Karlsson: /* Norge */

2021-01-08T16:36:20Z

Norge

← Äldre version		Versionen från 8 januari 2021 kl. 16.36
Rad 169:		Rad 169:

	==== Norge ====		==== Norge ====
	{{Huvudartikel\|Järnväg i Norge}}		{{Huvudartikel\|Järnväg i Norge\|l1=Järnväg i Norge}}
	Järnvägsnätet i [[Norge]] består av 4 077 km med [[normalspår]], där 2 518 är elektrifierat och 214 km är dubbelspår. Det finns 702 [[tunnel\|tunnlar]] och 2 804 [[bro]]ar.		Järnvägsnätet i [[Norge]] består av 4 077 km med [[normalspår]], där 2 518 är elektrifierat och 214 km är dubbelspår. Det finns 702 [[tunnel\|tunnlar]] och 2 804 [[bro]]ar.
	Det första järnvägen var Oslo-Eidsvoll (där ångfartyg på [[Mjösa]] anslöt) år 1854, före Sveriges första järnväg, därefter Oslo-svenska gränsen 1862. Den första långdistansbanan var Rörosbanan, klar först 1877. Banan till Bergen blev klar först 1908. Norge var ett självständigt land i de flesta avseenden och fick ingen hjälp av Sverige att bygga järnväg trots unionen. Landet var glest befolkat och svårt att bygga i.		Det första järnvägen var Oslo-Eidsvoll (där ångfartyg på [[Mjösa]] anslöt) år 1854, före Sveriges första järnväg, därefter Oslo-svenska gränsen 1862. Den första långdistansbanan var Rörosbanan, klar först 1877. Banan till Bergen blev klar först 1908. Norge var ett självständigt land i de flesta avseenden och fick ingen hjälp av Sverige att bygga järnväg trots unionen. Landet var glest befolkat och svårt att bygga i.

Jan Karlsson: /* Danmark */

2021-01-08T16:36:01Z

Danmark

← Äldre version		Versionen från 8 januari 2021 kl. 16.36
Rad 161:		Rad 161:

	==== Danmark ====		==== Danmark ====
	{{Huvudartikel\|Järnväg i Danmark}}		{{Huvudartikel\|Järnväg i Danmark\|l1=Järnväg i Danmark}}
	[[Danmark]] var det första skandinaviska landet som byggde järnvägar. Järnvägen [[Altona]] - [[Kiel]], som då gick igenom danskt område, invigdes [[1844]]. [[1847]] invigdes järnvägen [[Köpenhamn]] - [[Roskilde]] på [[Själland]] men därefter dröjde det innan järnvägsutbyggnaden tog fart i Danmark. En orsak till detta ligger i landets besvärliga geografi: Landskapet är visserligen platt och lämpar sig väl för järnvägsbyggen, men alla bosättningar ligger på öar till vilka kostsamma broar behövde anläggas. En tågresa mellan Köpenhamn och [[Århus]], Danmarks största städer, betydde länge resa med [[tågfärja]] över [[Stora Bält]] och [[Lilla Bält]]. Detta förlängde restiderna rejält. Som kontrast kan dock nämnas att på [[Jylland]] som är förbundet med europeiska fastlandet fick järnvägsutbyggnaderna en stor omfattning.		[[Danmark]] var det första skandinaviska landet som byggde järnvägar. Järnvägen [[Altona]] - [[Kiel]], som då gick igenom danskt område, invigdes [[1844]]. [[1847]] invigdes järnvägen [[Köpenhamn]] - [[Roskilde]] på [[Själland]] men därefter dröjde det innan järnvägsutbyggnaden tog fart i Danmark. En orsak till detta ligger i landets besvärliga geografi: Landskapet är visserligen platt och lämpar sig väl för järnvägsbyggen, men alla bosättningar ligger på öar till vilka kostsamma broar behövde anläggas. En tågresa mellan Köpenhamn och [[Århus]], Danmarks största städer, betydde länge resa med [[tågfärja]] över [[Stora Bält]] och [[Lilla Bält]]. Detta förlängde restiderna rejält. Som kontrast kan dock nämnas att på [[Jylland]] som är förbundet med europeiska fastlandet fick järnvägsutbyggnaderna en stor omfattning.

Jan Karlsson: /* Tyskland */

2021-01-08T16:35:21Z

Tyskland

← Äldre version		Versionen från 8 januari 2021 kl. 16.35
Rad 157:		Rad 157:

	==== Tyskland ====		==== Tyskland ====
	{{Huvudartikel\|Järnväg i Tyskland}}		{{Huvudartikel\|Järnväg i Tyskland\|l1=Järnväg i Tyskland}}
	[[Tyskland]] har ett mycket väl utbyggt järnvägsnät som omfattar omkring 850 000 km [[järnvägsspår]]. Första järnvägen öppnades [[1835]]. Järnvägarna når även ut till landets samtliga grannländer samt via [[tågfärja]] [[Sassnitz]]-[[Trelleborg]] även till [[Sverige]]. Tysklands järnvägsnät började byggas ut under mitten av [[1870-talet]] och den första järnvägen byggdes på sträckan [[Hamburg]]-[[Kiel]] i [[Provinsen Schleswig-Holstein\|Schleswig]]-regionen.		[[Tyskland]] har ett mycket väl utbyggt järnvägsnät som omfattar omkring 850 000 km [[järnvägsspår]]. Första järnvägen öppnades [[1835]]. Järnvägarna når även ut till landets samtliga grannländer samt via [[tågfärja]] [[Sassnitz]]-[[Trelleborg]] även till [[Sverige]]. Tysklands järnvägsnät började byggas ut under mitten av [[1870-talet]] och den första järnvägen byggdes på sträckan [[Hamburg]]-[[Kiel]] i [[Provinsen Schleswig-Holstein\|Schleswig]]-regionen.

	==== Danmark ====		==== Danmark ====

Jan Karlsson: /* Sverige */

2021-01-08T16:33:54Z

Sverige

← Äldre version		Versionen från 8 januari 2021 kl. 16.33
Rad 148:		Rad 148:

	==== Sverige ====		==== Sverige ====
	[[Fil:~~Lundabilder31mars vkbkobjer~~.jpg\|miniatyr\|350px\|[[Västkustbanan]] genom [[Lund]].]]		[[Fil:Lund_01.jpg\|miniatyr\|350px\|[[Västkustbanan]] genom [[Lund]].]]
	{{Huvudartikel\|Järnväg i Sverige}}		{{Huvudartikel\|Järnväg i Sverige\|l1=Järnväg i Sverige}}
	I Sverige ansvarar [[Trafikverket]] för konstruktion, underhåll och förvaltning av järnvägen. Trafikverket är dessutom [[sektorsmyndighet]] för järnvägen och svarar även för [[Tågklarerare\|trafikledningen]]. Se även [[Järnvägsstyrelsen]]. [[Inlandsbanan]] ägs och förvaltas av ett kommunägt bolag, [[IBAB]].		I Sverige ansvarar [[Trafikverket]] för konstruktion, underhåll och förvaltning av järnvägen. Trafikverket är dessutom [[sektorsmyndighet]] för järnvägen och svarar även för [[Tågklarerare\|trafikledningen]]. Se även [[Järnvägsstyrelsen]]. [[Inlandsbanan]] ägs och förvaltas av ett kommunägt bolag, [[IBAB]].

← Äldre version		Versionen från 8 januari 2021 kl. 16.45
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Skyddsral.~~JPG~~\|miniatyr\|350px\|Närbild av [[järnvägsräl]] med [[säkerhetsräl\|urspårningsräl]].]]		[[Fil:Skyddsral.jpg\|miniatyr\|350px\|Närbild av [[järnvägsräl]] med [[säkerhetsräl\|urspårningsräl]].]]
	[[Fil:Royal Albert Bridge 150 43165.jpg\|miniatyr\|350px\|[[Järnvägsbro]] i England.]]		[[Fil:Royal Albert Bridge 150 43165.jpg\|miniatyr\|350px\|[[Järnvägsbro]] i England.]]
	[[Fil:ICE 3 Fahlenbach.jpg\|miniatyr\|350 px\|[[Tyskland\|Tyskt]] [[InterCityExpress]]-[[tåg]] [[2007]].]]		[[Fil:ICE 3 Fahlenbach.jpg\|miniatyr\|350 px\|[[Tyskland\|Tyskt]] [[InterCityExpress]]-[[tåg]] [[2007]].]]
	[[Fil:Inlandsbanan nara Vindelalven.jpg\|miniatyr\|350px\|[[Inlandsbanan]] mellan [[Storuman (tätort)\|Storuman]] och [[Sorsele]] sommaren [[2002]].]]		[[Fil:Inlandsbanan nara Vindelalven.jpg\|miniatyr\|350px\|[[Inlandsbanan]] mellan [[Storuman (tätort)\|Storuman]] och [[Sorsele]] sommaren [[2002]].]]
	[[Fil:IORE beim ~~Torneträsk~~.jpg\|miniatyr\|350px\|Godståg på [[Malmbanan]] i mars 2009.]]		[[Fil:IORE beim Tornetrask.jpg\|miniatyr\|350px\|Godståg på [[Malmbanan]] i mars 2009.]]
	[[File:~~Järnväg~~ - Ystad-2019.jpg\|thumb\|350px\|Instängsling och spårarbete på linjen [[Ystad]]-[[Simrishamn]] i sep 2019.]]		[[File:Jarnvag - Ystad-2019.jpg\|thumb\|350px\|Instängsling och spårarbete på linjen [[Ystad]]-[[Simrishamn]] i sep 2019.]]
	En '''järnväg''' är ett [[järnvägsspår\|spårburet]] [[transportmedel]] för [[tåg]] på särskild [[banvall]] för [[Gods (varor)\|gods]] eller [[passagerare]].<ref>{{Webbref \|url = http://www.ne.se/j%C3%A4rnv%C3%A4g \|titel = Järnväg \|utgivare = Nationalencyklopedin \|datum = 2012 \|hämtdatum = 26 december 2012}}</ref>		En '''järnväg''' är ett [[järnvägsspår\|spårburet]] [[transportmedel]] för [[tåg]] på särskild [[banvall]] för [[Gods (varor)\|gods]] eller [[passagerare]].<ref>{{Webbref \|url = http://www.ne.se/j%C3%A4rnv%C3%A4g \|titel = Järnväg \|utgivare = Nationalencyklopedin \|datum = 2012 \|hämtdatum = 26 december 2012}}</ref>